Zeolit Pt/H-β som isomeriseringskatalysator för biodiesel - Chalmers ...
Zeolit Pt/H-β som isomeriseringskatalysator för biodiesel - Chalmers ...
Zeolit Pt/H-β som isomeriseringskatalysator för biodiesel - Chalmers ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
i kapitel 2.4.2, vilken hävdar att selektiviteten <strong>för</strong> krackning ökar på bekostnad av selektiviteten<br />
<strong>för</strong> i<strong>som</strong>erisering vid ökad temperatur. Teorin i kapitel 2.4.2 refererar till i<strong>som</strong>erisering av n-heptan<br />
men efter<strong>som</strong> båda är linjära kolkedjor och den enda strukturella skillnaden mot hexadekan är<br />
kolkejdans längd, antas trenden vara mycket lik.<br />
Resultaten antyder att den utredda katalysatormassan fungerar bra vid vissa parameterinställlningar.<br />
Som nämnt i kapitel 2.1.1 beror zeoliternas aktivitet av deras struktur och sura säten. <strong>Zeolit</strong> H-<strong>β</strong><br />
har desstutom <strong>för</strong>hållandevis stor porstorlek, vilket delvis kan <strong>för</strong>klara selektiviteten <strong>för</strong> i<strong>som</strong>erisring<br />
<strong>som</strong> antyds av resultaten; den stora porstoleken med<strong>för</strong> att i<strong>som</strong>eriserade produkter kan bildas<br />
i och diffundera ut ur zeoliten.<br />
För att vara en lämplig katalysatormassa får den inte deaktiveras <strong>för</strong> snabbt. Enligt resultaten är<br />
koksbildningen endast mycket liten. Även detta kan <strong>för</strong>klaras med att zeolit H-<strong>β</strong> har större porer<br />
jäm<strong>för</strong>t med andra zeoliter och därmed bör, enligt kapitel 2.4.1, kokbildning <strong>för</strong>hindras genom att<br />
produkter inte hindras från att diffundera ut ur porsystemet.<br />
I övrigt kan det konstateras att det existerar avvikande resultat. Dataserien med LHSV<br />
1,09 m 3 /(m 3 kat · timma) har inte fyra värden, efter<strong>som</strong> pumpen ställdes in fel vid ett tillfälle. Då<br />
erhölls istället LHSV 1,23 m 3 /(m 3 kat · timma), vilket betraktas <strong>som</strong> ett separat värde i samtliga<br />
figurer. I figurerna 7, 8 och 9 följer inte punkterna tillhörande LHSV 1,09 m 3 /(m 3 kat · timma) och<br />
1,23 m 3 /(m 3 kat · timma) trenden <strong>som</strong> övriga LHSV visar. Avvikelsen beror med stor sannolikhet på<br />
gaskromatografen <strong>som</strong> användes i projektet, se kapitel 5.2.<br />
5.2 Granskning av ut<strong>för</strong>ande<br />
Under projektets gång har vissa approximationer <strong>för</strong>ekommit vars inverkan på slutresultatet kan<br />
diskuteras. Biodiesel simuleras i undersökningen av fossil diesel till vilken 10 % hexadekan tillsatts.<br />
Strukturellt finns både likheter och skillnader mellan hexadekan och de på industriell skala<br />
använda metylestrarna av palm och tallolja enligt kapitel 2.2. Den främsta skillnaden utgörs av<br />
att hexadekan saknar esterbindning. En esterbindnings påverkan på katalysatormassans selektivitet<br />
och livslängd utreddes aldrig men bör undersökas närmare in<strong>för</strong> en eventuell uppskalning av<br />
processen.<br />
Det var av särskilt intresse att analysera omsättningen av just hexadekan över katalysatorbädden,<br />
efter<strong>som</strong> det är hexadekanet <strong>som</strong> efterliknar de linjära metylestrarna i <strong>biodiesel</strong> <strong>som</strong> bidrar till de<br />
dåliga köldegenskaperna. På grund av bristande toppseparation vid gaskromatografin kunde toppen<br />
<strong>för</strong> hexadekan dock ej separeras från ämnen med likartade retentionstider och omsättningen<br />
av hexadekan kunde där<strong>för</strong> ej beräknas. Problemet kunde ha lösts genom att ändra temperaturgradienten<br />
och byta till en bättre lämpad kolonn. Temperaturökningen ändrades <strong>för</strong>visso från<br />
18 ◦ C/minut till 9 ◦ C/minut, vilket visade en marginellt bättre toppseparation. En ytterligare<br />
minskning av temperaturökningen bör ha med<strong>för</strong>t bättre toppseparation på bekostnad av analystiden,<br />
vilket skulle ha med<strong>för</strong>t att inte alla nödvändiga analyser skulle ha rymts i projektet.<br />
Gaskromatografianalyserna bidrog även med andra felkällor. Förutom att gaskromatografen uppvisade<br />
dålig toppseparation varierade sammansättningen <strong>för</strong> samma prov vid upprepade analyser,<br />
se bilaga 2. Effekten antogs <strong>för</strong>st bero på variationer i injektionsmetod, men effekten kvarstod även<br />
då samma prov injicerades upprepade gånger av samma person på samma sätt. På grund av dålig<br />
toppseparation och varierande resultat ansågs gaskromatografen ej vara till<strong>för</strong>litlig <strong>för</strong> analyser<br />
av sammansättning av enskilda ämnen. Problemet <strong>för</strong>sökte <strong>för</strong>minskas genom att istället betrakta<br />
retentionstidsintervall och undersöka om variationerna då minskade. Resultatens variation minskade<br />
något, så att i alla fall trender kunde påvisas. Exempelvis syns i figur 6 att resultaten <strong>för</strong><br />
20