Kvalitetsredovisning - Gävle kommun

Fortfarande brister i likvärdig bedömning och
betygssättning
När det gäller jämförelse mellan skolor är det främst kommunen
som har skyldighet att följa utvecklingen. Kommunens
och rektorernas medverkan och initiativ är nödvändiga
förutsättningar för att skapa mötesplatser för lärare från olika
skolor och för att se till att sådana möten inte blir engångsföreteelser.
Det förekommer ämnesgruppsmöten mellan olika
skolor i något skolområde där betygssättning diskuteras, men
detta genomförs i alltför liten skala
Arbetet på den enskilda skolan bör vara organiserat på
ett sådant sätt att det finns praktiska möjligheter att föra de
nödvändiga diskussionerna. Ytterst är det rektors ansvar som
pedagogisk ledare att se till att förutsättningarna för en dialog
mellan lärarna finns och att den verkligen äger rum. Ämnesgrupper
på skolnivå finns oftast på våra skolor, men för vissa
ämnen fungerar detta sämre eftersom man kan vara ensam
lärare i ett ämne på de mindre skolorna.
Skolornas betygsstatistik avslöjar följande brister i likvärdigheten:
1. Det finns inga tydliga betygskriterier för alla terminer
i åk 8 och 9 på samtliga skolor. Det visar sig
tydligast i att ytterst få höga betyg ges i åk 8 och
höstterminen i åk 9 på vissa skolor. På andra skolor
däremot utnyttjas betygsskalan fullt ut redan
från åk 8.
2. Det finns mycket stora betygsskillnader mellan
olika ämnena inom samma elevgrupp. Visserligen
finns betygsskillnader mellan olika ämnen även på
nationell nivå, men på flera skolor är skillnaden
mycket större än vad som är rimligt.
3. Det finns mycket stora skillnader i betyg för vissa
ämnen mellan olika skolor. Dessa skillnader går
inte enbart att härleda till den elevgrupp som finns
på skolan.
Några exempel från läsåret 2008/2009
• På två av skolorna i kommunen har alla elever uppnått
minst godkänt betyg i kemi. På två andra skolor var
det 26,0 % respektive 26,4 % av eleverna som inte
nått målen i ämnet kemi.
• På en skola har alla eleverna klarat minst godkänt betyg
i svenska, men på samma skola har 17,9 % av
eleverna inte uppnått målen för historia och biologi.
• På en skola har 60,4 % av eleverna fått betyget MVG
i bild. På samma skola har 12,5 % av eleverna uppnått
MVG i musik.
Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen
i grundskolan
De individuella utvecklingsplanerna i grundskolan ska
fr.o.m. den 15 juli 2008 innehålla skriftliga omdömen om
elevens kunskapsutveckling i varje ämne och ges i samtliga
årskurser under elevens grundskoletid. Regeringen har
gett Skolverket i uppdrag att följa upp skolors arbete med
28
individuella utvecklingsplaner och utvärdera införandet av
skriftliga omdömen. Skolverket har redovisat uppdraget i en
rapport. De slutsatser som kan dras utifrån utvärderingen 23 är
att det finns brister i skolans förmåga att
- formulera strikta mål och kunskapsrelaterade omdömen
- kunna visa vägen för hur en önskad utveckling ska
se ut
- visa på vilka insatser som behövs för att stödja
elevens fortsatta utveckling.
I rapporten konstateras vidare att fokus i mycket hög grad
ligger på de skriftliga omdömena, medan den framåtsyftande
planen intar mindre betydelsefull roll. Upprättandet
av de framåtsyftande insatserna i utvecklingsplanen har för
närvarande snarast en symbolisk betydelse som uttryck för
elevens och föräldrarnas delaktighet, och mindre betydelse
för planeringen av undervisningen och elevernas fortsatta lärande.
De mål som upprättas följs i regel inte upp. Det kan
likaså avspegla sig i att samma mål återkommer för eleven
från termin till termin.
I den kommunala elevundersökningen 2009 finns en fråga
om IUP, den individuella utvecklingsplanen. Vi kan se att
eleverna tillmäter IUP en större betydelse i åk 5 än i åk 8.
Andelen elever som känner till sin IUP har ökat betydligt
jämfört med föregående läsår.
Uppföljning av elevernas resultat på gymnasieskolan
I år har inte denna uppföljning genomförts. Ett nytt system
för uppföljning kommer att underlätta liknande uppföljningar
i framtiden och uppföljningar av elevernas resultat från
grundskola till gymnasieskola kommer att fortsätta 2010,
dock i annan form.
Elevernas åsikt om betygsinformationen
I årets elevintervjuer i åk 9 ger eleverna följande bild: Betygsinformation
sker inte i alla ämnen. I ämnen med mindre
timplanetid, till exempel musik och bild, sker detta mer sällan.
Eleverna är kritiska till att betygssamtal har kommit
så sent på terminen att det i praktiken inte funnits någon tid
att göra något åt betyget. I år fanns det ändå goda exempel
på skolor där betygssamtalet genomfördes tidigt på terminen
för att eleverna skulle få en rejäl chans att göra något
åt resultatet. Eleverna vill ha fler och tidigare betygssamtal
där det tydliggörs vad som kan förbättras för varje individ.
Eleverna upplever att lärare har olika kriterier för vad som
har betydelse för betygssättningen. Detta blir extra tydligt när
eleverna jämför lärare på den egna skolan som undervisar i
samma ämne. Det finns en oro för lärarbyten. Kommer en ny
lärare att bedöma kunskaperna utifrån andra kriterier?
23 Skolverket Dnr 71-2009:115