Kvalitetsredovisning - Gävle kommun

Tabellen visar det totala resultatet för några påståenden i den
senaste enkäten och den andel svarande som gett svaren ”instämmer
helt” och ”instämmer delvis”.
PÅSTÅENDE
På vår förskola/
hos vår dagbarnvårdare … 2005 2007 2009
kan vi tryggt lämna vårt barn
känner vi förtroende
92,8 96,6 94,3
för personalen 94,4 96,2 95,2
bryr man sig om mitt barn 94,0 96,1 94,9
trivs vårt barn 95,3 97,5 96,0
är barngruppen lagom stor 36,3 49,9 44,3
Resultaten för enskilda förskolor och för familjedaghemmen
är i de flesta frågor bättre än för den kommunala förskolan.
Vad detta beror på kan man spekulera i men en stor
bidragande orsak torde vara storleken på verksamheterna.
Familjedaghem och de flesta enskilda förskolor är små enheter
där föräldrarna känner alla och där verksamheten är
mer överskådlig. Att många föräldrar också gjort positiva val
till familjedaghem och enskild förskola spelar säkert också
roll. Personalens val att arbeta i en enskild förskola eller ett
familjedaghem har också spelat in. Resultatet på föräldraenkäten
är dock gott för all verksamhet.
Barngruppernas storlek är en viktig föräldrafråga. I tabellen
ovan ser man att betygen för år 2007 är bättre i samtliga
frågor än betygen för åren 2005 och 2009. År 2007 var antalet
barn per avdelning lägre än de båda andra åren. I betygen
och i de svarandes kommentarer kan man se att inställningen
till de stora barngrupperna smittar av sig på många frågor.
Kommentarerna kring trygghet, trivas och ha roligt samt lokaler
och miljö handlar också till del om att det inte fungerar
på grund av att det är för stora barngrupper eller för många
barn per vuxen. Även i familjedaghemmen kan denna oro
finnas vid sjukdom då dagbarnvårdarna tar hand om varandras
barn och även vid den gruppverksamhet som förkommer
någon eller några gånger i veckan.
En viktig del i efterarbetet med enkäten har varit att titta
på frågor som har fått enstaka negativa svar. Om man som
förälder till exempel helt förnekar att barnet blir väl mottaget
vid lämning, vilket fem föräldrar har svarat, eller att fem
föräldrar upplever att barnet inte får stöd på det sätt som hon/
han behöver så är allvarligt. Genom kommentarerna framgår
18
det att det bland annat beror på många vikarier, att barnet är
beroende av att någon/några speciella vuxna finns där när
de kommer och att förskolan saknar rutiner som gör att det
känns välkomnande.
Brukarundersökningen visar att det är viktigt med fortsatt
information om och diskussion kring förskoleverksamhetens
innehåll och mål. Detta gäller både inom personalgruppen
och med förskolans föräldrar, och ansvaret delas av verksamheten
och förvaltningen.
Närvaromätningar 2009
På uppdrag av Barn & Ungdoms ledningsgrupp gjorde kvalitetsgruppen
under vecka 42, 2008 samt vecka 8 och vecka
12, 2009 närvaromätningar på kommunala förskolor i Gävle.
Förskolorna fick då lämna uppgifter utifrån de scheman som
föräldrar lämnat in för vecka 42 respektive vecka 12. Dessutom
lämnade 15 förskolor in uppgifter om verklig närvaro för
vecka 8. Dessa mätningar kompletterades av intervjuer med
förskolecheferna under maj och juni 2009. Alla förskolans
inskrivna barn finns med i underlaget, även barn i allmän förskola,
barn till föräldralediga och barn på specialavdelningar.
De enskilda förskolorna finns inte med i undersökningen. Inlämnade
uppgifter har sammanställts för att ge en Gävlebild
för respektive vecka de aktuella veckorna.
I Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan,
Skolverket 2005, beskrivs under kapitlet Förutsättningar en
rad punkter som kommunen bör ta hänsyn till för att i möjligaste
mån ge likvärdiga förutsättningar för kvalitet i förskolornas
verksamhet. Man skriver bland annat att
”Kommunen bör redovisa hur personaltäthet, gruppstorlek
och gruppsammansättning har anpassats till behoven i olika
förskolor samt kunna visa hur hänsyn har tagits till faktorer
som barns ålder och kön, behov av särskilt stöd, andelen barn
med annat modersmål än svenska, kontinuiteten i barn- och
personalgrupp, personalens kompetens, lokalernas och utemiljöns
beskaffenhet, upptagningsområdets sociala karaktär,
barnens närvarotider”.
De aktuella mätningar har gjorts dels för att se hur skillnaden
ser ut mellan det anmälda behovet och det verkliga
nyttjandet av platser och dels för att ge underlag till diskussioner
kring resursfördelning. Hur samverkar viktning och
barnens närvaro? Vilka möjligheter/svårigheter skapar denna
samverkan? Intervjuerna med förskolornas chefer under maj
och juni hade också som mål att försöka se hur ovan nämnda
faktorer i de allmänna råden påverkar förskolornas möjlighet
att kunna erbjuda en likvärdig förskola med hög kvalitet.
Tabellen visar resultatet från de tre mätningar som gjordes
2008 och 2009
6.30–8.00 8.00–9.00 9.00–14.00 14.00–17.00 17.00–18.30
Behov av närvaro
i % vecka 42
Behov av närvaro
42 61 85 66 4
i % vecka 12
Verklig närvaro
i % vecka 8
42 59 83 62 4
(vecka 21, 2005) 23 (34) 38 (53) 68 (75) 48 (57) 2 (2)