Lerhantverksrapp7 dec 2011.pdf - Knadriks Kulturbygg

trakter samt undertecknads förkunskaper. I denna rapport finns det inte möjlighet att närmare
gå in på olika ler och grus/sand- kvaliteter även om dessa ofta diskuteras i äldre akademisk
litteratur. 7 Korsverkstekniken beskrivs främst för att ge en förståelse för de lertekniker som
använts och det har inte funnits någon avsikt att belysa lokala byggnadstekniska skillnader
även om det ändå ibland sker vid användandet av äldre källor.
Förutsättningar och kunskapspotential
Albo härads hembygdsförening har flera korsverksbyggnader där stora delar är i mer eller
mindre originalskick och därför lämpliga för undersökning. Undertecknad har under flera års
tid utfört restaureringsarbeten på flertalet av de byggnader som valts ut till undersökning.
Dessutom har jag gått en lerkurs som anordnades av Göteborgs universitet i samarbete med
Lerbyggeföreningen. Nils-Erik Andersson har under flera år arbetat med Lerbyggeföreningen
och Anders Göransson har gjort flera praktiska experiment med olika sammansättningar av
kalk och lerbruk efter gamla recept.
Metod
Ett 10-tal hembygdsföreningar och museer i Skåne besöktes för genomgång av deras
verktygssamlingar. 8 Verktyg, som använts vid lerbyggnation av korsverkshus på landsbygden,
dokumenterades med kamera. Två traditionsbärare som själva varit med om att tillverka
lersten och loggolv har intervjuats. 9 I denna rapport återges sammanfattningar och citat från
dessa intervjuer. 10 De nygjorda intervjuerna varvas med frågelistsvar från framförallt
Folklivsarkivet i Lund och Nordiska museet 11 . En relativt stor mängd litteratur från 1700-talet
och framåt har genomsökts efter beskrivningar av det skånska byggandet av korsverkshus.
Citaten återges som de är skrivna även om det finns nyare versioner med ett mer modernt
språkbruk. En anledning till detta är att man i moderna upplagor av Linnés skånska resa
använder ordet korsvirke istället för hans varianter av korsverk.
Bilder
Alla fotografier, där inte annat uppges, är tagna av Karl-Magnus Melin.
Avvikelser i ärendet
En planerad analys av lerklining från byggnadsminnena för att undersöka om häst- eller
kogödsel förekommit som en ingrediens utgick då detta klart framgick av litteraturstudierna.
Istället anordnades en kursdag i traditionella lertekniker för allmänheten på Bondrumsgården.
7 Se exempelvis Cronsted 1741, Polhem 1947, Rothstein 1890.
8 Besökta hembygdsgårdar/museer/samlingar: Asarums hembygdsförening (Blekinge), Agusastugan (Albo härad
hembygdsförening), Ballingstorp (Skånes hembygdsförbund), Billinge gamlegård, Blåherremölla (privatägt),
Bondrumsgården (Albo härad hembygdsförening), Broby hembygdspark (Göinge hembygdsförening), Gislövs
smidesmuseum, Hovdala, Ingeborrarps friluftsmuseum (Örkelljunga hembygdsförening), Kulturen i Lund,
Kulturens Östarp och Tomelilla byagård.
9 Folklivsarkivet och Nordiska Museet var bland annat behjälpliga med material som äldre
frågelistor/frågelistsvar. Eftersom även ”gamla” frågelistor använts går de intervjuer som gjorts i detta projekt att
jämföra med tidigare undersökningar.
10 Inom detta projekt fanns inte utrymme att transkribera alla dessa band. En andra etapp av projektet skulle
innebära transkribering och redigering av texten, för att göra den mer tillgänglig.
11 Vad gäller Nordiska museets frågelistor så är det avskrifterna och inte originalen som citeras.
6