Kvalitetsredovisning - Gävle kommun

More documents

Recommendations

Info

Lägesbild i början av 2009 – grundskolan Inom grundskolan skedde en omorganisation i augusti 2008. Nu tas nyanlända elever emot på tre så kallade landningar. Varje landning har ansvar för två skolområden och de elever som flyttar in där. Mottagningen av nyanlända elever blev under året mycket stor. Sammanlagt 121 barn har tagits emot inom förskoleklass och grundskolan under året. Andelen ensamkommande barn i åldern 13–16 år har också ökat under året. Den stora inflyttningen av nyanlända grundskolebarn har medfört • Fler elever inom landningens verksamhet • Många nya elever i ordinarie klasser med små kunskaper i svenska • Skolor som inte tidigare har tagit emot nyanlända elever har nu fått göra detta • Resursbehovet har ökat både inom svenska som andraspråk och modersmålsundervisningen Områden att förbättra inför 2010 • Ökad fortbildning kring flerspråkighet, kulturkunskap och värdegrundsfrågor • Ökad kompetens kring svenska som andraspråk bland pedagoger både inom landning och i ordinarie klass • Information kring: • De flerspråkiga barnens situation. • Inskolningsstöd, modersmålsstöd - uppdrag och ansvar. • Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever • Landningens uppdrag och verksamhet 6.5 Arbetet med genus och jämställdhet 6.5.1 Val till gymnasieskolan På riksnivå har könsfördelningen jämnats ut något inom flera av de utbildningar som betraktas som typiskt manliga eller 34 kvinnliga. Av de som gick gymnasieskolans byggprogram var drygt 3 procent kvinnor för fem år sedan. Idag är motsvarande siffra nästan 9 procent. En ökning av andelen kvinnor ses också inom teknik, från 12,5 procent för fem år sedan till nästan 19 procent idag. För fem år sedan var drygt 13 procent av de som läste omvårdnad män. Idag är den siffran nästan 19 procent. I Gävle fortsätter andelen flickor som läser teknikprogrammet att ligga på en betydligt högre nivå än för övriga riket. Även andelen flickor på byggprogrammet ökar i Gävle. Pojkarna däremot väljer mer ”traditionellt” än i övriga Sverige. Andel flickor i % Nationellt program Gävle 2008 Riket 2008 Gävle 2009 Omvårdnad 89 81 84 Hantverk 96 84 92 Barn och Fritid 78 72 86 Teknik 32 19 25 Fordon 6 8 9 Bygg A9 9 21 El 4 4 2 Energi 0 3 8 6.5.2 Betyg och kön Under flera år har skillnaden mellan könen när det gäller meritvärdet varit mindre i Gävle än för riket. Våren 2008 bröts denna trend när meritvärdet för pojkar sjönk kraftigt och skillnaden mellan flickors och pojkars betyg ökade rejält. I år har pojkarnas meritvärde ökat betydligt så att skillnaden mellan könen åter är mindre i Gävle jämfört med riket. Under de senaste decennierna har flickor i grundskolan uppvisat bättre resultat, mätt i olika betygsmått, jämfört med pojkarna. I genomsnitt uppnår pojkarna 90 % av flickornas resultat. I Gävle är skillnaden mellan könen vad gäller meritvärde någon mindre. Variationen mellan olika skolor i kommunen är dock stor. Nynäs Montessoriskola var den enda skolan där pojkarna hade ett bättre resultat än flickorna.
6.5.3 Genuspedagoger Efter beslut i förvaltningens omstrukturering avvecklades vid slutet av vårterminen 2009 den centrala genuspedagogtjänst på heltid som funnits inom Barn & Ungdom Gävle under några år. Under våren arbetade de två genuspedagogerna som delade på tjänsten med att avveckla det samarbete man startat med förskolor och skolor. I samverkan i december 2008 kom parterna överens om att en konsekvensanalys skulle göras efter läsårets slut för att utröna om mer stöd skulle behövas i verksamheterna kring arbete med genus och jämställdhet. Någon sådan analys är inte gjord. Samtal med några förskolechefer och rektorer visar att det finns fortsatt behov av stöd i jämställdhetsarbetet i Gävles förskolor och skolor. Skolverket skriver i sin lägesbedömning 2009 att ny forskning visar att det finns tydliga aspekter av könsskillnad i förskolan och att det inte är någon självklarhet att det finns utrymme och tid i förskolan för utvecklingsarbete rörande jämställdhet även om förskollärare bestämmer sig för att arbeta med detta. 6.6 Kartläggning och utvärdering Hur sker arbetet med värdegrunden på skolorna? För eleverna är samtal med lärare och andra elever under lektionstid en naturlig del av värdegrundsarbetet. För många elever är det även viktigt att kunna samtala enskilt med någon vuxen. Kuratorer, skolsköterskor och studie- och yrkesvägledare är viktiga resurspersoner. Många skolor har mentorer för 26 Arbetar på uppdrag av rektor/elevrådteamet. Arbetar med elever individuellt eller i grupp, bl a genom att tillbringa tid tillsamans med eleverna på rasterna. Hjälper elever att strukturera sin vardag. eleverna vilket underlättar för enskilda samtal med eleverna samt för bildandet av mindre grupper. På några skolor har speciella tjänster som elevcoach26 tillsats. Ett annat vanligt sätt att arbeta med värdegrunden är att ägna vissa temadagar eller temaveckor till detta arbete. Exempel på arbetssätt i Gävles skolor: • BIG som utbildar elever till kamratstödjare (BIGkompisar), och pedagoger (BIG-vuxna) i förhållningssätt och i att upptäcka mobbning • Charlie, som är ett projekt som handlar om att stärka elevernas självförtroende • SET – Social och emotionell träning • Fadderverksamhet då alla elever har en fadder bland de äldre eleverna i skolan. Det kan till exempel handla om att de äldre barnen läser för de yngre eleverna. • Pojk- och flickgrupper Utvärdering av värdegrundsarbetet Varje läsår genomförs en kommunövergripande enkät i åk 5 och 8 om trygghet och trivsel. På de flesta skolor genomförs dessutom egna enkäter med eleverna. Hur ofta detta sker varierar mellan skolor och klasser. På ett antal skolor genomförs även enkäter med föräldrar. Ett vanligt sätt att utvärdera, särskilt i de yngre åldrarna, är att summera hur veckan har varit. Detta kan ske skriftligt eller muntligt. Utvecklingssamtalet ger möjlighet att följa elevens sociala utveckling, men även utvärdera skolans värdegrundsarbete. 35
Page 1: Kvalitetsredovisning Barn & Ungdom
Page 4 and 5: Kvalitetsredovisning 2009 Kvalitete
Page 6 and 7: 2. Förutsättningar 2.1 Ekonomi Ba
Page 8 and 9: ka möjligheter till stöd som Skol
Page 10 and 11: jats på bästa sätt. Många gång
Page 12 and 13: Övriga uppföljningar på förvalt
Page 14 and 15: 5. Kommunens prioriterade mål 5.1
Page 16 and 17: plank vad gäller allt från materi
Page 18 and 19: Tabellen visar det totala resultate
Page 20 and 21: Diagram 4. I diagram 4 har förskol
Page 22 and 23: Pedagogisk dokumentation hjälper p
Page 24 and 25: Longitudinella uppföljningar Jämf
Page 26 and 27: Skillnader mellan flickor och pojka
Page 28 and 29: Fortfarande brister i likvärdig be
Page 30 and 31: 6. Värdegrundsarbetet Det offentli
Page 32 and 33: Kommentar: Antalet registreringar h
Page 36 and 37: 7. Obligatoriska särskolan Barn so
Page 38 and 39: 8. Skolbarnsomsorg Skolverket har v
Page 40 and 41: 9. Förskoleklass Förskoleklassen
Page 42 and 43: Föräldrar Föräldrar som intervj
Page 44 and 45: sonaltäthet i förskolan har varit
Page 48: Vi hoppas att du tyckte att vår kv

Kvalitetsredovisning - Gävle kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?