Kvalitetsredovisning - Gävle kommun

More documents

Recommendations

Info

5. Kommunens prioriterade mål 5.1 Mål för den aktuella tidsperioden Gävle kommuns skolplan anger särskilda utvecklingsområden som anses särskilt viktiga för att de nationella målen ska uppnås. Skolplanen i sin nuvarande form upprättades 2000 och reviderades 2005. Fyra gemensamma utvecklingsområden lyfts fram: 14 • Lärande och utveckling • Språkutveckling • Matematik • Kultur Följande två områden har tidigare lyfts fram i den kommunala kvalitetsredovisningen: • Andelen elever med fullständiga betyg ska öka. Här ser vi en förbättring jämfört med föregående år. Gävles resultat är något högre än riksgenomsnittet. • Fler elever än idag ska fullfölja sina studier i ett främmande språk. Andelen elever med slutbetyg har ökat. I år har 58 % av eleverna ett slutbetyg jämfört med 50 % föregående läsår. Fortfarande ligger Gävle under riksgenomsnittet som är 63 %. Trenden på riksnivå är att färre elever får ett slutbetyg. Barn och elevers inflytande För grundskolans del utgörs bedömningsunderlaget av skolområdeschefernas rapporter, elevintervjuer i åk 9 samt enheternas kvalitetsredovisningar. På många av enheterna har det arbetats intensivt för att ta fram tydliga visioner för arbetet med elevinflytande samt tydliga mål som ska finnas i de lokala arbetsplanerna. I enheternas kvalitetsredovisningar finns flera goda exempel på utvecklingsarbete som ska öka elevernas möjlighet till inflytande. Utvecklingssamtal som leds av eleverna är ett sådant exempel. Att få vara med och utvärdera undervisningen är också ett viktigt sätt att få inflytande. En metod till ökat inflytande är att organisera olika forum för eleverna där de har möjlighet att utvärdera undervisningen. I årets intervjuer framkom det att det på flera skolor fanns av rektor initierade utvärderingar. Eleverna hade då möjlighet att anonymt utvärdera olika lärares undervisning. Enligt eleverna är detta en förutsättning för att rektor ska få möjlighet att ta reda på hur undervisningen fungerar och att kunna ingripa vid missförhållanden. Lärare utvärderar sin egen undervisning i skiftande omfattning. Eleverna säger att några lärare aldrig utvärderar sin egen undervisning, medan andra ofta gör det. Enligt eleverna skulle den avsatta tiden till klassråd användas på ett mer meningsfullt sätt av elever och lärare. På vissa skolor fanns särskild tid avsatt för ändamålet, på andra skolor ingick det i mentorstiden. Flera av eleverna uppgav att det sällan fanns något viktigt att ta upp. En annan viktig faktor för inflytande är hur väl kopplingen mellan klassråd och elevrådet på skolan fungerar. Hur väl elevrådets arbete fungerar påverkar elevernas motivation att från klassråden lämna synpunkter och förslag på förändringar. Elevrådets arbete är starkt beroende av de vuxnas engagemang på skolan. Elevråd utan vuxendeltagande fungerar ofta dåligt. Elevskyddsombud är något som ska finnas på varje 7–9-skola. För de flesta elever var funktionen okänd. Det förväxlades med skyddsombudet för vuxna eller med BIGkompisar 8 . På förskolorna i Gävle har ett utvecklingsarbete skett och det finns i dag en betydligt högre medvetenhet om vad som behövs för att ge barn möjlighet till inflytande i vardagen och över sitt eget lärande Arbetet med barns inflytande är i förskoleverksamheten väl dokumenterat i enheternas kvalitetsredovisningar. Ett antal föreläsningar och fortbildningstillfällen har under året erbjudits personal i förskolan för att stimulera till ett fortsatt utvecklingsarbete kring vad barns inflytande i förskolan är och hur det kan se ut. Utbildning i och arbetet med pedagogisk dokumentation har som målsättning att ge förskolepersonalen verktyg att se barns lärande och att göra barnen delaktiga i förskolans verksamhet. Matematik Skolverket har av regeringen fått i uppdrag (U2009/914/G) att fördela projektmedel till skolhuvudmän som stöd till lokala utvecklingsprojekt. Bidraget syftar till att stimulera och stärka skolornas eget utvecklingsarbete med att höja kvaliteten i matematikundervisningen. Ytterst ska fler elever lämna grundskolan med minst godkänt betyg i matematik. En kartläggning av matematikundervisningen har skett under 2009 genom olika enkäter som vänt sig till eleverna. Frågor ingick som en del i den årliga enkäten som vände sig till alla elever i åk 5 och 8 i kommunen. En mindre enkät riktade sig till de elever som ingick i den elevgrupp som utgjorde underlaget för elevintervjuerna i åk 9. Ämnet upplevs som viktigt, men svårt. Elevernas självförtroende är inte lika stort i matematik som i andra ämnen. En knapp tredjedel av eleverna instämmer helt i påståendet att de är nöjda med sina prestationer i matematik. En grupp elever tycker att de har svårt att förstå undervisningen. Av dessa elever är det ett stort antal som heller inte kan få någon hjälp hemma. Samtidigt finns det elever som tycker att de arbetat med för många lätta uppgifter i matematik. 8 BIG Brottsförebyggarna i Gävle. Utbildar kamratstödjare
För många av eleverna är målen i matematik inte tydliga. Det är ofta provpoäng och antal genomförda uppgifter i matematikboken som ger vägledning i hur väl eleverna lyckats i ämnet. I enkäten svarade 55 % av eleverna att de går eller har gått i en nivåindelad grupp i ämnet matematik. Skolverket slår fast att nivågruppering och särskilda undervisningsgrupper måste vara tillfälliga och kontinuerligt utvärderas, annars kan så kallade inlåsningseffekter 9 uppstå. Två matematikutvecklare har lett utvecklingsarbetet på en kommunövergripande nivå. För att öka måluppfyllelsen i ämnet har en handlingsplan tagits fram inom följande fyra områden: • Öka pedagogernas kompetens • Förnya ämnesdidaktiken • Mer likvärdig bedömning • Öka självförtroendet och intresset för matematik hos eleverna Matematikutvecklarna deltar kontinuerligt på olika skolors ämnesträffar, verkar som stöd och bollplank, samt vidarebefordrar kunskap om litteratur, rapporter, konferenser och föreläsningar. De arbetar också för att ta fram kvalitetshöjande och resurssparande material såsom måldokument, matriser och laborationer med praktiska övningar till kommunens lärare. Flera av skolområdena har haft egna fortbildningssatsningar för pedagoger. Läs och skrivutveckling Under senare delen av 2009 har uppföljningsträffar genomförts med alla lokala läs- och skrivutvecklare. Arbetet med implementeringen av Nya språket lyfter har följts upp. Arbetet har stöttas av grundskoleutvecklaren genom olika insatser, exempelvis genomgång av materialet, förslag på upplägg och planering tillsammans med läs- och skrivutvecklare. I september anordnades gemensamma gruppmöten för alla skolbiblioteksansvariga och läs- och skrivutvecklarna på F-6-skolorna. Temat för träffarna var läsutveckling och läsfrämjandeplaner eftersom alla skolor ska skriva en ny läsfrämjandeplan. Planen ska vara kopplad till läroplans- och kursmål och fortsättningsvis skrivas så att den kan utvärderas varje läsår. Läsfrämjandeplanen ska ses som ett levande dokument som alla berörda på skolan är eniga om att arbeta utifrån. Elevernas läsintresse, läsförståelse och läsutveckling ska stå i fokus och det bör också finns en koppling till skolbiblioteksverksamheten. Att skriva sig till läsning Metoden att skriva sig till läsning med hjälp av en dator har fått genomslag på ett antal skolor i Gävle 10 . Eleverna får använda en dator med talande tangentbord och talsyntes. Ett 9 När placeringen i en grupp blir mer permanent. Låga förväntningar på eleverna blir en självuppfyllande profetia (Hattie, 2009). 10 Metoden att skriva sig till läsning är utarbetad av forskaren Arne Trageton 11 Barn & Ungdomsförvaltningen har erhållit 3 miljoner kronor från det lokala tillväxtprogrammet för en satsning på naturvetenskap och teknik i kommunens skolor och förskolor. talande tangentbord ljudar varje bokstav eleven skriver och en talsyntes läser upp texten som eleven skrivit. Erfarenheten av detta arbete är att eleverna lär sig att läsa snabbare och når en högre måluppfyllelse. När eleven redan både läser och skriver på datorn är det dessutom enklare att lära sig att forma bokstäverna med penna eftersom eleven nu har en bild av hur de skall se ur och en större motorisk färdighet. Utvecklingsarbete inom Naturvetenskap och teknik Gävle är numera den tredje största kommunen inom NTA vid en jämförelse med elevantalet i kommunen. Alla kommunala grundskolor F-6 det vill säga 68 % av eleverna deltar i NTAarbetet. För de äldre eleverna är andelen mindre, men även här märks en ökning. 10 % av eleverna inom årskurs 7–9 deltar idag i NTA-arbetet. NTA hjälper pedagoger och elever att komma igång med NO- och teknikundervisningen. Den metod som lärs ut kan också användas inom andra ämnen. Deltagande pedagoger har i utvärderingar gett de aktiviteter som genomförts mycket positiv respons. Sedan 2006 har Projekt NT 11 genomfört olika typer av aktiviteter med målet att stärka intresset för naturvetenskap och teknik i skolan samt hos barn och ungdomar i Gävle.. Inför 2009 budgeterades 100 000 kronor till ett utvecklingsstöd där skolor och förskolor kan få medel till utrustning, litteratur eller annat som utvecklar deras NT-arbete. Nästan alla pengar har använts och de har fördelats på 31 enheter. Häcklinge förskola jobbar med att klargöra vad en förskola med NT-profil innebär och de har kommit på god väg med diskussioner på personalmöten och studiedagar. Tillsammans med samordnaren för mångkulturella medel, Skräddargårdens och Östers förskolor inledde Projekt NT under hösten ett projekt vars syfte var att undersöka huruvida arbete med naturvetenskap och teknik påverkar barns språkutveckling. På grund av för lite personella resurser var projektet dock tvunget att skjutas på framtiden. Förskolenätverken inom NT-projektet har kommit igång bra med högt deltagande. En ny inbjudan kommer att göras under våren 2010. Projekt NT:s arbete börjar uppmärksammas utanför kommunens gränser. Dels har projektledaren blivit tillfrågad om föreläsningar, dels har förskolorna fått olika förfrågningar. Olsbackagårdens förskola har tagit emot studiebesök från Bollnäs kommun. Både Olsbackagården och Sofidalsgården/ Markhedens förskolor kommer att ha seminarier på teknikkonferensen i Norrköping under våren 2010, liksom Bergby Centralskolas högstadium. Nationellt resurscentrum för fysik valde under 2009 att förlägga ett pilotprojekt ”Naturvetenskap i förskolan” i Gävle. Från förskolepersonalen i norra området har 18 personer deltagit i projektet under hösten och därigenom fått ökade kunskaper i hur man på ett enkelt men tydligt sätt kan synliggöra naturvetenskap i vardagen. Projektet är slut och utvärderingarna visar att pedagogerna kommer att fortsätta arbeta aktivt och medvetet med dessa ämnen. Projekt NT har under året också varit efterfrågat som boll- 15
Page 1: Kvalitetsredovisning Barn & Ungdom
Page 4 and 5: Kvalitetsredovisning 2009 Kvalitete
Page 6 and 7: 2. Förutsättningar 2.1 Ekonomi Ba
Page 8 and 9: ka möjligheter till stöd som Skol
Page 10 and 11: jats på bästa sätt. Många gång
Page 12 and 13: Övriga uppföljningar på förvalt
Page 16 and 17: plank vad gäller allt från materi
Page 18 and 19: Tabellen visar det totala resultate
Page 20 and 21: Diagram 4. I diagram 4 har förskol
Page 22 and 23: Pedagogisk dokumentation hjälper p
Page 24 and 25: Longitudinella uppföljningar Jämf
Page 26 and 27: Skillnader mellan flickor och pojka
Page 28 and 29: Fortfarande brister i likvärdig be
Page 30 and 31: 6. Värdegrundsarbetet Det offentli
Page 32 and 33: Kommentar: Antalet registreringar h
Page 34 and 35: Lägesbild i början av 2009 - grun
Page 36 and 37: 7. Obligatoriska särskolan Barn so
Page 38 and 39: 8. Skolbarnsomsorg Skolverket har v
Page 40 and 41: 9. Förskoleklass Förskoleklassen
Page 42 and 43: Föräldrar Föräldrar som intervj
Page 44 and 45: sonaltäthet i förskolan har varit
Page 48: Vi hoppas att du tyckte att vår kv

Kvalitetsredovisning - Gävle kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?