Lerhantverksrapp7 dec 2011.pdf - Knadriks Kulturbygg

”Två drängar och två pigor skola under dagens lopp klina en ”binning”. Den ena pigan stäler sig vid
väggens yttersida, den andra vid dess innersida; drängarna bära leran fram på en bår och avlägga
den till pigorna på en bordliknande ställning. Dessa upptaga lerklumpar och smeta dem omkring och
mellan stakarna, uppacka dem noga och slätta väggytorna med händerna. Äro drängen och pigan
goda vänner, styckar han leran i lämpliga klimpar och upplyfter dem till henne, men i motsatt fall får
hon själv verkställa styckningen, och då går dagsverket på ”binningen” långsammare fram.” 78
Traditionsbäraren Erik Persson sade vid en telefonintervju att lerbruket som användes vid
murning av lersten skulle vara av samma lera som lerstenen så att väggen blev ”ett i ett”.
Ler/kalk- och kalk/ler- puts
Det äldsta citat jag tar med som beskriver blandbruk är av Christoffer Polhem: ”Dernäst
öfwerrappas wäggen med kalk, sand och ler, som en stenmur.” 79 Wijnblads beskrivningar av
kalkbruk blandat med lerbruk (lerwatn) blir av extra stort värde då han själv är av åsikten att
ett rent kalkbruk är att föredra men ändå beskriver blandbruk. En trolig orsak är att en
utdrygning av kalken var en kostnadsbesparing och att det var det gängse sättet. Frågan var
altså inte om man skulle blanda lera och kalk utan i vilka proportioner.
”Det angelägsnaste wid murarbete är, at man förstår tillreda godt kalk och murbruk. Det som til
rappning och fogarnes utstrykande skal nyttjas utan på huset, bör wäl sammanarbetas af god kalk, ren
grof sand och friskt watn; hvilket ock ofelbart är det bästa murbruk, och bör til murningen användas,
när tilgång på kalksten i orten gifwes, at allmogen den själv kan bränna. Et sådant kalkbruk gör fasta
wäl sammanbundna murar, och blir hårdt som sielfwa stenen, hwilket af wåra gamla kyrkomurar kan
ses; men derwid måste följande påminnelse iakttagas: Om kalken är starck, fordras twå delar sand
deremot; men men är han swagare blandas mindre sand i bruket, hwilket försökes med murslefwen,om
det lagom släpper henne. Men hänger bruket fast wid järnet, är det för fett, och tål mera sand;
deremot om det släpper slewen för twärt, at ingenting fastnar wid henne, bör mera kalk deruti
blandas, tils det håller profwet. Det samma observeras äfwen wid tunt eller tjockt lerwatn, at mindre
eller mer kalkderuti blandas, samt så mycken sand deremot, at bruket håller lika prof med det förra.
Ju tjockare lerwatn ju mindre kalk, och twärt om. Det som tilredes af tunnare lerwatn, något kalk och
sand, kan brukas til halfalns murar, och rappning inuti rummen; men tjockt lerwatn med litet kalk,
jämte tillräckeligit sand, nyttjas til tjockare murar. Desse lerblandade murbruk användas allenast i
nödfall, när kalken faller dyr och måste föras lång wäg; hwilka allenast til den ändan här äro
föreslagne, på det stenhusbygnader ej aldeles i brist af kalk måtte utelämnas, hälst man äfwen med
sådant bruk kan upföra förswarliga murar, besynnerligen som de til desse stugubygnader blifwa helt
låga. Sedan man en gång igenom wissa mått fått proportion emellan kalk och sand, hålles det ständigt
lika. Det ankommer allenast på arbete, at bruket wäl sammanarbetas i lafwen, då man kan wara
försäkrad at få fasta och wäl sammanbundna murar. Man märker widare, at murningen ej sker tort,
utan bör teglet bestänkas med en murkvast, innan bruket pålägges; hwilket äfwen i akt tages wid
fogstrykning och rappning.” 80
”härpå tjenar til upplysning, at när så mycken kalk anföres, så brukas alsintet lerwatn, utan et rent
kalkbruk, hwarmed äfwen murarne rappas innan och utan, som ock fordrar sin goda del. Detta har
jag sagt wara det starkaste och bästbindande murbruk, som kan nyttjas af den, som dertil har råd och
lägenhet; men at man blandar lerwatn i bruket, för at spara kalken, är en allmänt bekant sak, äfwen at
man dermed upförer stora hus af många wåningar i Stockholm och annorstädes; hwarföre skulle man
då icke kunna upmura en låg stugubygnad med ringa andel kalk, och tiockare lerwatn, samt så
mycken sand som erfordras, när man söker besparing? För samma orsak har jag uteslutit rappningen
utanpå, som ock kan ske på inra sidan, om man så behagar, allenast murarne jämna upföras, och
fogorne innan och utan tätt utstrykas med kalkbruk, hvarefter den inra sidan hwitlimmas, så behöfwer
78 Hörlén 1914:85
79 Polhem 1739:154
80 Wijnblad 1766:11
26