Lerhantverksrapp7 dec 2011.pdf - Knadriks Kulturbygg

Arbetsorganisation
En av frågeställningarna syftar till att besvara vilken eller vilka yrkeskategorier som
traditionellt utförde lerarbeten på landet och vem som uppförde korsverksstommen. I
frågelistsvaren framgår det med tydlighet att det inte var professionella murare som
lerklinade, tillverkade och murade med lersten eller gjorde lergolv. 33 Vanligtvis var detta en
uppgift för drängar och pigor. Uppteckningarnas uppgifter styrks av litteraturen i ämnet 34 ,
från 1700-talet och framåt, samt av traditionsbärarna Gunnar Malmberg och Erik Perssons
uppgifter. Angående stommens uppförande ger källorna beskedet att en timmerman avmärkte
timret men att det därefter var drängar som skötte upphuggningen och uppförandet av
stommen. Det kan vara en av förklarningarna till varför många korsverksstommarna förefaller
att vara uppförda med en lägre noggrannhet än timmerbyggnader i norra Skåne.
Drängarna bär fram den på marken ältade leran till pigorna. Pigor skymtas även inne i huset då de arbetade i par.
Timrans bindbjälkar är inte utritade och fotträ verkar inte finnas. Bilden har stora likheter med Linnés bild, vilket
gör det sannolikt att konstnären haft tillgång till denna. Blandannat står kvinnan till vänster i samma, något
märkliga, arbetsställning som två av kvinnorna på Linnés bild. Målningen är gjord av Carl Conrad Dahlberg
(1805-1870). Efter Werne 1993.
”Skall någon nybyggnad ske, att flera binningar i nytt hus bygges, är stor anstalt, men det går ock fort
därföre merendels, alla männen i byen äro i några dagar och hugger timmeret samman, sedan
timmermannnen det avmärkt; 35 och emedan männerna hava denna förrättning, skola drängar och
gossar grava ler, köra det fram och älta det, så att lerväggarne kunna slås upp, så snart längan är
rester. Vid en så stor akt äro alla i byen sysslosatte, männena sätta stavrar, varpå leret ska fästas,
pigorna skola klena leret på väggarne, drängarne skola bära leret till pigorna, alla gossarna skola
passa upp drängar och männerna, därföre få de gille, hustruerna äro var för sig sysslosatte hemma att
tilreda förning eller matkorg, som de skola hava med sig till ler- eller klinegillet, som det av dem
kallas.” 36
33 Ett troligt undantag är bakugnar och eldstadskomplex som kan ha ansetts för komplicerade att utföra själva.
34 Se exempelvis Linné 1751 och Hörlén 1914. En dansk uppteckning från 1789 anger ”..kliining og slikt forettet
ved godsets bønder.” Lerche 1987:82 samt att murarmästaren uppförde skorsten, bagarugn och galt a.a: 152.
35 Avmärkning innebär att timmermannen markerar var urtag och tappar ska göras.
36 Solberg 1915-16:402. Solberg levde mellan åren 1725-1779 och skrev om folklivet på söderslätt. Texten
publicerades först 1915-16 med en inledning av Bert Möller.
18