Kvalitetsredovisning - Gävle kommun

More documents

Recommendations

Info

Övriga uppföljningar på förvaltningsnivå: • Betygsstatistik sammanställs efter varje betygssättningstillfälle. Uppgifter finns både för åk 8 och åk 9. Sammanställningar görs för att underlätta jämförelser av betygssättningen mellan könen och för olika ämnen. Huvudsyftet med betygsstatistiken är att den ska ligga till grund för diskussioner på de olika skolorna. 12 • Longitudinella uppföljningar genomförs på uppdrag av skolområdeschefer och rektorer. För F-6skolorna tas aktuell statistik fram som visar vilka betyg deras elever har fått i åk 8 och 9. Regelbundna uppföljningar sker också mellan måluppfyllelsen i åk 5 och prognoserna i åk 7. • Tre närvaromätningar har under året genomförts i den kommunala förskolan. Två av mätningarna gjordes utifrån behov av omsorg, det vill säga de scheman som föräldrarna lämnat in. En mätning av verklig närvaro gjordes under vecka 8 på femton förskolor. Denna mätning följdes upp med enskilda samtal med samtliga förskolechefer. Syftet med mätningarna är dels att se i vilken mån föräldrar nyttjar förskoleplatserna, dels att se om det är någon skillnad på anmält behov och verklig närvaro samt dels ett försök att, efter Skolverkets uppmaning, följa upp effekterna av Barn & Ungdoms resursfördelningssystem som ska vara anpassat till hur behovet ser ut i olika förskolor. Resultatet av de tre mätningarna redovisas under kapitel 5.2. • Dokumentation av viktiga elevvårdsaktiviteter/ händelser. Sedan några år finns ett förvaltningsbeslut på att uppgifter om upprättade åtgärdsprogram, beslut om anpassad studiegång och elevvårdskonferens ska registreras i förvaltningens elevdokumentprogram. Registreringen innehåller inga känsliga uppgifter om eleverna utan endast uppgifter om när ett beslut har fattats. Antalet registreringar har ökat över tid. Under 2009 har antalet registreringar på enheter ytterligare ökat vilket innebär att förvaltningsledning och nämnd nu har en bättre överblick hur det ser ut i kommunen som helhet. • Lägesbedömning – verksamheternas kvalitetsredovisningar för läsåret 08/09. Mallar för kvalitetsredovisning av fritidshem och familjedaghem togs fram under våren 2009. Under hösten följdes enheternas kvalitetsredovisningar upp i olika grad. På uppdrag av skolområdeschefer, rektorer och förskolechefer har kvalitetshandläggarna återkopplat arbetet med enheternas kvalitetsredovisningar i grupp eller enskilt. Kvalitetsredovisningen upplevs mer och mer som ett verktyg i arbetet på skolor och förskolor. Fritidshemsverksamheten redovisas allt mer antingen i skolornas kvalitetsredovisningar eller i egen redovisning för fritidshemmet. Analysen av förskolornas/skolornas resultat måste ytterligare förbättras.
4. Identifierade förbättringsområden inför 2009 Här följer korta kommentarer kring 2008 års förbättringsområden. Likabehandlingsplaner: Insatser behövs för att alla verksamheter ska kunna arbeta fram en likabehandlingsplan enligt lag. Likabehandlingsplaner ska finnas i slutet av vårterminen 2010. Insatser är gjorda inom alla skolområden, men fortfarande behövs ytterligare arbete och stöd för att enheterna ska ha likabehandlingsplaner som uppfyller styrdokumentens krav. Fritidshem: Gruppstorlek, personaltäthet, mål för verksamheten. Mål och riktlinjer för fritidshem ska implementeras under 2009. Alla enheter har diskuterat mål och riktlinjer för fritidshem, de flesta anser också att de är implementerade. Arbetet fortsätter dock. Alla enheter har inte mål för fritidshemmets verksamhet. Redovisningen av fritidshemmens verksamhet och måluppfyllelse i kvalitetsredovisningarna har förbättrats. De flesta anser att barngrupperna inom fritidshemmen är fortsatt stora. Basfärdigheter i de lägre åldrarna: Läsa, skriva, räkna – statsbidrag • Centrala insatser 1 miljon, matematikutvecklare och andra centrala insatser • Skolområdena 1,3 miljoner • Matematikutvecklarens arbete ska riktas till hela grundskolan, inte bara till de lägre åldrarna Merparten av pengarna fördelades ut till skolområdena som sedan kunde välja att lägga lokala satsningar på varje skola eller göra gemensamma insatser inom hela området. Några skolområden har använt medel till stora gemensamma satsningar, till exempel på att anställa egna projektledare med syfte att ge stöd till chefer och pedagoger. Mycket av den lokala satsningen har handlat om att bygga upp egna läromedel för praktisk matematik. Ett område har arbetat med att utrusta skolorna med ett antal matematiklådor med olika teman samt gett lärarpersonalen möjlighet till kompetensutveckling inför användandet av materialet. På andra ställen har man byggt upp matematikskåp som implementerats i verksamheten. Även i svenska har viss utveckling skett genom inköp av alternativa läromedel. Här är det främst projektet ”Att skriva sig till läsning med dator” som rönt stort intresse i skolorna, främst i de lägsta åldrarna. Det centrala stödet har handlat om både matematik och svenska. Det tidigare påbörjade arbetet med utveckling av kursplanekunskap i årskurs 3 och 5 har fortsatt inom ramen för statsbidragspengarna Fortsatt arbete med kompetens kring kursplaner och bedömning även i de lägre åldrarna utifrån revidering av Lpo och kursplaner. Alla enheter deltog i de kommungemensamma insatserna som leddes av skolutvecklaren. Implementeringsansvariga för mål och nationella ämnesprov i skolår 3 utsågs i områdesgrupperna. Kunskapen och förtrogenheten med kursplanerna har ökat. Rättsäkerheten i bedömningar har också ökat genom att pedagoger alltmer diskuterar och bedömer gemensamt, både inom enheterna och mellan enheterna. Här har Barn & Ungdoms gemensamma satsning haft bra genomslag. Lpfö: Implementering av reviderad läroplan i förskolan. Under 2009 har en referensgrupp för implementering av den reviderade läroplanen för förskolan bildats. Referensgruppen består av två pedagoger från varje skolområde. Pedagogerna har erfarenhet av arbete med språk, kommunikation och matematik i sina verksamheter. Syftet med bildandet av och arbetet i referensgruppen är att skapa en förberedelse för att starta implementeringsarbetet områdesvis så fort riksdagen beslutar om den reviderade läroplanen. Initiera en diskussion kring hur vi i klassrum och barngrupper arbetar för en högre måluppfyllelse. Inventera och sammanställa de kunskaper, metoder och resultat som finns. Som inledning genomförs hösten 2009 en utbildning och inventering med berörda chefer. Det finns fortfarande ingen inventering av kunskaper, metoder och arbetsätt. Däremot är diskussionen och medvetenheten om ledningens, skolans och pedagogernas ansvar och möjlighet att påverka betydligt större. 13
Page 1: Kvalitetsredovisning Barn & Ungdom
Page 4 and 5: Kvalitetsredovisning 2009 Kvalitete
Page 6 and 7: 2. Förutsättningar 2.1 Ekonomi Ba
Page 8 and 9: ka möjligheter till stöd som Skol
Page 10 and 11: jats på bästa sätt. Många gång
Page 14 and 15: 5. Kommunens prioriterade mål 5.1
Page 16 and 17: plank vad gäller allt från materi
Page 18 and 19: Tabellen visar det totala resultate
Page 20 and 21: Diagram 4. I diagram 4 har förskol
Page 22 and 23: Pedagogisk dokumentation hjälper p
Page 24 and 25: Longitudinella uppföljningar Jämf
Page 26 and 27: Skillnader mellan flickor och pojka
Page 28 and 29: Fortfarande brister i likvärdig be
Page 30 and 31: 6. Värdegrundsarbetet Det offentli
Page 32 and 33: Kommentar: Antalet registreringar h
Page 34 and 35: Lägesbild i början av 2009 - grun
Page 36 and 37: 7. Obligatoriska särskolan Barn so
Page 38 and 39: 8. Skolbarnsomsorg Skolverket har v
Page 40 and 41: 9. Förskoleklass Förskoleklassen
Page 42 and 43: Föräldrar Föräldrar som intervj
Page 44 and 45: sonaltäthet i förskolan har varit
Page 48: Vi hoppas att du tyckte att vår kv

Kvalitetsredovisning - Gävle kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?