Kvalitetsredovisning - Gävle kommun

Kvalitetsredovisning 

Barn & Ungdom 

2009

1. Nyckeltal ............................................................................................................................................5 

2. Förutsättningar ..................................................................................................................................6 

2.1 Ekonomi .............................................................................................................................6 

2.2 Lokaler ...............................................................................................................................7 

2.3 Skolbibliotek .......................................................................................................................7 

2.4 Informationsteknologi .........................................................................................................8 

2.5 Personalresurser ................................................................................................................8 

2.6 Avdelningar i förskolan .......................................................................................................9 

2.7 Lärarlyftet ...........................................................................................................................9 

2.8 Förskolelyftet ....................................................................................................................10 

2.9 Verksamhetsförlagd utbildning .........................................................................................10 

2.10 Studie- och yrkesvägledning ..........................................................................................10 

3. Rutiner och system för kvalitetsarbete ........................................................................................... 11 

4. Identifierade förbättringsområden inför 2009...................................................................................13 

5. Kommunens prioriterade mål .........................................................................................................14 

5.1 Mål för den aktuella tidsperioden .....................................................................................14 

5.2 Arbetet i förskolan ............................................................................................................16 

5.3 Arbetet i grundskolan .......................................................................................................22 

6. Värdegrundsarbete .........................................................................................................................30 

6.1 Likabehandlingsplanen ....................................................................................................30 

6.2 Uppföljning av elevers frånvaro och skolk ........................................................................30 

6.3 Barn och elever i behov av särskilt stöd ...........................................................................30 

6.4 Barn och elever med annat modersmål än svenska ........................................................33 

6.5 Arbetet med genus och jämställdhet ................................................................................34 

6.5.1 Val till gymnasieskolan ..................................................................................................34 

6.5.2 Betyg och kön ...............................................................................................................34 

6.5.3 Genuspedagoger ..........................................................................................................35 

6.6 Kartläggning/utvärdering av värdegrundsarbetet i skolan .............................................35 

7. Obligatoriska särskolan ...................................................................................................................36 

8. Skolbarnsomsorg.............................................................................................................................38 

8.1 Fritidshem ........................................................................................................................38 

8.2 Fritidsklubbar – öppen fritidsverksamhet ........................................................................39 

8.3 Fristående skolbarnsomsorg ............................................................................................39 

9. Förskoleklass...................................................................................................................................40 

9.1 Förskoleverksamhet .........................................................................................................40 

9.2 Pedagogisk omsorg – familjedaghem ..............................................................................40 

9.3 Enskild förskoleverksamhet .............................................................................................41 

9.4 Öppen förskola .................................................................................................................42 

10. SAMMANFATTNING .....................................................................................................................43 

10.1 Åtgärder för utveckling ...................................................................................................45 

Upprättad den 30 april 2009 av barn & ungdom, Gävle

Kvalitetsredovisning 2009 

Kvaliteten i vår verksamhet formas i klassrummet och i 

barngruppen. Det är där tonvikten på kvalitetsarbete och inflytande 

ska finnas för att ett verkligt utvecklingsarbete ska 

kunna bedrivas. 

Det är också viktigt att alla nivåer i våra verksamheter präglas 

av ett kvalitetstänkande och en systematik i uppföljningen. 

Att initiera ett utvecklingsarbete och säkerställa att 

det får förankring längst ut i verksamheten är en utmaning. 

Utan fäste längst ut i verksamheten blir det svårt att få ett bra 

utfall. Ett sätt att initiera utveckling är att titta på resultat, 

analysera resultaten och våra processer och fundera kring 

lämpliga förbättringsåtgärder. Ett bra sätt är att ta hjälp av en 

dokumentation och idag är den årliga kvalitetsredovisningen 

en sådan dokumentation av det gångna årets verksamhet. 

Vad som kommer att hända med kvalitetsredovisningen i 

framtiden är i dagsläget inte klart. I förarbetet med den nya 

skollagen står följande: 

”Varje huvudman inom skolväsendet ska systematiskt och 

kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. 

Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att 

4 

de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas. Om det 

vid uppföljning, efter klagomål eller på annat sätt kommer 

fram att det finns brister i verksamheten ska huvudmannen 

se till att nödvändiga åtgärder vidtas.” 

Den nya skollagen beräknas träda i kraft 1 juli 2011. Den 

kommer att påverka våra verksamheter i både stort och smått 

och arbetet med att implementera de olika delarna i lagen påbörjas 

redan i juni i år då en första informationsomgång planeras 

av Skolverket. Eftersom kvalitetsredovisningen 2010 

på kommunal nivå kan bli den sista måste arbetet påbörjas 

redan i år för att hitta formerna för ett nytt dokument. Vidare 

måste formerna för redovisningar på enhetsnivå också diskuteras 

och klarläggas i god tid. 

Årets kvalitetsredovisning visar på en förbättring vilket är 

glädjande. Bra kan dock alltid bli bättre och för oss handlar 

det om att arbeta ännu mer systematiskt med vårt viktiga utvecklingsarbete. 

Min förhoppning är att årets redovisning ska 

ge utvecklingsenergi för ännu högre måluppfyllelse 2010. 

Gävle, april 2010 

Dick Lundberg, Myndighets- och kvalitetscontroller

1. Nyckeltal 

I Gävle finns... 

• 82 förskolor varav 12 enskilda med 4 300 inskrivna barn . 

• 57 dagbarnvårdare med 240 inskrivna barn. 

• 32 kommunala och 5 fristående skolor med totalt 9 733 barn/elever 

i förskoleklass och grundskola. 

• Fritidshem med 3693 barn inskrivna. 

• 1 dygnet-runt-öppet förskole- och fritidsavdelning . 

• 30 fritidsklubbar varav 9 drivs på entreprenad. 

• 160 elever inskrivna i obligatoriska särskolan. 

• Kulturskolan som möjliggör skapande och kommunikation med 

hjälp av bild, drama, teater, sång och musik för barn och ungdomar. 

Antalet tillsvidareanställd personal inom Barn- och ungdomsförvaltningen 

uppgick 2009 till 2 450. 

Omsättningen var drygt 1,4 miljarder kronor 2009. 

5

2. Förutsättningar 

2.1 Ekonomi 

Bakgrund till det ekonomiska läget 

Världsekonomin har befunnit sig i den djupaste ekonomiska 

kris som rått sedan 1930-talsdepressionen och har under senare 

delen av 2009 börjat ta sig ur den djupaste konjunkturnedgången. 

Sverige som är ett litet starkt exportberoende 

land har drabbats liksom Gävle kommun.. Låga investeringar 

och neddragningar i många företag innebär att läget 

på arbetsmarknaden förvärras med stigande arbetslöshet 

som följd. Konjunkturnedgången påverkar arbetsmarknaden 

i form av lägre sysselsättning och en därmed långsammare 

löneutveckling vilket försvagar skatteunderlagets tillväxt. 

Prognoserna för Gävle kommun har under 2009 till följd av 

lågkonjunkturen fått skrivas ner väsentligt jämfört med läget 

2008. Gävle kommun har gjort bedömningen att kommunens 

intäkter kommer att påverkas av ett lägre skatteunderlag under 

2009 och två år framåt. 

Budget 2009 

Kommunfullmäktige fattar inför varje nytt budgetår beslut 

om förvaltningarnas ekonomiska ramar justerade med löneökningar, 

indexuppräkningar och volymförändringar. Till 

följd av den rådande lågkonjunkturen beslutade Kommunfullmäktige 

om besparingskrav för samtliga förvaltningar under 

perioden 2009–2011. Barn & Ungdoms budgetram 2009 

minskades med 0,5 % (7 mnkr). 

Utöver besparingskravet har Barn & Ungdoms budgetram 

2009 justerats på grund av volymförändringar under året. 

Barn & Ungdom har redan under tidigare år arbetat intensivt 

med att anpassa verksamheterna till ett minskat elevtal inom 

grundskolan och skapa fler förskoleplatser som en följd av 

fler födda barn i kommunen. Det minskade elevtalet inom 

grundskolan innevarande budgetår motsvarar en minskad 

budgetram med 15 mnkr 2009. Därtill har fler grundskoleelever 

valt fristående skolor hösten 2009 vilket har krävt anpassningar 

inom den kommunala grundskolan motsvarande 

8 mnkr budgetåret 2009. 

Resursfördelningsmodell 2009 

Barn- och ungdomsnämndens budget 2009 fördelas enligt en 

resursfördelningsmodell baserad på elevpeng och kostnadsanslagsfinansierade 

budgetar utefter en fastställd organisation. 

Elevpeng 

Förskola, förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorgens 

verksamheter baseras på en elevpeng per barn beroende på 

6 

barnets ålder eller årskurs. Budgeten för en skola eller förskola 

baseras alltså helt på antalet barn på enheten. 

Socioekonomiskt tillägg 

Utöver elevpengen utgår en ersättning per barn för socioekonomiskt 

tillägg. Syftet är att genom hänsyn till enheternas 

elevsammansättning utjämna skillnader och ge utökade 

förutsättningar för måluppfyllelse. Socioekonomiskt tillägg 

utgår i samband med elevpengen till alla enheter som bedriver 

verksamhet inom förskola, familjedaghem, förskoleklass, 

grundskola och skolbarnsomsorg (oberoende av huvudman). 

Tillägget baseras på två viktingsvariabler: Vårdnadshavarnas 

utbildningsnivå (högst gymnasienivå) viktas 0,6. Andel vårdnadshavare 

med försörjningsstöd viktas 0,4 

Kostnadsanslag 

Budgeten för familjedaghem, obligatoriska särskolan och övriga 

verksamheter (exklusive förskola, förskoleklass, grundskola 

och skolbarnsomsorg) är finansierade via en kostnadsanslagsfinansierad 

budget som baseras på utfallet föregående 

år och behov från verksamheten. 

Ny resursfördelningsmodell 2010 

En ny resursfördelningsmodell har utarbetats under 2009 och 

inarbetats i internbudgeten för 2010. Syftet med en ny resursfördelningsmodell 

inom Barn och Ungdom är att skapa 

en transparent och tydlig modell som möjliggör regelbunden 

utvärdering av resursfördelningen. Modellen ger också förutsättningar 

för dialog kring resursfördelningen inom verksamheten 

och politiken. Modellen bygger på den nya lagen 

”Offentliga bidrag på lika villkor” 1 och ger barn och elever 

likvärdiga förutsättningar till omsorg och till utbildning oavsett 

huvudman. Resursfördelningen baseras på ett elevpengssystem, 

sett behovsstyrt tilläggssystem som tilldelas elever 

med omfattande behov av särskilt stöd och ett socioekonomiskt 

tillägg. 

Ekonomiska stödsystem 

Alla chefer inom Barn & Ungdom har tillgång till ett webbaserat 

ekonomisystem för budgetarbete, löpande uppföljning 

och prognosarbete. Systemet ger tillgång till personalstatistik 

och är även kopplat till lönesystemet. Kopplingen 

till lönesystemet ger cheferna möjlighet att ha kontroll över 

alla anställda och samtliga lönetransaktioner via månatliga 

löneanalyser. För att ytterligare utveckla löneanalysen och 

möjligheten för chefers kontroll, behöver redovisning av löner 

och kostnader utvecklas. 

1 http://riksdagen.se/Webbvav/index-aspx?nid=3120&doktyp=betankande&bet=2008/09:UbU13

Ekonomisystemet kommer att utvecklas ytterligare och redovisningen 

säkerställas under kommande budgetår. Kommunledningskontoret 

har även avsatt medel centralt i kommunen 

för att se över möjligheterna till ett helt nytt ekonomisystem. 

2.2 Lokaler 

Utbyggnaden av förskolor fortsatte under 2009. 

Under året öppnades två nya förskolor med kapacitet för ca 

80 barn var, Lindbacka förskola på Norrlandet och Herrgårdens 

förskola i Nynäsområdet. Holmsunds förskola lades ned 

under hösten. Hela den verksamheten flyttades till den nyrustade 

Källö förskola (gamla Källögården). 

Under året har också 6 förskolor rustats: Majgården, Pingeltorps 

förskola, Pukslagargården, Skräddargården, Ulvsätersgården 

och Varvaterassens förskola. 

Stora Sätraskolans ombyggnation startade 2009. Etapp 1 

(största delen av skolan) klarades av under året. På senhösten 

kunde elever och personal återvända till nya och ändamålsenliga 

lokaler. Etapp 2 blir klar under våren 2010 och till hösten 

2010 kan man ”starta om” i helt nya och moderna lokaler. 

Sörbyskolans matsal fick också en grundlig uppfräschning. 

Ombyggnationen av matsal och slöjdsalar vid Bergby Centralskola 

slutfördes. Kulturskolans flytt till nyrustade lokaler 

i Nya Nynässkolan genomfördes de sista dagarna under 

2009. Det innebar att man kunde starta vårterminens verksamhet 

i fräscha, ljudanpassade och rymliga lokaler. 

Tillgänglighetsmålet 2 2010 kommer att nås trots att ramarna 

för anpassningsmedel krymptes med ca 2 mnkr på grund 

av rådande konjunkturläge. 

2.3 Skolbibliotek 

Lägesbild 2009 

• I Gävle kommun finns 35 skolbibliotek inom grundskolan, 

varav sju är integrerade skol- och folkbibliotek. 

• Skolbiblioteksanslaget varierade från 57 kr/elev till 

269 kr/elev. 

• Personalresurserna varierade i skolbiblioteket från 0 

tim till heltid 

• Utlåningssiffrorna varierade från 4,8 lån per elev 

och år till 62,2. 

Spännvidden mellan hur skolbiblioteken utnyttjas är stor. 

Skillnaderna beror på olika förutsättningar vad gäller tillgänglighet 

och bemanning 

Insatser under 2009 

Skolbibliotekssamordnare och skolbibliotekscentralen bi- 

2 Publika lokaler och allmänna platser ska göras mer tillgängliga och användbara 

för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det 

är ett krav som ställs i bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder. 17 kap. 

21a § PBL 

står de skolbiblioteksansvariga ute på skolorna på olika 

sätt. Kontinuerliga kontakter med alla skolbiblioteksansvariga 

sker framför allt via informationsbrev med bifogat 

informationsmaterial (kataloger, broschyrer m.m.). 

Skolorna förses också med aktuell information om utgivning 

av barn- och ungdomslitteratur och viktiga frågor 

som är aktuella inom kommunen och ute i landet. 

X5000 – Läståget 

Läsning, läsintresse och läsutveckling är en viktig bit av 

skolbibliotekens pedagogiska verksamhet. Idén med X5000- 

Läståget står bland annat för att ett utvecklat arbete med 

högläsning, läsintresse, läsning, läsutveckling och boksamtal 

måste komma igång redan från allra första början även 

i förskolan. Ett speciellt X5000-projekt har också påbörjats 

i Sätra under 2009. Sätra skolområde vill i samarbete med 

Sätra bibliotek lansera sig som ”den läsande stadsdelen”. 

Stor kraft lades ned i början på året för att söka pengar till 

”Sätra-projektet” – både hos vår egen kommun och hos 

Statens Kulturråd. En satsning görs på att två förskollärare 

från varje förskola i Sätra ska få fortbildning för att tillsammans 

med sina chefer arbeta mer medvetet och likvärdigt 

med att väcka och utveckla ett intresse för böcker, läsning 

och skrivning hos alla barn redan från första början. 

Lästävlingen Bokslukaren 2008–2009 avslutades med final 

i Folkets Hus den 21 april. 890 barn i åk 3 och 4 från 22 

skolor deltog i tävlingen. I september startades ”Bokslukaren 

2009–2010”. I årets omgång deltar 759 barn från 17 skolor. 

Lästävlingen Bokslukaren har nu hållits i sammanlagt åtta 

år och årets omgång blir den sista – åtminstone i den här 

formen. Intresset ute på skolorna har avtagit något och det 

känns som att arbetet med barns läsintresse och läsutveckling 

kan behöva utvecklas och att man till viss del måste hitta 

nya former och arbetssätt för att nå en högre måluppfyllelse. 

Under åren 2002–2010 har sammanlagt 8 489 barn i åk 3 och 

4 i Gävle kommun deltagit i den halvårslånga lästävlingen 

Bokslukaren! 

Sju integrerade skol- och folkbibliotek finns nu i Gävle 

kommun i och med att nya Forsbacka skol- och folkbibliotek 

invigdes i augusti. Under året har avtalet för den här 

typen av bibliotek omarbetats och från och med hösten 

2009 gäller det nya avtalet där också tydliga mål för verksamheten 

finns med. Dessa mål tydliggör skolbibliotekets 

roll i utvecklingen av elevernas informationssökningskompetens 

och i det lässtimulerande och läsutvecklande arbetet. 

Skolbibliotekscentralen flyttade till Skolkontoret i augusti. 

I samband med flytten tog man över ansvaret för det Pedagogiska 

biblioteket. I skolbibliotekscentralens lokaler finns 

också en kontinuerligt uppdaterad utställning av faktaböcker 

och lästräningsböcker. Skolbibliotekscentralen servar alla 

kommunala skolbibliotek i grundskolan, men även förskolorna. 

Gentemot förskolorna finns också en stor utvecklingspotential, 

eftersom många förskolor ännu inte har upptäckt vil- 

7

ka möjligheter till stöd som Skolbibliotekscentralen kan ge. 

Analys 

Det ekonomiska läget för verksamheten inom Barn & 

Ungdom är ansträngt och påverkar även skolbiblioteken. 

De flesta skolor försöker dock behålla sin satsning på inköp 

av nya medier. 

Personalsituationen blir däremot allt svårare, vilket skapar 

ett läge som försvårar och kanske omöjliggör en utveckling 

av skolbibliotekets pedagogiska roll, men även påverkar 

möjligheten att klara av de mest basala arbetsuppgifterna i 

uppdraget som skolbiblioteksansvarig. På skolorna upplever 

man inte att ekonomiska resurser för sådana kvalitativa 

satsningar finns. 

2.4 Informationsteknologi 

Förändringar inom den centrala IT-enheten 

Barn & Ungdom har ingått i en större omorganisation som 

genomförts på kommunövergripande nivå. Förändringen 

kallas ”Ett IT” och drivs av IT-avdelningen centralt i kommunen. 

Detta har inneburit att IT-avdelningen tar över all 

maskin- och programvara från förvaltningar och bolag i kommunen. 

”Ett IT” gäller från och med 2010-01-01 men förändringarna 

kommer att genomföras successivt under 2010. För 

Barn & Ungdom medför detta att 3,5 tjänster inom administrativa 

avdelningen flyttas över till IT-avdelningen centralt i 

kommunen. 

Omorganiseringen till ”Ett IT” ska bidra till en positiv utveckling 

för Barn & Ungdom inom IT genom: 

• Att det finns funktionella arbetsplatser med datastöd 

och tillgång till det administrativa nätet för all pers- 

onal, det vill säga 1 dator/anställd. 

• Att datortätheten och tillgången till IT-stöd i undervisningen 

utvecklas mot 1 till 1 dator för våra 

elever. 

• Att datortätheten på våra förskolor utvecklas 

till en för verksamheten anpassad nivå. 

Några viktiga utvecklingsområden 2010 

• Hantering av IT-frågor inom Barn & Ungdom, 

samordning, pedagogisk bevakning och integrering 

i skolämnen 

• Skolors och förskolors hemsidor 

• Översyn av skolportal/läroplattform 

• Gemensam systemansvarig för alla Barn & Ungdoms 

verksamhetssystem 

• Utveckla och införa gemensamma schema-, frånvaro- 

och omdömesprogram inom Barn & Ungdom 

• Utveckla e-tjänster 

8 

2.5 Personalresurser 

Antal årsarbetare och anställda 

Antal årsarbetare 

Antal anställda 

2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31 2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31 

Tillsvidare 2 394,4 2 529,8 2 585,6 2 448 2 596 2 663 

Visstid 109,6 100,6 118,5 124 118 142 

Totalt 2 504,0 2 630,4 2 704,1 2 572 2 714 2 805 

Kvinnor % 

Män % 

2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31 2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31 

Tillsvidare 86,6 85,9 85,7 13,6 14,1 14,3 

Visstid 75,0 79,7 83,8 25,0 20,3 16,2 

Antal årsarbetare har minskat med 126 i jämförelse med 2008 

och antal anställda har minskat med 142 personer. Andelen 

män har minskat med 0,5 procentenheter avseende tillsvidareanställda. 

En betydande del av minskningen av antalet anställda 

beror på uppsägningar på grund av arbetsbrist, SAP-Ö 

samt avgångsvederlag. 

Personalkostnader 

Personalkostnader exkl PO-pålägg (tkr) 

Genomsnittlig personalkostnad exkl PO per månad 

och årsarbetare (kr) 

-Personalkostnaderna är 1,3 % högre än 2008. I löneöversynen 

var vissa av våra yrkesgrupper, exempelvis förskolechefer, 

förskollärare, barnskötare, fritidspedagoger samt ekonomibiträden, 

prioriterade grupper som fick ett högre utfall 

än de centrala avtalen. 

Uppgifter om personalresurser samt barn- och undervisningsgrupper 

används ofta som indikatorer på kvalitet. De 

uppgifter som vi använder oss av är de som redovisats till 

SCB i oktober 2009. 

Förskola 

Förskola Antal inskrivna barn per 

årsarbetare i förskolan 

2009 2008 

695 070 686 234 

2009 2008 

23 132 21 743 

2007 2008 2009 

Gävle 5,4 5,6 5,6 

Samtliga kommuner 5,2 5,3 5,4 

Större städer 3 5,2 5,3 5,4 

Kommentar: Antalet inskrivna barn per årsarbetare är på 

samma nivå som föregående år i Gävle. Samtliga kommuner 

och större städer visar på en svag försämring av personaltätheten. 

3 Större städer (27 kommuner). Kommun med 50 000-200 000 invånare 

samt en tätortsgrad överstigande 70 procent (procent av befolkningen i kommunens 

tätort).

Förskola Andel i % av årsarbetare med 

ped. högskoleutbildning 

2007 2008 2009 

Gävle 63 63 65 

Samtliga kommuner 52 53 54 

Större städer 58 58 59 

Kommentar: Gävle har en hög andel årsarbetare med pedagogisk 

högskoleutbildning jämfört med riket och även så 

jämfört med kommungruppen större städer. I Gävle finns ett 

inriktningsmål som säger att 2/3 av förskolans personal ska 

ha en pedagogisk högskoleutbildning. 

Grundskolan 

Grundskola Antal lärare per 100 elever 

2007 2008 2009 



Större städer 8,4 8,3 8,2 

Kommentar: På riksnivå har antalet lärare per 100 elever 

minskat i grundskola sedan föregående mätning. I grundskolan 

är lärartätheten 8,2 lärare per 100 elever när samtliga 

huvudmän räknas in i statistiken. 

Grundskola Andel (%) lärare med pedagogisk 

högskoleexamen 

2007 2008 2009 




Kommentar: Grundskolan är den skolform som har flest antal 

lärare med pedagogisk högskoleexamen. Andelen lärare med 

pedagogisk högskoleexamen ökar både inom kommunala 

och fristående skolor. Fristående skolor har dock fortfarande 

en lägre andel lärare med en pedagogisk högskoleexamen. 

Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är större 

bland kvinnorna än bland männen. 

2.6 Avdelningar i förskolan 

Förskola Antal barn per avdelning i förskolan 

2007 2008 2009 




Förskola (avdelningarnas procentuella fördelning i storleksklasser), 

15 oktober, 2009 

Skolverkets definition av en avdelning är en barngrupp 

som ett arbetslag ansvarar för. 

Avdelningar totalt – 234 stycken (inkl. 15 i enskild regi) 

Andel (%) avdelningar med 

-15 16- 18- 21- 26barn 

17 barn 20 barn 25 barn barn 

Gävle 21 23 35 13 8 

Större städer 35 18 29 14 4 

Samtliga 

kommuner 37 18 27 14 3 

Därav småbarnsavdelningar (0-3år) 66 st inkl. 2 i enskild regi 

Andel (%) avdelningar med 

-10 11- 14- 17- 

barn 13 barn 16 barn barn 

Gävle 5 17 61 18 

Större städer 16 25 45 15 

Samtliga 

kommuner 16 25 45 14 

Kommentar: Antalet barn per avdelning har ökat från föregående 

år. Tendensen är densamma i större städer medan 

riket som helhet har en motsatt trend. Den relativt stora förändringen 

i Gävle mellan 2007 och 2008 vad gäller antal 

barn i grupperna kan delvis förklaras av att det under de åren 

stängdes flera små avdelningar (bland annat lägenheter) till 

förmån för större så att vi i dag har färre avdelningar. Nya 

arbetssätt och nya organisationsformer har också inneburit 

att avdelningar enligt Skolverkets definition i dag är större 

än tidigare. Barn & Ungdoms prioritering när det gäller utbyggnad 

av förskolan är sådan att barngruppens storlek har 

första prioritet medan personaltäthet kommer på andra plats. 

Målet för kommunens planperiod (2009–2011) är att ”Antalet 

barn per förskoleavdelning minskar successivt under 

planperioden”. 

2.7 Lärarlyftet 

Under våren 2009 studerade 29 tidigarelärare 4 och 8 senarelärare 

5 inom lärarlyftet. Inför höstterminen 2009 var det 

43 behöriga sökanden som lämnade in intresseanmälan i tid. 

Några lärare har fått avslag på grund av att de tidigare har 

utnyttjat samtliga sina möjliga högskolepoäng. Under 2009 

har i stort sett samtliga tilldelade högskolepoäng fördelats. 

Vi kan konstatera att intresset har ökat bland senarelärare. 

30 tidigarelärare beräknades läsa 590 högskolepoäng och 13 

senarelärare blev beviljade att läsa 342 högskolepoäng under 

hösten 2009. Informationen inför ansökan till Lärarlyftet för 

vårterminen 2010 har omarbetats och tre informationsbrev 

har skickats ut till berörda. Erbjudande om hjälp med beräkning 

av tjänstledighet har gått ut. 

Att det på samtliga enheter inte har funnits kompetensutvecklingsplaner 

har gjort att satsningen inte alltid har utnytt- 

4 Lärare med utbildning mot åk 1-6 

5 Lärare med utbildning mot åk 7-9/gymnasieskolan 

9

jats på bästa sätt. Många gånger har det varit den enskilde 

lärarens eget intresse och inte enhetens behov utifrån brister 

i måluppfyllelsen som styrt valet av fortbildning. 

2.8 Förskolelyftet 

Skolverket införde under 2009 ett förskolelyft som ger personal 

i förskolan möjlighet till fortbildning enligt samma mönster 

som Lärarlyftet. I Gävle har satsningen, trots den korta 

handläggningstiden, tagits emot med stort intresse. 27 barnskötare, 

14 förskollärare samt 5 pedagogiska ledare beviljades 

fortbildning. Fem av dessa avstod senare sina platser. 

2.9 Verksamhetsförlagd utbildning - 

VFU 6 

Inriktningen för samordningen av VFU:n har utgått från kommunens 

lokala handlingsplan samt föreskrifter för VFU:n. 

Personliga möten mellan lokalsamordnare, lokala lärarutbildare 

och studenter har genomförts med syftet att få en bild av 

hur alla inblandade upplevde VFU:n. Som stöd i arbetet finns 

en VFU-arbetsgrupp bestående av en rektor/förskolechef per 

område. Gruppens arbete har det första halvåret 2009 främst 

varit inriktat på att arbeta fram lokala handlingsplaner för 

VFU:n. 

88 nya studenter har placerats och drygt 40 andra studenter 

har omplacerats inom Gävles kommunala förskolor och skolor. 

Placeringen av studenter har fungerat bra. Några lokala 

lärarutbildare har dock avsagt sig perioder på grund av olika 

tolkningar av föreskrifterna för VFU. Detta är förhoppningsvis 

ett övergående problem efter det att en ny handlingsplan 

fastställts i Barn & Ungdoms ledningsgrupp. Det stora antalet 

idrottsstuderande har varit mest svårplacerade. 

2.10 Studie och yrkesvägledning 

Förutsättningar: Andelen studie och yrkesvägledare med 

avsedd utbildning är betydligt högre i Gävle än för riket; 85 

% jämfört med 65 %. Antalet elever per vägledare är lägre i 

Gävle jämfört med riket. Skolverkets jämförelsetal anger antalet 

vägledare per 100 elever i åk 7–9. Gävle har 0,27/100 

jämfört med 0,20/100. 

I mars 2009 kom Skolverkets allmänna råd och kommentarer 

om studie- och yrkesorientering till stöd för skolornas 

arbete med studie- och yrkesorientering. De har tagits fram 

bland annat med anledning av brister som visat sig i Skolverkets 

utvärderingar från 2005 och 2007. Skolornas och kommunernas 

arbete med studie- och yrkesorientering har framförallt 

uppvisat brister då det gäller styrning och ledning, 

resursfördelning och i samverkan mellan skola och arbetsliv. 

Den 27 maj 2009 fastställdes mål och riktlinjer för studie- 

och yrkesorientering i Gävle kommun av Barn- och 

ungdomsnämnden och Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. 

Dessa mål och riktlinjer följer i stort Skolverkets 

6 VFU Verksamhetsförlagd utbildning. 

7 SSA. Organisera och utveckla samordningsfunktionen för kommunens 

studie- och yrkesvägledare. 

10 

allmänna råd och kommentarer. Implementeringen av målen 

och riktlinjerna har påbörjats under året. Ansvaret för detta 

ligger på rektor. SSA-enheten 7 fungerar som en stödjande 

enhet i detta arbete. 

Både länets regionala utvecklingsprogram ”Möjligheter 

nära dig” och Gävle kommuns lokala tillväxtprogram lyfter 

fram SSA-frågorna och studie- och yrkesvägledningen som 

viktiga framgångsfaktorer när det gäller att skapa tillväxt i 

länet och kommunen. 

Praktisk arbetslivsorientering 

För grundskolans elever har SSA-enheten ordnat PRAO-platser 

i arbetslivet motsvarande 2 veckor/läsår/elev i skolår 8 

och 1 vecka/läsår/elev i skolår 9. Totalt blir detta 2 417 praoveckoplaceringar 

2009. I PRAO-platsbanken finns totalt 3 

698 praoveckor tillgängliga. SSA-enheten har sammanställt 

listor som anger vilka arbetsplatser som tar emot elever en 

viss vecka. Dessa listor har skickats ut till de olika grundskolorna 

i god tid före PRAO-perioden. Därefter har respektive 

grundskola ansvarat för att placera eleverna. Placeringarna 

har skett utifrån olika pedagogiska överväganden. För att utveckla 

kvaliteten i PRAO-verksamheten träffar SSA-enheten 

regelbundet studie- och yrkesvägledarna från grundskolan. 

Utvärdering av studie och yrkesvägledning och 

PRAO 

SSA-enheten har utvärderat PRAO-verksamheten löpande 

under hela året via den blankett som alla elever fyller i efter 

avslutad PRAO-vecka. Resultaten pekar på att grundskolans 

elever i stort är mycket nöjda med praoverksamheten. 90 % 

av eleverna svarar att praoveckan har varit mycket värdefull 

eller värdefull. Således ger eleverna ett bra betyg till praoplatserna 

och till sina handledare. I läroplanen för grundskolan 

(Lpo94) påpekas att en viktig förutsättning för att 

eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet är att skolan 

samverkar med arbetslivet och samhället i övrigt. Praoverksamheten 

bidrar till att uppfylla detta mål. 

SSA-enheten har tillsammans med kvalitetsgruppen inom 

Barn & Ungdom och representanter för studie- och yrkesvägledarna 

även detta år producerat en webbutvärdering för 

studie- och yrkesvägledningen. Utvärderingen vänder sig till 

elever i skolår 9. Eleverna ger ett högt betyg till studie- och 

yrkesvägledarna samt till informationsskriften Programväljaren. 

Utvärderingen visar ett högre värde än tidigare år för 

uppfattningen att eleverna anser att praon underlättar för deras 

kommande gymnasieval. Detta visar på praons betydelse 

som del i det underlag ungdomar behöver för att kunna göra 

väl underbyggda val av utbildning och yrkesinriktning.

3. Rutiner och system för kvalitetsarbete 

De pedagogiska verksamheterna styrs av nationella mål i 

skollag, skolförordningar, läroplaner och kursplaner. Förutom 

dessa styrdokument finns kommunens skolplan och 

Barn & Ungdoms verksamhetsplaner. Enheterna ska i sin tur 

upprätta arbetsplaner och Likabehandlingsplan. 

Nivå Måldokument 

Stat Skollag 

Läroplaner 

Kursplaner 

Gävle Kommun Kommunplan med årsbudget 

Skolplan 

Barn och Ungdom Verksamhetsplan 1 årig 

Verksamhetsplan 3 årig 

Enhet Arbetsplan 

Likabehandlingsplan 

Uppföljning och utvärdering 

Uppföljning av verksamheten ska ske kontinuerligt på varje 

nivå. Respektive chef ansvarar för att det finns en organisation 

och rutiner för kvalitetsarbete och kvalitetssäkring. 

Tillsynsbesök 

Kvalitetsgruppen genomför tillsynsbesök på förskolor och 

grundskolor. Tillsynen är inriktad mot något speciellt område, 

till exempel arbetet med likabehandlingsplaner eller 

arbete med åtgärdsprogram. En sammanfattande rapport 

lämnas för varje verksamhetsområde. 

Inspektioner görs varje år på de enskilda förskolorna, fyra 

förskolor årligen. Dessa inspektioner omfattar hela eller delar 

av uppdraget med grund i läroplan för förskolan, Lpfö98. 

En rapport skrivs och lämnas till respektive förskola, nämndens 

ordförande, förvaltningschef samt det aktuella områdets 

skolområdeschef. 

Samtliga fristående fritidshem i Gävle inspekterades kring 

årsskiftet 2009/2010. Rapport lämnas till ansvarig rektor, 

nämndens ordförande, förvaltningschef samt det aktuella 

områdets skolområdeschef. 

Återkommande undersökningar: 

• För att följa upp medarbetarnas upplevelse av den 

goda arbetsplatsen genomför Gävle Kommun sedan 

2006 en medarbetarenkät. 2009 har ingen medarbetarenkät 

genomförts. Måluppfyllelsen kan därför ej 

mätas för året. Vi arbetar dock med förbättringar 

utifrån 2008 års resultat inom ramen för det systematiska 

arbetsmiljöarbetet. 

• En årlig elevenkät genomförs i år 5 och år 8. En 

sammanfattande bild görs för kommunen som helhet. 

De fristående skolorna finns också med i denna 

undersökning. Varje enhet får sitt skolresultat uppdelat 

på klassnivå samt kön. 

• En webbaserad enkätundersökning genomförs med 

elever i skolår 9 angående valet till gymnasieskolan. 

• En enkätundersökning riktad till föräldrar i förskolan 

genomförs vartannat år. Våren 2009 genomfördes 

en brukarenkät som riktade sig till ett 

slumpmässigt urval föräldrar med barn i förskola, 

kommunal och enskild, samt familjedaghem i 

Gävle. Föräldrar uppmanades att svara via webben. 

Enkäten fick en svarsfrekvens på 53 % och knappt 

hälften av föräldrarna svarade via webben. Enkätens 

resultat redovisas under kapitel 5.2 

• Gruppintervjuer med elever i årskurs 9 sker varje år. 

Följande områden har behandlats i intervjuerna med 

eleverna: 

• Arbetssätt och bedömning 

• Mål, kriterier och betygssättning 

• Ansvar och inflytande 

• Elevernas möjlighet till individuell utveckling 

• En uppföljning av elevernas betyg från grundskola 

till gymnasieskola sker varje år. Elevernas slutbetyg 

jämförs med A-kursbetygen i ämnena engelska, 

matematik, svenska och idrott och hälsa. I samband 

med uppföljningen skrivs en rapport 

• Mål och riktlinjer för olika delar av Barn & Ungdoms 

verksamhet antagna av Barn- och ungdomsnämnden 

följs upp enligt en fastställd årlig plan. 

Barn- och ungdomsnämndens beslut om redovisning 

av elevernas kunskapsutveckling 

Gävle kommuns skolor har sedan många år redovisat måluppfyllelsen 

i svenska, matematik och engelska för eleverna i 

åk 2 (ej engelska) och åk 5, och sedan några år även för åk 7. 

Detta år finns även statistik för åk 3 och för alla ämnen i åk 5. 

Bilden av måluppfyllelse sammanställs i en ”Gävlebild” och 

statistiken delas även upp på flickor och pojkar. 

11

Övriga uppföljningar på förvaltningsnivå: 

• Betygsstatistik sammanställs efter varje betygssättningstillfälle. 

Uppgifter finns både för åk 8 och åk 

9. Sammanställningar görs för att underlätta jämförelser 

av betygssättningen mellan könen och för 

olika ämnen. Huvudsyftet med betygsstatistiken är 

att den ska ligga till grund för diskussioner på de 

olika skolorna. 

12 

• Longitudinella uppföljningar genomförs på uppdrag 

av skolområdeschefer och rektorer. För F-6skolorna 

tas aktuell statistik fram som visar vilka 

betyg deras elever har fått i åk 8 och 9. Regelbundna 

uppföljningar sker också mellan måluppfyllelsen i åk 

5 och prognoserna i åk 7. 

• Tre närvaromätningar har under året genomförts 

i den kommunala förskolan. Två av mätningarna 

gjordes utifrån behov av omsorg, det vill 

säga de scheman som föräldrarna lämnat in. En mätning 

av verklig närvaro gjordes under vecka 8 på 

femton förskolor. Denna mätning följdes upp med 

enskilda samtal med samtliga förskolechefer. Syftet 

med mätningarna är dels att se i vilken mån föräldrar 

nyttjar förskoleplatserna, dels att se om det 

är någon skillnad på anmält behov och verklig närvaro 

samt dels ett försök att, efter Skolverkets uppmaning, 

följa upp effekterna av Barn & Ungdoms 

resursfördelningssystem som ska vara anpassat till 

hur behovet ser ut i olika förskolor. Resultatet av de 

tre mätningarna redovisas under kapitel 5.2. 

• Dokumentation av viktiga elevvårdsaktiviteter/ 

händelser. Sedan några år finns ett förvaltningsbeslut 

på att uppgifter om upprättade åtgärdsprogram, 

beslut om anpassad studiegång och elevvårdskonferens 

ska registreras i förvaltningens elevdokumentprogram. 

Registreringen innehåller inga känsliga 

uppgifter om eleverna utan endast uppgifter om när 

ett beslut har fattats. Antalet registreringar har ökat 

över tid. Under 2009 har antalet registreringar på 

enheter ytterligare ökat vilket innebär att förvaltningsledning 

och nämnd nu har en bättre överblick 

hur det ser ut i kommunen som helhet. 

• Lägesbedömning – verksamheternas kvalitetsredovisningar 

för läsåret 08/09. Mallar för kvalitetsredovisning 

av fritidshem och familjedaghem 

togs fram under våren 2009. Under hösten följdes 

enheternas kvalitetsredovisningar upp i olika grad. 

På uppdrag av skolområdeschefer, rektorer och 

förskolechefer har kvalitetshandläggarna återkopplat 

arbetet med enheternas kvalitetsredovisningar i 

grupp eller enskilt. Kvalitetsredovisningen upplevs 

mer och mer som ett verktyg i arbetet på skolor och 

förskolor. Fritidshemsverksamheten redovisas allt 

mer antingen i skolornas kvalitetsredovisningar eller 

i egen redovisning för fritidshemmet. Analysen 

av förskolornas/skolornas resultat måste ytterligare 

förbättras.

4. Identifierade förbättringsområden 

inför 2009 

Här följer korta kommentarer kring 2008 års förbättringsområden. 

Likabehandlingsplaner: Insatser behövs för att alla verksamheter 

ska kunna arbeta fram en likabehandlingsplan enligt 

lag. Likabehandlingsplaner ska finnas i slutet av vårterminen 

2010. 

Insatser är gjorda inom alla skolområden, men fortfarande 

behövs ytterligare arbete och stöd för att enheterna ska ha 

likabehandlingsplaner som uppfyller styrdokumentens krav. 

Fritidshem: Gruppstorlek, personaltäthet, mål för verksamheten. 

Mål och riktlinjer för fritidshem ska implementeras 

under 2009. 

Alla enheter har diskuterat mål och riktlinjer för fritidshem, 

de flesta anser också att de är implementerade. Arbetet fortsätter 

dock. Alla enheter har inte mål för fritidshemmets 

verksamhet. Redovisningen av fritidshemmens verksamhet 

och måluppfyllelse i kvalitetsredovisningarna har förbättrats. 

De flesta anser att barngrupperna inom fritidshemmen 

är fortsatt stora. 

Basfärdigheter i de lägre åldrarna: Läsa, skriva, räkna – 

statsbidrag 

• Centrala insatser 1 miljon, matematikutvecklare och 

andra centrala insatser 

• Skolområdena 1,3 miljoner 

• Matematikutvecklarens arbete ska riktas till hela 

grundskolan, inte bara till de lägre åldrarna 

Merparten av pengarna fördelades ut till skolområdena som 

sedan kunde välja att lägga lokala satsningar på varje skola 

eller göra gemensamma insatser inom hela området. Några 

skolområden har använt medel till stora gemensamma satsningar, 

till exempel på att anställa egna projektledare med 

syfte att ge stöd till chefer och pedagoger. Mycket av den lokala 

satsningen har handlat om att bygga upp egna läromedel 

för praktisk matematik. Ett område har arbetat med att utrusta 

skolorna med ett antal matematiklådor med olika teman samt 

gett lärarpersonalen möjlighet till kompetensutveckling inför 

användandet av materialet. På andra ställen har man byggt 

upp matematikskåp som implementerats i verksamheten. 

Även i svenska har viss utveckling skett genom inköp av 

alternativa läromedel. Här är det främst projektet ”Att skriva 

sig till läsning med dator” som rönt stort intresse i skolorna, 

främst i de lägsta åldrarna. Det centrala stödet har handlat om 

både matematik och svenska. Det tidigare påbörjade arbetet 

med utveckling av kursplanekunskap i årskurs 3 och 5 har 

fortsatt inom ramen för statsbidragspengarna 

Fortsatt arbete med kompetens kring kursplaner och 

bedömning även i de lägre åldrarna utifrån revidering av 

Lpo och kursplaner. 

Alla enheter deltog i de kommungemensamma insatserna 

som leddes av skolutvecklaren. Implementeringsansvariga 

för mål och nationella ämnesprov i skolår 3 utsågs i områdesgrupperna. 

Kunskapen och förtrogenheten med kursplanerna 

har ökat. Rättsäkerheten i bedömningar har också ökat 

genom att pedagoger alltmer diskuterar och bedömer gemensamt, 

både inom enheterna och mellan enheterna. Här har 

Barn & Ungdoms gemensamma satsning haft bra genomslag. 

Lpfö: Implementering av reviderad läroplan i förskolan. 

Under 2009 har en referensgrupp för implementering av 

den reviderade läroplanen för förskolan bildats. Referensgruppen 

består av två pedagoger från varje skolområde. 

Pedagogerna har erfarenhet av arbete med språk, 

kommunikation och matematik i sina verksamheter. 

Syftet med bildandet av och arbetet i referensgruppen 

är att skapa en förberedelse för att starta implementeringsarbetet 

områdesvis så fort riksdagen beslutar om 

den reviderade läroplanen. 

Initiera en diskussion kring hur vi i klassrum och barngrupper 

arbetar för en högre måluppfyllelse. Inventera och sammanställa 

de kunskaper, metoder och resultat som finns. Som 

inledning genomförs hösten 2009 en utbildning och inventering 

med berörda chefer. 

Det finns fortfarande ingen inventering av kunskaper, metoder 

och arbetsätt. Däremot är diskussionen och medvetenheten 

om ledningens, skolans och pedagogernas ansvar och 

möjlighet att påverka betydligt större. 

13

5. Kommunens prioriterade mål 

5.1 Mål för den aktuella tidsperioden 

Gävle kommuns skolplan anger särskilda utvecklingsområden 

som anses särskilt viktiga för att de nationella målen ska 

uppnås. Skolplanen i sin nuvarande form upprättades 2000 

och reviderades 2005. Fyra gemensamma utvecklingsområden 

lyfts fram: 

14 

• Lärande och utveckling 

• Språkutveckling 

• Matematik 

• Kultur 

Följande två områden har tidigare lyfts fram i den kommunala 

kvalitetsredovisningen: 

• Andelen elever med fullständiga betyg ska öka. 

Här ser vi en förbättring jämfört med föregående 

år. Gävles resultat är något högre än riksgenomsnittet. 

• Fler elever än idag ska fullfölja sina studier i 

ett främmande språk. Andelen elever med slutbetyg 

har ökat. I år har 58 % av eleverna ett slutbetyg 

jämfört med 50 % föregående läsår. Fortfarande 

ligger Gävle under riksgenomsnittet som är 

63 %. Trenden på riksnivå är att färre elever får 

ett slutbetyg. 

Barn och elevers inflytande 

För grundskolans del utgörs bedömningsunderlaget av skolområdeschefernas 

rapporter, elevintervjuer i åk 9 samt enheternas 

kvalitetsredovisningar. På många av enheterna har det 

arbetats intensivt för att ta fram tydliga visioner för arbetet 

med elevinflytande samt tydliga mål som ska finnas i de lokala 

arbetsplanerna. I enheternas kvalitetsredovisningar finns 

flera goda exempel på utvecklingsarbete som ska öka elevernas 

möjlighet till inflytande. Utvecklingssamtal som leds av 

eleverna är ett sådant exempel. Att få vara med och utvärdera 

undervisningen är också ett viktigt sätt att få inflytande. 

En metod till ökat inflytande är att organisera olika forum 

för eleverna där de har möjlighet att utvärdera undervisningen. 

I årets intervjuer framkom det att det på flera skolor 

fanns av rektor initierade utvärderingar. Eleverna hade då 

möjlighet att anonymt utvärdera olika lärares undervisning. 

Enligt eleverna är detta en förutsättning för att rektor ska 

få möjlighet att ta reda på hur undervisningen fungerar och 

att kunna ingripa vid missförhållanden. Lärare utvärderar sin 

egen undervisning i skiftande omfattning. Eleverna säger att 

några lärare aldrig utvärderar sin egen undervisning, medan 

andra ofta gör det. 

Enligt eleverna skulle den avsatta tiden till klassråd användas 

på ett mer meningsfullt sätt av elever och lärare. På 

vissa skolor fanns särskild tid avsatt för ändamålet, på andra 

skolor ingick det i mentorstiden. Flera av eleverna uppgav 

att det sällan fanns något viktigt att ta upp. En annan viktig 

faktor för inflytande är hur väl kopplingen mellan klassråd 

och elevrådet på skolan fungerar. Hur väl elevrådets arbete 

fungerar påverkar elevernas motivation att från klassråden 

lämna synpunkter och förslag på förändringar. Elevrådets arbete 

är starkt beroende av de vuxnas engagemang på skolan. 

Elevråd utan vuxendeltagande fungerar ofta dåligt. 

Elevskyddsombud är något som ska finnas på varje 

7–9-skola. För de flesta elever var funktionen okänd. Det 

förväxlades med skyddsombudet för vuxna eller med BIGkompisar 

8 . 

På förskolorna i Gävle har ett utvecklingsarbete skett och 

det finns i dag en betydligt högre medvetenhet om vad som 

behövs för att ge barn möjlighet till inflytande i vardagen och 

över sitt eget lärande 

Arbetet med barns inflytande är i förskoleverksamheten 

väl dokumenterat i enheternas kvalitetsredovisningar. Ett 

antal föreläsningar och fortbildningstillfällen har under året 

erbjudits personal i förskolan för att stimulera till ett fortsatt 

utvecklingsarbete kring vad barns inflytande i förskolan är 

och hur det kan se ut. Utbildning i och arbetet med pedagogisk 

dokumentation har som målsättning att ge förskolepersonalen 

verktyg att se barns lärande och att göra barnen 

delaktiga i förskolans verksamhet. 

Matematik 

Skolverket har av regeringen fått i uppdrag (U2009/914/G) 

att fördela projektmedel till skolhuvudmän som stöd till lokala 

utvecklingsprojekt. Bidraget syftar till att stimulera och 

stärka skolornas eget utvecklingsarbete med att höja kvaliteten 

i matematikundervisningen. Ytterst ska fler elever lämna 

grundskolan med minst godkänt betyg i matematik. En kartläggning 

av matematikundervisningen har skett under 2009 

genom olika enkäter som vänt sig till eleverna. Frågor ingick 

som en del i den årliga enkäten som vände sig till alla elever 

i åk 5 och 8 i kommunen. En mindre enkät riktade sig till de 

elever som ingick i den elevgrupp som utgjorde underlaget 

för elevintervjuerna i åk 9. Ämnet upplevs som viktigt, men 

svårt. 

Elevernas självförtroende är inte lika stort i matematik 

som i andra ämnen. En knapp tredjedel av eleverna instämmer 

helt i påståendet att de är nöjda med sina prestationer i 

matematik. En grupp elever tycker att de har svårt att förstå 

undervisningen. Av dessa elever är det ett stort antal som 

heller inte kan få någon hjälp hemma. Samtidigt finns det 

elever som tycker att de arbetat med för många lätta uppgifter 

i matematik. 

8 BIG Brottsförebyggarna i Gävle. Utbildar kamratstödjare

För många av eleverna är målen i matematik inte tydliga. 

Det är ofta provpoäng och antal genomförda uppgifter i matematikboken 

som ger vägledning i hur väl eleverna lyckats i 

ämnet. I enkäten svarade 55 % av eleverna att de går eller har 

gått i en nivåindelad grupp i ämnet matematik. Skolverket 

slår fast att nivågruppering och särskilda undervisningsgrupper 

måste vara tillfälliga och kontinuerligt utvärderas, annars 

kan så kallade inlåsningseffekter 9 uppstå. 

Två matematikutvecklare har lett utvecklingsarbetet på 

en kommunövergripande nivå. För att öka måluppfyllelsen 

i ämnet har en handlingsplan tagits fram inom följande fyra 

områden: 

• Öka pedagogernas kompetens 

• Förnya ämnesdidaktiken 

• Mer likvärdig bedömning 

• Öka självförtroendet och intresset för matematik hos 

eleverna 

Matematikutvecklarna deltar kontinuerligt på olika skolors 

ämnesträffar, verkar som stöd och bollplank, samt vidarebefordrar 

kunskap om litteratur, rapporter, konferenser och föreläsningar. 

De arbetar också för att ta fram kvalitetshöjande 

och resurssparande material såsom måldokument, matriser 

och laborationer med praktiska övningar till kommunens lärare. 

Flera av skolområdena har haft egna fortbildningssatsningar 

för pedagoger. 

Läs och skrivutveckling 

Under senare delen av 2009 har uppföljningsträffar genomförts 

med alla lokala läs- och skrivutvecklare. Arbetet med 

implementeringen av Nya språket lyfter har följts upp. Arbetet 

har stöttas av grundskoleutvecklaren genom olika insatser, 

exempelvis genomgång av materialet, förslag på upplägg 

och planering tillsammans med läs- och skrivutvecklare. 

I september anordnades gemensamma gruppmöten för 

alla skolbiblioteksansvariga och läs- och skrivutvecklarna 

på F-6-skolorna. Temat för träffarna var läsutveckling och 

läsfrämjandeplaner eftersom alla skolor ska skriva en ny läsfrämjandeplan. 

Planen ska vara kopplad till läroplans- och 

kursmål och fortsättningsvis skrivas så att den kan utvärderas 

varje läsår. Läsfrämjandeplanen ska ses som ett levande 

dokument som alla berörda på skolan är eniga om att arbeta 

utifrån. Elevernas läsintresse, läsförståelse och läsutveckling 

ska stå i fokus och det bör också finns en koppling till skolbiblioteksverksamheten. 

Att skriva sig till läsning 

Metoden att skriva sig till läsning med hjälp av en dator har 

fått genomslag på ett antal skolor i Gävle 10 . Eleverna får använda 

en dator med talande tangentbord och talsyntes. Ett 

9 När placeringen i en grupp blir mer permanent. Låga förväntningar på 

eleverna blir en självuppfyllande profetia (Hattie, 2009). 

10 Metoden att skriva sig till läsning är utarbetad av forskaren Arne Trageton 

11 Barn & Ungdomsförvaltningen har erhållit 3 miljoner kronor från det 

lokala tillväxtprogrammet för en satsning på naturvetenskap och teknik i 

kommunens skolor och förskolor. 

talande tangentbord ljudar varje bokstav eleven skriver och 

en talsyntes läser upp texten som eleven skrivit. Erfarenheten 

av detta arbete är att eleverna lär sig att läsa snabbare och når 

en högre måluppfyllelse. När eleven redan både läser och 

skriver på datorn är det dessutom enklare att lära sig att 

forma bokstäverna med penna eftersom eleven nu har en bild 

av hur de skall se ur och en större motorisk färdighet. 

Utvecklingsarbete inom Naturvetenskap och 

teknik 

Gävle är numera den tredje största kommunen inom NTA vid 

en jämförelse med elevantalet i kommunen. Alla kommunala 

grundskolor F-6 det vill säga 68 % av eleverna deltar i NTAarbetet. 

För de äldre eleverna är andelen mindre, men även 

här märks en ökning. 10 % av eleverna inom årskurs 7–9 

deltar idag i NTA-arbetet. NTA hjälper pedagoger och elever 

att komma igång med NO- och teknikundervisningen. Den 

metod som lärs ut kan också användas inom andra ämnen. 

Deltagande pedagoger har i utvärderingar gett de aktiviteter 

som genomförts mycket positiv respons. 

Sedan 2006 har Projekt NT 11 genomfört olika typer av aktiviteter 

med målet att stärka intresset för naturvetenskap och 

teknik i skolan samt hos barn och ungdomar i Gävle.. Inför 

2009 budgeterades 100 000 kronor till ett utvecklingsstöd där 

skolor och förskolor kan få medel till utrustning, litteratur eller 

annat som utvecklar deras NT-arbete. Nästan alla pengar 

har använts och de har fördelats på 31 enheter. Häcklinge förskola 

jobbar med att klargöra vad en förskola med NT-profil 

innebär och de har kommit på god väg med diskussioner på 

personalmöten och studiedagar. Tillsammans med samordnaren 

för mångkulturella medel, Skräddargårdens och Östers 

förskolor inledde Projekt NT under hösten ett projekt vars 

syfte var att undersöka huruvida arbete med naturvetenskap 

och teknik påverkar barns språkutveckling. På grund av för 

lite personella resurser var projektet dock tvunget att skjutas 

på framtiden. 

Förskolenätverken inom NT-projektet har kommit igång 

bra med högt deltagande. En ny inbjudan kommer att göras 

under våren 2010. 

Projekt NT:s arbete börjar uppmärksammas utanför kommunens 

gränser. Dels har projektledaren blivit tillfrågad om 

föreläsningar, dels har förskolorna fått olika förfrågningar. 

Olsbackagårdens förskola har tagit emot studiebesök från 

Bollnäs kommun. Både Olsbackagården och Sofidalsgården/ 

Markhedens förskolor kommer att ha seminarier på teknikkonferensen 

i Norrköping under våren 2010, liksom Bergby 

Centralskolas högstadium. 

Nationellt resurscentrum för fysik valde under 2009 att förlägga 

ett pilotprojekt ”Naturvetenskap i förskolan” i Gävle. 

Från förskolepersonalen i norra området har 18 personer deltagit 

i projektet under hösten och därigenom fått ökade kunskaper 

i hur man på ett enkelt men tydligt sätt kan synliggöra 

naturvetenskap i vardagen. Projektet är slut och utvärderingarna 

visar att pedagogerna kommer att fortsätta arbeta aktivt 

och medvetet med dessa ämnen. 

Projekt NT har under året också varit efterfrågat som boll- 

15

plank vad gäller allt från materialinköp till lärande miljöer, 

temaarbeten och förhållningssätt. Uppföljningen visar att 

förskolor och skolor under året fått det stöd som de har efterfrågat. 

Under 2010 kommer Projekt NT att fokusera mer 

på skolan, vilket kommer att behövas då de nya kursplanerna 

förväntas tydliggöra teknikämnet även i de lägre skolåren. 

Förskolans nya läroplan innehåller också mycket naturvetenskap 

och teknik, vilket kommer att bearbetas i nätverken 

samt tillsammans med förskoleutvecklaren. 

Arbetet med ansökan om medel från Erik Johan Ljungbergs 

utbildningsfond pågick i början av hösten 2009. I mitten 

av oktober gavs besked om att Gävle och Älvkarleby 

kommun tillsammans med Högskolan i Gävle beviljats 8,4 

miljoner kronor för 2010–2012. Projektet har det gemensamma 

namnet TeknikerJakten. Från kommunstyrelsens medel 

för särskilda utvecklingsinsatser beviljades i slutet av oktober 

1 miljon kronor till Projekt NT för år 2010. Gävle kommuns 

del av TeknikerJakten kommer i fortsättningen att benämnas 

TENUM (Teknik, Entreprenörskap, Naturvetenskap, Utomhuspedagogik, 

Matematik) och där ingår också kommunens 

stora satsning på NTA. 

Utbildning i utomhuspedagogik, natur och friluftsliv 

för personal 

Under åren 2006–2009 har 160 pedagoger deltagit i ovanstående 

projekt. Projektet har varit en samverkan mellan Länsstyrelsen 

i Gävleborgs län, Barn & Ungdomsförvaltningen, 

Studiefrämjandet och Friluftsfrämjandet. Syftet har varit att 

ge kompetensutveckling i natur och friluftsliv där utomhuspedagogiken 

har satts i fokus. Pedagogerna ska sedan kunna 

använda kunskaperna i sitt arbete med barnen. De deltagande 

pedagogerna har kommit från förskolan och grundskolan 

F-6. Årskurserna 7–9 har erbjudits att delta men det har varit 

svårt att intressera dessa pedagoger för denna fortbildning. 

Fortbildningen är en del i den folkbildning och kunskapsspridning 

som ingår i kommunens övergripande arbete med 

folkhälsa. Det främjar till friluftsliv i natur- och kulturmiljö. 

Utomhusverksamheten möjliggör nya infallsvinklar på traditionella 

ämnen och ger utrymme för fantasi, lek och glädje 

i undervisningen. I utomhuspedagogik har alla vuxna en 

mycket viktig roll som medupptäckare, medagerande, medundersökande 

och medupplevare. 

Utvärderingarna som deltagarna skrivit efter avslutad utbildning 

visar att alla är mycket nöjda med upplägg, innehåll, 

material, tempot i undervisningen och kursledare. Utvärderingarna 

har också visat att kursen har gett kunskaper som 

deltagarna direkt kan använda och ha nytta av i sitt arbete 

med barnen/eleverna. 

Under år 2009 har Barn & Ungdom Gävle tillsammans 

med Sandvikens kommun, Mora kommun och Älvkarleby 

kommun startat ett ämnesdidaktiskt nätverk för förskolan. 

Kommunerna ingåri ett regionalt nätverk med fler kommuner 

i regionen. Dettregionala nätverket ska i sin tur vara en 

del av ett nationellt nätverk som styrs av Högskolan i Gävle, 

Göteborgs universitet, Högskolan i Kristianstad och Luleå 

tekniska universitet. Ansvarig för nätverket är Nationellt 

16 

Resurscentrum för Fysik. Syftet med nätverket är att förena 

yrkespraktik och forskning. Tonvikten kommer att ligga på 

lärande i naturorienterade kunskapsområden och matematik. 

Skapande skola 

Från Statens kulturråd har Gävle kommun fått ett bidraget 

på 945 000 kr som ska användas under hösten 2009 och 

våren 2010. Bidraget går till Gävle kommuns kommunala 

7–9-skolor. Skapande skola är en del i det Kulturpedagogiska 

programmet som är en kulturell samordningsutveckling 

mellan förvaltningarna Barn och Ungdom, Kultur och Fritid 

och Utbildning och Arbete. En viktig tanke med projektet är 

genomföra insatser som främjar ungas eget skapande samt 

insatser som långsiktigt ökar samverkan mellan skolan och 

kulturlivet. 

5.2 Arbetet i förskolan 

En upptäcktsresa utan slut 

Sedan 2003 har Barn- & ungdomsförvaltningen använt det 

särskilda statsbidraget för kvalitetssäkrande åtgärder inom 

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg till kommuner som 

tillämpar maxtaxa (SFS 2001:161) för att ge pedagoger och 

annan personal inom de berörda verksamheterna möjlighet 

till förankring i förskolans läroplan, Lpfö98, i grundskolans 

läroplan, Lpo94, samt i de Allmänna råd som styr delar av 

verksamheterna. 

Gävle har de senaste åren fått cirka 4,5 miljoner kronor per 

år genom detta statsbidrag och hela summan har använts till 

fortbildning. För grundskolans del har förvaltningen skjutit 

till extra medel. Alla personalkategorier inom förskola (kommunal 

och enskild) och skola har under åren deltagit i fortbildningen. 

Fortbildningssatsningen har kallats En upptäcktsresa 

utan slut och syftet har varit att fördjupa kunskapen om 

uppdraget i läroplanerna samt att förankra värdegrunden i 

förskolans och skolans vardag. Målet har varit att det lärande 

som sker i leken och barnens vardag i förskolan, fritidshemmet 

och skolan ska synliggöras och utvecklas. Fortbildningen 

har byggt på diskussion, reflektion och värderingsövningar. 

Projektet En upptäcktsresa utan slut avslutades vid årsskiftet 

2009/2010. Statsbidraget kommer även fortsättningsvis att 

användas till fortbildning men under andra former. 

Upptäcktsresan 2009 

En upptäcktsresa utan slut har år 2009 fortsatt med att ge all 

personal i förskola, familjedaghem/pedagogisk omsorg, förskoleklass 

och fritidshem möjlighet att gå en tredagars fortbildning 

i pedagogisk dokumentation. Cirka 500 pedagoger 

har deltagit under året. Syftet har varit att öka pedagogernas 

förmåga att dokumentera och att kunna använda denna dokumentation 

pedagogiskt för att på så sätt driva utvecklingen av 

förskolornas verksamhet framåt. 

En uppdragspedagog har på uppdrag av förskolechefer 

funnits ute i förskolorna för att utifrån tidigare fortbildning 

belysa olika delar av verksamheten. Uppdragen har under 

året främst handlat om förskolans pedagogiska miljö som

ett led i arbetet med att ge barnen alla de möjligheter till 

lärande och utveckling som de har rätt till. Uppdragspedagogens 

observationer har följts av diskussioner, analyser och 

reflektioner tillsammans med förskolans personal. Under 

2009 arbetade uppdragspedagogen med huvudsakligen två 

skolområden. 

En nätverkssamordnare har under året fortsatt med att områdesvis 

bygga nätverk med pedagogiska utvecklingsledare 

från förskolorna. Nätverken har träffats 3–4 gånger/termin. 

Att reflektera, analysera och ställa frågor som leder till utveckling 

är fortfarande en positiv utmaning för nätverken. 

Alla pedagoger i förskoleklass och fritidshem har under 

2008 fått fyra fortbildningsdagar. Syftet har varit att stärka 

deras respektive yrkesroller och tydliggöra förskoleklassens 

och fritidshemmens verksamheter i samverkan med skolan. 

Nätverk har även startats för fritidshem och förskoleklass. 

Analys 

Utbildningen i pedagogisk dokumentation har tagits emot 

mer positivt under 2009 än tidigare år. Förväntningarna har 

varit högre eftersom kollegors utbildning under 2008 har gett 

ringar på vattnet och ett sug efter att veta mer. Den tydliga 

kopplingen mellan utbildningen, nätverken och uppdragspedagogen 

samt förstärkningen av ytterligare två halvtidsutbildare 

har också varit en framgångsfaktor. 

Precis som med utbildningen i pedagogisk dokumentation 

så utvecklades nätverken i kopplingen med utbildningen. 

Dessutom har tiden haft stor betydelse, nätverk behöver tid 

för att utvecklas. Nätverken har haft en pedagogisk samordnare 

i fem terminer, vilken under hela projekttiden har förberett, 

lett och sammanfattat innehållet i nätverksträffarna. 

Ytterligare en framgångsfaktor har varit att samordnaren under 

senare delen av utbildningen i pedagogisk dokumentation 

fungerat som utbildare på halvtid. 

Syftet med uppdragspedagogens nya uppdrag under 2009 

var att fungera som ett pedagogiskt stöd för förskolechef/ 

rektor. Starten av det försöket blev lite otydligt och syftet 

blev inte riktigt förankrat hos cheferna. Här behövs bättre 

planering inför och uppföljning av arbetet. 

Bedömning 

Alla Upptäcktsresans delar med de olika utbildningstillfällena 

ger många insikter. Pedagoger på flera förskolor har börjat 

dokumentera och många använder också dokumentationen 

som underlag för reflektion. Många pedagoger vittnar om att 

de i sina dokumentationer fått syn på nya sidor hos barnen 

som man förut inte upptäckt. Pedagoger uttrycker också att 

man har fått ny arbetsglädje genom Upptäcktsresan. 

Pedagogisk handledning, tid för reflektion och fortsatta 

diskussioner är av vikt för fortsatt utveckling. Här har uppdragspedagogens 

insatser kommit till nytta. Likaså har också 

Södra områdets anställning av en pedagogista 12 gett positiva 

reaktioner i verksamheten. Att arbeta med pedagogisk dokumentation 

ställer också krav på förändring av organisationen 

i förskolan. 

Nätverkens koppling till utbildningen i pedagogisk do- 

kumentation har varit positivt för pedagogernas utveckling. 

Man har här fått möjlighet att tillsammans reflektera över 

medhavda dokumentationer. 

Uppdragspedagogens arbete har under 2009 bidragit till 

utvecklingen av den pedagogiska miljön i de förskolor som 

fått del av hennes insatser. På vilket sätt det har bidragit till 

ett pedagogiskt stöd till cheferna, är mera tveksamt och inte 

utvärderat. Många vittnar om att förskolechefens stöd är av 

stor vikt vid utvecklingsarbete i förskolan. 

Föräldraenkät 2009 

Syftet med den brukarenkät som genomfördes våren 2009 

var att ge en Gävlebild och en bild per skolområde, att försöka 

fånga föräldrars åsikter om vad som är kvalitet i förskolan 

och undersöka vilket ”betyg” föräldrarna ger till verksamheten. 

I de fall där vi ser att föräldrarna inte tycker att 

kvaliteten på verksamheten är bra får vi i enkätresultaten ett 

material för förbättringsåtgärder att jobba vidare med både 

på central nivå och på områdesnivå. Vi kan se vilka frågor 

som behöver lyftas fram för diskussion i områdesgrupper, i 

förvaltningsledning och/eller på politisk nivå. Gävlebilden 

kan också fungera som jämförelsematerial och spegla dels 

de enkätresultat som finns för verksamheten i skolområdet 

men också de riksomfattande enkäter som görs om förskoleverksamhet. 

Förskolor kan också sätta egna föräldraenkäter i 

relation till Gävlebilden. 

Resultatet av enkäten visar, liksom tidigare enkäter gjort, 

att föräldrarna sammantaget ger förskoleverksamheten i 

Gävle ett mycket gott betyg. Av de inkomna svaren har 7,3 

% besvarats av föräldrar med barn i familjedaghem, 5,9 % 

av föräldrar med barn i enskild förskola och 86,8 % av föräldrar 

med barn i kommunal förskola. Siffrorna motsvarar 

ganska väl den fördelning som gäller för antalet barn i förskola 

respektive i familjedaghem dock med någon övervikt 

för svarande från familjedaghemmen. 13,5 % av enkäterna 

har besvarats av föräldrar vars barn har annat modersmål än 

svenska. Våren 2009 hade cirka 9 % av de inskrivna barnen i 

Gävles förskoleverksamhet ett annat modersmål än svenska. 

12 Pedagogistans roll är att hjälpa både förskolechef och pedagoger att hålla 

den pedagogiska reflektionen och utvecklingen vid liv. Pedagogistorna i 

Gävle har fått sin utbildning på Reggio Emilia Institutet i Stockholm. 

17

Tabellen visar det totala resultatet för några påståenden i den 

senaste enkäten och den andel svarande som gett svaren ”instämmer 

helt” och ”instämmer delvis”. 

PÅSTÅENDE 

På vår förskola/ 

hos vår dagbarnvårdare … 2005 2007 2009 

kan vi tryggt lämna vårt barn 

känner vi förtroende 

92,8 96,6 94,3 

för personalen 94,4 96,2 95,2 

bryr man sig om mitt barn 94,0 96,1 94,9 

trivs vårt barn 95,3 97,5 96,0 

är barngruppen lagom stor 36,3 49,9 44,3 

Resultaten för enskilda förskolor och för familjedaghemmen 

är i de flesta frågor bättre än för den kommunala förskolan. 

Vad detta beror på kan man spekulera i men en stor 

bidragande orsak torde vara storleken på verksamheterna. 

Familjedaghem och de flesta enskilda förskolor är små enheter 

där föräldrarna känner alla och där verksamheten är 

mer överskådlig. Att många föräldrar också gjort positiva val 

till familjedaghem och enskild förskola spelar säkert också 

roll. Personalens val att arbeta i en enskild förskola eller ett 

familjedaghem har också spelat in. Resultatet på föräldraenkäten 

är dock gott för all verksamhet. 

Barngruppernas storlek är en viktig föräldrafråga. I tabellen 

ovan ser man att betygen för år 2007 är bättre i samtliga 

frågor än betygen för åren 2005 och 2009. År 2007 var antalet 

barn per avdelning lägre än de båda andra åren. I betygen 

och i de svarandes kommentarer kan man se att inställningen 

till de stora barngrupperna smittar av sig på många frågor. 

Kommentarerna kring trygghet, trivas och ha roligt samt lokaler 

och miljö handlar också till del om att det inte fungerar 

på grund av att det är för stora barngrupper eller för många 

barn per vuxen. Även i familjedaghemmen kan denna oro 

finnas vid sjukdom då dagbarnvårdarna tar hand om varandras 

barn och även vid den gruppverksamhet som förkommer 

någon eller några gånger i veckan. 

En viktig del i efterarbetet med enkäten har varit att titta 

på frågor som har fått enstaka negativa svar. Om man som 

förälder till exempel helt förnekar att barnet blir väl mottaget 

vid lämning, vilket fem föräldrar har svarat, eller att fem 

föräldrar upplever att barnet inte får stöd på det sätt som hon/ 

han behöver så är allvarligt. Genom kommentarerna framgår 

18 

det att det bland annat beror på många vikarier, att barnet är 

beroende av att någon/några speciella vuxna finns där när 

de kommer och att förskolan saknar rutiner som gör att det 

känns välkomnande. 

Brukarundersökningen visar att det är viktigt med fortsatt 

information om och diskussion kring förskoleverksamhetens 

innehåll och mål. Detta gäller både inom personalgruppen 

och med förskolans föräldrar, och ansvaret delas av verksamheten 

och förvaltningen. 

Närvaromätningar 2009 

På uppdrag av Barn & Ungdoms ledningsgrupp gjorde kvalitetsgruppen 

under vecka 42, 2008 samt vecka 8 och vecka 

12, 2009 närvaromätningar på kommunala förskolor i Gävle. 

Förskolorna fick då lämna uppgifter utifrån de scheman som 

föräldrar lämnat in för vecka 42 respektive vecka 12. Dessutom 

lämnade 15 förskolor in uppgifter om verklig närvaro för 

vecka 8. Dessa mätningar kompletterades av intervjuer med 

förskolecheferna under maj och juni 2009. Alla förskolans 

inskrivna barn finns med i underlaget, även barn i allmän förskola, 

barn till föräldralediga och barn på specialavdelningar. 

De enskilda förskolorna finns inte med i undersökningen. Inlämnade 

uppgifter har sammanställts för att ge en Gävlebild 

för respektive vecka de aktuella veckorna. 

I Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan, 

Skolverket 2005, beskrivs under kapitlet Förutsättningar en 

rad punkter som kommunen bör ta hänsyn till för att i möjligaste 

mån ge likvärdiga förutsättningar för kvalitet i förskolornas 

verksamhet. Man skriver bland annat att 

”Kommunen bör redovisa hur personaltäthet, gruppstorlek 

och gruppsammansättning har anpassats till behoven i olika 

förskolor samt kunna visa hur hänsyn har tagits till faktorer 

som barns ålder och kön, behov av särskilt stöd, andelen barn 

med annat modersmål än svenska, kontinuiteten i barn- och 

personalgrupp, personalens kompetens, lokalernas och utemiljöns 

beskaffenhet, upptagningsområdets sociala karaktär, 

barnens närvarotider”. 

De aktuella mätningar har gjorts dels för att se hur skillnaden 

ser ut mellan det anmälda behovet och det verkliga 

nyttjandet av platser och dels för att ge underlag till diskussioner 

kring resursfördelning. Hur samverkar viktning och 

barnens närvaro? Vilka möjligheter/svårigheter skapar denna 

samverkan? Intervjuerna med förskolornas chefer under maj 

och juni hade också som mål att försöka se hur ovan nämnda 

faktorer i de allmänna råden påverkar förskolornas möjlighet 

att kunna erbjuda en likvärdig förskola med hög kvalitet. 

Tabellen visar resultatet från de tre mätningar som gjordes 

2008 och 2009 

6.30–8.00 8.00–9.00 9.00–14.00 14.00–17.00 17.00–18.30 

Behov av närvaro 

i % vecka 42 

Behov av närvaro 

42 61 85 66 4 

i % vecka 12 

Verklig närvaro 

i % vecka 8 

42 59 83 62 4 

(vecka 21, 2005) 23 (34) 38 (53) 68 (75) 48 (57) 2 (2)

Tidigare mätningar gjorda med barnens schema som grund 

har visat att behovet av omsorg mitt på dagen varierar mellan 

77 % och 89 % när man tittar på den totala Gävlebilden. 

Mätningarna veckorna 42 och 12 ger en enhetligare bild då 

83–85 % av barnen har behov av omsorg 9.00–14.00. Tidigare 

mätning av barnens verkliga närvaro har visat sig vara 

ca 75 %. Om man bortser från de nu aktuella mätningarna så 

gjordes den senaste mätningen vecka 21, 2005. Siffror från 

denna mätning visas i parenteserna ovan. 

Skillnaden mellan föräldrars behov av förskoleverksamhet 

och verklig närvaro är större i mätningarna under våren 

2009 än tidigare gjorda mätningar. Låga närvarosiffror under 

vecka 8 har bland annat förklarats med hög sjukfrånvaro 

och inskolning av barn på några av de aktuella förskolorna. 

Noteras bör också att mätningen 2005 var en totalmätning 

där alla förskolor deltog medan mätningen vecka 8 innefattar 

siffror från 15 förskolor, vilket till del kan förklara skillnaden 

i resultat. 

Variationen är stor mellan förskolor och inom tidsintervall vad gäller behov av omsorg. Nedanstående tabell visar siffror för 

den/de förskolor som har den lägsta respektive högsta efterfrågan på omsorg under de olika tidsintervallerna under vecka 42 

respektive vecka 12. 

Behov 6.30–8.00 8.00–9.00 9.00–14.00 14.00–17.00 17.00–18.30 

% 

Min närvaro V 42/v 12 0/14 31/29 64/54 34/34 0/0 

% 

Max närvaro V 42/v 12 74/80 89/87 97/97 90/86 10/16 

Vid de genomförda intervjuerna efterfrågade flera förskolechefer 

en större tydlighet i resursfördelningssystemet. Hur 

mycket mer/mindre pengar får jag till min förskola jämfört 

med en medel- eller normalnivå? Om detta blir tydligt så 

kan man också ställa krav på förskolecheferna att de årligen 

ska kunna beskriva vad man använder de extra resurserna 

till och varför det är nödvändigt att få dessa extra resurser 

till förskolan. Beskrivningen ska naturligtvis ha sin grund 

i läroplanens uppdrag och tankar om en likvärdig förskola. 

I samma anda ska de förskolor som får mindre resurser än 

medel- eller normalnivå kunna beskriva vilka konsekvenser 

man som chef och personal kan se av detta. 

Bedömning 

Det finns i dag många frågetecken och mycket diskussioner 

både bland personal och bland föräldrar vad gäller resurser 

och hur tilldelningen av pengar påverkar verksamheten 

i förskolorna. Skolverket har i en ny rapport 13 påpekat att 

kommunerna i dag ofta är försiktiga när de fördelar 

resurser mellan skolor och förskolor. Man säger att 

”det som krävs av varje kommun är att det finns en 

medveten modell för resursfördelningen, som värderar 

de lokala förutsättningarna och behoven och som följs 

upp och granskas i förhållande till de insatser och resultat 

som verksamheterna åstadkommer”. Man säger 

vidare att ekonomiska resurser är en förutsättning för 

goda resultat och då framförallt för de yngre barnen 

och barn med en mindre gynnsam socioekonomisk familjebakgrund 

men att det viktigaste är hur resurserna 

används. Här skulle ett uppföljningssystem som skissades 

ovan kunna ge bilder av hur resursfördelningen 

påverkar förskolorna möjlighet att ge barnen det som 

13 Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov? Rapport 330, 2009 

de har rätt till enligt uppdraget i läroplanen. Förhoppningsvis 

skulle också dessa bilder tydligare visa på vad 

som behövs och vad som görs på våra förskolor och på 

så sätt ge både föräldrar, personal och huvudmannen 

svar på många frågor. (Ett nytt resursfördelningssystem 

infördes i januari 2010. Detta kommer att utvärderas i 

juni samma år.) 

Nätverket Väl mätt 14 

Gävle kommun deltog under hösten 2009 i ett jämförelseprojekt 

med sju andra kommuner under ledning av Sveriges 

Kommuner och Landsting (SKL). Uppdraget var att hitta vägar 

att göra jämförelser av kommuners förskoleverksamhet 

ur ett medborgarperspektiv. En rapport lämnades till SKL i 

december 2009. Rapporten har redovisats för Kommunstyrelse 

samt Barn- och ungdomsnämnd. Resultatet av arbetet 

i nätverket blev flera goda idéer om hur man kan utveckla 

verktyg för jämförelser. Kommunerna bidrog med egna erfarenheter 

och goda exempel. Bland annat gjordes en gemensam 

närvaromätning och förskolecheferna i de åtta kommunerna 

gjorde en självskattning av den egna verksamheten 

utifrån valda delar av BRUK 15 . Resultatet av självskattningen 

visade att Gävles förskolechefer skattade sig 

något lägre än övriga kommuners chefer inom de flesta 

områden som var aktuella. Detta behöver bearbetas och 

diskuteras i förskolechefsgruppen under 2010. 

Ett exempel från rapporten: 

14 Nätverket är en del av Jämförelseprojektet. Ett samarbete mellan SKL, 

RKA och Finansdepartementet. En rapport finns på Barn och Ungdoms interna 

informationssida på Ankaret. 

15 Skolverkets självvärderings- och bedömningsmaterial. 

19

Diagram 4. 

I diagram 4 har förskolecheferna tagit ställning till följande påståenden: 

• Förskolan har en likabehandlingsplan som behandlar såväl det förebyggande arbetet som vilka åtgärder som skall vidtas 

då diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling av barn inträffar, samt hur åtgärderna följs upp. 

• Vi tar alla signaler rörande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling av barn på allvar oavsett om 

kränkningen utförts av förskolans personal eller av andra barn. 

Yrkesroller 

Utifrån propositionen ”Kvalitet i förskolan” 2004/05:11 och ett samarbetsprojekt mellan Kommunal och Lärarförbundet kallat 

”Den nya förskolan – med kvalitet i fokus” genomförde Kommunal Gävleborg och Lärarförbundet under året workshops med i 

stort sett alla förskolor i Gävle. Workshopen har syftat till att inspirera till fortsatt dialog i det ordinarie arbetslaget. Yrkesroller 

och uppdraget i förskolan har diskuterats. 

På uppdrag av förvaltningschefen och i samverkan har en referensgrupp bestående av fackliga representanter och förskolechefer 

arbetat fram ett arbetsmaterial för det fortsatta arbetet samt tagit fram uppdragsbeskrivningar för barnskötare och 

förskollärare. 

En enkät till förskolecheferna visar att man ute på förskolorna har haft fortsatta diskussioner kring yrkesrollerna. Hälften av 

förskolorna har arbetat med frågorna i arbetsmaterialet. Ytterligare stöd behövs dock till cheferna i de fortsatta diskussionerna 

och man anser också att de fackliga organisationerna behöver ge medarbetarna stöd i detta. På många håll har diskussionerna 

upplevts som svåra då det lätt ha kommit att handla om personer i stället för roller. Diskussionerna har till del varit en bra 

förberedelse för det som kommer i en förändrad läroplan gällande förskollärarnas utökade ansvar. 

Utbildning av personliga assistenter till barnskötare 

Kommunstyrelsen beslutade 2008-03-18 att ansvaret för att tillgodose behovet av stöd till barn och ungdomar med funktionshinder 

i förskola och skola, skulle föras över från Socialtjänsten till Barn & Ungdom med verkställighet 2008-07-01. Som en 

följd av detta genomgick 17 före detta personliga assistenter i Gävle kommun under hösten 2009 en tio veckor lång utbildning 

till barnskötare. Utbildningens mål var att öka deltagarnas kompetens gällande förskolans uppdrag. Syftet var att utveckla de 

kunskaper och färdigheter som behövs för arbetet som barnskötare i förskola och fritidshem, samt att stimulera till fortsatt 

lärande. Detta var inte minst viktigt eftersom arbetsuppgifterna utifrån det förändrade uppdraget inte enbart kommer att vara 

inriktade på att ge stöd till funktionshindrade barn, utan även omfatta arbete i barngrupp. Utbildningen koncentrerades kring 

följande delar: Förskolans värdegrund/Normer och värden, Förskolans uppdrag, Måluppfyllelse samt Samverkan skola och hem 

Uppföljning och utvärdering visar att deltagarna är mycket nöjda med alla delar av utbildningen och tycker sig ha stor nytta 

i det dagliga arbetet i förskolan av det som behandlats under utbildningen. Under våren 2010 sker uppföljningsträffar en gång 

i månaden. 

20

Kvalitet i förskolan – en analys 

Citaten nedan är hämtade från Skolverkets lägesbedömning 

2009 och är ett försök att visa på svårigheten i att bedöma 

förskolors resultat och kvalitet utifrån siffror och lätt insamlad 

fakta. Det värderingsinstrument som använts i nedan 

beskrivna forskning kräver insatser i tid vad gäller observationer, 

dokumentation, reflektioner och analyser både från 

personalen på förskolan och från personer utanför förskolan 

för att man ska kunna belysa kvalitet i förskolan utifrån olika 

perspektiv. 

”Enligt en forskningsstudie om förskolan som miljö 

för lärande 16 har kvalitetsskillnaderna mellan olika 

förskolor ökat. Enligt studien har förskolor med hög 

kvalitet ytterligare förfinat sitt arbete, medan det har 

blivit en kvalitetsförsämring i förskolor med låg kvalitet. 

Studiens resultat styrker resultat från tidigare 

forskning som visar att variationen i kvalitet är betydande 

mellan svenska förskolor. Variationen återfinns 

såväl i förskolornas övergripande kvalitet som inom 

olika delområden och i enskilda kvalitetsaspekter. 

Forskarna bedömer utvecklingen mot ökade kvalitetsskillnader 

som oroande med tanke på att förskolan är 

en demokratisk rättighet för barn och familjer.” 

”Förskolornas kvalitet bedömdes med ett internationellt 

utprövat utvärderingsinstrument som anpassats 

till svenska förhållanden 17 . I förskolor som enligt studien 

har hög kvalitet var verksamheten mål- och lärandeorienterad 

på ett annat sätt än i de övriga förskolorna 

enligt det kvalitetsmått som definierats i studien. 

På förskolor med hög kvalitet bedömdes omsorg, lek 

och lärande vara integrerade på ett sådant sätt att barnen 

gavs möjlighet att utveckla kunskap i relation till 

läroplanens målområden. I förskolor med bedömd 

hög kvalitet med barncentrerade och lärarorienterade 

miljöer fanns en stark betoning på respekt, barns rätt 

och ambition att möta barns perspektiv. De barn som 

gick på förskolor som hade hög bedömd kvalitet löste 

i större utsträckning än andra förskolor de uppgifter i 

matematik samt i språk och kommunikation som forskarna 

gav barnen. Totalt har 38 förskolor besökts. Av 

16 Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Johansson. E. (2009) 

Barns tidiga lärande, en tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för 

barns lärande. Göteborgs universitet. 

17 Förskolans kvalitet och barns lärande har inom olika innehållsområden 

studerats utifrån åtta delstudier som är länkade till varandra. 

Delstudierna är: Extern utvärdering med hjälp av en version av 

Early Childhood Enviroment Rating Scale (ECERS) anpassad till 

svenska språket, kulturen och intentionerna med förskolan, självvärdering 

med hjälp av ECERS, föräldrars attityder till förskolan, 

lärarnas attityder till förskolan, barns lärande inom grundläggande 

matematik, språk och kommunikation, samspel och andraspråk. Den 

reviderade versionen av ECERS som användes i studien innefattar 

värderingar, innehåll, aktiviteter för barns lärande och utveckling 

enligt läroplanens intentioner. 

de undersökta förskolorna bedömdes 10 ha hög kvalitet, 

19 ha god kvalitet och 9 ha låg kvalitet”. 

”Att kvaliteten över tid har höjts ytterligare i förskolor 

med hög kvalitet medan kvalitetsförändringarna är 

små eller inga i förskolor med låg kvalitet kan, enligt 

studien, tolkas som att läroplanen har haft betydelse 

i förskolor där det redan finns kunskap att förstå dess 

förändrade innebörd för uppdraget. En slutsats från 

forskningsstudien är att det krävs omfattande kompetensutveckling 

för att generellt höja kvalitetsnivån i 

förskolan.” 

Från ovan nämnda forskningsstudie är följande citat hämtat: 

”Tre olika lärandemiljöer har identifierats som kan knytas till 

kvalitetsaspekter: Särskiljande och begränsande miljöer (låg 

kvalitet), Barncentrerade förhandlingsmiljöer (god kvalitet) 

och Utmanande lärandeorienterande miljöer (hög kvalitet)”. 

I en nyligen utkommen bok ”Barns lärande – fokus i kvalitetsarbetet” 

skriver forskningsstudiens författare, Sonja Sheridan 

och Ingrid Pramling Samuelsson, följande: 

”Kan man som lärare göra ett professionellt arbete 

om man inte har kunskap om barns lärande och utveckling 

i mer generella termer? Verksamheter av 

hög kvalitet utmärks av att lärare har kunskap i att 

observera, analysera och bedöma barns kunnande 

samt möter och utmanar barn i deras lärprocesser. Att 

utvärdera verksamheten innebär att få klart för sig på 

vilket sätt det man gjort i praktiken tillsammans med 

barnen har bidragit till barnens lärande. Det är här dokumentationen 

och tidigare kartläggning av barnens 

kunnande kommer till nytta.” 

Det finns ingen anledning att tro att det ser annorlunda ut i 

förskoleverksamheten i Gävle än den som redovisas i rapporten 

ovan. Vid tillsynsbesök på förskolorna och i enheternas 

kvalitetsredovisningar visar det sig att Upptäcktsresan och 

andra fortbildningssatsningar har gett mycket men på olika 

sätt för olika förskolor och pedagoger. I många verksamheter 

har fortbildningen varit ett sätt att komma igång med pedagogiska 

diskussioner. Andra har fått bekräftelse på att man är 

på gång och på rätt väg och har fått med sig tankar och idéer 

för att komma än längre. Några förskolor visar också upp en 

frustration som grundar sig i att man vill ha en utveckling 

men att man av olika anledningar inte lyckas komma igång 

eller komma vidare. 

Vi kan se att läroplanen på många ställen har blivit ett 

vardagsverktyg och att den i mycket större utsträckning finns 

med i förskoleverksamheten vid planering, reflektioner och 

i pedagogiska diskussioner, men också när man informerar 

föräldrar om vad som händer och varför man gör det man 

gör. Genom läroplanen har förskolorna fått en starkare betoning 

på barns lärande och det finns en större fokusering på 

barns individuella utveckling. 

21

Pedagogisk dokumentation hjälper pedagogerna att se, men det är viktigt att bedömningen av vad som behöver göras hamnar 

hos verksamheten och inte på barnen. Tid för reflektion har visat sig vara ett bra verktyg för utveckling. Likaså handledning 

och stöd i tanke och diskussion från någon som normalt inte finns med i verksamheten. Ett bra utvecklingsarbete kräver starka 

chefer. I alla sammanhang där förskoleverksamheten i Gävle diskuteras och utvärderas betonas chefernas viktiga roll. Förskolechefen 

är den som måste ge förutsättningar, ställa krav, ha en egen idé och tanke om verksamhetens utveckling, men också den 

som ska hålla igen när det går för fort, den som ska plocka ner idéerna till verkligheten i förskolans barngrupper. Det är av vikt 

att cheferna i sin tur får stöd i detta och att chefer får delta i planering av centralt utvecklingsarbete som berör den egna enheten. 

5.3 Arbetet i grundskolan 

Målsättning i verksamhetsplanen för Barn- och ungdomsnämnden: 

”Barns och elevers studieresultat ska förbättras. Ambitionen ska vara att undervisningen ska resultera i att en ständigt 

ökande andel av eleverna når de nationella målen. För grundskolans del innebär detta att meritvärdet och andelen behöriga 

till gymnasieskolan ska öka i åk 9. Men även resultaten i lägre åldrar ska fokuseras och vara styrande för utvecklingen.” 

Statistik 

På huvudmannanivå är det viktigt att ha tillgång till tillförlitlig statistik. Idag är det svårare att analysera den än det var tidigare 

trots att tillgången på statistik har ökat. Vi har tillgång till omfattande egen statistik, men det är Skolverkets som är den officiella 

i sammanhanget och ligger till grund för nationella jämförelser. Skolverkets databaser innehåller en mängd statistiska 

uppgifter, men uppgifterna kan ibland vara svårtolkade då underlaget inte alltid är det samma. För vissa statistikuppgifter ingår 

de fristående skolorna i kommunsiffrorna 18 medan de för andra uppgifter är exkluderade 19 . I Gävle strävar vi efter att alla elever 

ingår i den statistik som vi själva tar fram oavsett om de går i kommunala eller fristående skolor. Detta gäller betygsstatistik, 

nationella prov, andra kunskapsbedömningar och enkätsammanställningar. Det så kallade Gävlevärdet ska alltid bygga på alla 

kommunens elever. I vissa fall kan vi göra jämförelser mellan elever som går i de kommunala skolorna och i de fristående. Då 

finns statistik uppdelad på respektive grupp. 

Elevantal i kommunala och fristående skolor 

Läsåret 2009/10 gick 11 procent av grundskoleeleverna i en fristående skola. Variationerna mellan kommunerna är dock stor. 

I nästan 65 procent av alla kommuner är andelen elever i fristående skolor 5 procent eller mindre. Knappt 70 procent av eleverna 

i fristående grundskolor bor i en kommun i något av de tre storstadsområden. I Gävle kommun är andelen 18,4 procent 

innevarande läsår. 

18 SIRIS betygsstatistik per ämne 

19 SALSA 

22

Uppföljning av elevernas kunskapsutveckling 

För utvärdering och uppföljning av elevernas kunskapsutveckling 

används i grundskolan de nationella proven för 

åk 3, 5 och 9 samt diagnostiskt material och andra utvärderingsmaterial. 

Barn & Ungdom samlar årligen in uppgifter 

om måluppfyllelse i de behörighetsgivande ämnena 20 även 

på individnivå i åk 2, 3, 5 och 7. I år har även uppgifter om 

måluppfyllelsen i alla övriga ämnen samlats in på individnivå. 

Ett viktigt syfte med rapporteringen är att förvaltningen 

ska få en god överblick över vilka elever som är i riskzonen 

för att inte uppnå målen. Genom att eleverna rapporteras på 

individnivå går det att följa upp om de elever som är i behov 

av stöd verkligen får den hjälp de har rätt till, bland annat 

genom att undersöka om åtgärdsprogram upprättats. 

Måluppfyllelsen för de tidigare skolåren 

Årets samlade lärarbedömning för åk 2 i svenska visade att 

85 % av eleverna kommer att uppnå målen i åk 3. I matematik 

bedömdes att 86 % av eleverna kommer att uppnå målen. 

Den prognos som lämnats i åk 2 visar på en lägre måluppfyllelse 

jämfört med tidigare år. I år har de nya målen för åk 3 

funnit som stöd vid bedömningen. Tidigare år har bedömningen 

i åk 2 genomförts mot målen för åk 5, något som 

upplevt som osäkrare eftersom målen känts avlägsna. 

Prognos åk 2 

Kommer sannolikt Kommer sannolikt att 

inte att uppnå målen uppnå målen för 

åk 3 i % åk 3 i % 

Svenska 

FLICKOR 11 89 

POJKAR 19 81 

Matematik 

FLICKOR 5 85 

POJKAR 13 87 

Måluppfyllelse i åk 3 

Bilden av måluppfyllelsen i åk 3 är helt ny och följaktligen 

finns det inga värden att jämföra resultatet mot. Andelen 

elever som bedömdes ha uppnått målen för åk 3 var 83 % i 

både svenska och matematik Resultatet ligger på ungefär på 

samma nivå som måluppfyllelsen i åk 5 har gjort de senaste 

åren. 

Andel i % som Andel i % som 

inte uppnått målen uppnått målen 

för åk 3 . för åk 3 . 

Svenska 

FLICKOR 12 88 

POJKAR 23 77 

Matematik 

FLICKOR 16 84 

POJKAR 18 82 

20 Engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk 

Måluppfyllelse i svenska, engelska och matematik 

i åk 3 

Måluppfyllelsen i de behörighetsgivande ämnena ligger ungefär 

på samma nivå som tidigare år. I svenska och matematik 

har resultatet blivit något bättre jämfört med föregående 

år. I engelska ser vi en försämring av resultatet. Hur står sig 

resultatet i Gävle i en nationell jämförelse? I Gävle är redovisningen 

i åk 5 inte liktydig med resultaten på de nationella 

proven utan ska ge en samlad bild av elevernas måluppfyllelse. 

Måluppfyllelsen i åk 5 (Gävle totalt) 

Ämne Andel elever i% 

Bild 99 

Engelska 84 

Hem- och konsumentkunskap 99 

Idrott och hälsa 93 

Matematik 86 

Musik 98 

Naturorienterande ämnen 97 

Samhällsorienterande ämnen 94 

Slöjd 97 

Svenska 86 

Teknik 99 

Kommentar: Resultatet i åk 5 visar på en god måluppfyllelse 

i de flesta ämnen förutom i de behörighetsgivande ämnena. 

En viss skillnad framkommer mellan skolorna även i andra 

ämnen. Idrott, slöjd och SO är några ämnen där det behövs 

en fördjupad analys för att ta reda på varför det finns s stora 

skillnader mellan skolorna i måluppfyllelse. 

Måluppfyllelsen i åk 7 

Det är i stort sett lika stor andel av elever som inte bedöms 

klara målen för åk 8 jämfört med tidigare årskullar av elever. 

På kommunal nivå är inte skillnaden så stor mellan bedömningen 

i åk 7 och resultatet i åk 5. En bedömning lämnas av 

lärarna i svenska, matematik och engelska över vilka elever i 

åk 7 som bedöms nå de lokalt fastställda målen för skolår 8. 

Bedömningen sker på vårterminen i samband med sportlovet. 

Årets sammanställning visar att 85 % av eleverna bedöms 

nå målen i engelska, 82 % i matematik och 85 % i svenska. 

Hur ska detta resultat tolkas? En tolkning är att kunskapsutvecklingen 

inte varit tillräckligt bra för en stor grupp elever 

mellan åk 5 och 7. En annan tolkning är att kravnivåerna 

mellan dessa årskurser inte är harmoniserade, vilket påverkar 

resultatet. Den fortsatta kunskapsutvecklingen för eleverna 

i de behörighetsgivande ämnena är däremot mycket god. 

Nedanstående diagram visar exempel på detta. Det är kunskapsutvecklingen 

i de tre behörighetsgivande ämnena för de 

elever som slutade grundskolan vårterminen 2009. 

23

Longitudinella uppföljningar 

Jämföresle av prognos i åk 7 och slutbetyg åk 9 

Elever födda 1993 

ENGELSKA MATEMATIK SVENSKA 

SKOLA åk 7 åk 9 åk7 åk9 åk7 åk9 

Bergby Centralskola 84 98 90 98 96 100 

Milboskolan 79 98 79 91 88 95 

Stigslunds skola 89 98 85 98 96 98 

Stora Sätraskolan 76 92 69 91 86 98 

Nynäs Montessori 73 100 61 89 73 100 

Stenebergsskolan 61 90 53 90 61 69 

Källmurskolan 90 94 93 94 92 97 

Lillhagsskolan 86 98 86 97 80 99 

Solängsskolan 92 97 88 97 92 98 

Sörbyskolan 82 87 74 86 86 93 

Sofiedalskolan 86 92 81 81 83 90 

Lyftet 100 90 100 95 100 95 

Engelska skolan 100 100 85 100 96 100 

Prolympia 81 94 90 97 87 97 

Gävle 86 95 81 93 88 96 

Kommentar: Resultatutvecklingen från åk 7 till åk 9 i matematik 

har varit bättre än utvecklingen för engelska och svenska. 

Ett sämre utgångsläge gör att matematiken inte kommer 

upp i samma måluppfyllelse i slutbetyget som de övriga två 

ämnena. 

Betygsresultat årskurs 9 

Kommentar: Betygsresultatet för de kommunala skolorna i Gävle har förbättrats betydligt de senaste åren jämfört med kommungruppen 

större städer. I denna statistik är de fristående skolorna borträknade. 

Betygsskillnaden är stor mellan olika skolor i Gävle. 

En högst bidragande orsak till stora betygsskillnader mellan olika skolor är att sent anlända elever 22 går på några av de kommunala 

grundskolorna. Även dessa elevers betygsresultat räknas in i skolans betygsstatistik. 

24 

Antal elever Genomsnittligt Andel elever Andel elever Andel elever 

meritvärde behöriga till som nått målen som saknar betyg 

nationellt program i alla ämnen i alla ämnen 

Kommunala skolor i Gävle 1 010 198,1 88,1 75,5 1,6 

Samtliga skolor i Gävle 

Kommungruppen 

1 228 203,3 89,4 77,6 1,5 

större städer21 28 383 206,7 87,5 76,1 1,3 

Riket samtliga huvudmän 119 042 209,6 88,8 77,0 1,2 

Slutbetyg Skola med lägst meritvärde Skola med högst meritvärde Differens i meritvärdespoäng 

2006 154 251 97 

2007 177 231 54 

2008 165 237 72 

2009 173 243 70 

21 Större städer (27 kommuner) Kommun med 50 000 -200 000 invånare 

samt en tätortsgrad överstigande 70 procent (procent av befolkningen i kommunens 

tätort) 

22 Inflyttade till Sverige under de senaste fyra åren

SALSA 

Skolverket redovisar årligen SALSA-värden för rikets alla kommuner och skolor. I SALSA presenteras ett förväntat betygsresultat 

när viss hänsyn tagits till skolornas/kommunernas elevsammansättning. Skillnaden mellan det förväntade värdet och det 

faktiska betygsvärdet, ”residualen”, redovisas för Gävles skolor i nedanstående tabeller. 

Kommentar: Stenebergsskolan, Bergby Centralskola och Prolympia är skolor som avsevärt överträffar de förväntade betygsresultaten 

för båda betygsmåtten. Antalet skolor som överträffar de förväntade resultatet har ökat för betygsmåttet ”uppnått 

målen” det vill säga hur stor andel av eleverna som har ett fullständigt slutbetyg. I året SALSA-statistik är det 9 skolor som 

överträffat det förväntade värdet jämfört med förra året då endast 5 skolor överträffade det förväntade värdet. På kommunnivå 

uppnår Gävle inte de förväntade SALSA-värdet i någon av betygsparametrarna. Observera att kommunvärdet endast baseras 

på de kommunala skolorna i Gävle. 

25

Skillnader mellan flickor och pojkar 

Flickor har bättre resultat i skolan. Skillnaden i resultat syns redan i de tidiga åldrarna. I de nationella ämnesproven för år 9 

är skillnaden i resultat störst i delproven läsförståelse, skrivande förmåga i svenska/svenska som andraspråk och skrivande 

förmåga i engelska. I samtliga delprov är det en större andel flickor än pojkar som når målen på proven. 

När det gäller betygsresultatet för 2009 följer Gävle i stort sett samma mönster som för riket. Rikssiffrorna visar att det endast 

är i idrott och hälsa som flickorna har lägre måluppfyllelse än pojkarna. Andelen flickor som saknat betyg i ämnet har under 

flera år varit betydligt högre i Gävle än för riket. I år har andelen flickor utan betyg minskat och de ligger på samma nivå som 

pojkarna i Gävle. I en jämförelse med riket är måluppfyllelsen för pojkarna i Gävle lägre i alla ämnen. Särskilt stora skillnader 

finns i NO-ämnena, bild och musik. Här är det en avsevärt högre andel av pojkarna som inte når målen i Gävle. För flickorna 

är läget betydligt bättre. Det finns flera ämnen där måluppfyllelsen är högre än i riket som helhet. De bästa resultaten finner vi 

i religion, engelska och teknik. När det gäller MVG-betyg har flickorna en högre andel i samtliga ämnen förutom i idrott och 

hälsa samt teknik. Skillnaden mellan könen är också mycket stora i bild och hemkunskap. 

Betygsutveckling med tiden – Trender i Gävle 

Eleverna i Gävle kommun utgör 1 procent av det totala elevunderlaget i Sverige. I de flesta ämnen stämmer vår betygsstatistik 

väl överens med statistiken för hela riket. Det finns några undantag. I engelska når en högre andel elever målen jämfört med 

riket. I samhällskunskap, biologi, idrott, teknik och slöjd är i år andelen som når målen lägre. Ämnet teknik har legat sämre till 

under många år. På nationell nivå är slöjd ett av de ämnen där de flesta elever har nått målen. I Gävle har eleverna numera en 

högre måluppfyllelse i flera andra ämnen än i slöjd. 

26

Nationella ämnesprov 

Årskurs 5 

GÄVLE RIKET 

Andel som Andel som ej Andel som Andel som Andel som ej Andel som 

nått kravnivån nått kravnivån ej deltagit nått kravnivån nåt kravnivånej deltagit 

Ämne Delprov 

Engelska Samtala/tala 87,7 8,4 3,9 86,3 7,6 6,1 

Engelska Lyssna/förstå (skriva) 83,9 12,3 3,8 83,5 12,3 4,3 

Engelska Läsa/förstå (skriva) 88,5 8,2 3,3 85,8 7,8 6,4 

Engelska Skriva 90,4 5,6 4,0 88,1 7 4,9 

Matematik Miniräknare, räknesätten 92,6 5,3 2,1 91,3 5,2 3,6 

Matematik Längd, area, skala 85,1 12,5 2,3 82,1 12,9 4,9 

Matematik Tid, statistik 92,6 5,5 1,9 89,7 5,6 4,7 

Matematik Räknemetoder 86,8 10,6 2,7 84,6 10,4 5 

Svenska Läsa, förstå litterär text 90,6 8,1 1,3 87,4 9,6 3 

Svenska Läsa, förstå sakprosa 93,2 5,3 1,5 91,3 5,6 3 

Svenska Skrivuppgift, berättande 90,1 8,2 1,7 86,1 9,1 4,8 

Svenska Skrivuppgift, förklarande 90,1 8,0 1,9 85,9 8,7 5,4 

Svenska Läsa, samtala 96,0 1,9 2,1 86,1 2,3 11,6 

Kommentar: Resultat för de nationella ämnesproven fanns i år för första gången tillgängliga i statistiken från Skolverket. Resultat 

fanns för kommunen som helhet samt för varje skola. Tolkningen av resultatet försvårades eftersom andelen elever som 

inte nått kravnivån och andelen elever som inte genomfört proven slogs samman i den statistik som presenterades i SIRIS. I 

ovanstående statistik som vi fått från Skolverket har dessa poster särredovisats. Analysen visar att deltagandet på ämnesproven 

har varit mycket bra i Gävle. Deltagandet är högre i alla delproven. Kommuner och skolor som har ett lågt deltagande ”straffas” 

i resultatredovisningen eftersom dessa elever räknas som om de inte har uppnått kravnivån i resultatredovisningen i SIRIS. 

Detta gör det svårt att jämföra resultatet mellan olika kommuner och skolor. Om vi tar hänsyn till bortfallet i ämnesproven har 

Gävle ett resultat som ligger i nivå med riket i engelska och matematik. I svenska är resultatet för Gävle något bättre. 

Relationen mellan nationella prov och slutbetyg i årskurs 9 

I hela landet får ungefär åtta av tio elever samma slutbetyg som provbetyg i matematik, svenska och engelska. På nationell 

nivå överstiger de genomsnittliga slutbetygen i matematik och svenska de genomsnittliga provbetygen varje år sedan provens 

tillkomst 1998. I engelska ligger prov- och slutbetygens genomsnitt mycket nära varandra i stort sett varje år. Det är betydligt 

vanligare att elever får ett höjt än ett sänkt slutbetyg i förhållande till provbetyget i matematik och svenska, men inte i engelska 

där det är ungefär lika många som får en höjning som en sänkning. Den stora variation som finns mellan skolor i hur de avviker 

mellan slutbetyg och provbetyg har inte förändrats över tid. 

Gävle kommun (inkl. friskolor) Riket 

Andel (%) elever Andel (%) elever med Andel (%) elever Andel (%) elever med 

provbetyg med lägre, lika eller med provbetyg lägre, lika eller 

och slutbetyg högre slutbetyg jämfört och slutbetyg högre slutbetyg jämfört 

med provbetyget med provbetyget 

Ämne Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre 

Svenska 95 4,9 74,4 20,7 97 4,4 74,3 18,2 

Matematik 90 1,5 72,8 25,7 93 1,6 77,3 21,1 

Engelska 95 4,8 82,4 12,8 95 5,8 83,4 10,9 

Kommentar: Andelen elever som får ett provbetyg i svenska och matematik är något lägre i Gävle än i riket. Mönstret för avvikelse 

mellan provbetyg och slutbetyg i Gävle är likartat med mönstret i riket. Andelen elever som får ett högre slutbetyg än 

provbetyg är något högre i Gävle för alla tre ämnena. Värt att notera är att andelen elever med högre slutbetyg än provbetyg 

i svenska har ökat betydligt i Gävle de senaste åren. 

27

Fortfarande brister i likvärdig bedömning och 

betygssättning 

När det gäller jämförelse mellan skolor är det främst kommunen 

som har skyldighet att följa utvecklingen. Kommunens 

och rektorernas medverkan och initiativ är nödvändiga 

förutsättningar för att skapa mötesplatser för lärare från olika 

skolor och för att se till att sådana möten inte blir engångsföreteelser. 

Det förekommer ämnesgruppsmöten mellan olika 

skolor i något skolområde där betygssättning diskuteras, men 

detta genomförs i alltför liten skala 

Arbetet på den enskilda skolan bör vara organiserat på 

ett sådant sätt att det finns praktiska möjligheter att föra de 

nödvändiga diskussionerna. Ytterst är det rektors ansvar som 

pedagogisk ledare att se till att förutsättningarna för en dialog 

mellan lärarna finns och att den verkligen äger rum. Ämnesgrupper 

på skolnivå finns oftast på våra skolor, men för vissa 

ämnen fungerar detta sämre eftersom man kan vara ensam 

lärare i ett ämne på de mindre skolorna. 

Skolornas betygsstatistik avslöjar följande brister i likvärdigheten: 

1. Det finns inga tydliga betygskriterier för alla terminer 

i åk 8 och 9 på samtliga skolor. Det visar sig 

tydligast i att ytterst få höga betyg ges i åk 8 och 

höstterminen i åk 9 på vissa skolor. På andra skolor 

däremot utnyttjas betygsskalan fullt ut redan 

från åk 8. 

2. Det finns mycket stora betygsskillnader mellan 

olika ämnena inom samma elevgrupp. Visserligen 

finns betygsskillnader mellan olika ämnen även på 

nationell nivå, men på flera skolor är skillnaden 

mycket större än vad som är rimligt. 

3. Det finns mycket stora skillnader i betyg för vissa 

ämnen mellan olika skolor. Dessa skillnader går 

inte enbart att härleda till den elevgrupp som finns 

på skolan. 

Några exempel från läsåret 2008/2009 

• På två av skolorna i kommunen har alla elever uppnått 

minst godkänt betyg i kemi. På två andra skolor var 

det 26,0 % respektive 26,4 % av eleverna som inte 

nått målen i ämnet kemi. 

• På en skola har alla eleverna klarat minst godkänt betyg 

i svenska, men på samma skola har 17,9 % av 

eleverna inte uppnått målen för historia och biologi. 

• På en skola har 60,4 % av eleverna fått betyget MVG 

i bild. På samma skola har 12,5 % av eleverna uppnått 

MVG i musik. 

Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen 

i grundskolan 

De individuella utvecklingsplanerna i grundskolan ska 

fr.o.m. den 15 juli 2008 innehålla skriftliga omdömen om 

elevens kunskapsutveckling i varje ämne och ges i samtliga 

årskurser under elevens grundskoletid. Regeringen har 

gett Skolverket i uppdrag att följa upp skolors arbete med 

28 

individuella utvecklingsplaner och utvärdera införandet av 

skriftliga omdömen. Skolverket har redovisat uppdraget i en 

rapport. De slutsatser som kan dras utifrån utvärderingen 23 är 

att det finns brister i skolans förmåga att 

- formulera strikta mål och kunskapsrelaterade omdömen 

- kunna visa vägen för hur en önskad utveckling ska 

se ut 

- visa på vilka insatser som behövs för att stödja 

elevens fortsatta utveckling. 

I rapporten konstateras vidare att fokus i mycket hög grad 

ligger på de skriftliga omdömena, medan den framåtsyftande 

planen intar mindre betydelsefull roll. Upprättandet 

av de framåtsyftande insatserna i utvecklingsplanen har för 

närvarande snarast en symbolisk betydelse som uttryck för 

elevens och föräldrarnas delaktighet, och mindre betydelse 

för planeringen av undervisningen och elevernas fortsatta lärande. 

De mål som upprättas följs i regel inte upp. Det kan 

likaså avspegla sig i att samma mål återkommer för eleven 

från termin till termin. 

I den kommunala elevundersökningen 2009 finns en fråga 

om IUP, den individuella utvecklingsplanen. Vi kan se att 

eleverna tillmäter IUP en större betydelse i åk 5 än i åk 8. 

Andelen elever som känner till sin IUP har ökat betydligt 

jämfört med föregående läsår. 

Uppföljning av elevernas resultat på gymnasieskolan 

I år har inte denna uppföljning genomförts. Ett nytt system 

för uppföljning kommer att underlätta liknande uppföljningar 

i framtiden och uppföljningar av elevernas resultat från 

grundskola till gymnasieskola kommer att fortsätta 2010, 

dock i annan form. 

Elevernas åsikt om betygsinformationen 

I årets elevintervjuer i åk 9 ger eleverna följande bild: Betygsinformation 

sker inte i alla ämnen. I ämnen med mindre 

timplanetid, till exempel musik och bild, sker detta mer sällan. 

Eleverna är kritiska till att betygssamtal har kommit 

så sent på terminen att det i praktiken inte funnits någon tid 

att göra något åt betyget. I år fanns det ändå goda exempel 

på skolor där betygssamtalet genomfördes tidigt på terminen 

för att eleverna skulle få en rejäl chans att göra något 

åt resultatet. Eleverna vill ha fler och tidigare betygssamtal 

där det tydliggörs vad som kan förbättras för varje individ. 

Eleverna upplever att lärare har olika kriterier för vad som 

har betydelse för betygssättningen. Detta blir extra tydligt när 

eleverna jämför lärare på den egna skolan som undervisar i 

samma ämne. Det finns en oro för lärarbyten. Kommer en ny 

lärare att bedöma kunskaperna utifrån andra kriterier? 

23 Skolverket Dnr 71-2009:115

Fråga från elevundersökningen 2009 (antal elevsvar inom parantes). 

Elevernas möjligheter att få tillgång till datorer varierar 

Teknikutvecklingen och ungdomars teknikanvändning påverkar skolans kunskaps- och fostransuppdrag i grunden. Idag tillägnar 

sig ungdomar i hög grad digital kompetens utanför skolan. 

Enligt den enkätundersökning som genomförs i åk 5 och åk 8 är elevernas möjlighet att använda datorer i undervisningen 

högst varierande mellan olika skolor. I åk 5 anger 30 % av eleverna att de använder dator regelbundet 3 i sitt skolarbete. I åk 

8 är det 20 % av eleverna som svarar att de använder dator regelbundet 24 . Antalet datorer per elev är ett mått där olika skolor 

kan jämföras. Är då antalet datorer den viktigaste faktorn för hur ofta eleverna använder datorer i skolan? Ett samband finns 

men är inte så tydligt som man kunde förvänta sig (se diagram). Andra begränsande faktorer är dålig tillgång på Internet och 

brister i teknisk support. 

Diagrammet visar elevernas enkätsvar i åk 5: Hur ofta de använder dator regelbundet (0–100 %) jämfört med datortätheten 

(antal elever per dator) på skolan. 

Sammanfattning 

Den prognos som lämnats i åk 2 visar på en lägre måluppfyllelse jämfört med tidigare år. I år har de nya målen för åk 3 funnits 

som stöd vid bedömningen. Bilden av måluppfyllelsen i åk 3 är helt ny och följaktligen finns det inga värden att jämföra 

resultatet mot. Resultatet ligger dock på ungefär samma nivå som måluppfyllelsen i åk 5 har gjort de senaste åren. För åk 5 

redovisas måluppfyllelsen i alla ämnen. Resultatet i åk 5 visar på en god måluppfyllelse i de flesta ämnen förutom i de behörighetsgivande 

ämnena. 

De nationella ämnesproven visar att eleverna ligger på samma nivå som riket i engels ka och matematik. I svenska är resultatet 

något bättre. Prognosen i åk 7 ligger på samma nivå som tidigare år. Enligt redovisningen sker i stort sett ingen utveckling 

av resultaten mellan åk 5 och åk 7. Betygsresultatet i åk 9 har förbättrats jämfört med föregående år. En något högre andel 

elever än i riket får ett bättre slutbetyg än provbetyg på ämnesproven i åk 9. Detta gäller alla tre behörighetsgivande ämnen. 

Bedömning och analys 

Betygsresultatet för grundskolan har förbättrats de senaste åren men ligger fortfarande under det förväntade värdet i SALSA. 

Det är framförallt elevernas meritvärde som måste förbättras för att det förväntade SALSA-värdet ska uppnås. Elevernas måluppfyllelse 

i åk 5 ska analyseras ytterligare för att få reda på vad skillnaden mellan måluppfyllelsen i de behörighetsgivande 

ämnena och de övriga ämnena beror på. Elevernas kunskapsutveckling mellan åk 5 och åk 7 behöver förbättras. En allt för stor 

grupp av elever behöver hjälp och stöd under åk 7–9 för att klara godkända betyg i de behörighetsgivande ämnena. Det för med 

sig en risk att andra ämnen får stå tillbaka. 

24 De två svarsalternativen ”Jag använder dator som hjälpmedel i mitt skolarbete varje dag” och ”flera gånger i veckan”. 

29

6. Värdegrundsarbetet 

Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. En 

viktig uppgift för verksamheten i förskola och skola är att 

skapa förståelse för och förankra de värden som vårt samhällsliv 

vilar på. De grundläggande värdena ska ha en aktivt 

påverkande roll på alla delar i skolan. Värdegrunden ska 

förena lärande och fostran. Den gemensamma värdegrunden 

ska omformas i praktisk undervisning och allmänt förhållningssätt. 

6.1 Likabehandlingsplanen 

Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan 

kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen 

se till att det finns en likabe handlingsplan i varje förskola 

och skola. Från och med 2007 har Skolverket/Skolinspektionen 

i sin granskning bedömt avsaknaden av eller undermålig 

kvalitet i likabehandlingsplanen som en brist eller förbättringsområde. 

Skolverket uppmanar därför huvudmän och 

förskolor/skolor att förstärka sina insatser för att leva upp 

till kraven i lagen om förbud mot diskriminering och annan 

kränkande behandling av barn och elever. 

Kvalitetsavdelningen fick hösten 2008 i uppdrag att göra 

en tillsyn för att titta på hur långt arbetet med upprättande av 

en Trygghetsplan innehållande en likabehandlingsplan hade 

kommit i förskolor och skolor i Gävle. Likabehandlingslagstiftningen 

hade ännu inte slagit igenom i de planer som 

inspekterades. Det var sällsynt med kartläggningar utifrån 

diskrimineringsgrunderna och följaktligen saknades även en 

kompetensutvecklingsplan för detta område. En utbildningssatsning 

kommer att erbjudas alla chefer inom Barn & Ungdom 

under våren 2010. Syftet med projektet är att i Gävle 

kommuns förskolor och skolor öka kunskapen i frågor som 

rör diskriminering, jämställdhet och likabehandling. Projektet 

ska erbjuda en föreläsningsserie samt handledning inom 

området och ta fram ett utbildningsmaterial för arbetet med 

likabehandling i enlighet med gällande lagstiftning. Kommunstyrelsen 

har anslagit 1,3 miljoner kronor till projektet. 

6.2 Långvarig skolfrånvaro 

Våren 2009 genomförde Skolverket en kartläggning rörande 

långvarig skolfrånvaro i hela landet. Enligt Skolverkets studie 

var 1 650 elever i Sverige helt frånvarande från skolan 

i minst en månad förra året. Motsvarande siffra för Gävle 

kommun var 24. Över 12 000 elever i landet var regelbundet 

ströfrånvarande i minst två månader. Motsvarande siffra för 

Gävle kommun var 105. I Gävle var det 65 pojkar och 64 

flickor som enligt studien hade problem med ogiltig frånvaro 

under förra läsåret. 

Det finns flera anledningar till varför eleverna är hemma 

från skolan. Depression, sociala problem och familjeproblem 

30 

nämns ofta som orsaker. Goda rutiner, tidig upptäckt och tidiga 

insatser är grundläggande för att undvika att frånvaron 

blir långvarig. Arbetsgången och olika personers ansvar måste 

tydliggöras och rektor måste följa upp att rutinerna följs. 

Under 2009 har en arbetsgrupp bestående av ett antal rektorer 

samt en projektledare tagit fram riktlinjer som skall gälla vid 

elevers frånvaro. Ett förslag har gått ut på remiss och de nya 

rutinerna ska börja gälla från hösten 2010. De nya rutinerna 

ska tydliggöra arbetsgången och ansvaret kring arbetet med 

uppföljning och rapportering av långvarig skolfrånvaro. 

6.3 Barn och elever i behov av särskilt 

stöd 

Elevstöd 

En förändrad organisation för barn och elever som av fysiska, 

psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling 

implementerades under året. Från att ha varit en central 

elevstödsorganisation för förskola och grundskola i Gävle 

finns nu ett elevstödsteam på respektive skolområde. En 

plan för elevvårdsarbetet togs också fram i början av 2009. 

Elevvårdsarbetet ska genomföras i fyra steg, alltid med start 

hos ansvarig förskollärare/lärare. Den nya organisationen ska 

följas upp under hösten 2010. 

Förskolan – stöd till barn med funktionshinder 

Kommunstyrelsen beslutade 2008-03-18 att ansvaret för 

att tillgodose behovet av stöd till barn och ungdomar med 

funktionshinder i förskola och skola skulle föras över från 

Socialtjänsten till Barn & Ungdom med verkställighet 2008- 

07-01. Kvalitetsavdelningen och elevstödet fick ett uppdrag 

att utifrån detta beslut genomföra en kvalitativ fördjupad 

uppföljning i förskolan under mars och april 2009. Syftet 

med uppföljningen var att se om de barn som i dag har en 

placering där förskolan har fått extra resurs utifrån barnets 

behov får det som de har rätt till utifrån sina förutsättningar. 

Har dessa barn samma möjlighet till lärande och utveckling 

som de barn som inte har ett funktionshinder? Har vi i Gävle 

en förskola för alla barn? 

Ett första övergripande omdöme var att det såg olika ut 

på de sex förskolor som besöktes. Det märktes att verksamheten 

med personlig resurs fortfarande var i sin linda. Hur 

insatsen skulle hanteras tolkades olika mellan förskolorna 

och en samordning behövdes. De aktuella barnen hade i alla 

fall utom ett en tillfredsställande vistelse på förskolan där 

de dock i olika grad fick möjlighet att utifrån sina förutsättningar 

utvecklas i egen takt. Den extra resurs som förskolan 

får ska användas på så sätt att den kommer det aktuella barnet 

till godo i mesta möjliga mån. Resursen behöver inte vara 

knuten till någon särskild person utan kan till exempel läg-

gas ut på alla pedagoger på avdelningen. Detta såg ut på olika sätt på de besökta förskolorna. Ibland var insatsen väl planerad 

utifrån barn och barngrupp men ibland fanns mycket av det gamla ”personlig assistent” kvar och inte alltid på ett sätt som var 

till godo för det funktionshindrade barnet. 

Förskolechefen har en viktig roll i arbetet kring hur den extra resurs man får till förskolan ska hanteras. Vilket stöd behöver 

barnet för att kompensera sina svårigheter och vad behöver förskolan komplettera med för att kunna ge detta stöd och möjliggöra 

barnets lärande och utveckling? Det är viktigt att ansvaret för den tilldelade resursen ligger hos förskolechefen. Engagemanget 

hos chef och personal ökade när ansvaret för resursen fanns på förskolan och det blev ett helhetstänkande i samklang 

med den ordinarie pedagogiska verksamheten. 

Se Barnet – förskolan 

Se Barnet, en fortbildning kring barn i behov av särskilt stöd, har under året erbjudits förskolor och dagbarnvårdare. De enskilda 

förskolorna har också deltagit i fortbildning under denna satsning. Personal från elevstödet ansvarar för och håller i 

fortbildningen. De Se Barnet-team som finns på förskolorna ingår i dag, 2010, i det nya elevvårdsarbetet och benämns där som 

elevvårdsteam och består av förskolechef och Se Barnet-representanter. 

Under tidig vår 2009 genomfördes en enkätundersökning som riktade sig till förskolechefer och Se Barnet-representanter. 

Syftet var att undersöka om förskolorna hade byggt upp Se-Barnet-team samt om och hur dessa och representanterna användes 

fullt ut i verksamheten. Resultatet visade att teamen användes i olika hög grad på förskolorna. Ungefär hälften av förskolecheferna 

svarade att här var en outnyttjad resurs som kunde användas bättre. Några chefer höll på att utveckla sina team och 

några var nya på sina enheter och hade inget riktigt grepp om hur teamen fungerade. Där teamen fungerade gav dessa ett bra 

stöd till övrig personal samt de barn som behövde stöd för sin utveckling. Se Barnet-representanterna hade sin chefs förtroende 

i arbetet men få av dem hade inte något särskilt mandat eller avsatt tid för arbetet. Representanterna tyckte att man genom 

fortbildningarna hade fått ökad kompetens på flera plan.. 

Omfattning av särskilt stöd i grundskolan 

Skolorna har idag en rapporteringsskyldighet vad gäller upprättande av åtgärdsprogram. Antalet registrerade åtgärdsprogram 

har ökat sedan föregående avläsning. Andelen elever som har åtgärdsprogram ligger enligt rapporteringen på knappt 18 % av 

alla elever i åk 1–9. Hur stor andel av eleverna som har åtgärdsprogram i respektive årskurs redovisas nedanstående diagram: 

’’’’ 

31

Kommentar: Antalet registreringar har ytterligare ökat, men det finns fortfarande skolor där inga eller mycket få åtgärdsprogram 

registreras. Andra skolor däremot har åtgärdsprogram registrerade för en mycket stor andel av sina elever. En sammanställning 

av åtgärdsprogrammen årskursvis visar att dessa finns upprättade för elever i alla årskurser. Andelen elever med åtgärdsprogram 

i de tidigaste skolåren har ökat. Nationella prov i åk 3 och nytt diagnostiskt material för åk 2 har tydliggjort målen. Vi kan 

konstatera att andelen elever med åtgärdsprogram tenderar att öka inför stadiebyte till åk 3 och 6 för att sedan minska efter bytet 

i åk 4 och 7. Vad händer med de redan upprättade åtgärdsprogrammen vid dessa byten? Hur utvärderas de insatta åtgärderna? 

Kartläggning av överåriga elever i Gävles grundskolor 

Våren 2007 slutade på nationell nivå 125 600 elever grundskolans årskurs 9. Drygt 5 500 elever var överåriga (4,4 % av årskullen) 

när de slutade grundskolan. 3 400 eller 62 procent av de överåriga var pojkar. Dessa elever har gått om en årskurs eller 

vid skolstarten placerats i en lägre årskurs än jämnåriga. Detta gäller särskilt inflyttade elever som kommit till Sverige efter 7 

års ålder. Kartläggningen i Gävle visar att förhållandena här stämmer mycket väl överens med hur det ser ut i riket som helhet 

Andelen elever som är överåriga när de går ut årskurs 9 var 4,5 % för läsåret 2008/2009 och för innevarande läsår, 2009/2010, 

ligger andelen på 4,4 %. 

Liksom i riket är andelen överåriga pojkar högre i Gävle än andelen överåriga flickor. I jämförelse med de övriga eleverna 25 

som slutade grundskolan våren 2009 presterar pojkarna ett förhållandevis sämre betygsresultat än de överåriga flickorna. I 

Gävle är det 4–5 gånger så vanligt att elever med utländsk bakgrund är äldre än sina klasskamrater när de lämnar årskurs 9. 

Detta är en något högre andel än för riket i helhet. En majoritet av de överåriga eleverna väljer att gå åk 9. Knappt 20 % (11 

elever) av de överåriga eleverna slutade grundskolan utan att gå åk 9. 

Nedanstående diagram visar när under skoltiden en elev gått om en årskurs på grundskolan i Gävle. 

Sommarskola 

Kommuner och fristående skolhuvudmän har möjlighet att få bidrag för sommarskola. Bidraget avser frivillig undervisning på 

sommarlovet. Undervisningen ska vända sig till elever som under vårterminen går i årskurserna 7, 8 eller 9. En tydlig inriktning 

ska finnas på de till gymnasieskolan behörighetsgivande ämnena svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska. 

Sommarskolan i Gävle kommun har vänt sig till elever i åk 8. Lärare från Stora Sätraskolan arrangerade 2009 sommarskolamen 

den var lokalmässigt förlagd till Sörbyskolan . Knappt ett 50-tal elever deltog.. I elevernas utvärdering av sommarskolan 

framkom följande: Det finns mer tid för handledning och arbetsron är bättre än i den vanliga skolan. Själva undervisningsmiljön 

har varit annorlunda och detta miljöombyte har upplevts som positivt. Det har funnits ordentligt med tid att förklara. En annan 

positiv upplevelse är att eleverna lärde känna andra elever än de som går på den egna skolan. Den kanske viktigaste känslan 

var att eleverna upplevde att självförtroendet och studiemotivationen ökade inför det avslutande skolåret i grundskolan. Informationen 

om sommarskolan bör komma ut till skolorna mycket tidigare än den gjorde i år. Elever och föräldrar måste kunna 

ges möjlighet att i god tid planera och diskutera sommarskola på utvecklingssamtalen under våren Den betygsuppföljning som 

gjordes av de elever som gick sommarskolan visar på en tydlig resultatförbättring. Särskilt i matematik har resultatutvecklingen 

varit god. 

26 I denna grupp ingår elever som börjat skolan vid sju års ålder eller tidigare, det vill säga den stora majoriteten av årskullen. 

32

Färre elever saknar helt slutbetyg 

Sedan slutet av 90-talet har andelen elever helt utan slutbetyg har varit ovanligt hög i Gävle. I år är resultatet betydligt bättre 

än tidigare år. En starkt bidragande orsak till den förbättrade statistiken är att andelen elever med utländsk bakgrund som helt 

saknar betyg minskat betydligt. I år utgör den elevgruppen endast 1,4 % av avgångseleverna i Gävle. Detta ska jämföras med 

6,5 % året innan och 8,3 % läsåret 2005/2006. 

Särskild prövning 

Under våren 2009 fick en grupp lärare inom grundskolan i uppdrag att ta fram ett arbetsmaterial som ska utgöra underlag för 

betygsnivån godkänt i engelska, matematik och svenska. Lärarna tog fram lämpliga uppgifter för särskild prövning samt gemensamma 

betygskriterier för att bedöma godkäntnivån i respektive ämne. Eleverna i årskurs 9 informerades under våren 2009 

av sina undervisande lärare samt av SYV på respektive skola om möjligheten att göra en särskild prövning före den slutliga 

antagningen till gymnasieskolan. Det var betydligt fler elever som anmälde sig än de som verkligen kom till prövningen. Till 

viss del berodde detta på att några elever klarade ett godkänt betyg i sista stund. Utfallet mellan de olika ämnena blev mycket 

olika. I matematik och engelska var det endast en elev i respektive ämne som klarade godkänt betyg i prövningen. I svenska 

var det hela 9 elever som klarade godkänt betyg i ämnet genom att göra prövningen. 

6.4 Barn och elever med annat modersmål än svenska 

Andel (%) barn och elever med annat modersmål än 

svenska läsåret 2009/2010 

Alla kommuner Större städer Gävle 

Förskola 18 17 14 

Förskoleklass 17,4 20 14,5 

Modersmålsundervisning Grundskola 19,3 och modersmålsstöd 

21,5 15,7 

Kommentar: Andelen elever som deltar i modersmålsundervisning och svenska som andraspråk är liksom tidigare år högre i 

Gävle än för riket. 

Modersmålsstöd i förskolan 

Modersmålundervisning och modermålsstöd 

Andel (%) berättigade barn och elever som deltar 2009 

Alla kommuner Större städer Gävle 

Förskola 20 28 24 

Förskoleklass 42,1 46,3 66,2 

Grundskola 53 54 61 

I Skolverkets lägesbedömning 2009 skriver man att andelen barn i förskolan som har rätt till stöd i sitt modersmål och som 

får det har ökat något, men att andelen fortfarande är låg. Så ser det också ut i Gävle, se tabell ovan. Man skriver också att 

för att stödja dessa barns språkutveckling behöver modersmålsstödet i förskolan stärkas. I Gävle har under året pedagoger i 

det mångkulturella nätverket, modersmålsstöden och deras respektive förskolechefer diskuterat hur barnens modersmål kan 

stödjas med eller utan tillgång till modersmålsstöd. Man har också tagit fram förslag till instruktioner för inskolningsstöd och 

modersmålsstöd. Nätverket Mångkulturella förskolor omfattade under 2009 elva förskolor från tre av Gävles skolområden. 

Under året har 160 barn deltagit i förskoleverksamhet med personal som talar barnets modersmål, så kallat modersmålsstöd. 

Inom förskolan har modersmålsstöd erbjudits på 6 språk. 

33

Lägesbild i början av 2009 – grundskolan 

Inom grundskolan skedde en omorganisation i augusti 2008. 

Nu tas nyanlända elever emot på tre så kallade landningar. 

Varje landning har ansvar för två skolområden och de elever 

som flyttar in där. Mottagningen av nyanlända elever blev 

under året mycket stor. Sammanlagt 121 barn har tagits emot 

inom förskoleklass och grundskolan under året. Andelen ensamkommande 

barn i åldern 13–16 år har också ökat under 

året. 

Den stora inflyttningen av nyanlända grundskolebarn har 

medfört 

• Fler elever inom landningens verksamhet 

• Många nya elever i ordinarie klasser med små kunskaper 

i svenska 

• Skolor som inte tidigare har tagit emot nyanlända 

elever har nu fått göra detta 

• Resursbehovet har ökat både inom svenska som andraspråk 

och modersmålsundervisningen 

Områden att förbättra inför 2010 

• Ökad fortbildning kring flerspråkighet, kulturkunskap 

och värdegrundsfrågor 

• Ökad kompetens kring svenska som andraspråk bland 

pedagoger både inom landning och i ordinarie klass 

• Information kring: 

• De flerspråkiga barnens situation. 

• Inskolningsstöd, modersmålsstöd - uppdrag och 

ansvar. 

• Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända 

elever 

• Landningens uppdrag och verksamhet 

6.5 Arbetet med genus och jämställdhet 

6.5.1 Val till gymnasieskolan 

På riksnivå har könsfördelningen jämnats ut något inom flera 

av de utbildningar som betraktas som typiskt manliga eller 

34 

kvinnliga. Av de som gick gymnasieskolans byggprogram 

var drygt 3 procent kvinnor för fem år sedan. Idag är motsvarande 

siffra nästan 9 procent. En ökning av andelen kvinnor 

ses också inom teknik, från 12,5 procent för fem år sedan 

till nästan 19 procent idag. För fem år sedan var drygt 13 

procent av de som läste omvårdnad män. Idag är den siffran 

nästan 19 procent. I Gävle fortsätter andelen flickor som läser 

teknikprogrammet att ligga på en betydligt högre nivå än 

för övriga riket. Även andelen flickor på byggprogrammet 

ökar i Gävle. Pojkarna däremot väljer mer ”traditionellt” än 

i övriga Sverige. 

Andel flickor i % 

Nationellt program Gävle 2008 Riket 2008 Gävle 2009 

Omvårdnad 89 81 84 

Hantverk 96 84 92 

Barn och Fritid 78 72 86 

Teknik 32 19 25 

Fordon 6 8 9 

Bygg A9 9 21 

El 4 4 2 

Energi 0 3 8 

6.5.2 Betyg och kön 

Under flera år har skillnaden mellan könen när det gäller 

meritvärdet varit mindre i Gävle än för riket. Våren 2008 

bröts denna trend när meritvärdet för pojkar sjönk kraftigt 

och skillnaden mellan flickors och pojkars betyg ökade rejält. 

I år har pojkarnas meritvärde ökat betydligt så att skillnaden 

mellan könen åter är mindre i Gävle jämfört med riket. 

Under de senaste decennierna har flickor i grundskolan 

uppvisat bättre resultat, mätt i olika betygsmått, jämfört med 

pojkarna. I genomsnitt uppnår pojkarna 90 % av flickornas 

resultat. I Gävle är skillnaden mellan könen vad gäller meritvärde 

någon mindre. Variationen mellan olika skolor i kommunen 

är dock stor. Nynäs Montessoriskola var den enda 

skolan där pojkarna hade ett bättre resultat än flickorna.

6.5.3 Genuspedagoger 

Efter beslut i förvaltningens omstrukturering avvecklades vid 

slutet av vårterminen 2009 den centrala genuspedagogtjänst 

på heltid som funnits inom Barn & Ungdom Gävle under 

några år. Under våren arbetade de två genuspedagogerna som 

delade på tjänsten med att avveckla det samarbete man startat 

med förskolor och skolor. 

I samverkan i december 2008 kom parterna överens om 

att en konsekvensanalys skulle göras efter läsårets slut för att 

utröna om mer stöd skulle behövas i verksamheterna kring 

arbete med genus och jämställdhet. Någon sådan analys är 

inte gjord. Samtal med några förskolechefer och rektorer visar 

att det finns fortsatt behov av stöd i jämställdhetsarbetet 

i Gävles förskolor och skolor. Skolverket skriver i sin lägesbedömning 

2009 att ny forskning visar att det finns tydliga 

aspekter av könsskillnad i förskolan och att det inte är någon 

självklarhet att det finns utrymme och tid i förskolan för utvecklingsarbete 

rörande jämställdhet även om förskollärare 

bestämmer sig för att arbeta med detta. 

6.6 Kartläggning och utvärdering 

Hur sker arbetet med värdegrunden på skolorna? 

För eleverna är samtal med lärare och andra elever under 

lektionstid en naturlig del av värdegrundsarbetet. För många 

elever är det även viktigt att kunna samtala enskilt med någon 

vuxen. Kuratorer, skolsköterskor och studie- och yrkesvägledare 

är viktiga resurspersoner. Många skolor har mentorer för 

26 Arbetar på uppdrag av rektor/elevrådteamet. Arbetar med elever individuellt 

eller i grupp, bl a genom att tillbringa tid tillsamans med eleverna på 

rasterna. Hjälper elever att strukturera sin vardag. 

eleverna vilket underlättar för enskilda samtal med eleverna 

samt för bildandet av mindre grupper. På några skolor har 

speciella tjänster som elevcoach26 tillsats. Ett annat vanligt 

sätt att arbeta med värdegrunden är att ägna vissa temadagar 

eller temaveckor till detta arbete. 

Exempel på arbetssätt i Gävles skolor: 

• BIG som utbildar elever till kamratstödjare (BIGkompisar), 

och pedagoger (BIG-vuxna) i förhållningssätt 

och i att upptäcka mobbning 

• Charlie, som är ett projekt som handlar om att stärka 

elevernas självförtroende 

• SET – Social och emotionell träning 

• Fadderverksamhet då alla elever har en fadder 

bland de äldre eleverna i skolan. Det kan till exempel 

handla om att de äldre barnen läser för de yngre 

eleverna. 

• Pojk- och flickgrupper 

Utvärdering av värdegrundsarbetet 

Varje läsår genomförs en kommunövergripande enkät i åk 5 

och 8 om trygghet och trivsel. På de flesta skolor genomförs 

dessutom egna enkäter med eleverna. Hur ofta detta sker varierar 

mellan skolor och klasser. På ett antal skolor genomförs 

även enkäter med föräldrar. Ett vanligt sätt att utvärdera, 

särskilt i de yngre åldrarna, är att summera hur veckan har 

varit. Detta kan ske skriftligt eller muntligt. Utvecklingssamtalet 

ger möjlighet att följa elevens sociala utveckling, men 

även utvärdera skolans värdegrundsarbete. 

35

7. Obligatoriska särskolan 

Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans mål 

för att de har en utvecklingsstörning har rätt till särskola. Den 

obligatoriska särskolan är uppdelad i grundsärskola och träningsskola. 

Träningsskolan finns för elever som inte kan gå 

i grundsärskola på grund av utvecklingsstörningens omfattning. 

Förutsättningar 

Kommentar: Lärartätheten har under många år varit lägre 

i Gävle kommun jämfört med värdet för samtliga kommuner. 

Lärartätheten innefattar både lärare i träningsskolan 

och grundsärskolan. Fördelningen mellan träningsskola och 

grundsärskola ligger på riksnivå på 32 respektive 68 procent. 

I Gävle har andelen elever i träningsskolan varit lägre 

än riket, vilket delvis kan förklara en lägre lärartäthet totalt. 

Fördelningen mellan träningsskola och grundsärskola ligger 

läsåret 08/09 i Gävle på 28 respektive 72 procent 

Andelen lärare med specialpedagogisk utbildning 

Obligatoriska Andel (%) lärare med specialpedagogisk 

särskolan högskoleexamen 

2007 2008 2009 


Gävle kommun 49 48 57 


Kommentar: Gävle kommuns satsningar på kompetensutveckling 

för lärare i särskolan visar sig tydligt i statistiken. 

Andelen lärare med specialpedagogisk högskoleexamen är 

betydligt högre i Gävle än för riket. 

Kommentar: Uppgifterna kring särskolans kostnader behöver 

följas upp bättre. En indikation på att redovisningen inte 

stämmer är att Gävle har ungefär samma antal lärare per 100 

elever som ”större städer”, men att de redovisade kostnaderna 

är betydligt lägre. Förbättrade rutiner för redovisning 

och uppföljning kommer att ge mer trovärdiga siffror i kommande 

års statistik. Statistiken för kostnader år 2009 på kommun- 

och riksnivå kommer att redovisas i september 2010. 

36 

Obligatoriska särskolan Antal lärare per 100 elever 

2007 2008 2009 


Gävle kommun 21,1 26,0 23,8 


Kostnad per elev totalt 2006 2007 2008 

Samtliga kommuner 282 800 304 200 320 100 

Gävle kommun 200 900 194 900 201 500 

Större städer 282 900 295 300 319 300 

Eleverna 

Pojkarna är i majoritet i särskolan. Förra läsåret var 61 procent 

av eleverna pojkar och 39 procent flickor. Gävles siffror 

är identiska med statistiken på riksnivå. Andelen elever 

i grundskoleåldern som var mottagna i särskolan läsåret 

2008/09 varierade mellan 0 och drygt 4 procent mellan olika 

kommuner. I Gävle låg andelen på det senaste läsåret på 1,7 

% procent. Sett över hela landet var knappt 1,4 procent av 

eleverna mottagna i särskolan. Andelen grundsärskoleelever 

som får sin undervisning i grundskoleklasser har minskat i 

Gävle. Andelen av grundsärskoleeleverna som är integrerade 

har på fem år minskat från 19 procent till 8 procent. 

Placering i särskolan 

På nationell nivå har det varit ett tydligt mönster att övergången 

från grundskola till grundsärskolan varit störst vid det 

tredje och sjunde skolåret. Av de elever i Gävle som läsåret 

2009/2010 är inskrivna i grundsärskolan har 60 % skrivits 

in före åk 4. Andelen sena inskrivningar har tydligt minskat 

över tid i Gävle. 

Elever i grundsärskolan läsåret 2009/2010 

Inskrivning i 

Grundsärskolan 

Åk Antal 

1 61 

2 14 

3 10 

4 22 

5 11 

6 5 

7 14 

8 2 

9 3 

142 

Bedömning av elevernas kunskapsutveckling 

Betygsstatistiken från grundsärskolorna i kommunen visar att 

59 procent av eleverna i åk 9 har valt att få betyg. Av dessa 

elever har en majoritet av eleverna fått betyg i alla ämnen 27 . 

Jämfört med förra läsåret är det 10 % fler elever som fått ett 

slutbetyg. I grundsärskolan finns betygsstegen godkänt och 

väl godkänt. Statistiken visar att det är i slöjd, hem- och konsumentkunskap 

samt i idrott och hälsa som eleverna får en 

högre andel väl godkända betyg. De elever som inte valt att 

begära betyg har istället fått ett intyg. 

27 Kursplanerna för grundsärskolan omfattar tolv ämnen: bild, engelska, 

hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, matematik, 

modersmål, musik, naturorienterande ämnen, samhällsorienterande 

ämnen, slöjd, svenska och svenska som andraspråk.

Studie och yrkesvägledning 

Under kalenderåret 2009, har elever i den obligatoriska 

särskolan haft prao i samma omfattning som tidigare läsår. 

Praon anpassas till respektive elevs önskemål och förmåga 

att tillgodogöra sig praktik i och utanför skolan. Samarbete 

och kontakt med föräldrar är, förutom kontakten med skolans 

personal, av betydelse för hur framgångsrik en praoperiod 

blir. Det blir den samlade bilden av eleven som vägleder till 

en lyckad praktik. Handledare vid arbetsplatserna blir informerade 

om eleven på samma sätt. Personliga besök på 

arbetsplatserna tillsammans med eleven är obligatoriskt. Undantagen 

är när elever gör prao tillsammans med förälder/ 

vårdnadshavare. Eleverna får information om vilka studievägar 

som finns, samt vad dessa leder till. Särskilda insatser 

görs för elever som väljer studievägar på annan ort. Stor vikt 

läggs vid anpassningen till den nya miljö som kommer att 

möta respektive elev. Anpassningen sker med hjälp av ett 

antal studiebesök vid den nya skolan. För elever vid särskolan 

finns möjligheten att välja ett tionde skolår vid respektive 

skola, vilket elev och förälder/vårdnadshavare informeras 

om. 

Huvudmannens åtgärder för bättre styrning och 

uppföljning 

Under våren 2009 antog Barn & Ungdomsnämnden Mål och 

riktlinjer för den obligatoriska särskolan i Gävle kommun. 

I riktlinjerna lyfts vikten av tidig upptäckt fram som ett utvecklingsområde: 

”Barn i behov av särskilt stöd ska upptäckas 

tidigt i förskolan. Kartläggning och insatser ska intensifieras. 

Ansvariga för detta är förvaltningschef. Uppföljning 

sker 1 gång per år. Redovisas till nämnd vid sammanträde i 

oktober.” 

37

8. Skolbarnsomsorg 

Skolverket har vid upprepade tillfällen lyft fram att fritidshemmens kvalitet inte uppmärksammats tillräckligt i kommunerna. 

Det är oroande att gruppstorlekarna fortsätter att växa och att personaltätheten har sjunkit. Skolornas kvalitetsredovisningar 

behöver i högre utsträckning ge information om förutsättningarna för skolbarnsomsorgen, hur arbetet i verksamheten fungerar 

och hur måluppfyllelsen ser ut. 

8.1 Fritidshem 

Personalens utbildning och erfarenhet 

38 

Fritidshem Gävle kommun Större städer Riket 

2006 2007 2008 2009 2009 2009 

Andel (%) årsarbetare 

med pedagogisk högskolexamen 

86 88 87 85 72 59 

Kommentar: I Gävle kommun har en stor andel av personalen fritidspedagog- alternativt förskollärarutbildning. Många pedagoger 

har lång yrkeserfarenhet. 

Tillgång på plats 

Alla föräldrar som är i behov av omsorg för sina barn får omedelbart omsorg. I Gävle kommun finns inga köer till fritidshem. 

Barn till arbetslösa föräldrar har i Gävle rätt till fritidshem, medan barn till föräldralediga inte har rätt till plats. 

Antal inskrivna barn per årsarbetare 

Fritidshem Antal inskrivna barn per årsarbetare 

2006 2007 2008 2009 

Gävle 22,4 24,0 ---- 21,8 

Större städer 20,1 20,5 22,1 22,5 

Samtliga kommuner 18,9 19,3 20,2 20,6 

Kommentar: Antal inskrivna barn per årsarbetare har legat på en högre nivå i Gävle under ett antal år. Årets mätning visar att 

Gävle ligger något under kommungruppen större städer, men något över riket. 

Måttet ”antal barn per årsarbetare” tar ingen hänsyn till barnens närvarotid i fritidshem samtidigt som personalen räknats om 

till årsarbetare. Personaltätheten kan även illustreras genom att antalet heltidsbarn (det vill säga antalet inskrivna barn omräknat 

till barn med närvarotid om 40 veckotimmar) sätts i relation till antalet årsarbetare. För att göra en sådan beräkning krävs dock 

uppgifter om barnens närvarotider, vilket saknas i den officiella statistiken. 

Gruppstorlek 

Enligt skollagen ska barngrupperna i fritidshem ha lämplig storlek och sammansättning. I Allmänna råd för kvalitet i fritidshem 

anges att kommunen bör anpassa gruppstorlek, personaltäthet och gruppsammansättning till barnens behov. Gruppstorlekarna 

i fritidshemmen fortsätter att öka. På riksnivå går i genomsnitt 36,7 barn per avdelning, jämfört med 34,9 året innan. I slutet av 

1990-talet bestod en genomsnittsgrupp av omkring 29 barn. 

Gävle kommun Större städer Riket 

2006 2007 2008 2009 2009 2009 

Antal inskrivna barn per 

avdelning 42,3 42,7 51,3 59,6 37,8 36,7 

Kommentar: Gruppstorlekarna i Gävle är enligt statistiken avsevärt större än för riket. Måttet ”antal barn per avdelning” 

beräknas genom att dividera antalet inskrivna barn i fritidshem med antalet avdelningar i fritidshem. Enligt Skolverket motsvarar 

en avdelning i fritidshem den barngrupp som ett arbetslag ansvarar för. Måttet bygger på uppgifter som skolorna har 

rapporterat. Det är osäkert hur begreppet arbetslag har tolkats på skolorna när rapporteringen har skett. Vi behöver på ett bättre 

sätt kvalitetssäkra kommande uppgifterna som ska lämnas in eftersom statistiken i allra högsta grad påverkas beroende på hur 

personalgruppen definieras.

Kompetensutveckling 

Fortbildningssatsningen En upptäcktsresa utan slut har under 

2009 gett personal i fritidshem möjlighet att gå en tredagars 

fortbildning i pedagogisk dokumentation. 130 fritidspedagoger 

och 117 förskollärare i förskoleklass och fritidshem 

har deltagit under året. Syftet har varit att öka pedagogernas 

förmåga att dokumentera och att kunna använda denna dokumentation 

pedagogiskt för att på så sätt driva utvecklingen av 

fritidshemmens verksamhet framåt. Pedagogisk dokumentation 

är också ett verktyg för att synliggöra barns lärprocesser 

för både barnen och pedagogerna. Det är även ett medel för 

att förändra såväl det pedagogiska förhållningssättet som den 

pedagogiska praktiken. En tredjedel av det särskilda statsbidraget 

för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskoleverksamhet 

och skolbarnsomsorg till kommuner som tillämpar 

maxtaxa (SFS 2001:161) har använts till fortbildning av pedagoger 

i förskoleklass och fritidshem. 

Nätverk för fritidspedagoger har bildats i områdena och på 

ett skolområde har en studiedag där rektorer och fritidspedagoger 

deltog ägnats åt implementering av mål och riktlinjer 

för fritidshem. 

Styrning 

Under 2008 har mål och riktlinjer för fritidshem tagits fram. 

Beslut togs i Barn- och ungdomsnämnden i januari 2009. 

En utvärdering som skickats till rektorer med ansvar för 

fritidshem visade att målen och riktlinjerna var väl kända 

hos personalen, men mindre kända hos föräldrar. Målen och 

riktlinjerna upplevdes som ett stöd i arbetet eftersom de tydliggjorde 

målen för verksamheten och ställde krav på ett förbättrat 

kvalitetsarbete med fokus på fritidshemmet. 

Kvalitetsarbete – kvalitetsredovisning 

Nya riktlinjer för kvalitetsredovisning i fritidshem togs fram 

under tidig vår 2009. Fritidshemmen är i dag mer synliga 

i skolornas kvalitetsredovisningar. Redovisningen av fritidshemmets 

verksamhet och måluppfyllelse har förbättrats. 

Några rektorer har valt att göra egna redovisningar för fritidshemmen 

medan andra har bakat in denna verksamhet i skolans 

redovisning. Utvecklingsarbetet pågår dock på många 

håll för att sätta tydliga mål för fritidshemsverksamheten och 

att följa upp den. 

8.2 Fritidsklubbar – öppen fritidsverksamhet 

Det är vanligast att storstäder, större städer och förortskommuner 

erbjuder öppen fritidsverksamhet för 10–12-åringar, 

medan det är ovanligare i glesbygden och i kommuner med 

mindre än 25 000 invånare. Totalt sett är det endast en fjärdedel 

av landets kommuner som erbjuder öppen fritidsverksamhet 

till 10–12-åringar. 

I den öppna fritidsverksamheten är barnen inte inskrivna 

utan kan delta när de vill. Den är enligt skollagen ett alternativ 

till fritidshem och pedagogisk omsorg för barn i åldern 

10–12 år som inte behöver den omsorg och tillsyn som ges 

i inskriven verksamhet. I Sverige är det knappt 40 000 av 

10–12-åringarna som är inskrivna i fritidshem. Det motsvarar 

14 procent av alla 10–12-åringar i befolkningen. I senaste 

elevmätningen i Gävle var det hela 45 % av eleverna som 

gick i den öppna verksamheten. Ytterligare någon procent 

av 10–12 åringarna är inskrivna i fritidshem. Antalet avdelningar 

(fritidsklubbar) i Gävle var enligt den senaste Skolverksstatistiken 

30 stycken, och då är även de fristående fritidsklubbarna 

inräknade i statistiken. 

8.3 Fristående skolbarnsomsorg 

I Gävle finns fristående skolbarnsomsorg på fyra friskolor. 

De kommunala skolinspektörerna har granskat verksamheten 

utifrån tre huvudområden – Utveckling och lärande, Normer 

och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningen 

avsåg hur väl verksamheten uppfyller styrdokumentens krav. 

Resultatet av granskningen visade att styrdokumentens mål 

och krav huvudsakligen uppfylls på de granskade enheterna 

men att åtgärder behövs för att säkerställa att planen mot 

kränkande behandling upprättas i enlighet med bestämmelser 

i skollag och förordning samt att kvalitetsredovisning även 

ska upprättas för fritidshemmet. 

Sammanfattning och bedömning 

Det är oroväckande att gruppstorlekarna ökar och personaltätheten 

minskar i fritidshemsverksamheten. Det är viktigt 

att säkerställa rapporteringen av statistikunderlaget för verksamheten 

så att det inte finns några frågetecken kring Skolverkets 

statistik. I den enkät som genomfördes med rektorerna 

framgår att fritidshemmets verksamhet har fått en större 

uppmärksamhet under året. I Gävle kommun har en mycket 

stor andel av personalen fritidspedagog- eller förskollärarutbildning, 

betydligt högre än för riket som helhet. Gävle 

har ett mycket stort utbud av öppen fritidshemsverksamhet 

för 10–12 åringar. Det finns ett 30-tal olika fritidsklubbar i 

kommunen. 

39

9. Förskoleklass 

Förskoleklassen infördes 1998 som en egen skolform i det 

offentliga skolväsendet. Lpo 94 gäller både för det obligatoriska 

skolväsendet och för förskoleklassen. Förskoleklassen 

är en del av skolan och det första steget i att genomföra och 

uppfylla läroplanens mål. Utbildningen i förskoleklassen ska 

stimulera varje barns utveckling och lärande samt ligga till 

grund för fortsatt skolgång. Förskoleklassen är en frivillig 

skolform som barnet och dess vårdnadshavare kan tacka nej 

till. Kommunerna är skyldiga att ordna en plats i förskoleklass 

höstterminen det år barnet fyller sex år. 

Den viktigaste, tydligaste och oftast uttalade intentionen 

med verksamheten i förskoleklassen är att den ska bedrivas 

med förskolans förhållningssätt till kunskap och lärande. 

Förskolepedagogiken ska ge en inkörsport till grundskolan 

genom förskoleklassen. När förskollärare kommer in i skolan 

är förhoppningen att deras syn på pedagogik, på lust och på 

lek och lärande ska nå insteg i och förändra arbetet också i 

den obligatoriska skolan. Arbetssätten i grundskolan kan därmed 

ytterligare utvecklas mot en skola som sätter individen i 

centrum, utgår från elevernas egna förutsättningar och behov 

och tar tillvara deras möjligheter och kapacitet. 28 

40 

Förskoleklass Andel inskrivna sexåringar i förskoleklass 

2006 2007 2008 2009 

Gävle 97 98 97 97 

Samtliga kommuner 96 96 95 95 

Förskoleklass Antal årsarbetare per 100 elever 

2006 2007 2008 2009 

Gävle 5,9 5,9 4,4 4,6 

Samtliga kommuner 6,7 6,8 6,4 6,2 

Kommentar: 

Skolverket skriver att personaltätheten i förskoleklassen från 

att i början av 2000-talet ha varit högre än i grundskolan nu 

har minskat till en betydligt lägre nivå än i grundskolan. Hösten 

2009 finns det i förskoleklassen 6,2 lärare per 100 barn 

jämfört med grundskolans 8,3 lärare per 100 elever, vilket 

gäller för rikets samtliga kommuner. I Gävle visar statistiken 

en ännu sämre bild för förskoleklassens del. För att ta reda 

på hur det verkligen ser ut kommer en uppföljning at göras 

under hösten 2010. 

Rätten till modersmålsundervisning i förskoleklassen är 

ännu inte reglerad men i förslaget till ny skollag aviserar regeringen 

att kommuner och andra huvudmän även ska bli 

skyldiga att erbjuda sådant stöd till barn i förskoleklassen. 

I Gävle sker detta redan idag i hög grad. I riket har cirka 16 

procent av eleverna i förskoleklassen ett annat modersmål 

än svenska. Av dessa elever ges cirka 42 procent moders- 

målsundervisning. Gävles motsvarande siffror är 15 och 66 

procent. 

Alla pedagoger i förskoleklass har under året erbjudits 

fortbildning i pedagogisk dokumentation. 117 förskollärare 

har deltagit. Syftet har varit att öka pedagogernas förmåga 

att dokumentera och att kunna använda denna dokumentation 

pedagogiskt för att på så sätt driva utvecklingen av förskolornas 

verksamhet framåt. Pedagogisk dokumentation är 

också ett verktyg för att synliggöra barns lärprocesser för 

både barnen och pedagogerna. Det är även ett medel för att 

förändra såväl det pedagogiska förhållningssättet som den 

pedagogiska praktiken. 

9.1. Förskoleverksamhet 

9.2 Pedagogisk omsorg – familjedaghem 

Från den 1 juli 2009 ersattes begreppet familjedaghem med 

pedagogisk omsorg i skollagen och annan lagstiftning. Pedagogisk 

omsorg är benämningen på förskoleverksamhet 

och skolbarnsomsorg som inte bedrivs i form av förskola, 

fritidshem, öppen förskola eller öppen fritidsverksamhet. Pedagogisk 

omsorg utgör ett samlingsbegrepp där familjedaghem 

är en av flera tänkbara varianter på verksamheter inom 

pedagogisk omsorg. 

(SCB-statistik den 15/10 2009) 

Familjedaghem Antal inskrivna barn per årsarbetare i för 

skolan 2007 2008 2009 




Familjedaghem Inskrivna barn i % av befolkningen 1–5 år 

(antal) 2007 2008 2009 

Gävle 5 (245) 5 (241) 5 (241) 



Familjedaghem Andel i % av årsarbetare med utbildning för 

arbete med barn 2007 2008 2009 




28 Myndigheten för skolutveckling (2006) Förskoleklassen - i en klass för sig.

Kommentar: I Gävle finns endast barn mellan 1 och 5 år i 

familjedaghemmen. Det är en av förklaringarna till varför 

antalet barn per årsarbetare är lägre än i riket. Många kommuner 

har fortfarande skolbarnsomsorg i form av familjedaghem. 

Vi ser en svagt nedåtgående trend i antalet barn som är 

inskrivna i familjedaghem. I riket och större städer är trenden 

tydligare än i Gävle. 

I den offentliga statistiken har endast 16 procent av de anställda 

i familjedaghem i Gävle en utbildning för arbete med 

barn. I riket och i större städer är siffrorna avsevärt mycket 

högre. De 16 procenten i Gävle är personal med pedagogisk 

högskoleutbildning eller barnskötarutbildning. Skolverket 

frågar också efter annan utbildning för arbete med barn. Vid 

en förfrågan anger man att detta ska vara riktade, längre fortbildningar. 

Några sådana har inte funnits i Gävle under senare 

år. En inventering av vilka fortbildningar som erbjuds i 

andra större städer kommer att göras under 2010. 

Kvalitetsredovisning 

Verksamheten i pedagogisk omsorg/familjedaghem behöver 

inte kvalitetsredovisas. Efter önskemål från förskolechefer 

som har denna verksamhet under sitt ansvar togs en mall för 

kvalitetsredovisning fram under våren 2009. Några chefer 

har använt sig av denna. De tycker att kvalitetsredovisningen 

är ett viktigt verktyg att använda för att kunna synliggöra den 

verksamhet som familjedaghemmen står för. 

Organisation 

Under 2009 samlades familjedaghemsverksamheten i centrala 

Gävle under en förskolechef. Detta skedde utifrån en 

tanke om att det är av vikt för chefer att arbeta heltid i sitt 

chefsuppdrag och att man i möjligaste mån ska vara chef 

över en typ av verksamhet för att bli så kompetent som möjligt 

inom detta område. Antalet familjedaghem i centrala 

Gävle har under senaste åren minskat så att antalet anställda 

inte längre räcker till för att ge två chefer heltidsarbete. Fortfarande 

finns familjedaghem i ytterområdena inordnade under 

förskolechefer som också har ansvar för förskola. Ingen 

enskild pedagogisk omsorg finns i dag i Gävle, men intresse 

finns att starta sådan. 

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande 

behandling 

Skolverket påpekar i rapporter från sina regelbundna tillsyner 

i olika kommuner att familjedaghem ofta saknar likabehandlingsplaner/planer 

mot kränkande behandling. I Gävle har 

diskussioner förts under året om hur dessa skulle kunna se ut 

för denna verksamhet. Till viss del finns trygghetsplaner och 

andra värdegrundsdokument i familjedaghemmen, men alla 

enheter behöver vidta åtgärder för att säkerställa att likabehandlingsplan 

och plan mot kränkande behandling upprättas 

i enlighet med bestämmelserna i skollag och förordning. 

Fortbildning 

Familjedaghemmen har under året deltagit i fortbildning 

kring pedagogisk dokumentation. Nu pågår ett arbete med 

fortsatt utveckling av arbetet med pedagogisk dokumentation 

i barngruppen. Här finns i delar av kommunen möjlighet att 

få hjälp av en pedagogista 29 . Familjedaghemmen har även 

deltagit i fortbildning kring Se Barnet – en fortbildning som 

syftar till att ge verktyg i arbetet med barn i behov av särskilt 

stöd. 

Föräldrar 

I den brukarenkät som genomfördes i förskolan under våren 

2009 ger föräldrar med barn i familjedaghem på de flesta 

frågor ett högre betyg till verksamheten än föräldrar i både 

kommunal och enskild förskola. Det som föräldrar är mindre 

nöjda med i familjedaghemmen är föräldramöten och utvecklingssamtal. 

9.3 Enskild förskoleverksamhet 

I Gävle finns tolv enskilt drivna förskolor. Sju procent av 

barnen mellan 1 och 5 år inskrivna i förskoleverksamhet går i 

enskild förskola i Gävle. I riket är siffran 19 % och i gruppen 

större städer 15 %. Fram till 1995 fanns föräldrakooperativ 

och personalkooperativ under kommunens huvudmannaskap. 

1995 avknoppades flertalet kooperativ och bildade ekonomiska 

föreningar. Senare har även andra former av enskilda 

förskolor etablerats. Exempelvis har Svenska kyrkan i dag tre 

förskolor i Gävle. Barn- och ungdomsnämnden ger tillstånd 

att driva enskild förskoleverksamhet och kommunen har en 

tillsynsskyldighet över dessa förskolor för att fastställa att 

den verksamhet som bedrivs följer de styrdokument och det 

avtal som finns. Många av de enskilda förskolorna har etablerats 

i områden där det funnits behov av platser och har 

därför inte upplevts som konkurrenter till den kommunala 

verksamheten. 

Inspektionsbesök på enskilda förskolor 

De fyra enskilda förskolor som besöktes under året har alla 

en verksamhet som i stort uppfyller de krav som lag och förordning 

ställer på verksamheten. Alla förskolorna arbetar 

med uppdraget i förskolans läroplan och har en vilja och ambition 

att utveckla en god verksamhet för de barn som finns i 

förskolan. Alla besökta förskolor behöver vidta åtgärder för 

att säkerställa att planen mot kränkande behandling upprättas 

i enlighet med bestämmelserna i skollag och förordning. 

29 Pedagogistans roll är att hjälpa både förskolechef och pedagoger att hålla 

den pedagogiska reflektionen och utvecklingen vid liv. Pedagogistorna i 

Gävle har fått sin utbildning på Reggio Emilia Institutet i Stockholm. 

41

Föräldrar 

Föräldrar som intervjuades under besöken var alla mycket 

nöjda med den verksamhet som bedrevs och med det bemötande 

som både de och barnen fick av pedagogerna på 

förskolorna. I den brukarenkät som genomfördes i förskolan 

under våren 2009 ger föräldrar med barn i enskild verksamhet 

på de flesta frågor ett högre betyg till verksamheten än 

föräldrar i den kommunala förskolan. 

Fortbildning 

De enskilda förskolorna har erbjudits att delta i den fortbildning 

som Barn & Ungdom bedrivit med det kvalitetssäkrande 

statsbidraget som varje år utgår till kommuner som använder 

maxtaxa. Under året har det varit utbildning i pedagogisk 

dokumentation och deltagande i nätverk utifrån utbildningen 

samt fortbildning kring barn i behov av särskilt stöd – Se 

Barnet. 

Statistik 

Skolverkets insamling av siffror i oktober 2009 visade att 

antalet inskrivna barn per årsarbetare var 5,6 och att det i 

snitt fanns 20,1 barn per avdelning på de enskilt drivna förskolorna 

i Gävle. Motsvarande siffror för den kommunala 

förskoleverksamheten var vid samma insamling 5,6 och 18,2. 

42 

9.4 Öppen förskola 

Inom Barn & Ungdom, Gävle finns i dag en öppen förskola. 

Den finns i Andersberg på den Familjecentral som öppnades 

där i februari 2005. Familjecentralen drivs i samverkan mellan 

Barn & Ungdom, Socialtjänsten, Landstingets mödra- 

och barnhälsovård samt Svenska kyrkan. Syftet med familjecentralen 

är att ge effektivare stöd till blivande föräldrar, 

till barn i åldrarna 0–6 år och till deras föräldrar genom att 

samordna kompetens och resurser. Verksamheten på familjecentralen 

får ett gott betyg av föräldrarna. Resultatet av 

besöksenkäten 2009 och utvärdering av arbetet i Familjeverkstad 

visar på att man väl uppfyller sina mål. Besökarna 

uppfattar att den samverkansform som familjecentralen representerar 

innebär ett lättillgängligt, enkelt och smidigt stöd 

i föräldrarollen. Föräldrar vittnar också om att de utvecklats i 

sin föräldraroll. Från förskolor och skolor finns önskemål om 

fler familjecentraler i Gävle. Diskussioner har förts mellan 

de ansvariga förvaltningarna men något beslut om ytterligare 

familjecentraler finns för närvarande inte. 

I Gävle kommun finns i dag ett antal alternativa öppna 

förskolor med olika former av öppethållande och inriktning. 

Bland annat har Svenska kyrkan flera öppna förskolor som 

har öppet några dagar i veckan. Frälsningsarmén har en öppen 

förskola på Brynäs, Järnvägsmuseet i Gävle har loklekis 

varje onsdag och Konstcentrum har öppen förskola på 

måndagar.

10. Sammanfattning 

Den kommunala styrningen blir allt tydligare. Inte minst genom 

att målen i verksamhetsplanen blir tydligare och därmed 

lättare att följa upp. Trots denna positiva utveckling återstår 

en del för att få en bättre kommunikation, tolkning och hantering 

av målen. På nämndsnivå har styrningen tydliggjorts 

ytterligare i och med särskilda riktlinjer inom olika områden. 

Dessa riktlinjer är också underlag för en strukturerad uppföljning. 

2009 präglades av ekonomidiskussioner och beslut. Arbetet 

har också fortsatt med ytterligare anpassning av personal 

och lokaler. Uppsägningar effektuerades under året. 

Eftersom prognosen för skatteintäkter inte var positiv för de 

närmaste åren har en särskild handlingsplan för kommande 

års ekonomi upprättats. Hela förvaltningens ansvarsområde 

har diskuterats för att hitta möjligheter till besparingar vilket 

innebär ansträngningar i verksamheterna. Året har, trots 

fokus på ekonomiska ställningstaganden, präglats av många 

utvecklingsinsatser initierade både centralt och lokalt. 

Utveckling förskolan 

Utvecklingen i förskolan har varit positiv och stark under 

flera år med satsningar inom ramen för En upptäcktsresa 

utan slut. Utbildningen i pedagogisk dokumentation nämns 

av många förskolechefer som en viktig utvecklingsfaktor. En 

utveckling som under året har inriktats ännu mer på varje 

enskild förskola och stöd via nätverksutveckling och uppdragspedagoger. 

Arbetet leds av en särskild förskoleutvecklare 

och medel finns inom ramen för det så kallade kvalitetsbidraget 

för förskolan. Glädjande är att notera de tecken 

på utvecklingskopplingar mellan förskolan och skolan som 

börjar bli allt tydligare. 

Läsa, skriva, räkna 

Ett annat viktigt bidrag är statsbidraget Läsa, skriva, räkna 

med mera som gav mycket inspiration och motivation. 

Pengarna har fördelats till både centrala och lokala insatser. 

Skolområdena har hanterat pengarna på olika sätt men gemensamt 

är att de gett upphov till många olika insatser ute 

i skolorna. Eftersom vi beräknas få bidrag i ännu större utsträckning 

inför 2010 kommer de olika insatserna att kunna 

utvecklas ytterligare under året. De centrala satsningarna inriktades 

bland annat på arbetet med kursplanekunskap och 

bedömarstöd i årskurs 3 och 5. Vidare har centralt stöd getts 

i matematik och svenska. 

Natur, teknik och entreprenörskap 

Arbetet med satsningar i Natur- och teknikorientering har 

fortsatt och i detta inräknas även utbildningar i entreprenörskap. 

Vi har fått särskilda utvecklingsmedel för NT-spåret 

med satsningar i förskola och grundskola. Det handlar om direkta 

insatser i verksamheter samt stöd till kompetensutveckling. 

Utvecklingen av NTA rullar vidare. Alla F-6-skolor är 

nu med vilket är mycket glädjande. Utbildningarna fortsätter 

och fokus är nu att få fler skolor involverade i åk 7–9 samt 

att utvidga satsningen även till förskolan. 

Omdömen och utvecklingssamtal 

En kraftig styrning från statsmakten påverkar takten i vårt utvecklingsarbete. 

Arbetet med sekvensen skriftliga omdömen 

– utvecklingssamtal – individuella utvecklingsplaner börjar 

sätta spår och ska ge ännu bättre information och delaktighet 

för elever och föräldrar. Det vi nu måste förbereda oss för 

är en ny skollag. Den kommer att införas under 2011. Den 

nya lagen kommer att påverka oss på många olika områden i 

större och mindre utsträckning. Ett par näraliggande exempel 

är att skolplanen försvinner som juridiskt dokument, samt att 

kvalitetsredovisningen kommer att få andra former när det 

nationella obligatoriet försvinner. 

Positiv trend för det pedagogiska bokslutet 

Generellt måste vi även fortsättningsvis förbättra kunskapsresultaten. 

Vi ser flera positiva signaler som vi måste ta tag 

i. Första jämförelsen med riket när det handlar om resultat i 

nationella prov åk 5 finns nu. Gävle hade 2009 ett resultat 

över riket i svenska och klart jämförbara med landet i övrigt 

i matematik och engelska. Eftersom mycket kraft satsats i 

skolorna i arbetet med kursplanekunskap och bedömarkompetens 

i åk 5 kan detta vara ett första kvitto på att insatsen 

var riktig. Vidare har satsningen på lokala läs- och skrivutvecklare, 

arbetet med våra skolbibliotek samt insatser centralt 

och lokalt i matematik spelat stor roll. Även vad gäller 

behörighet till gymnasieskolan samt fullständiga betyg finns 

positiva signaler. Eftersom 2010 ger oss ännu mer ekonomiskt 

utvecklingsstöd i lägre åldrar bör trenden kunna hållas 

levande. Vi måste även se upp med att utvecklingsinsatserna 

inte enbart inriktas mot de så kallade kärnämnena. Här kan vi 

få hjälp av de förslag till kursplaneändringar som nu publiceras. 

Utifrån dessa måste vi ta diskussionerna kring tolkning 

av målen samt säkra bedömarkompetensen i alla ämnen. 

Verksamhetsutveckling 

År 2009 har präglats av de omställningsåtgärder som beslutats 

tidigare. Beslut om nedläggning av skolor har effektuerats 

och nya strukturer har organiserats. För förskolans del 

har flera nybyggnationer invigts och en fortsatt expansion 

är förväntad. Diskussioner om barngruppers storlek och per- 

43

sonaltäthet i förskolan har varit intensiv under året. Arbetet 

att förändra gruppstorleken har påbörjats men målet är inte 

uppnått. Däremot fungerar platsgarantin, och skolbarnsomsorgen 

har ingen kö. Föräldraenkäten i förskolan pekar 

på att föräldrar har en klart positiv bild av förskolan, men 

att man är fortsatt bekymrade över barngruppernas storlek. 

Den positiva bilden av omsorgen i förskolan kan även till del 

omfatta motsvarande verksamhet i förskoleklass och grundskola. 

Ur ett brukarperspektiv finns ett stort utbud när det 

gäller skolbarnsomsorg, och utbudet används i mycket stor 

utsträckning. I riket deltar cirka 14 % av 10–12-åringarna i 

skolbarnsomsorg. Motsvarande siffra för Gävle är cirka 45 

%! 

Arbetet med likabehandlingsplaner fortsätter 

I grundskolan görs ingen central föräldraundersökning, men 

andra undersökningar som görs både centralt och lokalt visar 

att våra elever i stort har en positiv bild av tillvaron i skolan. 

Trots detta finns fortfarande signaler om elever som känner 

sig kränkta i olika avseenden, och ambitionen är att hela tiden 

ha kontroll på hur detta fungerar i varje enskild verksamhet. 

Den erfarenhet vi fått i arbetet med tillsynsärenden 

är värdefull för ett lärande om hur vi bör arbeta proaktivt i 

dessa frågor. Under läsåret 2009/10 finns ett uppdrag att alla 

verksamheter ska ha en fungerande likabehandlingsplan klar 

vid läsårets slut. Särskilt stöd i detta arbete kommer att ges 

våren 2010. 

Delaktighet och inflytande för elever och föräldrar är synnerligen 

viktiga komponenter i vårt system. Under våren 

2009 genomfördes dialogträffar i de olika skolområdena där 

chefer mötte föräldrar till barn som ska börja skolan samt 

även föräldrar vars barn lämnar grundskolan. Resultaten av 

dessa träffar bearbetas i första hand lokalt för att fånga upp 

viktiga signaler i närområdet. Detta är ett nödvändigt arbete 

som kompletteras av olika typer av elevintervjuer som också 

genomförs idag. 

Ny ledningsorganisation 

Ständig utveckling är en nödvändighet och gäller alla delar 

av verksamheten. Under året har inriktningsbeslut fattats 

om en förändrad ledningsorganisation där organisationen 

med chefer för skolområden ska ersättas av sektorschefer 

under 2010. Den tidigare förändringen av central förvaltning 

har följts upp vid två tillfällen under hösten. Den nya 

organisationen börjar sätta sig och de nya strukturerna har 

hittat sina former, men det finns fortfarande anledning att 

följa upp förändringen. De synpunkter som framförs måste 

hela tiden återföras och analyseras, och åtgärder diskuteras. 

Enheternas redovisning viktig 

Under 2009 planerades en upprepning av föregående års 

skolområdesbesök. Utvärderingen visade att vi borde förändra 

hanteringen något inför det nya läsåret. Förutom en 

översiktlig beskrivning av verksamheten skulle varje chef redovisa 

hur arbetet pågår utifrån de olika resultat som förelåg. 

44 

Av tidsskäl genomfördes redovisningarna i januari/februari 

2010 i samband med bokslutet. Den stora fördelen var att 

den politiska ledningen och förvaltningsledningen fick en 

samlad bild av verksamheten på kort tid. Det blev en positiv 

totalbild som gavs där alla utvecklingsinsatser lyftes fram 

tydligt, liksom alla nödvändiga förbättringsområden samt hur 

de hanterades. 

Kvalitetsgranskningar under året 

Skolinspektionen präglar vår verksamhet på många sätt. Under 

2009 genomfördes två kvalitetsgranskningar om elever 

med funktionshinder samt undervisning i moderna språk. 

Detta är viktiga temagranskningar där resultaten ger en allmän 

bild men även en direkt styrning mot besökta enheter. 

Den förstnämnda granskningen har redan gett upphov till ett 

lokalt styrdokument till stöd för det fortsatta arbetet. Tillsynsfrågor 

med anmälningar till Skolinspektionen har ökat 

under året. Det är en förväntad trend över hela landet. Enheter, 

områden och central förvaltning har arbetat med att 

besvara dessa anmälningar och i ganska få fall har de lett till 

kritik av kommunen från inspektionen. Arbetet med besvarandet 

har gett ökad kunskap och två utbildningstillfällen har 

genomförts som stöd till cheferna. 

Det har nu gått 5 år sedan Skolverkets inspektion av våra 

verksamheter. De formella fel som fanns har åtgärdats och 

de utvecklingsområden som Skolverket pekade ut har bearbetats 

och redovisats. Nu aviseras en ny omgång av regelbunden 

tillsyn, som det nu heter, till 2012 i Gävle kommun. Det 

är den nya myndigheten Skolinspektionen som handlägger 

detta. Den tillsynen kommer att få en delvis förändrad form 

jämfört med förra gången. Inspektionen kommer att ”skräddarsy” 

insatsen på så sätt att man utifrån de data som finns 

tittar särskilt på verksamheter med låga resultat, många anmälningar 

eller andra liknande indikatorer. Detta gör att vårt 

fokus fram till 2012 ska vara att förbereda oss inför tillsynen, 

och underlag för detta hittar vi bland annat i kvalitetsredovisningar 

och olika typer av resultatuppföljningar.

10.1 Åtgärder för utveckling 

• Arbetet med basfärdigheterna i de lägre åldrarna i grundskolan 

ska intensifieras under 2010 bland annat med stöd av 

statsbidraget. Ansvaret för insatserna är gemensamt för central 

förvaltning och skolområdena. Utvecklingsmedel ställs 

till förfogande både centralt och områdesvis. Intentionerna i 

statsbidraget är att satsning ska ske i lägre åldrar samt inriktas 

på basfärdigheter. Vidare ska medlen användas till särskilda 

insatser som stöd för bedömning och betygssättning. 

• Arbetet med kompetens kring kursplaner ska fortsätta både i 

lägre och högre åldrar. De revideringar av kursplanerna som 

gjorts ska implementeras i verksamheten. 

• Förskolans reviderade läroplan ska implementeras i verksamheterna. 

• Arbetssätt och metoder i klassrum och barngrupper ska utvecklas 

för att nå en högre måluppfyllelse. 

45

Vi hoppas att du tyckte att vår 

kvalitetsredovisning var intressant läsning 

Har du synpunkter, funderingar eller andra frågor 

så ta gärna kontakt med någon av oss 

Dick Lundberg 

Telefon 026-17 98 60 

e-post dick.lundberg@gavle.se 

Bo-Erik Simonsson 

Telefon 026-17 89 36 

e-post bo-erik.simonsson@gavle.se 

Elisabet Marklund 

Telefon 026-17 89 45 

e-post elisabet.marklund@gavle.se 

BARN & UNGDOM 

Box 603, 801 26 Gävle Besöksadress Ruddamsgatan 27 

Tfn 026-17 92 00 (vx) 

www.gavle.se

Kvalitetsredovisning - Gävle kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?