IPR-avtal - KK-stiftelsen

IPR-avtal 

Marianne Andersson

Titel: IPR-avtal 

Författare: Marianne Andersson 

Utgivare: KK-stiftelsen 

Datum: 2009, andra upplagan 

ISSN: 1652-5213 

Diarienr: [Klicka här och skriv diarienummer] 

KK-stiftelsens rapporter finns att beställa eller ladda ner på www.kks.se.

Innehållsförteckning 

IPR-avtal – till vilken nytta?............................................................. 5 

Några fördelar med IPR-avtal ............................................................... 6 

Vad kännetecknar ett IPR-avtal? .................................................... 7 

Introduktion till IPR-området ......................................................... 10 

Allmänt ............................................................................................... 10 

Upphovsrätt......................................................................................... 11 

Patent .................................................................................................. 14 

Mönsterskydd ..................................................................................... 15 

Varumärkesskydd ............................................................................... 16 

Företagshemligheter ........................................................................... 17 

Lärarundantaget ............................................................................. 19 

Anställda forskare ............................................................................... 19 

Doktorander ........................................................................................ 20 

Högskolan som avtalspart ............................................................ 21 

Allmänt ............................................................................................... 21 

Sekretess ............................................................................................. 22 

Frågor och problem avseende IPR-avtal ..................................... 25 

Allmänt ............................................................................................... 25 

Tvistlösning ........................................................................................ 26 

Bilaga 1: Checklista för IPR-avtal ................................................. 27 

Bilaga 2: Avtal ................................................................................ 28 

Bilaga 3: Avtal ................................................................................ 33 

Kort om KK-stiftelsen .................................................................... 40


IPR-avtal – till vilken nytta? 

KK-stiftelsen finansierar forskning där högskolor och näringsliv samverkar. 

En av stiftelsens viktigaste insatser är att bidra till att näringsliv och 

högskolor tillsammans utvecklar internationellt ledande forskning som 

stärker företagens konkurrensförmåga och högskolans profilering av sin 

verksamhet. 

Samverkan ställer krav på att parterna kan komma överens om hur 

forskningsresultaten ska hanteras. För att denna process ska fungera så bra 

som möjligt bör parterna vara medvetna om vilka krav de kan och bör ställa. 

Dessa villkor sammanfattas i ett så kallat IPR-avtal som är en förkortning av 

samlingsbeteckningen Intellectual Property Rights, i Sverige benämnt 

immaterialrätt. IPR-avtalets syfte är att reglera vad som ska gälla mellan 

parterna avseende projektresultaten med beaktande av gällande svensk rätt. 

IPR-avtalet är en del i det avtalskomplex som reglerar samverkan i de av 

KK-stiftelsen finansierade projekten. 

Utgångspunkten i ett IPR-avtal är att det ska tillvarata medverkande parters 

intressen på bästa sätt. Samverkan och samproduktion i forskningsprojekt 

mellan högskola, näringsliv, myndigheter, ideella organisationer och institut 

är ett utvecklingsarbete som bygger på såväl olikheter som kompletterande 

kompetenser. Det är knappast möjligt att konstruera ett avtal som samtliga 

medverkande upplever som perfekt, eftersom parternas olikheter är alltför 

stora. Näringslivet har vinstintresse som övergripande mål, medan 

högskolan är en organisation som ägnar sig åt utbildning, forskning och 

samverkan med det omgivande samhället. 

I gränslandet mellan näringsliv och högskola finns forskningsinstituten som 

vanligtvis bedrivs i aktiebolagsform. I de fall kommuner och landsting är 

avtalsparter i forskningsprojekt kan deras medverkan ske i olika former, 

som hel- eller delägt aktiebolag eller myndighet, vilket måste beaktas 

särskilt i IPR-avtalet. 

Den här handbokens syfte är att ge handledning och utgöra ett verktyg för 

KK-stiftelsens projektägare vid framtagande av IPR-avtal. Villkoren i 

avtalen formuleras av parterna och är deras ansvar. Handledningen kan 

endast fungera som en del i den komplexa process som resultatutveckling 

innebär. 

5


Några fördelar med IPR-avtal 

 

 

 

 

 

Kan strukturera arbetet i projektet 

Reglerar parternas rättigheter och skyldigheter 

Bidrar till att underlätta resultathanteringsprocessen 

Förebygger tvister 

Reglerar resultathanteringsprocessen i projektet även om de fysiska 

individerna i projektet byts under projekttiden 

6


Vad kännetecknar ett IPR-avtal? 

Ett IPR-avtal är ett verktyg som parterna i forskningsprojektet tillsammans 

utformar och som reglerar villkoren för forskningsresultat som framkommer 

inom projektet. 

Begreppet IPR-avtal används särskilt för resultathantering vid samverkansforskning 

och för samarbetet i en vidare mening. 

Vissa minimikrav kan uppställas på vad som bör regleras i avtalet för att det 

ska fungera på ett meningsfullt sätt. Dessa minimikrav finns listade i bilaga 

1, checklista för IPR-avtal. Syftet med checklistan är att samla ett antal 

punkter som tillsammans ska underlätta det planerade forskningsprojektets 

praktiska genomförande med avseende på hur resultaten ska hanteras. 

KK-stiftelsen, liksom andra forskningsfinansierande stiftelser och 

Vetenskapsrådet ställer i allmänhet inga krav för egen del på rätt till resultat 

i de projekt som finansieras, detta till skillnad från uppdragsforskning, där 

huvudprincipen är att den forskningsfinansierande parten, näringsliv, 

myndighet eller annan organisation, äger rätten till forskningsresultaten. 

KK-stiftelsen ställer dock som krav för forskningsfinansiering att de 

forskningsutförande och samverkande parterna träffar en överenskommelse 

i form av ett IPR-avtal för att underlätta att resultaten från forskningssamverkan 

kommer samhället till godo. 

Ett IPR-avtal är en förpliktande överenskommelse mellan olika 

självständiga juridiska personer: högskolan, företag, myndigheter, 

forskningsinstitut, ideella organisationer och andra i forskningsprojekten 

förekommande parter som samproducerar forskningsresultat. Parterna har i 

princip frihet att ingå avtal om vad som helst men kan inte binda andra, det 

vill säga tredje man, genom sitt avtal. Genom avtalet strukturerar parterna 

arbetet i projektet, rättigheter och skyldigheter regleras, hur eventuella 

konflikter ska lösas skrivs in liksom hur förändringar i avtalet eller avtalets 

tillämpning kan ske. Det är således parterna som disponerar över avtalet. 

Vad avtalsrätten i allmänhet söker reglera är hur avtal ingås, vad avtal 

innebär i form av parters rättigheter och skyldigheter och vad som händer 

för det fall någon part bryter överenskommelsen. Dessa grundfrågor är inte 

speciella för IPR-avtal utan gäller för avtal i allmänhet. Att kunna lita på att 

ingångna avtal följs är en grund för att etablera och upprätthålla fungerande 

relationer med andra intressenter. Avtalet är i sig förtroendeskapande. 

Avtalslagen (1915:218) är allmänt hållen och reglerar avtalets ingående, 

giltighet och ogiltighet. För specifika problem tillämpas lagar som särskilt 

7


reglerar vissa avtalstyper, till exempel lagen om handelsbolag och enkla 

bolag eller praxis inom avtalsrätten. 

I IPR-avtalet är minst en av parterna (högskolan) en myndighet som utöver 

den privaträttsliga regleringen även styrs av ett förvaltningsrättsligt 

regelverk. Detta innebär bland annat att högskolan, till skillnad från 

näringslivsintressenterna, i fullgörandet av avtalet bland annat måste beakta 

offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400). 

Forskare från högskolan har en särställning i avtalet. De omfattas nämligen 

av lärarundantaget i lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares 

uppfinningar. Denna omständighet måste beaktas vid utformandet av 

avtalet. Lärarundantaget är dispositivt, det kan med andra ord avtalas bort, 

men detta bör göras på ett sådant sätt att forskarens intressen ändå kan 

tillvaratas. 

Doktorandernas och studenternas särställning ska också beaktas vid 

utformandet av avtalet. Högskolan har ett särskilt ansvar gentemot 

doktoranden/studenten, som genomgår en utbildning under en tidsbegränsad 

period och inte omfattas av vanliga anställningsavtal. En doktorand/student 

äger själv rätten till sina resultat och har möjlighet att avtala om resultatet. 

Ytterligare en begränsning vad gäller principen om avtalsfrihet mellan 

parterna är konkurrenslagstiftningen. Skulle avtalet hindra, begränsa eller 

snedvrida konkurrensen på marknaden för de produkter eller tjänster som 

omfattas av avtalet, kan avtalet helt eller delvis bli ogiltigt enligt lagen om 

konkurrensbegränsningar (1992:480). 

Högskolan och forskarvärlden styrs av andra utgångspunkter, värderingar 

och krav än näringslivet och samhället i övrigt. Forskarna söker ny kunskap, 

och publicering är en kärnfråga, medan näringslivet söker nya produkter och 

tjänster som kan kommersialiseras på en marknad. Högskolornas uppgifter 

är enlig högskolelagen (1992:1434) utbildning, forskning och samverkan 

med det omgivande samhället. 

Forskarna är, på goda grunder, positiva till att ett anslag kommer att 

utbetalas som möjliggör ett intressant forskningsprojekt men saknar ofta 

erfarenhet av avtal som reglerar resultathanteringen. 

Det är viktigt att parterna innan det planerade forskningsprojektet 

genomförs, till exempel i samband med ansökan om forskningsmedel, 

lägger ner tid och viss möda på ett genomtänkt avtal och eventuellt 

konsulterar juridisk expertis. Allt kan inte förutses, men mycket besvär och 

obehag kan förebyggas. 

8


Det är högskolan som är avtalspart i IPR-avtalet, inte den enskilde 

forskaren, och det är viktigt att högskolan därför inser sitt ansvar för att ge 

den enskilde forskaren det stöd som krävs för att ett kvalitativt IPR-avtal ska 

kunna utformas. 

I bilagorna 2 och 3 finns exempel på IPR-avtal från KK-stiftelsens 

forskningssatsningar. 

Bilaga 2 är utformad med avseende på resultat som kan erhålla upphovsrättsligt 

skydd och bilaga 3 avser resultat som kan erhålla patent. Observera 

att de endast utgör exempel och inte är mallar som kan kopieras. Varje IPRavtal 

måste ha en individuell utformning och utformas utifrån parterna, 

deras förutsättningar, det aktuella forskningsprojektet och de i projektet 

verksamma forskarna. 

Att tänka på 

Parterna ansvarar för avtalets utformning 

Parternas intressen och olikheter beaktas 

Avtalet anpassas till forskningsprojektet 

Forskare/doktoranders särställning regleras 

9


Introduktion till IPR-området 

Allmänt 

IPR är en förkortning av det internationella begreppet Intellectual Property 

Rights. Den svenska beteckningen är immaterialrätt. Båda begreppen 

innefattar rättsskyddet för intellektuella prestationer och kännetecken. 

Termen Intellectual Property avser det intellektuella skapandet, den 

intellektuella prestationen och det svenska ”immateriella” söker på samma 

sätt beskriva att det är fråga om ett intellektuellt skapande. 

Intellectual Property Rights, IPR, och immaterialrätt uttrycker att det är 

fråga om en äganderätt till den intellektuella prestationen. I den juridiska 

terminologin hänförs IPR/immaterialrätt till det förmögenhetsrättsliga 

området, närmare bestämt det civilrättsliga. 

IPR/immaterialrätt är en ensamrätt som innebär att rättsinnehavaren, den 

eller de som skapat den intellektuella prestationen/resultatet, i forskningsverksamhet 

den aktuella forskaren eller forskargruppen, äger rätt att 

bestämma över resultatet. Begreppet ”ensamrätt” innebär således inte att det 

endast kan vara en enda rättsinnehavare. För de fall flera forskare samverkar 

tillkommer rätten till resultatet dem som samverkat gemensamt. 

Rättsområdet IPR/immaterialrätt har internationellt och nationellt utvecklats 

under århundraden och har i dag, genom den moderna tekniken som 

möjliggör snabb reproducering och spridning såväl nationellt som globalt, 

erhållit en framskjuten position i samhället. Ett annat skäl till att det 

intellektuella rättsområdets betydelse starkt ökat är att det handlar om att 

skydda innovationer som har en stor ekonomisk betydelse. I det 

sammanhanget har högskoleområdet i Sverige under det senaste tiotalet år 

ställts inför krav på att medverka i innovationsprocessen i syfte att stärka 

Sveriges konkurrenskraft. Dessa krav innebär att högskolorna måste 

engagera sig i hur resultaten som härrör från forskningen ska hanteras ur ett 

immaterialrättsligt perspektiv. 

IPR/immaterialrätt indelas i två huvudområden, upphovsrätt och industriellt 

rättskydd. Upphovsrätt är en rättighet som uppstår utan krav på registrering, 

medan det industriella rättsskyddets olika skyddsformer kräver ett formellt 

ansökningsförfarande hos en myndighet. 

I högskolelagen (1992:1434) 1 kap 6 § anges att för forskningen ska som 

allmänna principer gälla att forskningsproblem fritt får väljas, forskningsmetoder 

fritt får utvecklas och forskningsresultat fritt får publiceras. Det är 

således forskaren som själv väljer hur det upphovsrättsligt skyddade 

10


forskningsresultatet publiceras, om inte en överenskommelse träffats om hur 

publicering ska ske. 

Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar gäller därför inte 

för lärare inom högskolan. Utan hinder av lagen och sina anställningsavtal 

har forskarna rätt att exploatera sina i tjänsten gjorda uppfinningar utan 

hinder från arbetsgivaren, det så kallade lärarundantaget. 

Det är således forskaren/uppfinnaren som själv äger rätt att disponera över 

sitt resultat och att själv välja tidpunkt och sätt för tillkännagivande eller 

första offentliggörandet av uppfinningen. 

IPR-avtalet kan även kompletteras med avtal vari forskaren överlåter den 

ekonomiska rätten av sina resultat till en part som förhoppningsvis kan 

överföra resultaten till marknaden. Avtalet kan å andra sidan reglera att 

forskaren behåller sina resultat. 

Det industriella rättsskyddets skyddsformer, till exempel patent, mönsterskydd 

och varumärke kräver ett ansökningsförfarande som leder till 

registrering av rättigheten. Förfarandet innebär ett krav på utredning i varje 

särskilt fall, och det är lämpligt att anlita expertkunskap. Patentbyråer kan 

biträda, och på högskoleområdet finns expertkunskap vad gäller utredning 

och rådgivning utan eget vinstintresse hos Forskarpatent i Uppsala AB. 

Forskarpatent biträder efter överenskommelse forskare från Sveriges 

högskolor. 

I sammanställningen kommer upphovsrätten att behandlas utförligare än det 

industriella rättskyddet, eftersom de flesta av de resultat som framkommer i 

de av KK-stiftelsen finansierade forskningsprojekten omfattas av det 

upphovsrättsliga skyddet. 

Upphovsrätt 

Upphovsrätten har under senare år erhållit en allt större betydelse genom 

den digitala miljön. Olika medier och en snabb, global kommunikation och 

därmed spridning till både arbetsplatser och privata hem har förändrat 

förutsättningarna för produktion och exploatering av skyddade verk. 

Upphovsrätten har även utvecklats till ett internationellt handelspolitiskt 

instrument. 

Den grundläggande upphovsrättsliga regleringen internationellt är 

Bernkonventionen från 1886. Sverige anslöt sig till konventionen 1904, och 

den har under de drygt hundra åren genomgått revideringar. 

11


Den upphovsrättsliga regleringen i Sverige återfinns i upphovsrättslagen 

(1960:729), som har ändrats ett stort antal gånger sedan tillkomsten. Till 

denna finns två förordningar, upphovsrättsförordningen (1993:1212) och 

internationella upphovsrättsförordningen (1994:193). 

Upphovsrätten skyddar enligt upphovsrättslagen litterära och konstnärliga 

verk. Begreppen innefattar, förutom skönlitterära eller beskrivande framställningar 

i tal och skrift, allt från datorprogram, databaser, musikaliska 

eller sceniska verk till fotografier, film, bildkonst, byggnadskonst och 

brukskonst eller verk som kommit till uttryck på annat sätt. Till litterära 

verk hänförs även kartor, liksom andra i teckning eller grafik eller i plastisk 

form utförda verk av beskrivande art. Vad som gäller för datorprogram ska i 

tillämpliga delar gälla även förberedande designmaterial för datorprogram. 

Skyddet omfattar följaktligen alla former och uttryck av intellektuellt 

skapande, oavsett hur det kommit till uttryck, men det måste på något sätt ha 

kommit till uttryck. En idé har i sig inget upphovsrättsligt skydd utan måste, 

till exempel, framföras i en vetenskaplig artikel för att omfattas av skyddet. 

Lagstiftningen ställer emellertid inte krav på att framställningen fixeras i ett 

fysiskt exemplar, utan även en föreläsning har ett upphovsrättsligt skydd i 

den form den framförs. 

Upphovsrätten innefattar således olika kategorier av ”verk”. För att verket 

ska erhålla rättsskydd, som uppstår utan krav på registrering, krävs att 

verket har tillkommit genom upphovsmannens eget intellektuella och 

personliga skapande. Inom upphovsrätten anges detta krav på så sätt att 

verket ska ha självständighet och originalitet och att två personer oberoende 

av varandra inte ska kunna åstadkomma samma verk, det så kallade dubbelskapandekriteriet. 

Ett annat begrepp är ”verkshöjd”. 

Begreppet verk och om verket har rättsskydd har behandlats i åtskilliga 

rättsfall och i den juridiska litteraturen nationellt och internationellt under 

många år. Eftersom upphovsrätten uppstår formlöst utan krav på 

registrering, sker i praktiken verkshöjdsbedömningen vid påstått intrång, det 

vill säga vid en rättslig prövning i domstol. 

Allmänt kan nog påstås att kravet på originalitet sjunkit i takt med den 

tekniska utvecklingen och i dag är relativt lågt. Detta innebär att allt fler 

alster omfattas av det upphovsrättsliga skyddet. De forskningsresultat som 

framkommer inom högskolevärlden borde i de flesta fall vara av en sådan 

art att de omfattas av det upphovsrättsliga skyddet, om inte annan skyddad 

rättighet är aktuell. Skulle tveksamhet uppstå om verkets art bör expertis 

anlitas. 

12


Upphovsrätten ger upphovsmannen två olika typer av rättigheter, å ena 

sidan de ekonomiska rättigheterna och å andra sidan de ideella rättigheterna. 

De ekonomiska rättigheterna innebär att upphovsmannen har en ensamrätt 

att förfoga över verket genom att framställa exemplar och en rätt att göra 

verket tillgängligt för allmänheten genom att mångfaldiga och sprida verket. 

De ideella rättigheterna innebär att upphovsmannens namn ska anges på det 

sätt som god sed kräver när verket nyttjas, och att verket inte får ändras eller 

göras tillgängligt för allmänheten i sådan form och i ett sådant sammanhang 

som är kränkande för upphovsmannen. 

De ekonomiska rättigheterna är överlåtbara, så kan till exempel de resultat 

som framkommer i ett forskningsprojekt överlåtas från forskaren till 

högskolan, företag, organisation m.fl. 

De ideella rättigheterna kan inte överlåtas, men upphovsmannen kan avstå 

från dem. 

Det finns ett antal undantag från upphovsmannens rättigheter. Rätt att 

kopiera för privat bruk och citaträtten är sådana undantag. Allmänna 

handlingar omfattas heller inte av upphovsrätten annat än i de delar som 

utgör kartor, bildkonst, musikverk eller diktverk. Vissa bibliotek och arkiv 

undantas också, när det gäller viss framställning och spridning av 

upphovsrättsskyddat material. 

Upphovsrätten varar som huvudregel under upphovsmannens livstid och 70 

år efter upphovsmannens död. Vad gäller närstående rättigheter, som till 

exempel artister och producenter innehar, är skyddstiden 50 år från verkets 

tillkomst. Fotografier, som har verkshöjd, har en skyddstid av 70 år efter 

upphovsmannens död. De fotografier som inte uppfyller kraven för 

upphovsrättsligt skydd har en skyddstid av 50 år från det år fotografiet togs. 

I svensk rätt finns även det så kallade katalogskyddet, som är ett skydd för 

sammanställningar och tabeller. Här finns inget krav på verkshöjd, men å 

andra sidan är skyddet svagare, och skyddstiden uppgår till 15 år. Under 

katalogskyddet faller databaser som inte uppfyller kraven för 

upphovsrättsligt skydd. 

Begreppet copyright är den engelska benämningen på upphovsrätt. 

Copyright har en symbol i form av ett C inom en ring, ©. Denna symbol har 

ingen rättsverkan i Sverige men utgör en påminnelse om att verket är 

upphovsrättsligt skyddat. 

13


Vad gäller publicering av ett verk så kräver varje form av publicering, till 

exempel i tryckt skrift, på dvd eller över internet, upphovsmannens 

medgivande. Således kan inte ett tillstånd att få använda ett verk i tryck 

även anses omfatta publicering på internet. 

Skulle ett verk som omfattas av upphovsrätt kunna registreras som 

mönsterskydd eller varumärke erhåller verket dubbelt skydd. 

Patent 

Termen industriellt rättsskydd betecknar patenträttens ursprungliga syfte, att 

främja samhällets industriella utveckling och att innovationen kommer att 

användas för industriella och kommersiella ändamål. Patenträttens 

utveckling sammanfaller också med den industriella utvecklingen. 

Patent är en skyddsform som kräver registrering hos myndigheten Patentoch 

Registreringsverket (PRV). Liksom upphovsrätten är det en ensamrätt 

som tillkommer den som gjort en uppfinning. Alla uppfinningar omfattas 

inte av skyddet. Det krävs att uppfinningen är ny, att den utgör en lösning på 

ett tekniskt problem och att den har uppfinningshöjd. I patentsammanhang 

används begreppet innovation eller patenterbar uppfinning, att jämföra med 

upphovsrättens originalitetskrav. 

Patenträtten är i dag både tekniskt och juridiskt komplex och kräver 

specialister som kan regelverket, särskilt på de nya områden som bioteknik 

och kommunikationsteknik representerar. En patentansökan kräver ofta en 

omfattande utredning. 

Det vanligaste sättet att erhålla patent är att ansökan, prioritetsansökan, 

inlämnas till patentverket i Sverige eller i USA. 

Inom ett år inlämnas sedan en internationell ansökan, PCT-ansökan, vilken 

fullföljs nationellt och vid EPO – European Patent Office, som har sitt säte i 

München, inom ytterligare 1 ½ år. Det nationella patentverket beviljar sedan 

patent. 

Liksom upphovsrätten regleras patenträtten av en internationell konvention, 

Pariskonventionen från 1883. Den svenska rättsliga regleringen är patentlagen 

(1967:837) och patentkungörelsen (1967:838). Patentverket utfärdar 

också patentbestämmelser och riktlinjer. 

Patentets skyddstid är 20 år från det att ansökan lämnades in. För skydd 

krävs emellertid att föreskrivna årsavgifter erläggs. Det finns ett tilläggsskydd 

för läkemedel som innebär att den vanliga tiden om 20 år kan 

förlängas med högst 5 år, detta med hänsyn till att innan ett läkemedel får 

14


säljas på marknaden måste det genomgå en rad tester, varför den effektiva 

skyddstiden förkortas och patenthavaren inte hinner få täckning för sina 

kostnader med en tjugoårig skyddstid. Några länder, bland andra USA, 

tillämpar så kallad grace-period, vilket innebär att uppfinnarens egen 

publikation ej är hindrande om patentansökan inlämnas inom en viss given 

tid. 

Vad gäller forskningsresultat som kan bli aktuella att patentera är det viktigt 

att undvika publicering av dessa till dess patentansökan lämnats in. I annat 

fall går nyhetsvärdet förlorat och därmed möjligheten att erhålla patent. 

I IPR-avtalet regleras vad som ska gälla för publicering och i övrigt vad som 

ska gälla för nyttjandet av resultaten. I patentsammanhang används 

begreppen licens och överlåtelseavtal. Ett licens- eller överlåtelseavtal är för 

de flesta uppfinnare och forskare en möjlighet att förverkliga och 

kommersialisera sina resultat genom samverkan med näringslivsparter. 

Mönsterskydd 

Skyddsformen mönsterskydd förtjänar att omnämnas eftersom skyddet för 

designade produkter ökat starkt i omfattning. 

Mönsterskydd innebär ett skydd för industriprodukters yttre form. Det är 

först under de senaste åren som formskydd, med ett modernt begrepp 

designskydd, har erhållit en allt större betydelse och kommit att omfatta allt 

fler produkter. Design har blivit ett viktigt marknadsföringsinstrument och 

en del av företagets yttre framtoning. 

Den svenska lagstiftningen heter fortfarande mönsterskyddslag (1970:485), 

men den har genomgått stora förändringar genom de senaste årens EGlagstiftning, 

bland annat mönsterskyddsdirektivet från 1 juli 2002. Mönster 

skyddas också genom Pariskonventionen. 

Mönsterskydd erhålls genom registrering och är en ensamrätt till den 

specifika formen. En förutsättning för mönsterskydd är att objektet kan 

uppfattas visuellt, alltså med synsinnet. Dofter, smak och ljud är exempel på 

sådant som inte kan skyddas som mönster. Det är också en förutsättning att 

produkten har en viss, beständig form. Genom lagstiftarens val att i 

lagstiftningen använda termen ”produkt” som allmänt begrepp för skyddsobjektet 

har denne markerat en vid tillämpning av skyddsområdet. Därmed 

omfattas till och med skärmbildsdesigner och ikoner på dataskärmen av 

skyddet. Det görs ingen skillnad på nytto- eller prydnadsföremål. Datorprogram 

är undantagna från mönsterskyddet. 

15


Mönstret, med andra ord designen, ska vara ny och ha särprägel för att 

kunna skyddas. En design är ny om inget identiskt mönster gjorts 

tillgängligt före registrering. Kravet på särprägel är knutet till hur en kunnig 

användare uppfattar mönstret efter en realistisk helhetsbedömning av det 

berörda området. 

Funktionsskydd kan endast erhållas genom patent, och mönsterskyddet 

avser därför endast en produkts utseende. Design som är funktionell skyddas 

emellertid av mönsterskyddet. Det är endast sådana detaljer som uteslutande 

är funktionsbestämda som inte kan vara föremål för mönsterskyddet. 

Möjlighet att förvärva mönsterrätt tillkommer primärt den som skapat 

mönstret, formgivaren, men i andra hand formgivarens rättsinnehavare, om 

denne söker skyddet. I ansökan ska formgivaren anges. Om mönsterskydd 

blir aktuellt för resultat som framkommit i forskningsprojekt tillkommer 

resultatet, liksom för upphovsrätt och patent, den enskilde forskaren. Denne 

kan sedan träffa överenskommelse om nyttjandet av resultatet. Reglering 

saknas i mönsterskyddslagen om att arbetstagares mönster kan tillfalla 

annan. 

Skydd för mönster kan erhållas på tre olika sätt i Sverige: 

1. Mönsterskydd enligt mönsterskyddslagen efter att registreringsansökan 

lämnas in hos PRV. 

2. Registrerat formgivningsskydd efter ansökan enligt förordning om 

gemenskapsformgivning hos OHIM (byrån för harmonisering inom den 

inre marknaden, varumärken och formgivning i Alicante). 

3. Oregistrerad gemenskapsformgivning enligt gemenskapsförordningen 

vilken uppstår automatiskt när formgivningen offentliggjorts, alltså 

gjorts tillgänglig för allmänheten. 

Skyddstiden för mönster är 5 år. Registreringen kan förnyas i 

femårsperioder högst upp till 25 år. För reservdelar är den högsta 

skyddstiden 15 år. 

Varumärkesskydd 

Mönsterskyddets betydelse har ökat i det moderna samhället och även 

varumärkesskyddet har erhållit en stark position. Att kunna särskilja varor 

och tjänster på en alltmer global marknad har stor betydelse ur ett 

ekonomiskt perspektiv. 

Varumärkesrätten har sedan lång tid tillbaka en starkt internationell prägel, 

och den svenska varumärkeslagen (1960:644) har förändrats och 

16


kompletterats, bland annat med anledning av EG-rätten och förändrade 

förhållanden på marknaden. 

Ett varumärke är ett kännetecken för varor som används i näringsverksamhet. 

Varumärken som endast kännetecknar tjänster benämns också 

servicemärken. 

Varumärkesskydd erhålls genom inarbetning eller registrering. Inarbetning 

av ett varumärke innebär att det ska vara känt inom en betydande del av den 

krets till vilken det riktar sig. Registrering kan ske antingen hos PRV eller 

av OHIM. 

Att forskningsprojekt primärt skulle generera varumärkesskydd är mindre 

sannolikt. Först när produkterna ska lanseras på en marknad blir skyddsformen 

aktuell. 

Företagshemligheter 

I samverkansforskning mellan högskola och näringsidkare kan det 

förekomma att högskoleforskare får del av företagshemligheter och får även 

förbinda sig att inte yppa dessa till tredje man. 

Företagshemligheter regleras i lag (1990:409) om skydd för företagshemligheter. 

För att forskning ska falla inom ramen för denna lag gäller att 

den känsliga informationen är hänförlig till affärs- eller driftförhållanden i 

näringsidkarens rörelse vilka näringsidkaren håller hemliga och där röjande 

är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende. 

Med information förstås i detta sammanhang både sådana uppgifter som har 

dokumenterats i någon form, inbegripet ritningar, modeller och andra 

liknande tekniska förebilder, och enskilda personers kännedom om ett visst 

förhållande, även om det inte dokumenterats på något särskilt sätt. 

Definitionen på information är således vid. 

Företagshemlighet betecknas ofta som ”know-how”, som också kan 

licensieras, ofta i samband med patentutnyttjande. I EU-sammanhang 

används numera begreppet ”backgroundinformation”. 

Högskoleforskare som bedriver samverkansforskning med företag måste 

vara införstådda med företagens intresse av att bevara företagshemligheter 

och att överträdelse kan leda till straffrättsligt ansvar. I praktiken vållar detta 

sällan problem, eftersom företagen oftast är tydliga gentemot högskoleforskaren 

hur deras ”know-how” får användas. 

17



Gör de i forskningsprojektet verksamma införstådda med vad som gäller 

avseende intellektuella rättigheter. 

Utred till vilken kategori av skyddade rättigheter resultatet kan hänföras. 

Välj, om möjligt, att registrera resultatet som en skyddad rättighet. 

Registrera före publicering. 

Respektera företagshemligheter. 

18


Lärarundantaget 

Anställda forskare 

Lärarundantaget framgår som ett undantag i lag (1949:345) om rätten till 

arbetstagares uppfinningar 1 § 2 st som lyder: 

”Denna lag avser här i riket patenterbara uppfinningar av arbetstagare i 

allmän eller enskild tjänst. Lärare vid universitet, högskolor eller andra 

inrättningar som tillhör undervisningsväsendet ska inte i denna egenskap 

anses som arbetstagare enligt denna lag, dock att lagen ska tillämpas på 

sådana lärare vid Försvarsmaktens skolor som är yrkesofficerare.” 

Universitetslärare undantas alltså från lagens tillämpningsområde, vilket 

innebär att de, till skillnad från andra arbetstagare, inte enligt lag är skyldiga 

att hembjuda uppfinningarna till sina arbetsgivare. 

Lärarundantagen har under de senaste tio åren varit föremål för utredningar, 

NYFOR-kommitténs betänkande Samverkan mellan högskolan och näringslivet 

(SOU 1996:70), Vinnovas förslag till förbättrad kommersialisering och 

ökad avkastning i tillväxt på forskningsinvesteringar vid högskolor, 

Vinnova Policy VP 2003:1 och UHFOR-utredningen Nyttiggörande av 

högskoleuppfinningar (SOU 2005:95). 

Utredningarna har inte inneburit någon förändring av gällande rätt. En av 

anledningarna torde vara att lärarundantaget är dispositivt, vilket innebär att 

den enskilde läraren kan avtala om rätten till sina resultat och därigenom 

överlåta resultaten till annan part. Inom uppdragsforskning och samverkansforskning 

är det ofta förutsättningen för att forskningen överhuvudtaget ska 

kunna bedrivas. De lärare som inte vill överlåta sina resultat kan inte 

medverka i sådana forskningsprojekt. 

För det fall lärarundantaget skulle avskaffas krävs också en ändring i 

högskolelagen (1992:1434), eftersom högskolans uppgift i dag är 

utbildning, forskning och samverkan och inte kommersiell verksamhet i 

form av realiserandet av anställdas forskningsresultat. Av nuvarande 

högskolelag följer att även andra yrkesgrupper som är verksamma vid 

högskolan kan omfattas av lärarundantaget. 

De större lärosätena i Sverige har valt att inom ramen för sina uppdrag 

medverka i olika stödformer för att stödja sina forskare i resultathanteringsprocessen, 

det vill säga att nyttiggöra resultaten av högskoleforskningen. 

Eftersom lärarundantaget är dispositivt och forskarna kan avtala bort rätten 

till resultat följer också att forskarna har rätt att erhålla ersättning för 

19


resultaten inom projektet. Förutsättningen för ersättningen och eventuella 

nivåer anges lämpligen i IPR-avtalet. Graden av detaljreglering får avgöras 

från fall till fall. 

Doktorander 

Doktorander äger själva rätten till sina resultat. 

Doktoranderna innehar en särställning, eftersom de genomgår en utbildning 

med given studieplan och till denna utbildning en finansiering. En 

doktorand ska handledas och examineras, och doktoranden omfattas inte av 

de anställningsavtal som annars förekommer inom högskolan. 

För de fall doktorander medverkar i uppdragsverksamhet och samverkansforskning 

är det viktigt att hänsyn tas till doktorandens utbildningssituation. 

Detta gäller såväl utbildningen som sådan som att avhandlingen ska kunna 

examineras offentligt. Det är därför viktigt att de forskningsresultat som blir 

resultat av samverkansprojektet erhåller det rättsskydd som kan bli 

tillämpligt före examinationen så att avhandlingen kan offentliggöras. Detta 

gäller även rapporter som publiceras under arbetets gång. 

Vad gäller ersättning för resultat gäller samma sak för doktorander som 

ovan angivits för lärare. Det är dock viktigt att särskilja eventuella 

medverkande doktorander i ett IPR-avtal så att de särskilda förutsättningar 

som deras medverkan i forskningsprojektet innebär framgår. 


De i projektet verksamma forskarna ska överlåta sina rättigheter på i 

avtalet angivna villkor. 

Doktorandernas särställning ska beaktas. 

20


Högskolan som avtalspart 

Allmänt 

Högskolor i Sverige är, förutom de som drivs i stiftelseform, statliga 

myndigheter under regeringen och har således staten som huvudman. 

Sveriges lantbruksuniversitet inordnas under Jordbruksdepartementet, 

medan de övriga hör till Utbildningsdepartementet. 

För de högskolor som inte har staten som huvudman gäller den offentligrättsliga 

lagstiftning som lagstiftaren beaktat särskilt, till exempel i bilaga 

till offentlighetsoch sekretesslagen. Dessa högskolor har också utformat 

egna särskilda regelverk. 

I och med att de statliga högskolorna är myndigheter följer också att det 

omfattande regelverket i form av regeringsformen, tryckfrihetsförordningen 

och yttrandefrihetsgrundlagen gäller för organisationen. Vidare finns en 

omfattande offentligrättslig reglering i form av förvaltningslagen och andra 

lagar och förordningar som gäller för myndigheter. För utbildningsväsendet 

i Sverige finns en särskild författningshandbok som utkommer årligen som 

bland annat inkluderar tidigare nämnda högskolelag och 

högskoleförordning. 

En effekt av att högskolans verksamhet är att betrakta som offentlig 

förvaltning är att den kan delas upp i faktiskt handlande och 

ärendehantering. Forskning betraktas huvudsakligen som faktiskt 

handlande, medan till exempel examination är en form av ärendehantering. 

Beslut som fattas vid examination innefattar myndighetsutövning. Myndighetsutövning, 

en av förvaltningsrättens mest betydelsefulla termer, innebär 

utövande av befogenhet att för enskilda bestämma om förmåner, rättigheter, 

skyldigheter m.m. 

Gränsdragningen mellan vad som är faktiskt handlande och ärendehantering 

i forskningsverksamhet som involverar doktorander avgörs i det enskilda 

fallet. Skulle tveksamhet uppstå bör förvaltningsrättslig expertis tillfrågas. 

Under senare år har en diskussion förts om att införa en särskild statlig 

associationsform för högskolor, detta eftersom högskolan har en särställning 

genom att verksamheten präglas av de grundläggande akademiska 

begreppen om forskningsfrihet och lärofrihet och därför inte kan jämföras 

med någon annan statlig eller privat organisation. Högskolans särställning 

gör att den är en speciell avtalspart med andra förutsättningar och 

verksamhetsvärderingar än till exempel parter inom näringsliv, kommun och 

landsting eller andra organisationer. 

21


Trots dess särställning saknas särskilda rättsliga regleringar för hur 

högskolan ska ingå avtal. Avtal är emellertid bindande för högskolan så 

länge som de kan anses falla inom ramen för de befogenheter som bestämts 

eller framgår av de uppgifter som högskolan anförtrotts. 

Av bestämmelsen att högskolan enligt högskolelagen ska ägna sig åt 

forskning följer att högskolan äger rätt att träffa samverkansavtal med andra 

parter av den art som IPR-avtalet innebär. Det är dock viktigt att beakta 

högskolans särart i avtalet. Den offentligrättsliga lagstiftning som är av 

störst betydelse i IPR-avtalet är offentlighetsoch sekretesslagen. 

Sekretess 

Inom högskolan, liksom för andra statliga myndigheter, är offentlighetsprincipen 

grundläggande. Det innebär att de handlingar som är allmänna 

som huvudregel är offentliga och är tillgängliga för envar som vill ta del av 

dem. En handling är allmän om den dels förvaras hos en myndighet, dels är 

att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten. 

Begreppet handling innefattar inte bara vanliga pappersdokument. Hit hör 

även kartor, bilder, disketter, bandkassetter, cd, dvd och andra informationsbärare 

som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas med tekniskt 

hjälpmedel. 

En allmän handling behöver dock inte vara offentlig. Den kan vara hemlig i 

enlighet med offentlighetsoch sekretesslagen. För att en handling ska 

omfattas av sekretess måste en bestämd paragraf i lagen kunna tillämpas. 

Inom högskolevärlden är ofta uppfattningarna om begreppet allmän 

handling oklara. Många forskare och övriga anställda tror alltför ofta att 

handlingar och resultat kan hemlighållas eftersom uppgifterna förefaller 

känsliga. Den undantagslösa regeln är emellertid att en allmän handling ska 

vara tillgänglig såvida inte offentlighetsoch sekretesslagen kan tillämpas. 

För den forskning som högskolan bedriver i form av uppdragsforskning 

finns ett sekretesskydd i 31 kap 12 § offentlighetsoch sekretesslagen. 

Bestämmelsen tillgodoser de behov som företag och andra uppdragsgivare 

har vad gäller skyddet av de resultat som framkommer inom ramen för 

uppdraget. 

Bestämmelsen täcker dock inte de samverkansprojekt som KK-stiftelsen 

finansierar. 

Samverkansforskning utmärks av att flera parter medverkar i samproduktionen 

av forskning och faller därför utanför uppdragssekretessen. 

22


Sekretess vid samverkansforskning är reglerad i 24 kap 5 § offentlighetsoch 

sekretesslagen enligt följande ”Sekretess gäller hos universitet och 

högskolor för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållande, uppfinningar 

eller forskningsresultat som har lämnats eller kommit fram vid sådan 

forskning som efter överenskommelse bedrivs i samverkan med en enskild, 

om det måste antas att den enskilde har deltagit i samverkan under 

förutsättning att uppgiften inte röjs.” 

Sekretess enligt första stycket gäller även hos en annan myndighet som 

tillsammans med ett universitet eller en högskola deltar i forskningssamverkan 

med en enskild. 

Sekretess enligt 5 § första och andra styckena hindrar inte att en uppgift 

lämnas till en annan part som deltar i den forskningssamverkan som 

uppgiften hänför sig till, 24 kap 6 §. 

Första stycket gäller inte om uppgiften har lämnats i ett ärende om ansökan 

om patent eller registrering av mönster. I sådant fall gäller sekretessen 

endast om uppgiften är sekretessbelagd enligt 31 kap, 20, 21 eller 22 §§. 

Eftersom likheten mellan forskningssamverkan och uppdragsforskning 

många gånger är stor har bestämmelsen utformats med 31 kap 12 § 

offentlighetsoch sekretesslagen, som förebild. 

Sekretesstiden är, liksom vid uppdragsforskning, tio år. Resultat från såväl 

uppdragsforskning som samverkansforskning blir ofta offentliga innan tiden 

för den lagstadgade tioåriga sekretessen passerat. Det är viktigt att i IPRavtalet 

överenskomma vad som ska gälla för publicering av resultat, 

eftersom avtalet innebär att den enskilde, företaget, myndigheten, 

organisationen då uttryckligen lämnat sitt samtycke till offentliggörande av 

uppgifterna. 

I de fall då forskare väljer att ansöka om patent på sin uppfinning omfattas 

uppgiften av sekretess enligt 31 kap 20 § offentlighetsoch sekretesslagen. 

Motsvarande gäller mönsterskydd, 31 kap 22 § offentlighetsoch 

sekretesslagen. Detta innebär att resultat som blir föremål för patentering 

och mönsterskydd kan erhålla sekretesskydd. 

Intresset av insyn i den offentliga verksamheten har föranlett att regeringen 

för särskilt fall kan förordna om undantag från sekretessen, 24 kap 7 § och 

31 kap 14 § offentlighetsoch sekretesslagen. 

I de fall då högskolan, som part i ett samverkansprojekt, finner att 

sekretesslagens bestämmelse om sekretess är tillämplig ska högskolan 

hemligstämpla handlingen enligt följande: ”Hemlig enligt 24 kap 5 § 

23


offentlighetsoch sekretesslagen”. Hemligstämplingen är en varningssignal 

i den dagliga hanteringen och ska inte betraktas som juridiskt bindande. 

Skulle handlingen begäras utlämnad ska alltid en prövning ske av 

sekretessen i det enskilda fallet. 

Det bör noteras att sekretessen enligt 24 kap 5 § offentlighetsoch 

sekretesslagen inte, till skillnad från uppdragssekretessen, begränsar 

meddelarfriheten, det vill säga de anställdas grundlagsskyddade rätt att 

straffritt lämna sekretessbelagda uppgifter för publicering i media. Den 

praktiska betydelsen av detta torde vara begränsad, då det vore direkt 

kontraproduktivt av till exempel en forskare att lämna sådana uppgifter för 

publicering, om denne fortsättningsvis vill delta i forskningssamarbeten. 

I avtalen, bilaga 2 och 3, förekommer exempel på tidsfrister som kan 

betraktas som praxis i denna form av avtal. 


Behovet av sekretess och publicering ska beaktas i avtalet. 

Högskolan ska tillämpa offentlighetsoch sekretesslagen 24 kap 5 §. 

24


Frågor och problem avseende IPR-avtal 

Allmänt 

Att utforma ett gemensamt avtal, ett IPR-avtal, mellan högskola och andra 

parter innebär att hänsyn måste tas till olika rättsliga regleringar, praxis och 

värderingar. Parternas skilda grundförutsättningar och förväntningar måste 

beaktas för att samverkan ska fungera på bästa sätt. 

Parternas förväntningar på avtalet är ofta inte samstämmiga. Medan 

högskolans företrädare önskar långsiktighet, öppenhet, utbildning för 

doktorander, relevans för pågående forskning och intäkter, söker näringslivet 

tydliga grundprinciper för hantering av IPR, kommersialiseringsmöjligheter, 

kompetensförsörjning och snabb tvistlösning. 

I de förhandlingar som föregår framtagandet av ett avtal är det viktigt att 

parterna tar upp sina olika problem och frågeställningar så att de ventileras 

så fullständigt som möjligt. Det är inte någon god taktik att försöka sopa 

problemen under mattan och tro att de löser sig. Det fungerar sällan i 

gränssnittet mellan högskola och näringslivsparten. 

Av checklistan, bilaga 1, framgår vad som bör regleras. Det finns några 

frågeställningar som vanligen kräver mer åtanke än andra. Dit hör nyttjande 

av resultat, vad som ska gälla för de resultat som projektet genererar och för 

den kunskap olika parter har med sig in i projektet. Vilka ska äga rätt att 

nyttja resultaten och på vilka villkor? Det är lämpligt att diskutera 

eventuella intäkters fördelning. Det behöver inte alltid innebära en detaljreglering 

initialt, men det ska framgå att parterna vid en eventuell 

intäktsfördelning ska uppta förhandlingar om formerna för fördelningen. 

Vem av parterna som ska ansvara för IPR-skyddet, som exempelvis i form 

av patent, kan vålla diskussioner? Är det företaget, högskolan eller annan 

part i projektet? Vem bekostar skyddet, vilken omfattning ska skyddet ha, 

hur ska skyddet försvaras mot attacker? Vad ska gälla för intrång från tredje 

man och hur kan det optimala skyddet erhållas? 

Partsväxling är en annan stötesten. Ska ny part få delta och på vilka villkor? 

När ska part kunna frånträda och på vilka villkor? Vad ska gälla för 

framkomna resultat om partssammansättningen förändras under projektets 

gång? 

Publiceringsfrågan är viktig för högskolan och bör noga diskuteras så att 

lämpliga former och tidsfrister kan regleras. 

25


IPR-avtal får inte innebära en konkurrensbegränsning, vilket bland annat 

innebär att det inte får begränsa parternas samverkan i andra FOU-projekt, 

begränsa parternas möjlighet att angripa giltigheten av immateriellt 

rättskydd eller begränsa produktion eller försäljning. 

I de fall utländska parter medverkar i forskningsprojekten bör detta beaktas 

särskilt vid avtalets utformning, till exempel vad gäller vilket lands lag som 

ska tillämpas vid tolkning av avtalet. Ska forskningsprojektet huvudsakligen 

bedrivas i Sverige är svensk rätt lämpligast. 

Tvistlösning 

Det är viktigt att parterna kommunicerar med varandra för att söka undvika 

problem i samverkansprojektet. Klara och tydliga avtal med kommunikationsklausuler 

underlättar. 

Skulle problem uppstå ska parterna söka lösa dessa i förhandlingar 

sinsemellan. Först när denna möjlighet är till fullo uttömd, det vill säga 

ärendet har processats till högsta nivå i respektive organisation, bör 

skiljedom eller allmän domstol komma i fråga. I tvistlösningsklausulen i 

avtalet har parterna kommit överens om vilken form för tvistlösning som 

ska tillämpas, och detta val gör att andra former inte kan komma i fråga. Det 

går således inte att föra talan i både allmän domstol och i skiljeförfarande. 

Den instans som ska pröva ärendet har till sitt stöd rättsliga regleringar. 

Skulle parterna till exempel vara oense om fördelningen av upphovsrätten 

till resultatet i ett projekt tillämpas upphovsrättslagens regler. I fråga om 

patent tillämpas samäganderättslagen (1904:48), enligt vilken en god man 

ska förordnas av rätten som förvaltar och eventuellt försäljer egendomen på 

offentlig auktion. 

Det finns således tvistlösningsmekanismer, om det skulle bli nödvändigt. Av 

kostnads- och effektivitetsskäl är en förlikningsuppgörelse dock att föredra. 

Det är kanske inte heller osannolikt att parterna kan komma att samverka i 

framtiden i andra sammanhang, vilket är enklare efter en förlikning än efter 

en kanske utdragen tvist. 


Sträva efter tydlighet. 

Kommunikation förebygger tvist. 

Ingen part uppskattar tvist. 

26


Bilaga 1: Checklista för IPR-avtal 

I avtalet bör följande områden regleras. 

1. Parterna anges till namn, organisationsnummer och adress 

2. Kortfattad projektbeskrivning 

3. Definitioner av väsentliga begrepp 

4. Projektorganisation, styrformer och beslutsordning 

5. Villkor för upplåtelse av de resultat parterna för in i projektet 

6. Villkor för de resultat som framkommer i projektet 

7. Publicering 

8. Dokumentation 

9. Ansvarsfrågor 

10. Sekretess 

11. Kommunikation 

12. Avtalstid, uppsägning och avveckling 

13. Ändring 

14. Utträde av part och tillkommande av part 

15. Force majeure 

16. Tvistlösning 

27


Bilaga 2: Avtal 

Mellan Högskolan ……………., org.nr ……, adress……., nedan kallad 

Högskolan, 

Aktiebolaget, org.nr…………., adress…………………………..., nedan 

kallad AB, 

Ekonomiska föreningen, org.nr…….., adress……….…., nedan kallad 

Föreningen 

var och en för sig benämnd part och gemensamt benämnda parterna, 

har träffats följande avtal om ägande- och nyttjanderätten till de under 

projektets genomförande uppnådda projektresultaten. 

1. Projektet 

Parterna är överens om att samverka i ett projekt avseende ……………..... 

……………………………………………………………………………...... 

2. Definitioner 

Forskare är anställda vid högskolan som medverkar i projektet. 

Doktorand är en person vid Högskolan som antagits till doktorandutbildning. 

Bakgrund är sådan kunskap och teknologi som parterna för med sig in i 

projektet och som är nödvändig för forsknings- och utvecklingsarbetet inom 

projektet och som parterna innehade innan detta avtal träffades eller under 

projekttiden förvärvas på annat sätt än genom detta avtal. 

Projektresultat avser all kunskap som uppkommer som ett resultat av 

arbetet med projektet. I begreppet innefattas även de immateriella rättigheter 

som uppkommer ur eller ansöks om såsom upphovsrätt, mönsterskydd och 

patent. 

Kommersiell nyttjanderätt innefattar rätt att fritt nyttja projektresultat. 

28


3. Äganderätt 

Ingen part har äganderätt till någon annan parts bakgrund. 

Äganderätten till projektresultat som framkommer i projektet tillfaller den 

som är upphovsman till resultatet. Den som anser sig vara upphovsman till 

resultat som antingen är av intresse för någon av de övriga parterna, som ska 

publiceras eller som kan erhålla immaterialrättsligt skydd, ska skriftligen 

meddela övriga parter sin uppfattning om upphovsmannarätten. 

I de fall projektresultat, som är föremål för immaterialrättsligt skydd, 

uppkommer hos arbetstagare hos AB och Föreningen, tillkommer rätten till 

resultat respektive part. Uppkommer projektresultat hos forskare och/eller 

doktorand vid Högskolan, tillkommer rätten till resultatet forskaren och/eller 

doktoranden. 

Parterna ska alltid äga företräde framför tredje man att förvärva projektresultat. 

Innan en utomstående part erbjuds att överta rättigheter till 

projektresultat, ska övriga parter erbjudas att överta dessa till villkor som 

inte är sämre än de som erbjuds den utomstående parten. 

Överlåtelse av äganderätt till projektresultat till tredje man får endast ske 

med förbehåll för den Kommersiella Nyttjanderätten samt den kostnadsfria 

Nyttjanderätten för forsknings- och undervisningsändamål, om inte parterna 

gemensamt överenskommer om annat. 

Försäljning eller licensiering av projektresultat till tredje man förutsätter att 

parterna gemensamt överenskommer därom. 

4. Nyttjanderätt 

Projektresultat får fritt nyttjas av parterna för egen vidareutveckling, forskning 

och undervisning. AB och Föreningen har kommersiell nyttjanderätt såvida 

denna inte inkräktar på immateriella anspråk hos annan part. 

Upphovsman vid högskolan har rätt till skälig ersättning för upplåtelse av 

kommersiell nyttjanderätt som denne står som ägare till. Ersättningen utgår 

från den eller de av parterna som tar nyttjanderätten i anspråk och ska 

regleras i särskilt avtal mellan upphovsman och part/parter. 

För det fall att part skulle komma att nyttja annan parts bakgrund ska 

särskild överenskommelse träffas därom. 

29



Innan projektresultat lämnas ut för publicering eller på annat sätt offentliggörs, 

ska den parten, som vill publicera, bereda övriga parter möjlighet att granska 

sådant projektresultat i syfte att utreda om projektresultatet kan erhålla 

immaterialrättsligt skydd eller på annat sätt ska utredas vidare. Part kan dock 

inte fördröja publicering under längre tid än två månader från den dag 

projektresultatet lämnades över för granskning. Uteblir sådant besked ska 

offentliggörandet anses medgivet. 

6. Sekretess 

Parterna kan, inom ramen för projektet, komma att lämna varandra information 

av konfidentiell art. All sådan skriftlig information ska betecknas av 

överlämnande part som ”hemlig”. Muntlig information ska anses som 

konfidentiell om detta påtalas muntligt vid utlämnandet och bekräftas skriftligen 

inom trettio (30) dagar från informationens utlämnande eller eljest är av 

konfidentiell art. Överlämnad skriftlig information ska, vid detta avtals 

upphörande, omedelbart återställas till informationslämnaren. 

På informationslämnarens begäran ska den konfidentiella informationen 

behandlas konfidentiellt såväl under detta avtals giltighetstid som tre (3) år 

därefter. 

Parterna förbinder sig att vidtaga sådana åtgärder vid projektets bedrivande 

och vid behandlingen av erhållen information, som skäligen erfordras för att 

upprätthålla sekretessen. Detta innebär att parterna ska hålla konfidentiell 

information inom en så liten krets som möjligt och inte använda 

informationen till annat ändamål än vad som avses i detta avtal. Vidare 

innebär detta att de mottagande parterna inte utan särskild överenskommelse 

äger rätt att till tredje man överföra information eller använda den för annat 

ändamål än arbetet i projektet, om inte 

 

 

 

 

 

informationen bevisligen redan innehades av parten eller tredje man utan 

krav på sekretess 

informationen bevisligen erhållits från någon annan än part i projektet 

utan krav på sekretess 

informationen är eller blir allmänt känd på annat sätt än genom brott mot 

detta avtal 

informationen bevisligen tagits fram av part på egen hand och 

oberoende av informationen som delgivits denne enligt detta avtal 

skyldighet att lämna ut informationen följer av lag. 

Sekretessen ska upprätthållas efter det att avtalet uppsagts att gälla enligt 

§ 10. 

30


Parterna är införstådda med att i projektet deltagande doktorander ska 

examineras offentligt. 

7. Kontaktpersoner 

Parterna utsett följande kontaktpersoner, som svarar för att samverkan sker i 

projektet. 

Högskolan, XX, adress …………… tel ………………. e-post …….....…… 

AB, YY, adress …………………… tel ……….………. e-post …….…...… 

Föreningen, ZZ, adress ………….... tel ………..………. e-post ………...… 

8. Ändringar och tillägg 

Ändringar eller tillägg till detta avtal ska upprättas skriftligen och undertecknas 

av samtliga parter. 

9. Tillkommande parter 

För det fall ny part ska tillträda avtalet ska de ursprungliga parterna fatta beslut 

om villkoren för tillträdet. Beslutet ska vara enhälligt. 

10. Avtalstid och uppsägning 

Detta avtal träder i kraft när det undertecknats av samtliga parter och gäller till 

Avtalet kan sägas upp under avtalstiden om samtliga parter är överens 

därom. 

Part har rätt att säga upp avtalet inom trettio (30) dagar från att ett skriftligt 

meddelande lämnats till övriga parter om någon part väsentligen försummat 

sina förpliktelser enligt detta avtal. Detta förutsätter att rättelse inte vidtagits 

av den felande parten inom trettio (30) dagar från att försummelsen påtalats. 

11. Tvist 

Parterna är ense om att för det fall tvist uppkommer avseende avtalets tolkning 

eller tillämpning ska tvisten i första hand lösas i förhandlingar mellan parterna. I 

andra hand ska tvisten lösas genom skiljedom enligt Stockholms Handels- 

31


kammares Skiljedomsinstituts regler för förenklat skiljedomsförfarande. Svensk 

lag ska vara tillämplig och skiljedomsförfarandet ska äga rum i Stockholm. 

2007- 2007- 2007- 

Högskolan AB Ekonomiska fören. 

32


Bilaga 3: Avtal 

1. Parterna 

Mellan Högskolan ……………., org.nr ……, adress……., nedan kallad 

Högskolan, 

Aktiebolaget X, org.nr………., adress…………………………..., nedan 

kallad AB X, 

Aktiebolaget Y, org.nr…….., adress………………………….…., nedan 

kallad AB Y, 

var och en för sig benämnd part och gemensamt benämnda parterna, 

träffas härmed följande avtal avseende immateriella rättigheter rörande 

samarbete i 

projektet,…………………………………………………………………… 

……………… nedan kallat projektet. 

2. Bakgrund och bilagor 

Syftet med projektet är att …………………………………………………… 

Beviljad projektansökan bilaga 1, beslutbrev från KK-stiftelsen bilaga 2. 

Genom detta avtal träffas en överenskommelse mellan parterna om att 

genomföra projektet och villkoren härför. 

3. Definitioner 

Arbetet benämns det forsknings- och utvecklingsarbete som faller inom 

Projektet. 

Forskare benämns anställd personal vid Högskolan som deltar i Projektet. 

Bakgrund är sådan kunskap och teknologi som parterna för med sig in i 

projektet och som är nödvändig för forsknings- och utvecklingsarbetet inom 

projektet och som parterna innehade innan detta avtal träffades eller under 

projekttiden förvärvas på annat sätt än genom detta avtal. 

Projektresultat avser all kunskap som uppkommer som ett resultat av 

arbetet med projektet. I begreppet innefattas även de immateriella rättigheter 

33


som uppkommer ur eller ansöks om såsom upphovsrätt, mönsterskydd och 

patent. 

Kommersiell nyttjanderätt innefattar rätt att fritt nyttja projektresultat. 

4. Projektplanen 

Arbetet i Projektet ska bedrivas enligt projektplanen, Bilaga 1. Av projektplanen 

framgår projektets omfattning och inriktning samt kostnads- och 

tidsramar. Av projektplanen framgår vidare arbetsfördelningen mellan 

parterna och formerna för rapportering och slutredovisning. 

5. Projektansvar och finansiering 

Inom projektet är Högskolan ansvarig för projektets finansiella 

administration. 

Projektet erhåller finansiellt stöd av KK-stiftelsen enligt besked 

……………………... Detta finansiella stöd förutsätter samfinansiering från 

företagen enligt projektplanen, bilaga 1. 

De belopp som i projektplanen anges för företagen är deras finansiella 

åtagande i projektet. Ytterligare finansiella åtaganden förutsätter parternas 

enighet och ska beslutas av styrgruppen. 

6. Projektorganisation 

Parterna överenskommer om att bilda en styrgrupp bestående av en 

representant från varje Part. Vardera parts representant ska vara 

befullmäktigad att göra åtaganden vad avser Projektet för den parts räkning 

som utnämnt densamme. Beslut i Styrgruppen fattas genom diskussioner i 

samråd och i dialog med samtliga representanter. Styrgruppen ska ha möten 

kvartalsvis eller vid annat lämpligt tillfälle på begäran av någon Part. 

Styrgruppen beslutar inom sig om formerna för mötena. 

7. Kostnader och betalning 

Kostnadsfördelning anges i projektplanen, Bilaga 1. 

En lägesrapport över genomfört projektarbete översänds av projektledaren 

till KK-stiftelsen efter godkännande av styrgruppen. 

34


8. Parternas skyldigheter och ansvar 

Parterna åtar sig att efter bästa förmåga genomföra projektet i överensstämmelse 

med projektplanen. Saknas erforderlig kompetens eller tid för 

visst arbete, har part rätt att anlita under- eller sidokonsult, under 

förutsättning att parten tillser att denne följer bestämmelserna i detta avtal i 

tillämpliga delar. 

Part ansvarar för riktigheten i den information, som han förser övriga parter 

med, såvida han inte uttryckligen gör förbehåll om motsatsen i varje enskilt 

fall. Part ansvarar inte för att lämnad information är kommersiellt 

användbar. Part kan inte i något fall ställas till ansvar för direkt eller indirekt 

skada som åsamkats annan part eller tredje man vid användandet av resultat 

eller annan, vid projektets genomförande, erhållen information. 

9. Sekretess 

Parterna kan, inom ramen för projektet, komma att lämna varandra 

information av konfidentiell art. All sådan skriftlig information ska 

betecknas av överlämnande part som ”hemlig” Muntlig information ska 

anses som konfidentiell om detta påtalas muntligt vid utlämnandet och 

bekräftas skriftligen inom trettio (30) dagar från informationens utlämnande 

eller eljest är av konfidentiell art. Överlämnad skriftlig information ska, vid 

detta avtals upphörande, omedelbart återställas till informationslämnaren. 

På informationslämnarens begäran ska den konfidentiella informationen 

behandlas konfidentiellt såväl under detta avtals giltighetstid som fem (5) år 

därefter. 

Parterna förbinder sig att vidtaga sådana åtgärder vid projektets bedrivande 

och vid behandlingen av erhållen information, som skäligen erfordras för att 

upprätthålla sekretessen. Detta innebär att parterna ska hålla konfidentiell 

information inom en så liten krets som möjligt och inte använda 

informationen till annat ändamål än vad som avses i detta avtal. Vidare 

innebär detta att de mottagande parterna inte utan särskild överenskommelse 

äger rätt att till tredje man överföra information eller använda den för annat 

ändamål än arbetet i projektet, om inte 

 

 

 

informationen bevisligen redan innehades av parten eller tredje man utan 

krav på sekretess 

informationen bevisligen erhållits från någon annan än part i projektet 

utan krav på sekretess 

informationen är eller blir allmänt känd på annat sätt än genom brott mot 

detta avtal 

35


 

 

informationen bevisligen tagits fram av part på egen hand och 

oberoende av informationen som delgivits denne enligt detta avtal 

skyldighet att lämna ut informationen följer av lag. 

Sekretessen ska upprätthållas efter det att avtalet i övrigt upphört att gälla. 


Innan projektresultat lämnas ut för publicering eller på annat sätt offentliggörs, 

ska den parten, som vill publicera, bereda övriga parter möjlighet att 

granska sådant projektresultat i syfte att utreda om projektresultatet kan 

erhålla immaterialrättsligt skydd eller på annat sätt ska utredas vidare. Part 

kan dock inte fördröja publicering under längre tid än två månader från den 

dag projektresultatet lämnades över för granskning. Uteblir sådant besked 

ska offentliggörandet anses medgivet. 

11. Nyttjanderätt 

Projektresultat får fritt nyttjas av parterna för egen vidareutveckling, 

forskning och undervisning. Företagen har kommersiell nyttjanderätt såvida 

inte denna inkräktar på immateriella anspråk hos annan part. 

För det fall att part skulle komma att nyttja annan parts bakgrund ska 

särskild överenskommelse träffas därom. 

12. Rätt till resultat 

Äganderätten till projektresultat tillkommer den eller de som är upphovsman 

därtill i enlighet med vad som anges nedan. 

För arbetstagare vid företagen gäller vad som stadgas i lagen (1949:345) om 

rätten till arbetstagares uppfinningar, eller i tillämpliga fall kollektivavtalet 

mellan SAF och SIF/SALF/CF angående rätten till arbetstagares 

uppfinningar och vad som i övrigt kan ha avtalats inom ramen för 

anställningsförhållandet. 

Part, utom Högskolan, svarar själv för ersättning till sina arbetstagare eller 

motsvarande personer för resultat. 

Företagen har gemensamt en option att förvärva rätten till resultatet inom 

ramen för projektresultatet som arbetstagaren eller arbetstagarna vid 

Högskolan är upphov till. För denna option gäller de villkor som anges 

nedan i punkt 13. 

36


Av endera företagen eget utvecklat resultat ska utgöra enskild egendom för 

Företaget, som äger rätt att i eget namn och på egen bekostnad skydda 

resultatet. 

Resultat, vid vars tillkomst flera av företagen medverkat, ska disponeras av 

företagen gemensamt. Överenskommelse ska träffas mellan företagen om i 

varje särskilt fall hur rätten till resultatet ska regleras. 

Vederbörlig hänsyn ska tas till de i resultatet medverkande parternas 

insatser vid uppfinningens uppkomst. De medverkande parterna äger rätt att 

utnyttja resultatet utan ersättning. En part kan avstå från sin rätt, men ska 

ändå bistå med den medverkan, som erfordras för beviljande av skyddande 

av resultatet. 

Parterna erhåller om annan överenskommelse inte träffas, en kostnadsfri, 

enkel licens, att fritt nyttja resultaten. 

13. Option att förvärva projektresultatet 

Arbetstagare vid Högskolan är skyldig att utan oskäligt dröjsmål informera 

styrgruppen om resultat inom ramen för projektet. Informationen ska ges i 

form av skriftlig anmälan och innehålla de väsentliga delarna i resultatet. 

Styrgruppen ska omgående vidarebefordra informationen till företagen, som 

har en option att under sex (6) månader från tidpunkten för projektets 

avslutande förvärva rätten, helt eller delvis, till resultatet, inklusive rätt att 

söka immaterialrättsligt skydd. Denna optionsrätt påkallas genom ett 

skriftligt meddelande till uppfinnaren från den eller de parter som vill utöva 

rätten. 

Upphovsmannen är skyldig att på begäran av parterna utan ersättning 

underteckna alla erforderliga handlingar i samband med patentansökningar 

och att i övrigt mot skälig ersättning lämna erforderligt biträde vid 

upprättande av sådana handlingar. 

När företagen utövar optionsrätten att förvärva projektresultat ska i fråga om 

upphovsmannens rätt till ersättning gälla de principer som anges i det i 

punkt 12 nämnda kollektivavtalet. Vid beräkning av upphovsmannens rätt 

till skälig ersättning ska därvid särskilt beaktas den betydelse, som hans 

uppdrag kan ha haft för tillkomsten av resultatet, vilket innebär att 

arbetstagare vid Högskolan kan erhålla högre ersättningsbelopp än enligt 

kollektivavtalet. 

37


14. Deltagande av forskare i Projektet 

Högskolan ska tillse att de forskare vid högskolan som deltar i projektet, tar 

del av avtalet och med sin namnteckning på kopia av avtalet godkänner dess 

innehåll samt förbinder sig att följa dess bestämmelser. 

15. Kommunikation 

Kommunikation avseende avtalet ska ske i enlighet med bilaga 2. 

16. Force majeure 

Varken Högskolan eller Företagen har någon ersättningsskyldighet mot 

annan Part om denna hindras att utföra sina åtaganden i rätt tid på grund av 

förhållanden som denna inte kunnat förutse och vars menliga inverkan 

denna inte rimligen kunnat undanröja. 

17. Avtalstid 

Detta avtal träder i kraft när det har undertecknas av samtliga parter. Avtalet 

har samma giltighetstid som KK-stiftelsens beslutbrev. Även när avtalet 

upphör att gälla består, förutom vad som i övrigt uttryckligen angivits i 

avtalet, de rättigheter och skyldigheter som regleras i punkterna 9, 10, 11 

och 12. 

18. Förtida upphörande 

Endera Part har rätt att säga upp detta Avtal inom sex (6) månader från att 

ett skriftligt meddelande lämnats till övriga Parter, om någon Part brutit mot 

någon icke oväsentlig bestämmelse i detta Avtal. Detta förutsätter dock att 

rättelse inte vidtagits av den felande Parten inom sextio (60) dagar från 

erhållandet av det skriftliga meddelandet. 

En part som i förtid avbryter sitt deltagande i projektet ska tillse att 

utträdandets inverkan på övriga parters fortsatta deltagande i projektet 

begränsas i möjligaste mån. Avtalets villkor enligt 9, 10, 11 och 12 ska gälla 

även om avtalet är uppsagt i förtid. 

Vid förtida upphörande har Högskolan rätt att utfå ersättning för utfört 

arbete samt styrkta nödvändiga avvecklingskostnader. 

38


19. Överlåtelse 

Ingen av parterna har rätt att helt eller delvis överlåta rättigheterna eller 

skyldigheterna enligt detta avtal utan övriga parters skriftliga medgivande. 

20. Tillkommande Part 

För det fall ny Part ska tillträda avtalet ska de ursprungliga Parterna fatta 

beslut om villkoren för tillträdet. Beslutet ska vara enhälligt. 

21. Ändringar och tillägg 

Ändringar av eller tillägg till detta avtal ska upprättas skriftligen och 

undertecknas av samtliga partner. Muntliga överenskommelser gäller ej. 

22. Tvister 

Parterna är ense om att i den mån tvist uppkommer om tolkning eller 

tillämpning av detta avtal ska Parterna i första hand söka lösa den genom 

förhandling i styrgruppen och i andra hand genom skiljedom enligt 

Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts regler för förenklat 

skiljeförfarande. svensk lag ska vara tillämplig och skiljeförfarandet ska äga 

rum i Stockholm. 

Detta avtal har upprättats i tre (3) exemplar, varav respektive part har 

erhållit var sitt. 

Datum Datum Datum 

Högskolan AB X AB Y 

39


Kort om KK-stiftelsen 

För att stärka Sveriges förmåga att skapa värde vill KK-stiftelsen att 

näringslivet, lärosäten och forskningsinstitut tillsammans utvecklar 

internationellt ledande kunskap och kompetens. Vi lägger särskilt fokus på 

att utveckla förmågan hos medverkande parter att tillsammans skapa 

konkreta resultat, det vi kallar förmågan till samproduktion. 

Genom våra satsningar stödjer vi en stor mängd olika initiativ. Vår roll är i 

huvudsak att vara en aktiv finansiär som skapar möjligheter, förstärker 

effekter och stödjer risktagande. 

KK-stiftelsen har funnits sedan 1994 och har hittills satsat mer än sex 

miljarder kronor i över 1 700 projekt som handlar om på att bygga upp 

profilerade forskningsmiljöer vid nya universitet och högskolor, 

kompetensutveckling i näringslivet och att främja IT-användningen i 

Sverige, bland annat inom skola, lärarutbildning och hälso- och sjukvård. 

Läs mer om stiftelsens arbete på www.kks.se. 

40

IPR-avtal - KK-stiftelsen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?