Lerhantverksrapp7 dec 2011.pdf - Knadriks Kulturbygg

Blåherremölla, Maglehem sn., Gärds härad. Korsverkstimran är vittad men inte överputsad.
Tidpunkten för vittning i Rönnebärga härad på 1840-talet anges i följande källa och kan
troligtvis stämma med övriga Skåne då man förr som nu gärna ville ha fint till högtider: ”På
våren eller sommaren, antingen till pingst eller till midsommar, plägade man på nytt hvitmena
lerslagna gårdsbyggnader ock med kalk måla ett vanligt kors eller ett hjulkors på portar ock
uthusdörrar.” 108
Efter att ha följt RAÄ:s rekommendationer för avfärgning med kalkfärg under ett antal år på
bland annat Bondrumsgården och efter att ha jämfört med gamla lager av vittning kom vi
fram till att prova andra sätt. RAÄ rekommenderar bland annat att man ska utföra upp till sju
strykningar. 109 Beslutet att prova att blanda i mer kalkpasta och applicera färre antal
strykningar togs i samråd med antikvarisk kontrollant. Vidare kunde gamla fotografier visa att
appliceringen varit mindre precis än nuvarande på så vis att man delvis även vittat stolparna. I
samråd med hembygdsförening och antikvarisk kontrollant beslutades att appliceringen skulle
utföras på samma vis som när gården brukades för att öka autenticiteten.
Följande citat från 1854 visar att sju strykningar inte var allenarådande praxis fordomdags:
”Ny rappning måste hvitmenas tvenne gånger. Den till kalken erforderliga mängd vatten, bestämmer
arbetaren genom försök eller efter erfarenhet.” 110
Vi har även frångått rekommendationen att man ska vänta ett dygn mellan strykningarna. 111
Efter flera säsonger finns inga tecken på att resultatet håller sämre än när vi följde
rekommendationerna. Vid några tillfällen har vi först strukit väggarna med lättmjölk
alternativt blandat i mjölk i kalkfärgen 112 . Detta har inte utförts som några kontrollerade
experiment och då alla sätt vi provat fungerat bra kan vi inte säga att vi sett skillnad på
resultaten. Första appliceringen gör vi i regel när ytterskiktet torkat så pass att det blivit slättat
men fortfarande är vått.
108 Wigström 1891:10
109 Kjellberg et al 1999:16
110 Stål 1854:150
111 Kjellberg et al 1999:16
112 Mjölk har traditionellt använts för att dra nytta av caseinets bindande egenskaper.
32