Lerhantverksrapp7 dec 2011.pdf - Knadriks Kulturbygg

Klinehus - Flätverkshus - Korsverk - Korsvirke
Gunnar Henriksson skriver att korsverk är en vidareutveckling av forntidens flätverksväggar,
vilket verkar rimligt. 17 Hus från stenålder och fram till medeltid som har lerklining benämns
ofta som uppförda i flätverksteknik för att skilja dem från korsverksbyggnader. Men när
flätverkstekniken övergick till att bli det som benämndes korsverk och numera allmänt kallas
korsvirke är svårt att avgöra. Exempelvis har man i Danmark påträffat lerklining från
bronsåldern som av allt att döma har spår efter listeträ som anses vara föregångaren till
löshult. 18 De äldsta kända benämningarna, från sekelskiftet 14-1500, på denna typ av
byggnader är: ”murade mellan stolpar” och ”stendelshus”. Ordet korsswärk finns belagt från
1577. Förvanskningen av ordet korsverk till korsvirke finns belagt först 1735 men tar sen
efter hand över och blir den vanliga benämningen. 19 Då korsverk är en bättre beskrivning och
ansluter till andra konstruktionsbenämningar, exempelvis stolpverk, fackverk, bindingsverk,
skiftesverk, bålverk, stavverk, regelverk och så vidare, används denna beteckning i
föreliggande rapport. Efterleden verk betyder förövrigt arbete och är samma ord som
engelskans work och tyskans werk.
Definitionen på korsverk är enligt Werner: ”Ett korsvirkeshus består av en träställning, som utgör
byggnadens stomme, skellett, och som bildar det konstruktiva i byggnaden. Väggrummen mellan
skelettets trädelar spela alltså i konstruktivt hänseende ingen roll. Det är likgiltigt, om de apteras till
fönster eller dörrar, eller om de fyllas av något väggbildande material såsom lerklining, obränd eller
bränd sten el. dylikt.” Skillnaden mellan korsverk och stolpverk beskrivs på följande vis:
”Olikheten är i stort sett den, att stolpverket förses med brädpanel på ena eller båda sidorna, under
det att korsvirket erhåller... i träställningarnas fyllningar lämpligt väggbildande material.” 20
Det bör tilläggas att stolpverk använt vid invändiga konstruktioner ofta saknar brädklädsel. 21
Akademiska beskrivningar av korsverk från 1700-1800-tal:
Linné genomförde sin ”Skånska resa” 1749 och nedtecknade då mycket intressanta
iakttagelser rörande byggnadsskicket. Carl Hallenborg, son till häradshövdingen i Oxie,
noterade kommentarer i ett exemplar av Linnés skånska resa. De kommentarerna har
undertecknad valt att infoga i texten inom parantes och med fet stil. Hallenborgs kommentarer
är av stort värde då han som infödd skåning kunde korrigera felaktiga eller ofullständiga
slutsatser Linné dragit.
Linnés illustration av en korsverksvägg med löshult i högra binningen och listeträ i vänstra. Se beskrivning
nedan.
17 Henriksson 1996:41
18 Lombor 1979:7f. Observera att Linné 1751 beskriver hur lösholt används på boningshus och listeträ på uthus.
19 Werner 1924:1f
20 A.a sid 2f
21 Se exempelvis Lassen, Melin & Lange 2011.
8