Kvalitetsredovisning - Gävle kommun

jats på bästa sätt. Många gånger har det varit den enskilde
lärarens eget intresse och inte enhetens behov utifrån brister
i måluppfyllelsen som styrt valet av fortbildning.
2.8 Förskolelyftet
Skolverket införde under 2009 ett förskolelyft som ger personal
i förskolan möjlighet till fortbildning enligt samma mönster
som Lärarlyftet. I Gävle har satsningen, trots den korta
handläggningstiden, tagits emot med stort intresse. 27 barnskötare,
14 förskollärare samt 5 pedagogiska ledare beviljades
fortbildning. Fem av dessa avstod senare sina platser.
2.9 Verksamhetsförlagd utbildning -
VFU 6
Inriktningen för samordningen av VFU:n har utgått från kommunens
lokala handlingsplan samt föreskrifter för VFU:n.
Personliga möten mellan lokalsamordnare, lokala lärarutbildare
och studenter har genomförts med syftet att få en bild av
hur alla inblandade upplevde VFU:n. Som stöd i arbetet finns
en VFU-arbetsgrupp bestående av en rektor/förskolechef per
område. Gruppens arbete har det första halvåret 2009 främst
varit inriktat på att arbeta fram lokala handlingsplaner för
VFU:n.
88 nya studenter har placerats och drygt 40 andra studenter
har omplacerats inom Gävles kommunala förskolor och skolor.
Placeringen av studenter har fungerat bra. Några lokala
lärarutbildare har dock avsagt sig perioder på grund av olika
tolkningar av föreskrifterna för VFU. Detta är förhoppningsvis
ett övergående problem efter det att en ny handlingsplan
fastställts i Barn & Ungdoms ledningsgrupp. Det stora antalet
idrottsstuderande har varit mest svårplacerade.
2.10 Studie och yrkesvägledning
Förutsättningar: Andelen studie och yrkesvägledare med
avsedd utbildning är betydligt högre i Gävle än för riket; 85
% jämfört med 65 %. Antalet elever per vägledare är lägre i
Gävle jämfört med riket. Skolverkets jämförelsetal anger antalet
vägledare per 100 elever i åk 7–9. Gävle har 0,27/100
jämfört med 0,20/100.
I mars 2009 kom Skolverkets allmänna råd och kommentarer
om studie- och yrkesorientering till stöd för skolornas
arbete med studie- och yrkesorientering. De har tagits fram
bland annat med anledning av brister som visat sig i Skolverkets
utvärderingar från 2005 och 2007. Skolornas och kommunernas
arbete med studie- och yrkesorientering har framförallt
uppvisat brister då det gäller styrning och ledning,
resursfördelning och i samverkan mellan skola och arbetsliv.
Den 27 maj 2009 fastställdes mål och riktlinjer för studie-
och yrkesorientering i Gävle kommun av Barn- och
ungdomsnämnden och Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.
Dessa mål och riktlinjer följer i stort Skolverkets
6 VFU Verksamhetsförlagd utbildning.
7 SSA. Organisera och utveckla samordningsfunktionen för kommunens
studie- och yrkesvägledare.
10
allmänna råd och kommentarer. Implementeringen av målen
och riktlinjerna har påbörjats under året. Ansvaret för detta
ligger på rektor. SSA-enheten 7 fungerar som en stödjande
enhet i detta arbete.
Både länets regionala utvecklingsprogram ”Möjligheter
nära dig” och Gävle kommuns lokala tillväxtprogram lyfter
fram SSA-frågorna och studie- och yrkesvägledningen som
viktiga framgångsfaktorer när det gäller att skapa tillväxt i
länet och kommunen.
Praktisk arbetslivsorientering
För grundskolans elever har SSA-enheten ordnat PRAO-platser
i arbetslivet motsvarande 2 veckor/läsår/elev i skolår 8
och 1 vecka/läsår/elev i skolår 9. Totalt blir detta 2 417 praoveckoplaceringar
2009. I PRAO-platsbanken finns totalt 3
698 praoveckor tillgängliga. SSA-enheten har sammanställt
listor som anger vilka arbetsplatser som tar emot elever en
viss vecka. Dessa listor har skickats ut till de olika grundskolorna
i god tid före PRAO-perioden. Därefter har respektive
grundskola ansvarat för att placera eleverna. Placeringarna
har skett utifrån olika pedagogiska överväganden. För att utveckla
kvaliteten i PRAO-verksamheten träffar SSA-enheten
regelbundet studie- och yrkesvägledarna från grundskolan.
Utvärdering av studie och yrkesvägledning och
PRAO
SSA-enheten har utvärderat PRAO-verksamheten löpande
under hela året via den blankett som alla elever fyller i efter
avslutad PRAO-vecka. Resultaten pekar på att grundskolans
elever i stort är mycket nöjda med praoverksamheten. 90 %
av eleverna svarar att praoveckan har varit mycket värdefull
eller värdefull. Således ger eleverna ett bra betyg till praoplatserna
och till sina handledare. I läroplanen för grundskolan
(Lpo94) påpekas att en viktig förutsättning för att
eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet är att skolan
samverkar med arbetslivet och samhället i övrigt. Praoverksamheten
bidrar till att uppfylla detta mål.
SSA-enheten har tillsammans med kvalitetsgruppen inom
Barn & Ungdom och representanter för studie- och yrkesvägledarna
även detta år producerat en webbutvärdering för
studie- och yrkesvägledningen. Utvärderingen vänder sig till
elever i skolår 9. Eleverna ger ett högt betyg till studie- och
yrkesvägledarna samt till informationsskriften Programväljaren.
Utvärderingen visar ett högre värde än tidigare år för
uppfattningen att eleverna anser att praon underlättar för deras
kommande gymnasieval. Detta visar på praons betydelse
som del i det underlag ungdomar behöver för att kunna göra
väl underbyggda val av utbildning och yrkesinriktning.