Kvalitetsredovisning - Gävle kommun

More documents

Recommendations

Info

plank vad gäller allt från materialinköp till lärande miljöer, temaarbeten och förhållningssätt. Uppföljningen visar att förskolor och skolor under året fått det stöd som de har efterfrågat. Under 2010 kommer Projekt NT att fokusera mer på skolan, vilket kommer att behövas då de nya kursplanerna förväntas tydliggöra teknikämnet även i de lägre skolåren. Förskolans nya läroplan innehåller också mycket naturvetenskap och teknik, vilket kommer att bearbetas i nätverken samt tillsammans med förskoleutvecklaren. Arbetet med ansökan om medel från Erik Johan Ljungbergs utbildningsfond pågick i början av hösten 2009. I mitten av oktober gavs besked om att Gävle och Älvkarleby kommun tillsammans med Högskolan i Gävle beviljats 8,4 miljoner kronor för 2010–2012. Projektet har det gemensamma namnet TeknikerJakten. Från kommunstyrelsens medel för särskilda utvecklingsinsatser beviljades i slutet av oktober 1 miljon kronor till Projekt NT för år 2010. Gävle kommuns del av TeknikerJakten kommer i fortsättningen att benämnas TENUM (Teknik, Entreprenörskap, Naturvetenskap, Utomhuspedagogik, Matematik) och där ingår också kommunens stora satsning på NTA. Utbildning i utomhuspedagogik, natur och friluftsliv för personal Under åren 2006–2009 har 160 pedagoger deltagit i ovanstående projekt. Projektet har varit en samverkan mellan Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Barn & Ungdomsförvaltningen, Studiefrämjandet och Friluftsfrämjandet. Syftet har varit att ge kompetensutveckling i natur och friluftsliv där utomhuspedagogiken har satts i fokus. Pedagogerna ska sedan kunna använda kunskaperna i sitt arbete med barnen. De deltagande pedagogerna har kommit från förskolan och grundskolan F-6. Årskurserna 7–9 har erbjudits att delta men det har varit svårt att intressera dessa pedagoger för denna fortbildning. Fortbildningen är en del i den folkbildning och kunskapsspridning som ingår i kommunens övergripande arbete med folkhälsa. Det främjar till friluftsliv i natur- och kulturmiljö. Utomhusverksamheten möjliggör nya infallsvinklar på traditionella ämnen och ger utrymme för fantasi, lek och glädje i undervisningen. I utomhuspedagogik har alla vuxna en mycket viktig roll som medupptäckare, medagerande, medundersökande och medupplevare. Utvärderingarna som deltagarna skrivit efter avslutad utbildning visar att alla är mycket nöjda med upplägg, innehåll, material, tempot i undervisningen och kursledare. Utvärderingarna har också visat att kursen har gett kunskaper som deltagarna direkt kan använda och ha nytta av i sitt arbete med barnen/eleverna. Under år 2009 har Barn & Ungdom Gävle tillsammans med Sandvikens kommun, Mora kommun och Älvkarleby kommun startat ett ämnesdidaktiskt nätverk för förskolan. Kommunerna ingåri ett regionalt nätverk med fler kommuner i regionen. Dettregionala nätverket ska i sin tur vara en del av ett nationellt nätverk som styrs av Högskolan i Gävle, Göteborgs universitet, Högskolan i Kristianstad och Luleå tekniska universitet. Ansvarig för nätverket är Nationellt 16 Resurscentrum för Fysik. Syftet med nätverket är att förena yrkespraktik och forskning. Tonvikten kommer att ligga på lärande i naturorienterade kunskapsområden och matematik. Skapande skola Från Statens kulturråd har Gävle kommun fått ett bidraget på 945 000 kr som ska användas under hösten 2009 och våren 2010. Bidraget går till Gävle kommuns kommunala 7–9-skolor. Skapande skola är en del i det Kulturpedagogiska programmet som är en kulturell samordningsutveckling mellan förvaltningarna Barn och Ungdom, Kultur och Fritid och Utbildning och Arbete. En viktig tanke med projektet är genomföra insatser som främjar ungas eget skapande samt insatser som långsiktigt ökar samverkan mellan skolan och kulturlivet. 5.2 Arbetet i förskolan En upptäcktsresa utan slut Sedan 2003 har Barn- & ungdomsförvaltningen använt det särskilda statsbidraget för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg till kommuner som tillämpar maxtaxa (SFS 2001:161) för att ge pedagoger och annan personal inom de berörda verksamheterna möjlighet till förankring i förskolans läroplan, Lpfö98, i grundskolans läroplan, Lpo94, samt i de Allmänna råd som styr delar av verksamheterna. Gävle har de senaste åren fått cirka 4,5 miljoner kronor per år genom detta statsbidrag och hela summan har använts till fortbildning. För grundskolans del har förvaltningen skjutit till extra medel. Alla personalkategorier inom förskola (kommunal och enskild) och skola har under åren deltagit i fortbildningen. Fortbildningssatsningen har kallats En upptäcktsresa utan slut och syftet har varit att fördjupa kunskapen om uppdraget i läroplanerna samt att förankra värdegrunden i förskolans och skolans vardag. Målet har varit att det lärande som sker i leken och barnens vardag i förskolan, fritidshemmet och skolan ska synliggöras och utvecklas. Fortbildningen har byggt på diskussion, reflektion och värderingsövningar. Projektet En upptäcktsresa utan slut avslutades vid årsskiftet 2009/2010. Statsbidraget kommer även fortsättningsvis att användas till fortbildning men under andra former. Upptäcktsresan 2009 En upptäcktsresa utan slut har år 2009 fortsatt med att ge all personal i förskola, familjedaghem/pedagogisk omsorg, förskoleklass och fritidshem möjlighet att gå en tredagars fortbildning i pedagogisk dokumentation. Cirka 500 pedagoger har deltagit under året. Syftet har varit att öka pedagogernas förmåga att dokumentera och att kunna använda denna dokumentation pedagogiskt för att på så sätt driva utvecklingen av förskolornas verksamhet framåt. En uppdragspedagog har på uppdrag av förskolechefer funnits ute i förskolorna för att utifrån tidigare fortbildning belysa olika delar av verksamheten. Uppdragen har under året främst handlat om förskolans pedagogiska miljö som
ett led i arbetet med att ge barnen alla de möjligheter till lärande och utveckling som de har rätt till. Uppdragspedagogens observationer har följts av diskussioner, analyser och reflektioner tillsammans med förskolans personal. Under 2009 arbetade uppdragspedagogen med huvudsakligen två skolområden. En nätverkssamordnare har under året fortsatt med att områdesvis bygga nätverk med pedagogiska utvecklingsledare från förskolorna. Nätverken har träffats 3–4 gånger/termin. Att reflektera, analysera och ställa frågor som leder till utveckling är fortfarande en positiv utmaning för nätverken. Alla pedagoger i förskoleklass och fritidshem har under 2008 fått fyra fortbildningsdagar. Syftet har varit att stärka deras respektive yrkesroller och tydliggöra förskoleklassens och fritidshemmens verksamheter i samverkan med skolan. Nätverk har även startats för fritidshem och förskoleklass. Analys Utbildningen i pedagogisk dokumentation har tagits emot mer positivt under 2009 än tidigare år. Förväntningarna har varit högre eftersom kollegors utbildning under 2008 har gett ringar på vattnet och ett sug efter att veta mer. Den tydliga kopplingen mellan utbildningen, nätverken och uppdragspedagogen samt förstärkningen av ytterligare två halvtidsutbildare har också varit en framgångsfaktor. Precis som med utbildningen i pedagogisk dokumentation så utvecklades nätverken i kopplingen med utbildningen. Dessutom har tiden haft stor betydelse, nätverk behöver tid för att utvecklas. Nätverken har haft en pedagogisk samordnare i fem terminer, vilken under hela projekttiden har förberett, lett och sammanfattat innehållet i nätverksträffarna. Ytterligare en framgångsfaktor har varit att samordnaren under senare delen av utbildningen i pedagogisk dokumentation fungerat som utbildare på halvtid. Syftet med uppdragspedagogens nya uppdrag under 2009 var att fungera som ett pedagogiskt stöd för förskolechef/ rektor. Starten av det försöket blev lite otydligt och syftet blev inte riktigt förankrat hos cheferna. Här behövs bättre planering inför och uppföljning av arbetet. Bedömning Alla Upptäcktsresans delar med de olika utbildningstillfällena ger många insikter. Pedagoger på flera förskolor har börjat dokumentera och många använder också dokumentationen som underlag för reflektion. Många pedagoger vittnar om att de i sina dokumentationer fått syn på nya sidor hos barnen som man förut inte upptäckt. Pedagoger uttrycker också att man har fått ny arbetsglädje genom Upptäcktsresan. Pedagogisk handledning, tid för reflektion och fortsatta diskussioner är av vikt för fortsatt utveckling. Här har uppdragspedagogens insatser kommit till nytta. Likaså har också Södra områdets anställning av en pedagogista 12 gett positiva reaktioner i verksamheten. Att arbeta med pedagogisk dokumentation ställer också krav på förändring av organisationen i förskolan. Nätverkens koppling till utbildningen i pedagogisk dokumentation har varit positivt för pedagogernas utveckling. Man har här fått möjlighet att tillsammans reflektera över medhavda dokumentationer. Uppdragspedagogens arbete har under 2009 bidragit till utvecklingen av den pedagogiska miljön i de förskolor som fått del av hennes insatser. På vilket sätt det har bidragit till ett pedagogiskt stöd till cheferna, är mera tveksamt och inte utvärderat. Många vittnar om att förskolechefens stöd är av stor vikt vid utvecklingsarbete i förskolan. Föräldraenkät 2009 Syftet med den brukarenkät som genomfördes våren 2009 var att ge en Gävlebild och en bild per skolområde, att försöka fånga föräldrars åsikter om vad som är kvalitet i förskolan och undersöka vilket ”betyg” föräldrarna ger till verksamheten. I de fall där vi ser att föräldrarna inte tycker att kvaliteten på verksamheten är bra får vi i enkätresultaten ett material för förbättringsåtgärder att jobba vidare med både på central nivå och på områdesnivå. Vi kan se vilka frågor som behöver lyftas fram för diskussion i områdesgrupper, i förvaltningsledning och/eller på politisk nivå. Gävlebilden kan också fungera som jämförelsematerial och spegla dels de enkätresultat som finns för verksamheten i skolområdet men också de riksomfattande enkäter som görs om förskoleverksamhet. Förskolor kan också sätta egna föräldraenkäter i relation till Gävlebilden. Resultatet av enkäten visar, liksom tidigare enkäter gjort, att föräldrarna sammantaget ger förskoleverksamheten i Gävle ett mycket gott betyg. Av de inkomna svaren har 7,3 % besvarats av föräldrar med barn i familjedaghem, 5,9 % av föräldrar med barn i enskild förskola och 86,8 % av föräldrar med barn i kommunal förskola. Siffrorna motsvarar ganska väl den fördelning som gäller för antalet barn i förskola respektive i familjedaghem dock med någon övervikt för svarande från familjedaghemmen. 13,5 % av enkäterna har besvarats av föräldrar vars barn har annat modersmål än svenska. Våren 2009 hade cirka 9 % av de inskrivna barnen i Gävles förskoleverksamhet ett annat modersmål än svenska. 12 Pedagogistans roll är att hjälpa både förskolechef och pedagoger att hålla den pedagogiska reflektionen och utvecklingen vid liv. Pedagogistorna i Gävle har fått sin utbildning på Reggio Emilia Institutet i Stockholm. 17
Page 1: Kvalitetsredovisning Barn & Ungdom
Page 4 and 5: Kvalitetsredovisning 2009 Kvalitete
Page 6 and 7: 2. Förutsättningar 2.1 Ekonomi Ba
Page 8 and 9: ka möjligheter till stöd som Skol
Page 10 and 11: jats på bästa sätt. Många gång
Page 12 and 13: Övriga uppföljningar på förvalt
Page 14 and 15: 5. Kommunens prioriterade mål 5.1
Page 18 and 19: Tabellen visar det totala resultate
Page 20 and 21: Diagram 4. I diagram 4 har förskol
Page 22 and 23: Pedagogisk dokumentation hjälper p
Page 24 and 25: Longitudinella uppföljningar Jämf
Page 26 and 27: Skillnader mellan flickor och pojka
Page 28 and 29: Fortfarande brister i likvärdig be
Page 30 and 31: 6. Värdegrundsarbetet Det offentli
Page 32 and 33: Kommentar: Antalet registreringar h
Page 34 and 35: Lägesbild i början av 2009 - grun
Page 36 and 37: 7. Obligatoriska särskolan Barn so
Page 38 and 39: 8. Skolbarnsomsorg Skolverket har v
Page 40 and 41: 9. Förskoleklass Förskoleklassen
Page 42 and 43: Föräldrar Föräldrar som intervj
Page 44 and 45: sonaltäthet i förskolan har varit
Page 48: Vi hoppas att du tyckte att vår kv

Kvalitetsredovisning - Gävle kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?