Kvalitetsredovisning - Gävle kommun

More documents

Recommendations

Info

8. Skolbarnsomsorg Skolverket har vid upprepade tillfällen lyft fram att fritidshemmens kvalitet inte uppmärksammats tillräckligt i kommunerna. Det är oroande att gruppstorlekarna fortsätter att växa och att personaltätheten har sjunkit. Skolornas kvalitetsredovisningar behöver i högre utsträckning ge information om förutsättningarna för skolbarnsomsorgen, hur arbetet i verksamheten fungerar och hur måluppfyllelsen ser ut. 8.1 Fritidshem Personalens utbildning och erfarenhet 38 Fritidshem Gävle kommun Större städer Riket 2006 2007 2008 2009 2009 2009 Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskolexamen 86 88 87 85 72 59 Kommentar: I Gävle kommun har en stor andel av personalen fritidspedagog- alternativt förskollärarutbildning. Många pedagoger har lång yrkeserfarenhet. Tillgång på plats Alla föräldrar som är i behov av omsorg för sina barn får omedelbart omsorg. I Gävle kommun finns inga köer till fritidshem. Barn till arbetslösa föräldrar har i Gävle rätt till fritidshem, medan barn till föräldralediga inte har rätt till plats. Antal inskrivna barn per årsarbetare Fritidshem Antal inskrivna barn per årsarbetare 2006 2007 2008 2009 Gävle 22,4 24,0 ---- 21,8 Större städer 20,1 20,5 22,1 22,5 Samtliga kommuner 18,9 19,3 20,2 20,6 Kommentar: Antal inskrivna barn per årsarbetare har legat på en högre nivå i Gävle under ett antal år. Årets mätning visar att Gävle ligger något under kommungruppen större städer, men något över riket. Måttet ”antal barn per årsarbetare” tar ingen hänsyn till barnens närvarotid i fritidshem samtidigt som personalen räknats om till årsarbetare. Personaltätheten kan även illustreras genom att antalet heltidsbarn (det vill säga antalet inskrivna barn omräknat till barn med närvarotid om 40 veckotimmar) sätts i relation till antalet årsarbetare. För att göra en sådan beräkning krävs dock uppgifter om barnens närvarotider, vilket saknas i den officiella statistiken. Gruppstorlek Enligt skollagen ska barngrupperna i fritidshem ha lämplig storlek och sammansättning. I Allmänna råd för kvalitet i fritidshem anges att kommunen bör anpassa gruppstorlek, personaltäthet och gruppsammansättning till barnens behov. Gruppstorlekarna i fritidshemmen fortsätter att öka. På riksnivå går i genomsnitt 36,7 barn per avdelning, jämfört med 34,9 året innan. I slutet av 1990-talet bestod en genomsnittsgrupp av omkring 29 barn. Gävle kommun Större städer Riket 2006 2007 2008 2009 2009 2009 Antal inskrivna barn per avdelning 42,3 42,7 51,3 59,6 37,8 36,7 Kommentar: Gruppstorlekarna i Gävle är enligt statistiken avsevärt större än för riket. Måttet ”antal barn per avdelning” beräknas genom att dividera antalet inskrivna barn i fritidshem med antalet avdelningar i fritidshem. Enligt Skolverket motsvarar en avdelning i fritidshem den barngrupp som ett arbetslag ansvarar för. Måttet bygger på uppgifter som skolorna har rapporterat. Det är osäkert hur begreppet arbetslag har tolkats på skolorna när rapporteringen har skett. Vi behöver på ett bättre sätt kvalitetssäkra kommande uppgifterna som ska lämnas in eftersom statistiken i allra högsta grad påverkas beroende på hur personalgruppen definieras.
Kompetensutveckling Fortbildningssatsningen En upptäcktsresa utan slut har under 2009 gett personal i fritidshem möjlighet att gå en tredagars fortbildning i pedagogisk dokumentation. 130 fritidspedagoger och 117 förskollärare i förskoleklass och fritidshem har deltagit under året. Syftet har varit att öka pedagogernas förmåga att dokumentera och att kunna använda denna dokumentation pedagogiskt för att på så sätt driva utvecklingen av fritidshemmens verksamhet framåt. Pedagogisk dokumentation är också ett verktyg för att synliggöra barns lärprocesser för både barnen och pedagogerna. Det är även ett medel för att förändra såväl det pedagogiska förhållningssättet som den pedagogiska praktiken. En tredjedel av det särskilda statsbidraget för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg till kommuner som tillämpar maxtaxa (SFS 2001:161) har använts till fortbildning av pedagoger i förskoleklass och fritidshem. Nätverk för fritidspedagoger har bildats i områdena och på ett skolområde har en studiedag där rektorer och fritidspedagoger deltog ägnats åt implementering av mål och riktlinjer för fritidshem. Styrning Under 2008 har mål och riktlinjer för fritidshem tagits fram. Beslut togs i Barn- och ungdomsnämnden i januari 2009. En utvärdering som skickats till rektorer med ansvar för fritidshem visade att målen och riktlinjerna var väl kända hos personalen, men mindre kända hos föräldrar. Målen och riktlinjerna upplevdes som ett stöd i arbetet eftersom de tydliggjorde målen för verksamheten och ställde krav på ett förbättrat kvalitetsarbete med fokus på fritidshemmet. Kvalitetsarbete – kvalitetsredovisning Nya riktlinjer för kvalitetsredovisning i fritidshem togs fram under tidig vår 2009. Fritidshemmen är i dag mer synliga i skolornas kvalitetsredovisningar. Redovisningen av fritidshemmets verksamhet och måluppfyllelse har förbättrats. Några rektorer har valt att göra egna redovisningar för fritidshemmen medan andra har bakat in denna verksamhet i skolans redovisning. Utvecklingsarbetet pågår dock på många håll för att sätta tydliga mål för fritidshemsverksamheten och att följa upp den. 8.2 Fritidsklubbar – öppen fritidsverksamhet Det är vanligast att storstäder, större städer och förortskommuner erbjuder öppen fritidsverksamhet för 10–12-åringar, medan det är ovanligare i glesbygden och i kommuner med mindre än 25 000 invånare. Totalt sett är det endast en fjärdedel av landets kommuner som erbjuder öppen fritidsverksamhet till 10–12-åringar. I den öppna fritidsverksamheten är barnen inte inskrivna utan kan delta när de vill. Den är enligt skollagen ett alternativ till fritidshem och pedagogisk omsorg för barn i åldern 10–12 år som inte behöver den omsorg och tillsyn som ges i inskriven verksamhet. I Sverige är det knappt 40 000 av 10–12-åringarna som är inskrivna i fritidshem. Det motsvarar 14 procent av alla 10–12-åringar i befolkningen. I senaste elevmätningen i Gävle var det hela 45 % av eleverna som gick i den öppna verksamheten. Ytterligare någon procent av 10–12 åringarna är inskrivna i fritidshem. Antalet avdelningar (fritidsklubbar) i Gävle var enligt den senaste Skolverksstatistiken 30 stycken, och då är även de fristående fritidsklubbarna inräknade i statistiken. 8.3 Fristående skolbarnsomsorg I Gävle finns fristående skolbarnsomsorg på fyra friskolor. De kommunala skolinspektörerna har granskat verksamheten utifrån tre huvudområden – Utveckling och lärande, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningen avsåg hur väl verksamheten uppfyller styrdokumentens krav. Resultatet av granskningen visade att styrdokumentens mål och krav huvudsakligen uppfylls på de granskade enheterna men att åtgärder behövs för att säkerställa att planen mot kränkande behandling upprättas i enlighet med bestämmelser i skollag och förordning samt att kvalitetsredovisning även ska upprättas för fritidshemmet. Sammanfattning och bedömning Det är oroväckande att gruppstorlekarna ökar och personaltätheten minskar i fritidshemsverksamheten. Det är viktigt att säkerställa rapporteringen av statistikunderlaget för verksamheten så att det inte finns några frågetecken kring Skolverkets statistik. I den enkät som genomfördes med rektorerna framgår att fritidshemmets verksamhet har fått en större uppmärksamhet under året. I Gävle kommun har en mycket stor andel av personalen fritidspedagog- eller förskollärarutbildning, betydligt högre än för riket som helhet. Gävle har ett mycket stort utbud av öppen fritidshemsverksamhet för 10–12 åringar. Det finns ett 30-tal olika fritidsklubbar i kommunen. 39
Page 1: Kvalitetsredovisning Barn & Ungdom
Page 4 and 5: Kvalitetsredovisning 2009 Kvalitete
Page 6 and 7: 2. Förutsättningar 2.1 Ekonomi Ba
Page 8 and 9: ka möjligheter till stöd som Skol
Page 10 and 11: jats på bästa sätt. Många gång
Page 12 and 13: Övriga uppföljningar på förvalt
Page 14 and 15: 5. Kommunens prioriterade mål 5.1
Page 16 and 17: plank vad gäller allt från materi
Page 18 and 19: Tabellen visar det totala resultate
Page 20 and 21: Diagram 4. I diagram 4 har förskol
Page 22 and 23: Pedagogisk dokumentation hjälper p
Page 24 and 25: Longitudinella uppföljningar Jämf
Page 26 and 27: Skillnader mellan flickor och pojka
Page 28 and 29: Fortfarande brister i likvärdig be
Page 30 and 31: 6. Värdegrundsarbetet Det offentli
Page 32 and 33: Kommentar: Antalet registreringar h
Page 34 and 35: Lägesbild i början av 2009 - grun
Page 36 and 37: 7. Obligatoriska särskolan Barn so
Page 40 and 41: 9. Förskoleklass Förskoleklassen
Page 42 and 43: Föräldrar Föräldrar som intervj
Page 44 and 45: sonaltäthet i förskolan har varit
Page 48: Vi hoppas att du tyckte att vår kv

Kvalitetsredovisning - Gävle kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?