Tema: Utbildning - Örebro läns landsting

Tio år med habiliterings-
forskning i Örebro
År 2011 firar Habiliteringens forskningscentrum
(HFC) i Örebro tioårsjubileum.
– Även om det inte är unikt i landstingsvärlden,
så är det ändå relativt ovanligt att
forskning kring habiliteringsfrågor samlas
organisatoriskt under ett tak så som skett i
Örebro läns landsting, säger Lars-Olov Lundqvist,
som är chef för forskningsenheten.
HFC:s tioåriga historia är värd att fira, tycker han. Det
ska bland annat ske genom arrangerande av ett jubileumsevenemang
med föreläsningar i april 2011.
Rehabilitering innebär att försöka återställa funktioner
hos en person som skadats, t ex efter en olycka
eller stroke. Habilitering är de insatser som görs för
att upprätthålla färdigheter som man har uppnått med
rehabilitering eller lära in färdigheter som inte utvecklats
normalt.
De personer som habiliteringen har omsorg om
kan vara födda med en funktionsnedsättning eller har
fått den genom en skada senare i livet. De har behov av
åtgärder för att underlätta, förbättra eller kompensera
till exempel kommunikation och förflyttning.
Habilitering kan ibland vara svår att placera i en organisation.
Syncentralerna hör ibland ihop med ögonklinikernas
verksamhet, hörselcentralen ligger nära
audiologin, ortopedteknik tangerar ortopedin.
Örebro läns landsting samlade tidigt all habiliterande
verksamhet i en egen förvaltning, skild från den
sjukvårdande och rehabiliterande verksamheten.
– Ur forskningssynpunkt har det blivit en vinst.
Volymen och storleken av habiliteringsinsatserna har
synliggjorts i organisationen och det har möjliggjort
studier på många spännande områden, säger Lars-
Olov Lundqvist.
Många professioner
– Kvantitativ forskning och kvalitativ forskning befruktar
varandra och ambitionen har varit att ge en
helhetsbild av individen genom att beskriva personen
med funktionsnedsättning både utifrån och inifrån.
Den första konferensen om habiliteringsforskning
i Örebro läns landsting arrangerades 1988, men det
dröjde till år 2001 innan forskningen fick egen plattform
i Habiliteringens forskningscentrum.
Lars-Olov nämner några av de större projekten som
pågår just nu:
• Flera studier har visat hur fysisk aktivitet har betydelse
för hälsa hos barn och ungdomar. Det saknas
dock kunskap om vad som påverkar barn och ungdomar
med funktionsnedsättning att vara fysiskt aktiva,
och en studie om detta påbörjades av Birgitta Sjökvist-
Nätterlund, numera pensionerad. Karin Lobenius Palmér,
doktorand, har fortsatt studien och genomfört
en stor enkät vid Barn- och Ungdomshabiliteringen i
Örebro län. Ett formulär med frågor om fysisk aktivitet
och hälsa har besvarats av 350 personer. Drygt 100
av barnen har även burit en accelerometer (avancerad
stegräknare) för att mäta sin fysiska aktivitet. En interventionsstudie
planeras för år 2011, där en modell
för individuellt stöd för fysisk aktivitet ska utvärderas.
Studerar hjälpmedel
• Liselotte Norling Hermansson, med dr och arbetsterapeut,
arbetar som forskningsledare vid HFC. I
hennes grupp studeras betydelsen av olika hjälpmedel
för aktivitet och delaktighet hos personer med
olika typer av funktionsnedsättning och metoder för
utvärdering av dessa. Med stöd från Nationella Forskarskolan
vid Karolinska Institutet arbetar doktoranden
Helen Lindner, MSc*, arbetsterapeut, med att
utvärdera och införa ett observationsbaserat instrument
för att mäta hur personer utvecklar förmågan att
använda myoelektrisk handprotes. Gustav Jarl, MSc,
ortopedingenjör, studerar i sitt doktorandprojekt en
metod för att mäta aktivitet, hälsorelaterad livskvalitet
och tillfredsställelse med ortopedtekniska hjälpmedel.
Resultatet av detta arbete används i en aktuell
studie där Ahmed Amer, MSc, arbetsterapeut, gör
en utvärdering av betydelsen av inlägg hos personer
med ospecificerad smärta från nedre extremiteterna.
I ett annat masterprojekt kommer betydelsen av att
bära armprotes under en längre tid att utvärderas av
Sietke Postema, Med kand, genom en 23-årsuppföljning
av personer som haft protes i mer än 30 år.
• Inom Barnhabilitering undersöker Reidun Stenberg,
doktorand och barnneurolog, betydelsen av markörer
för celiaki (glutenintolerans) hos barn med cerebral
pares. Siv Edvinsson, doktorand och sjukgymnast,
har anlagt ett nutritionsperspektiv på barn med sjukdomen
CP (Cerebral Pares). En frågeställning är hur
man kan underlätta ätandet för barn och ungdomar
med cerebral pares. Och den numera pensionerade
barnneurologen, Sten Christersson, har gjort en registerstudie
av alla barn med stroke i Uppsala-Örebroregionen
år 2000 – 2006 för att öka kunskapen om hur
sjukdomen drabbar barn och i vilken omfattning.
• Vid Tolkcentralen har man nyligen utvecklat en ny
tjänst, bildtelefoni.net, som innebär helt nya möjligheter
för döva och hörselskadade att tala med varandra.
Camilla Warnicke, doktorand och teckenspråkstolk,
studerar hur den döve och den hörande samtalar
med varandra via teckenspråkstolken.
• Tanja Edvardsson, psykolog vid Vuxenhabiliteringen
och disputerad forskare har studerat livskvalitet och
hur vardagslivet gestaltar sig för personer med lågmaligna
hjärntumörer.
Sjukgymnastik till synskadade
• Med stöd av REHSAM-medel** från försäkringskassan
gör Lars-Olov Lundqvist tillsammans med
Christina Zetterlund, doktorand och optiker, en vetenskaplig
utvärdering av betydelsen av att ge sjukgymnastisk
behandling till synskadade. Synskadade
är en grupp som ofta har spänningsvärk i nacke eller
axlar, särskilt om synen har försämrats senare i livet. I
ett samtidigt pågående projekt studeras speciellt sambandet
syn – nackbesvär. Resultaten kommer snart att
kunna presenteras.
– Det speciella med habiliteringsforskning är att
det är en bred verksamhet där många olika professioner
beforskar området. Habiliteringsforskning är
mångvetenskaplig och mångprofessionell. Ortopedtekniker,
psykolog, optiker, arbetsterapeut, sjukgymnast
eller lärare - alla professioner kan delta med sina
respektive erfarenheter och idéer. Mycket av vår verksamhet
bedrivs i team och det finns många ingångar,
konstaterar Lars-Olov.
* Master of Science
** REHSAM är ett forskningsprogram som ska hitta de bästa
metoderna för att behålla och få tillbaka arbetskapaciteten
hos människor som till exempel drabbats av psykisk ohälsa
eller långvarig smärta.
13