Zeolit Pt/H-β som isomeriseringskatalysator för biodiesel - Chalmers ...
Zeolit Pt/H-β som isomeriseringskatalysator för biodiesel - Chalmers ...
Zeolit Pt/H-β som isomeriseringskatalysator för biodiesel - Chalmers ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1 Inledning<br />
1.1 Bakgrund<br />
Det svenska oljebolaget Preem säljer idag en diesel med upp till 30 % inblandning av biomaterial,<br />
vilket sänker det fossila koldioxidutsläppet jäm<strong>för</strong>t med fossil diesel [1]. På grund av svensk<br />
miljölagstiftning har <strong>biodiesel</strong> stora skattelättnader jäm<strong>för</strong>t med fossil diesel, vilket i sin tur lämnar<br />
utrymme <strong>för</strong> <strong>biodiesel</strong> att konkurrera <strong>som</strong> drivmedel ur lönsamhetssynpunkt [2]. Där<strong>för</strong> finns det<br />
stora vinster i att finna lösningar <strong>som</strong> kan öka halten <strong>för</strong>nybar råvara i diesel. Biodiesel har dock<br />
sämre köldegenskaper än fossil diesel, efter<strong>som</strong> de linjära n-alkanerna i <strong>biodiesel</strong>n börjar kristaliseras<br />
vid högre temperatur än motsvarande <strong>för</strong>grenade iso-alkaner och där<strong>för</strong> måste andelen<br />
biomaterial i dieseln minskas på vintern.<br />
För att <strong>för</strong>bättra köldegenskaperna hos <strong>biodiesel</strong>n och därmed möjliggöra större inblandning av<br />
biomaterial i bränslet även på vintern är det alltså av intresse att omvandla n-alkaner till isoalkaner,<br />
vilket sker genom i<strong>som</strong>erisering. Vid i<strong>som</strong>eriseringen sker dock många andra reaktioner.<br />
Där<strong>för</strong> används katalytisk i<strong>som</strong>erisering, då katalysatorn, <strong>för</strong>utom att accelerera reaktionerna, även<br />
påverkar selektiviteten, så att i<strong>som</strong>erisering <strong>för</strong>edras fram<strong>för</strong> andra reaktioner.<br />
Katalys spelar idag en avgörande roll vid industriell produktion av kemikalier. För petroleumindustrin<br />
har katalys inneburit att större andel av råoljan kan utnyttjas, vilket har med<strong>för</strong>t stora<br />
vinster. En intressant grupp katalytiska ämnen inom petroleumindustrin är zeoliter, vilka är mikroporösa<br />
strukturer med porer av karaktäristisk storlek och <strong>som</strong> med <strong>för</strong>del kan impregneras med<br />
ädelmetaller, exempelvis platina, och användas <strong>som</strong> katalysatorer [3]. <strong>Zeolit</strong> H-<strong>β</strong> är en intressant<br />
zeolit <strong>som</strong> har porer av molekylär storleksordning och därmed bör vara lämplig <strong>som</strong> katalysatormassa.<br />
1.2 Syfte<br />
Syftet med kandidatarbetet är att tillverka katalysatorpartiklar av platinaladdad zeolit H-<strong>β</strong> och<br />
utvärdera dem <strong>som</strong> i<strong>som</strong>eriseringskatalysator <strong>för</strong> <strong>biodiesel</strong>. Erhållna resultat ska underlätta val av<br />
i<strong>som</strong>eriseringskatalysator <strong>för</strong> Preemraff i Göteborg så att de i framtiden kan producera <strong>biodiesel</strong><br />
med en högre halt biomaterial med bra köldegenskaper oberoende av årstid.<br />
1.3 Problem<br />
För att kunna utvärdera zeolit <strong>Pt</strong>/H-<strong>β</strong> <strong>som</strong> i<strong>som</strong>eriseringskatalysator <strong>för</strong> biodesel behöver katalysatorpartiklar<br />
tillverkas med given sammansättning av zeolit H-<strong>β</strong>, bärmaterial och bindemedel <strong>för</strong><br />
att därefter laddas med platina. Efter<strong>som</strong> blandningen uppträder dilatant efter tillsats av vatten<br />
[4], det vill säga att den ökar sin viskositet då den utsätts <strong>för</strong> skjuvning, behöver rätt mängd vatten<br />
tillsättas till blandningen <strong>för</strong> att framställningen av katalysatorpartiklarna ska vara möjlig.<br />
Det måste verifieras att de erhållna katalysatorpartiklarna är aktiva och kan i<strong>som</strong>erisera <strong>biodiesel</strong><br />
överhuvudtaget. Dessutom kommer katalysatorpartiklarna inte ha konstant aktivitet; fram<strong>för</strong>allt<br />
i början har katalysatormassan hög aktivitet på grund av de mycket sura aktiva säten <strong>som</strong> då<br />
finns i zeoliten [5]. Dessa aktiva säten <strong>för</strong>giftas dock snabbt genom koksbildning tills att katalysatorn<br />
når en lägre approximativt konstant aktivitetsnivå [5]. Även efter denna initiala koksbildning<br />
fortsätter <strong>för</strong>giftningen av katalysatorn, om än långsammare. För att kunna urskilja om resultat<br />
härrör från aktivitets<strong>för</strong>ändringar hos katalysatormassan eller om resultat kommer av ändringar<br />
av kontrollerade parametrar bör alltså <strong>för</strong>giftningen av katalysatormassan undersökas.<br />
Då katalysatormassan installeras i en pilotanläggning <strong>för</strong>väntas ett flertal reaktioner ske <strong>för</strong>utom<br />
i<strong>som</strong>erisering, varav endast ett fåtal är gynnsamma. En betydande sidoreaktion är krackning, vilken<br />
1