MiljÃ¶arbete i offentlig sektor - IVA

Miljöarbetets 

nya arena 

Panel: Miljöarbete 

i offentlig sektor

KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) 

är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska 

och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. 

I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår 

IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och 

konkurrenskraft. För mer information om IVA och IVAs projekt, 

se IVAs webbplats: www.iva.se 

Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2007 

Box 5073, SE-102 42 Stockholm 

Tfn: 08-791 29 00 

IVA-M 367 

ISSN: 1102-8254 

ISBN: 91 7082 766-4 

Grafisk idé: AMGD 

Layout: Eva Stattin & Pelle Isaksson, IVA 

Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil 

via projektets hemsida www.iva.se/mna

Innehållsförteckning 

1. Förord 5 

2. Sammanfattning 7 

3. Inledning 9 

4. Arenor att påverka 13 

– ett 15-årsperspektiv 

5. Slutsatser och förslag 25 

– för ett effektivt miljöarbete i offentlig sektor 

6. Goda exempel 31 

7. Bilaga 37

1. Förord 

Världens länder står inför stora miljöutmaningar, 

vissa av dessa utmaningar har global omfattning. 

Miljöproblemens globala karaktär kräver 

såväl internationella överenskommelser som 

nationellt agerande. De strategiska prioriteringarna 

för hur man tar sig an utmaningarna kan 

skilja stort länder emellan. Vilken riktning ska 

en svensk strategi ha? Hur samspelar aktörerna 

på arenorna för miljöarbete på bästa sätt? Sett i 

ett nationellt perspektiv handlar det om att både 

minska miljöproblemens omfattning och stärka 

vår position inom området. Vem bör då ha ansvar 

för frågornas utveckling så att problemen får sin 

lösning? 

Under 2006 startades projektet ”Miljöarbetets 

nya arena”. Ambitionen med projektet är att 

starta en diskussion kring frågorna ställda ovan. 

Målet är att svara på hur vi i Sverige på bästa sätt 

kan bidra till en hållbar utveckling samtidigt som 

vi utnyttjar komparativa fördelar som utvecklar 

och stärker svenskt näringsliv. 

Under hösten 2006 påbörjade två expertpaneler 

arbetet med att analysera förutsättningarna 

utifrån två olika perspektiv, den ena – panelen 

”Miljödriven strukturomvandling” – med 

näringslivets förutsättningar och behov i fokus, 

den andra – panelen ”Miljöarbete i offentlig sektor” 

– med offentlig sektors roll i fokus. 

En prioriterad fråga för den näringslivsinriktade 

panelen har varit att skilja ut Sveriges främsta 

styrkor inom miljöteknik och miljökunnande 

och lämna förslag till hur svensk miljöteknik kan 

främjas, inte minst på exportsidan. Panelen som 

utgått från offentlig sektor har prioriterat att tydliggöra 

vad offentlig sektor kan och bör spela 

för roll samt att belysa frågorna i det globala perspektivet, 

då Sverige allt mer blir en del av världen 

och många av lösningarna till miljöproblemen 

ligger i internationella överenskommelser. 

Sammansättningen av panelerna speglar fokus för 

respektive panel. Panelerna har dock haft en bred 

sammansättning med representanter från olika 

branscher/discipliner för att på bästa sätt kunna 

analysera och spegla behovet av utveckling inom 

området och också bredda kontaktytorna olika 

aktörer sinsemellan. I panelen ”Miljöarbete i offentlig 

sektor” har följande personer deltagit: 

Ordförande Lena Johansson, Kommerskollegium, 

Per O Andersson, Ericsson AB, Åsa Bergström, 

Recip AB, Mikael Edelstam, Miljöstrategi AB, 

Ethel Forsberg, Kemikalieinspektionen, Lena Gipperth, 

Göteborgs universitet, Per Inge Grennfelt, 

IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Mats Nordenskjöld, 

IF AB, Ewa Rabinowicz, Livsmedelsekonomiska 

institutet, Ulf Svidén, Naturvårdsverket, 

Elisabet Söderström, Stockholms stad, Göran 

Uebel, Nutek, Rolf Åkerblom, SWEDbank AB 

samt projektledare Johan Schuber, IVA. 

Panelerna har haft ett antal förstudier som underlag 

för sina analyser. Dessa beskriver miljöhistorik, 

nya arenor för att driva miljöarbete, 

globala resursflöden, drivkrafter för miljöteknik, 

svenska styrkeområden inom miljöteknik samt 

hur riskkapitalister ser på miljöteknikområdet. 

Panelernas arbete kommer i sin tur att utgöra 

underlag för en syntes där de olika perspektiven 

panelerna har arbetat utifrån ska vägas samman. 

Resultatet presenteras i en syntesrapport. Med 

projektets olika delrapporter, och även genom de 

diskussioner som bidragit till dessa, hoppas vi underlätta 

för tydliga prioriteringar och förslag till 

hur olika aktörer kan bidra till en bättre miljö 

samt utveckla och stärka svenskt näringsliv inom 

miljöområdet. Vi vill tacka arbetsgrupperna för 

det engagemang de lagt ned i arbetet och ser fram 

emot att följa hur panelernas förslag kommer att 

tas emot. 

Thomas Malmer, huvudprojektledare 

Lena Johansson, ordförande

2. Sammanfattning 

Uppdraget för panelen ”Miljöarbete i offentlig 

sektor” har varit att belysa vilken roll offentlig 

sektor bör inta för att på bästa sätt medverka till 

lösningar av de förestående utmaningarna. Tydliggörande 

av roller behövs både i de sammanhang 

där Sverige agerar från ett nationellt perspektiv 

och när vi deltar i internationella förhandlingar, 

bland annat genom EU. 

Dålig miljö är en kostnad för samhället. En central 

roll för offentlig sektor är att sätta ett värde 

på miljön och ge incitament till mer miljövänligt 

beteende. Mest direkt sker det genom att offentlig 

sektor prissätter miljöpåverkan genom olika styrmedel, 

som exempelvis miljöavgifter och subventioner. 

Det är uppenbart att kraftfulla åtgärder 

behövs. Mobiliseringen av det politiska tryck 

(och det mod) som är nödvändigt för att vidta 

dessa åtgärder kräver en gedigen kunskaps- och 

erfarenhetsbas. 

Panelen anser att det behövs mer kunskap om 

miljö och styrmedel samt en systematisk utvärdering 

av olika styrmedels effekter. Samtidigt 

måste den kunskap som finns verkligen användas. 

Samhället behöver ökad kunskap om attityder 

och beteendemönster, om hur människor värderar 

miljö och natur och om konsumenters vilja att 

betala för miljövärden. 

Arenan för att påverka det internationella miljöarbetet 

har i stor utsträckning flyttats från Sverige 

till EU. Numera är det i stor utsträckning EU 

som agerar förhandlingspart och påverkar internationell 

lagstiftning. Aktiviteter som kan stärka 

Sveriges roll i EU-arbetet bör därför prioriteras. 

Internationell standardisering har blivit allt viktigare 

för globala företag. Sverige har mycket att 

vinna på att ha en aktiv roll i internationellt 

standardiseringsarbete. 

En stark hemmamarknad med ett progressivt 

miljöarbete är emellertid viktig för att Sverige 

ska få ett gensvar för den inriktning som Sverige 

väljer att driva internationellt. Panelen anser att 

ett väl fungerande kunskaps- och innovationssystem 

är essentiellt för att Sverige ska kunna föra en 

offensiv miljöpolitik inom EU och inom övrigt internationellt 

miljöarbete. Samtidigt är företagen 

beroende av att visa produkter och system i drift 

för kunder. 

Panelen ser att offentlig upphandling kan användas 

som ett verktyg för att skapa denna viktiga 

hemmamarknad. En viktig uppgift för offentlig 

sektor är att aktivt bidra till att mesta möjliga 

miljönytta uppnås till största möjliga kostnadseffektivitet. 

Men då Sverige både agerar som nationell 

aktör, med svenska förutsättningar som bas 

för beslut, och som en av 27 EU-nationer behövs 

ett helhetstänkande. Panelen ser att omvärldsbevakning, 

systemanalys och ökad samverkan 

mellan offentlig sektor, näringsliv och forskning 

utgör viktiga delar för ett rationellt miljöarbete 

och även för att skapa effektiva styrmedel som 

harmoniseras med EUs övriga nationer. 

De slutsatser och förslag som panelens arbete har 

resulterat i är generella. Målet är nödvändiga systemomställningar 

på arenan för miljöarbete, där 

offentlig sektor är en viktig aktör. 

Som framgått anser panelen att en central roll 

för offentlig sektor är att påverka beteenden i 

miljövänlig riktning. Det handlar om styrmedel 

på marknaden, men det handlar också om att 

stimulera såväl forskning och utveckling som innovationer 

och entreprenörskap. 

Andra centrala roller för offentlig sektor kan 

sammanfattas i: 

• kunskapsuppbyggnad, 

• stabila, långsiktiga och konsekventa spelregler 

för näringslivet 

• delta i internationella förhandlingar 

• föregångare för hållbar utveckling

Genom förslagen nedan vill panelen bidra med 

underlag till hur ett effektivt och rationellt 

miljöarbete kan uppnås: 

• Samverkansuppdraget för myndigheter 

behöver förstärkas. Inrätta därför dialogpaneler 

som arbetar utifrån problemorienterande 

frågor som berör miljöpolitik, 

FoU, företags- och affärsutveckling. Dessa 

paneler bör utgöras av relevanta aktörer som 

tillsammans bidrar till ökad dialog mellan 

myndigheter, företag och miljöorganisationer, 

så att förankringen av svenska förslag i EUkommissionens 

arbete blir god. 

• Uppmuntra myndigheter att mer aktivt delta 

i de expert- och arbetsgrupper som EUkommissionen 

sätter upp. 

• Olika styrmedels effektivitet behöver utvärderas. 

Detta kan uppnås genom systemanalys 

av uppnådd miljönytta i relation till 

samhällsekonomisk kostnadseffektivitet. 

• Myndigheters deltagande i standardiseringsarbete 

kan öka och bör uppmuntras 

från statligt håll, även deltagande vid utveckling 

av produktstandarder bör uppmuntras. 

• Stimulans till små och medelstora företag 

(SMF) att delta i standardiseringsarbete och 

finansiellt stöd till SMF så att internationella 

standards kan implementeras. 

• Ökad kunskap om människors attityder 

och beteendemönster i fråga om 

miljöarbete är nödvändigt. Det behövs 

också mer kunskap om olika styrmedel 

och miljösatsningars miljönytta. Utvärdera 

därför nuvarande kunskapsbas och 

analysera kompletteringsbehov och 

sammanställ Sveriges egna, men även 

andra länders erfarenheter. Öka stödet till 

samhällsvetenskaplig forskning som ger 

kunskap om uppnådd miljönytta och hur 

människors beteenden påverkas. 

• Skapa system för att sprida goda exempel 

för miljödriven offentlig upphandling och 

tekniska innovationer, så kallade ”best 

practices”, mellan kommuner och landsting. 

• Tillgängligheten av information för företag 

behöver underlättas och myndigheter kan 

samverka för att åstadkomma detta genom 

att skapa en “one stop shop” som samlar 

information om: 

- förändrade lagar, föreskrifter och 

förordningar inom Sverige och EU 

anpassade efter bransch 

- nya standarder samt information om 

deltagande i standardiseringsarbete 

- aktuella upphandlingar på såväl nationell 

nivå som EUs inre marknad samt utlysning 

av konsultuppdrag från EU 

- aktuella upphandlingar på internationella 

marknader, tillväxtekonomier, u-länder 

- handbok i hållbar upphandling samt 

mallar, checklistor för detta

3. Inledning 

Ett alltmer enigt forskarsamhälle menar att en 

omställning mot hållbar utveckling är nödvändig 

för att få bukt med de globala miljöförändringarna. 

Klimatförändringar, brist på resurser (till 

exempel vattenförsörjning, mark, råvaror) och 

urbanisering gör att Sverige påverkas både direkt 

och indirekt, genom att miljöproblemen är komplexa 

och globala. 

Syfte och uppdrag 

Projektet ”Miljöarbetets nya arena” vill undersöka 

hur vi i Sverige på bästa sätt kan bidra till en hållbar 

utveckling samtidigt som vi utnyttjar komparativa 

fördelar och stärker svenskt näringsliv. Vilka 

är de nya arenorna för att påverka det globala 

miljöarbetet? Vilken roll bör offentlig sektor ha 

för att medverka till lösningar av de förestående 

utmaningarna med fortsatt god välfärd? 

Arbetet har bedrivits i två paneler, ”Miljödriven 

strukturomvandling” och ”Miljöarbete i offentlig 

sektor”. I denna rapport redovisas resultatet av 

arbetet i panelen ”Miljöarbete i offentlig sektor”. 

Det övergripande projektet ”Miljöarbetets nya 

arena” vill undersöka tre områden som på olika 

sätt berör det svenska miljöarbetet och svenska 

företag: 

• Globala resursflöden – nu och i framtiden. 

Vilka är viktiga för Sverige och svenskt 

näringsliv? 

• Miljöteknikmarknad och miljödriven 

utveckling, Sveriges position och möjligheter 

på dessa marknader? 

• Styrmedel och innovationskraft. 

Utvecklingsmöjligheter för att bedriva 

miljöpolitik. Hur miljöpolitik och 

innovationssystem kan verka för en bättre 

miljö, och även för att utveckla marknaden 

för miljöteknik i Sverige. Vilka roller olika 

aktörer kan ha i framtiden. 

Panelen för ”Miljöarbete i offentlig sektor” har 

gjort bedömningen att det är främst de två sistnämnda 

punkterna som är relevanta för panelens 

arbete; hur offentlig sektor kan stimulera 

företag att utveckla varor och tjänster som är 

miljöeffektiva, samt utforma styrmedel som ger 

avsedda miljöeffekter för samhället. 

Under panelens arbete tydliggjordes att offentlig 

sektors huvudsakliga uppgift är att uppnå mesta 

möjliga miljönytta för samhället till största möjliga 

kostnadseffektivitet. Den senaste tidens intensiva 

debatt om miljö och energi är ett tydligt exempel 

på att miljöfrågorna är en central angelägenhet 

för staters regeringar och för näringslivet, men 

den visar framförallt att frågorna även kräver 

internationellt överenskomna lösningar. 

Frågeställningar 

Projektet har som ett gemensamt axiom utgått 

från att betydande globala förändringar kommer 

att äga rum med ett tidsperspektiv på 15 år 

när det gäller klimat, rent vatten, knappa naturresurser/ökade 

råvarupriser, energiförsörjning samt 

urbanisering. 

Hur kan då offentlig sektor bidra för att bromsa 

dessa förändringarna? Ett sätt är att styra politiken 

så att människor minskar sin miljöpåverkan. 

En naturlig frågeställning för panelen har därför 

varit: 

Vilka är de mest effektiva styrmedlen och hur 

skall dessa på bästa sätt utformas/användas/ 

utvecklas? 

• för att påverka marknaden, konsumenter och 

producenter 

• för att stimulera forskning och utveckling 

• för att stimulera innovationer och 

entreprenörskap

Utvecklingsfas 

Analysfas 

Styrmedel 

Idégenering 

Klustring till 

områden 

Sambandsanalys 

Prioritering 

Arenor: 

- lokalt 

- nationellt 

- internationellt 

Prioriterade 

områden 

Figur 1: Idégenereringen baserades på konkreta idéer till lösningar på effektiva styrmedel, samt att dessa skall ha 

förutsättningar för att genomföras i Sverige. Varje kluster/utvecklingsområde gavs ett namn, en kort beskrivning av 

vilket eller vilka miljöproblem det löser samt vad vinsten blir för samhället och företagen. 

Nästa fråga för panelen är var problemen kan angripas? 

Det vill säga vilka arenor offentlig sektor 

bör arbeta mot för att uppnå mesta miljönytta per 

satsad krona. I arbetet med att identifiera arenor 

tydliggörs komplexa samband med syfte att få ett 

översiktligt perspektiv. Ett vidare resonemang om 

arenabegreppet förs i IVA-rapporten ”The arenas 

of environmental management”. 

Metod och struktur 

Panelen bestod av ledamöter från offentlig sektor, 

näringsliv och akademi som har träffats under 

fem arbetsmöten varav ett längre internat. Panelens 

diskussioner har kompletterats med intervjuer 

av experter. 

Arbetet i panelen skedde i två faser, en utvecklingsfas 

och en analysfas, se figur 1. För att besvara 

frågeställningarna vilka styrmedel som är 

mest effektiva och vart offentlig sektor skall rikta 

fokus för att nå största påverkan i det globala 

miljöarbetet med ett 15-års perspektiv, identifierades 

först ett antal nyckelområden för vad som 

är effektiva styrmedel, se nedan. Processledning 

ägde rum i samarbete med Kairos Future. 

Panelen definierade följande nyckelområden: 

• Systemanalys och omvärldsbevakning 

• Samverkan mellan svenska aktörer 

• Styrmedel för miljöanpassning 

• Stimulerad innovation 

• Kunskap om styrmedel 

• Miljödriven samhällsplanering 

• Nyckelaktörer in i EU 

• Bättre kompetensförsörjning av offentlig 

sektor 

• Framgångsrik export 

• Nya varor och tjänster 

• Miljödriven upphandling 

• Differentierade skatter och avgifter 

I analysfasen bedömdes därefter respektive nyckelområdes 

beroendeförhållande till alla andra. På 

så sätt växte en struktur fram som dels visar 

nyckelområden som alla är viktiga för ett effektivt 

och rationellt miljöarbete, dels visar vilka områden 

som kan hindra andra från att utvecklas. 

Analysen resulterade i tre övergripande villkor för 

ett framgångsrikt miljöarbete, nämligen Svenskt 

helhetstänkande, Kunskap som pådrivare samt 

Effektskapande åtgärder, se figur 2. 

Analysen visar att väl fungerande nyckelområden 

inom boxarna Svenskt helhetstänkande 

och Kunskap som pådrivare är en förutsättning 

för att Effektskapande åtgärder (nya varor och 

tjänster med minskad miljöpåverkan, miljödriven 

offentlig upphandling, differentierade skatter och 

avgifter och framgångsrik export av miljöteknik) 

skall nå sin potential att bidra till tillväxt och omställning. 

Kunskap som pådrivare skall stimulera innovation, 

bidra med ökad kunskap om styrmedel samt 

stimulera miljödriven samhällsplanering. Kontinuerlig 

kompetensförsörjning av offentlig sektor 

stimulerar till att utveckla miljödriven offentlig 

10

Svenskt 

helhetstänkande 

Styrmedel för 

miljöanpassning 

3 

Samverkan mellan 

svenska aktörer 

11 

7 

Systemanalys 

och omvärldsbevakning 

Kunskap som 

pådrivare 

Stimulerad 

innovation 

1 

8 

Kunskap om Nyckelaktörer in i EU 

styrmedel 

10 12 

Miljödriven 

5 samhällsplanering 

Bättre kompetensförsörjning 

av 

offentlig sektor 

Effektskapande 

åtgärder 

2 

Framgångsrik 

export 

Nya varor 

och tjänster 

6 

4 

Miljödriven 

offentlig upphandling 

9 

Differentierade 

skatter och avgifter 

Figur 2: Sambandsanalys visar ett antal klusters beroendeförhållande till varandra. Pilar från ett området till andra 

områden anger att de senare är beroende av området för att kunna utvecklas. 

upphandling samt att utforma effektivare skatter 

och avgifter. 

Ett svenskt helhetstänkande bedöms vara mycket 

viktigt för ett effektivt och rationellt miljöarbete, 

med starka beroendeförhållanden till både Kunskap 

som pådrivare och Effektskapande åtgärder. 

Framtids- och systemanalys med väl fungerande 

omvärldsbevakning är viktiga verktyg för offentlig 

sektor för att utforma långsiktiga mål och prioriteringar. 

En ökad samverkan mellan myndigheter samt 

mellan myndigheter och företag är en förutsättning 

för att områden som till exempel kompetensförsörjning 

av offentlig sektor, miljödriven 

samhällsplanering samt påverkan av nyckelaktörer 

inom EU för Sveriges miljömål skall fungera 

väl. En ökad samverkan mellan svenska aktörer 

bedöms även vara en förutsättning för framgångsrik 

export av miljöteknik. 

Utformning av styrmedel för miljöanpassning 

påverkar samhällsutvecklingen i form av 

miljödriven samhällsplanering och miljödriven 

offentlig upphandling, men är i sin tur beroende 

av väl fungerande framtids- och systemanalys 

med god omvärldsbevakning. 

Så kan rapporten läsas 

För ett resonemang kring vad offentlig sektor kan 

göra för att stimulera till prissättning av miljöproblem, 

påverka konsumtionsmönster samt 

medverka till att företag inom miljöteknikområdet 

blir konkurrenskraftiga är det viktigt att tydliggöra 

den offentliga sektorns roll. När och var 

skall offentlig sektor ingripa? Utifrån analysen 

av beroendeförhållanden mellan viktiga områden 

som offentlig sektor kan påverka och som har betydelse 

för miljöarbetet har panelen identifierat 

tre arenor. De bedöms ha stor betydelse för att 

hantera de globala miljöutmaningarna och till 

dessa arenor bör offentlig sektors ansträngningar 

koncentreras: 

11

• Marknadens funktionssätt och dess 

producenter och konsumenter 

• Kunskaps- och innovationssystemet 

• Den internationella arenan. 

Kapitel 4.1 – ”Marknadens funktionssätt – producenter 

och konsumenter” ger en förståelse av varför 

offentlig sektor behöver ingripa i marknaden, 

samt diskuterar hur detta kan göras och i vilken 

omfattning. Kapitel 4.2 tar upp kunskaps- och 

innovationssystemets roll som redskap för att 

stimulera samhällutveckling, men även vikten av 

dess roll för att nå offensiva svenska miljömål och 

för att sedan kunna påverka den internationella 

arenan. Kapitel 4.3 om EU och de internationella 

arenorna ägnas åt en diskussion om vikten av effektiv 

påverkan och prioritering på rätt nivå. 

De förslag som kommit fram under panelens diskussioner 

i kapitel 5 skall ses som generella verktyg 

för ett effektivt och rationellt miljöarbete, 

som på sikt ska bidra till nödvändiga systemomställningar. 

Rapporten avslutas med en rad exempel som visar 

på möjligheterna för offentlig sektor att bedriva 

ett framgångsrikt miljöarbete. 

12

4. Arenor att påverka 

– ett 15-årsperspektiv 

4.1 Marknadens funktionssätt 

– producenter och konsumenter 

Marknadens funktion har avgörande betydelse 

för långsiktiga möjligheter till hållbar utveckling 

med tillväxt, ökad välfärd, god hälsa och hög sysselsättning. 

De globala miljö- och energiutmaningar 

världen står inför kommer på olika sätt att 

innebära nödvändiga ingripanden i marknadens 

funktionssätt. I en av de senaste rapporterna från 

FN:s klimatpanel IPCC (2007) visar ett enat forskarsamhälle 

att den globala uppvärmningen orsakats 

av människans påverkan. En lösning av de 

miljö- och energiutmaningar världen står inför 

pekar därför på ytterligare behov av offentliga ingrepp 

för att korrigera marknadsmekanismerna så 

att utsläppen av klimatpåverkande gaser minskar. 

Det är emellertid viktigt att åtgärderna utformas 

på ett sätt som bidrar till ett effektivt resursutnyttjande. 

Detta kapitel ägnas åt en närmare 

genomgång av marknadens funktion. Därefter 

diskuteras offentlig sektors roll, vilka möjligheter 

som finns att påverka marknadens funktion samt 

vilka styrmedel som står till offentlig sektors förfogande. 

Marknadens funktionssätt 

I den perfekt fungerande marknadsekonomin kommer 

konsumenterna, företagarna, de anställda och 

kapitalägarna, utan att ”tänka” på det fatta de 

beslut som leder till den högsta möjliga samhällsekonomiska 

nyttan. Konsumenterna förutsätts 

ha fullständig kunskap om varornas egenskaper 

och priser. Försöker ett företag ta ut ett högre pris 

för en viss vara kan konsumenter vända sig till 

andra företag som erbjuder samma vara fast till 

lägre pris. Företag producerar de varor som konsumenterna 

vill ha och kan betala för. Konkurrensen 

gör att företagen dessutom måste förbättra 

sin teknik och producera varor och tjänster 

så billigt som möjligt. Kapital och arbetskraft 

styrs hela tiden till sektorer där de är som mest 

produktiva och därmed får högst ersättning. Det 

finns ett starkt omvandlingstryck i ekonomin, 

då aktörerna hela tiden tvingas anpassa sig till 

förändrade förutsättningar. 

I verkligheten fungerar givetvis marknaden inte 

perfekt, vilket motiverar ingrepp från offentlig 

sektor. Ett skäl är att konsumenter sällan har fullständig 

kunskap om en vara eller tjänst. Tillgång 

till och utformning av information om till exempel 

olika varors miljöpåverkan kan ha stor påverkan 

för konsumenters val. Ett annat är inträdesoch 

etableringshinder som kan leda till att goda 

idéer inte förverkligas. Ytterligare ett skäl är så 

kallade externa effekter (effekter som inte fångas 

upp i marknadspriserna). Miljöskador, som uppstår 

vid tillverkning eller användning av en vara 

är en typisk negativ extern effekt. Skadan innebär 

en kostnad för samhället men den avspeglas inte i 

tillverkarens produktionskostnader eller i det pris 

som konsumenten betalar för varan. Detta beror 

på att miljöresurser ofta är så kallade kollektiva 

nyttigheter, det vill säga. varor och tjänster som 

kan utnyttjas av flera konsumenter samtidigt. 

Den som använder luften eller vattnet hindrar 

inte andra från att göra detsamma. För en enskild 

konsument eller producent framstår miljöresurser 

som en helt fri resurs som det inte finns någon 

anledning att hushålla med. 

Offentlig sektors roll 

Den offentliga sektorn har möjlighet att ändra 

marknadens spelregler på grund av dess lagstiftande 

roll. Lagstiftningsmonopolet bör användas 

till att skapa spelregler som bidrar till att 

förbättra marknadens funktion och samtidigt fungerar 

som drivkrafter för att nå miljömål och hindra 

överkonsumtion av kollektiva miljöresurser. 

Vissa naturresurser (till exempel luft och vatten) 

påverkas av konsumtion och produktion i andra 

länder. Den offentliga sektorns ansvar för lagstiftningen 

är i regel begränsat till landets eget 

13

territorium. Alltså krävs även internationellt 

samarbete i olika former, som offentlig sektor 

kan delta i eller initiera. I det internationella arbetet 

agerar offentlig sektor direkt genom den svenska 

regeringen, eller genom EU som ofta är en förhandlingspart 

i det internationella samarbetet. 

Det finns ett antal generella krav på effektiva 

spelregler. De måste leda rätt, det vill säga påverka 

på ett sådant sätt att syftet med regeln uppnås. 

Spelreglerna måste vara accepterade, det vill 

säga framstå som rimliga och logiska. Reglerna 

måste vara tydliga så att de inte missförstås eller 

tillämpas olika för olika aktörer. Kostnaderna för 

att administrera en regel eller för tillsyn får inte 

vara så höga så att de äter upp hela nyttan med 

den. Slutligen måste spelreglerna vara stabila och 

förutsägbara så att aktörerna kan planera långsiktigt, 

men samtidigt krävs en flexibilitet för 

anpassning till nya förutsättningar. Avvägningen 

mellan stabilitet och flexibilitet kan vara svår. En 

rad förslag för att ta bort onödiga hinder för företagen 

ges i Nutek:s rapport Näringslivets administrativa 

kostnader på miljöområdet. 

Enligt rapporten uppgår näringslivets administrativa 

kostnader med anledning av svensk miljölagstiftning 

till 3,64 miljarder kronor per år. Med 

administrativa kostnader avses företagens kostnader 

för att upprätta, lagra eller överföra information 

eller uppgifter som föranletts av krav i lagar, 

förordningar, föreskrifter och allmänna råd. 

Flera förslag till regelförbättringar är kopplade 

till hur information förmedlas till företagen samt 

att handläggningen på myndigheterna behöver 

harmoniseras. Företagen upplever att det finns 

stora lokala skillnader mellan hur samma krav 

under samma förutsättningar hanteras av lokala 

myndigheter. Enskilda handläggare påverkar 

vilken informationsnivå som krävs av företagen. 

Det kan även förekomma lättnader för företag 

i län/regioner med stort behov av näringslivsverksamhet 

och arbetstillfällen vilket snedvrider 

konkurrensen. Sammantaget finns alltså ett behov 

av att se över systemen för att de ska fungera 

bättre. 

Styrmedel 

De formella spelreglerna på miljöområdet består 

av olika styrmedel. Styrmedel skall utformas så 

att de tar hänsyn till risken för snedvridning av 

konkurrens mellan företag. Administrativa styrmedel 

avser lagstiftning, regleringar, normer och 

olika typer av restriktioner, till exempel förbud 

eller påbud. De påverkar kostnaderna för aktörerna 

indirekt. Skärpta gränsvärden för utsläpp 

kan till exempel kräva investeringar i reningsutrustning 

som ökar produktionskostnaderna. 

Ekonomiska styrmedel är sådana som direkt 

syftar till att påverka priser eller kostnader. Andra 

miljöpolitiska åtgärder som fungerar som 

spelregler för marknaden, såsom olika typer av 

insatser för ökad kunskap, upphandling och frivilliga 

överenskommelser, behandlas i kapitel 4.2. 

Lagstiftning och internationella 

överenskommelser 

Att naturresurser delvis är kollektiva varor är en 

viktig förklaring till företagens begränsade intresse 

att utveckla teknik med minskad miljöpåverkan. 

Det blir svårt för marknaden att sätta ett pris på 

vissa naturresursers värde. Enskilda producenter 

och konsumenter saknar incitament att betala för 

sin resursanvändning. En grundläggande uppgift 

för lagstiftarna är därför att se till att definiera 

äganderätter till miljöresurser som stimulerar 

konsumenter att betala mer för en vara eller tjänst 

som är miljöanpassad. 

Ett resultat av definierade äganderätter blir att enskilda 

producenter och konsumenter kan tvingas 

att kompensera övriga medborgare för sin förbrukning 

av de gemensamma naturresurserna. 

Både producenter och konsumenters beteenden 

kan påverkas genom direkta krav på hänsyn eller 

genom förbud. 

Kvantitativa regleringar innebär att lagstiftarna 

bestämmer konsumtionsnivå av en vara eller tjänst 

(detta beslutas numera i hög grad på EU-nivå). De 

kan vara effektiva under vissa förutsättningar, till 

exempel när miljöskadan blir betydande även av 

ett begränsat utnyttjande av resurserna. Ett exempel 

är när restprodukterna av verksamheten 

har mycket lång nedbrytningstid (till exempel det 

svenska förbudet mot användning av kvicksilver, 

DDT och PCB i varor och produkter samt det 

svenska förbudet mot användning av freoner). 

Kvantitativa regleringar kan dock vara ineffektiva 

i den meningen att de, till skillnad från ekonomiska 

styrmedel, inte ger upphov till dynamiska 

14

incitament eftersom det inte finns någon anledning 

att ändra konsumtionsmönster eller förbättra 

produktionsteknologin när det kvantitativa målet 

väl har uppnåtts. Nivån för målet (som resulterar 

i indirekt prispåverkan) kan i och för sig ändras 

successivt över tiden. Problemet är att detta minskar 

stabiliteten i spelreglerna, vilket kan innebära 

att det blir svårare att få dem accepterade av 

marknadens aktörer. 

Ekonomiska styrmedel 

Med ekonomiska styrmedel eller marknadsbaserade 

styrmedel (MBI) menas skatter, avgifter och 

subventioner. Skatter och avgifter ger via priset 

signaler till aktörerna att vidta lämpliga åtgärder 

för att anpassa till exempel tillverkningsprocessen 

eller val av råmaterial. Subventioner kan stimulera 

investeringar i vissa typer av anläggningar eller 

utvecklingsarbete. Mycket talar för att man inom 

EU-kommissionen de närmaste åren kommer att 

börja diskutera hur ekonomiska styrmedel kan 

användas på EU-nivå, även om det riskerar att 

inkräkta på den nationella skatterätten. 1 Naturvårdsverket 

har gjort en genomgång av ekonomiska 

styrmedels miljöeffektivitet i rapporten 

Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken (2006). 

Ett exempel på ett ekonomiskt styrmedel är handel 

med utsläppsrätter som införts inom EU under 

senare år. Detta innebär att ett nationellt tak för 

hur mycket koldioxid ett land får släppa ut per år 

fastställs på EU-nivå. De nationella regeringarna/ 

myndigheterna gör sedan en fördelning till olika 

verksamheter på grundval av i huvudsak historiska 

utsläppsdata. Företag som överskrider sin 

kvot får betala för sin överkonsumtion genom 

att köpa ytterligare utsläppsrätter från företag 

som inte utnyttjar hela sin kvot, och har alltså 

möjlighet att sälja utsläppsrätter. Detta leder i 

praktiken till att det uppstår en marknad för 

15

miljöresurser. Notera att den offentliga sektorn 

inte bestämmer priset på utsläppsrätterna, utan 

detta avgörs av marknaden utifrån hur effektiva 

olika företag är på att hitta alternativa lösningar. 

Det gör att priset ändras över tiden (ju effektivare 

alternativa lösningar, desto lägre priser på utsläppsrätterna). 

Förhandlingar pågår nu om att 

ändra tilldelningssystemet från administrativt 

fastställda tilldelningar till en auktioneringsmetod, 

ett försök att effektivisera systemet. 

Den principiella skillnaden mellan en skatt och 

en avgift är att en avgift förs tillbaka till en sektor. 

Det gäller inte för skatter. Beträffande skatter 

som belastar konsumtionen av en speciell resurs 

(så kallade punktskatter) och avgifter är skillnaden 

obetydlig. I det följande används begreppen 

därför synonymt. En skatt på användningen 

av resurser som leder till en negativ miljöpåverkan 

kan betraktas som ett pris på den negativa miljöeffekten, 

som därmed blir en del av produktionskostnaden. 

För företag blir det då intressant att 

investera i teknologier med lägre miljöpåverkan 

för att lättare kunna sälja sina varor och tjänster. 

Miljöskatten skapar därmed så kallade dynamiska 

incitament för att hushålla med resurserna 

ifråga. Så länge konsumtionen av resurser med 

negativa miljö-effekter innebär en kostnad har 

konsumenten ett intresse av att begränsa sin konsumtion 

och stimulera till utveckling av teknologier 

med minskad miljöpåverkan. Den offentliga 

sektorn har redan en struktur för insamling och 

övervakning av skatter, vilket minskar styrmedlets 

administrationskostnader. 

För att resursanvändningen skall bli optimal bör 

miljöskatten motsvara värdet av den kvalitetsförsämring 

som vatten, luft, djurliv, landskap 

och så vidare utsätts för. Detta kräver kunskap 

om hur miljöresursernas kvalitet påverkas av 

konsumtionen samt hur detta värderas av medborgarna. 

I vissa fall finns kunskap om hur olika 

resursanvändningar påverkar vattnet, luften, 

djurlivet och landskapet. Det finns även metoder 

för att uppskatta människors vilja att betala för 

kvalitetsförändringar (se till exempel Bateman 

med flera). Koldioxidskatten och skatterna på 

bekämpningsmedel och handelsgödsel inom jordbruket 

är skatter med goda miljöeffektiva erfarenheter. 

I andra fall är kunskapen om miljöeffekten 

mindre vilket innebär att skatter som styrmedel 

inte kan förväntas leda till en optimal lösning. 

De kan däremot vara effektiva i den meningen 

att de kan förbättra resursanvändningen jämfört 

med en situation utan några ingrepp i marknadsekonomin, 

eller jämfört med en lösning som enbart 

förlitar sig på kvantitativa regleringar. 

En subvention innebär att konsumenten inte behöver 

betala hela kostnaden för sin konsumtion 

av en miljöanpassad vara eller tjänst. Utmaningen 

i att bestämma stoleken på subventionen ligger i 

att avgöra hur mycket kvalitetsförsämring som 

undviks genom alternativa miljövänliga teknologier 

och hur olika människor värderar detta. 

Det är till exempel möjligt att mäta hur mycket alternativa 

bränslen bidrar till minskad miljöpåverkan 

och konstruera subventionen som en form av 

bidrag. 

Att identifiera teknologier som bör komma ifråga 

för subventioner ställer högre krav på kunskap 

än att konstruera miljöskatter (som ”bara” 

kräver kunskap om värdet av kvalitetsförsämringen). 

Till skillnad från miljöskatter behöver 

subventioner dessutom finansiering. Ett problem 

med subventioner är också att de kan snedvrida 

konkurrensen genom att de sätter prismekanismen 

– marknadsekonomins grundbult – ur spel. 

Det gäller alla former av subventioner, men risken 

för skadliga effekter på marknaden blir större ju 

mer subventionerna är riktade mot enskilda branscher, 

företag eller produkter. 

En kombination av skatter på användningen av 

miljöresurser och subventioner till miljöanpassad 

teknologi kan ytterligare förstärka konsumenternas 

incitament att ändra sina beteenden. Det kan 

dock vara värt att påpeka att samma effekt kan 

uppnås genom enbart en höjning av miljöskatten, 

vilket är en åtgärd som inte leder till oönskade 

effekter på annan konsumtion (som med till exempel 

skatten på bekämpningsmedel inom jordbruket). 

16

4.2 Innovations- och kunskapssystem 

Ett väl fungerande innovations- och kunskapssystem 

är en förutsättning för en avancerad hemmamarknad, 

och även för att kunna visa upp fungerande 

systemlösningar för intresserade kunder. 

Kunder kan vara både internationella forskare, 

utländska delegationer och företagens kunder. 

Offentlig sektor kan sägas ha flera roller för att 

påverka innovations- och kunskapssystemet. En 

är att stimulera god kunskapsuppbyggnad som 

kan ligga till grund för beslut i offentlig sektor 

och i företag. En annan roll är att skapa ett innovationsvänligt 

klimat med så lika förutsättningar 

som möjligt för alla aktörer. En tredje är som 

viktig aktör på marknaden. 

Resonemangen i kapitel 4.2 utgår ifrån det svenska 

innovationssystemet som ett effektivt stimulansmedel. 

Offentlig sektors roll som kunskapsbyggare 

En grundläggande roll för offentlig sektor när det 

gäller att prissätta naturresurser är finansiering 

av forskning om miljösituationen och hur den 

påverkar samhälle och marknad. Kunskap om 

resursanvändningens miljökonsekvenser har en 

stor betydelse för den offentliga sektorns möjlighet 

att påverka konsumenternas beteende med 

hjälp av lämpligt konstruerade skatter, avgifter 

och subventioner. 

Huruvida information baserad på kunskapsuppbyggnad 

är ett effektivt styrmedel i sig självt är 

däremot tveksamt. Konsumenter kan genom effektiva 

informationsinsatser göras medvetna om 

hur deras resursanvändning påverkar miljön, men 

detta behöver inte leda till att beteenden ändras så 

länge de negativa miljöeffekterna inte kopplas till 

ett pris. Information kan emellertid öka effekten av 

andra styrmedel, till exempel miljöskatter, genom 

att öka konsumenternas acceptans av dem. Informationsinsatser 

och spridning av goda exempel 

bör alltså användas för att komplettera åtgärder 

som mer direkt påverkar kostnaderna för olika 

alternativ. 

För att avgöra på vilken nivå respektive styrmedel 

får störst effekt och om det bör kompletteras med 

andra styrmedel krävs kontinuerlig konsekvensanalys 

och samhällsekonomisk utvärdering. Vidare 

krävs systemvetenskaplig forskning för att 

kunna prioritera rätt angående vilket styrmedel 

som är mest effektivt beroende på miljöproblem. 

Helhetsbedömningar och konsekvensbedömningar 

behöver också innehålla till exempel rättsliga, 

organisatoriska och politiska analyser för att 

tydliggöra olika typer av hinder och konsekvenser. 

Detta ger beslutsunderlag till politiker som enklare 

kan föra en diskussion om alternativkostnader 

i den politiska debatten, och därmed ökas både 

det politiska modet att våga fatta kontroversiella 

beslut och medborgarna stimuleras att börja sätta 

värde på miljön. 

Offentlig sektors roll att stimulera ett 

innovationsvänligt klimat 

Innovationsprocessen är ofta en komplex och 

osäker process då den innehåller såväl tekniska 

risker som osäkerhet när det gäller framtida 

marknader. Den skall stimulera de mest lovande 

innovationerna att kommersialiseras. Ett generellt 

system är därför viktigt, med lika förutsättningar 

för små och stora aktörer, såsom högskolor och 

universitet, institut, företag samt offentlig sektor. 

Att aktörer samspelar och delar kostnader och 

osäkerheter är nödvändigt för att överbrygga de 

inneboende riskerna associerade med innovation. 

Tydlighet och väl definierade roller för offentlig 

sektor såväl som för företag är viktigt när det 

gäller att dra upp riktlinjerna för innovationssystemets 

ramar. Dessa inkluderar strukturer för 

konkurrens, arbetsmarknad, kapitalförsörjning 

samt lagar och regler. Internationellt samarbete 

och kontinuerligt inflöde av kunskap är också 

viktiga parametrar i ett väl fungerande innovationssystem. 

Innovationer värderas olika av marknaden. Om 

staten anser att det finns behov av fler innovationer 

på miljöområdet bör detta stimuleras, till 

exempel genom skatter eller avgifter på användning 

av miljöresurser som har negativ påverkan 

på miljön. Lagstiftarens roll är att med hjälp 

av nationell och EU-lagstiftning samt internationella 

överenskommelser se till att grundläggande 

incitament finns. Därutöver kan det finnas 

behov av olika typer av stimulans och stöd 

som driver på innovationer för att de ska nå 

marknaden och därmed påverka miljösituationen 

i rätt riktning. 

17

För att våga investera och expandera behöver 

företag tydliga spelregler och en långsiktighet i 

statliga satsningar. Det är statens roll att se till 

att premiera enkelhet och att så långt som möjligt 

undanröja hinder för entreprenörer att sälja eller 

kommersialisera goda idéer, det vill säga störa 

marknaden så lite som möjligt. Framtagande och 

kommersialisering av nya idéer bör göras av företag, 

men det kan finnas behov av stödåtgärder 

från den offentliga sektorn, till exempel att bidra 

med kunskap i form av inkubatorer, olika typer 

av finansieringslösningar eller stöd till större referensanläggningar 

som marknaden inte är beredd 

att hantera på egen hand. Offentlig sektors riskbenägenhet 

skall avgöras utifrån bedömning av 

förväntade intäkter. 

Det finns lärdomar att göra från lyckade offentliga 

satsningar på innovationer inom miljöområdet 

i andra länder, även om de ofta inte är direkt 

tillämpbara för svenska förhållanden. Snarare kan 

utländska case visa på potentialen av väl genomförda 

insatser. Ett sådant exempel är den danska 

framgångsrika utvecklingen av vindkraft, bland 

annat beskrivet i en ny rapport. 2 En offentligt 

ägd teststation för vindturbiner etablerades 1978, 

delvis som ett arbetsmarknadspolitiskt projekt 

för arbetslösa ingenjörer. Den danska staten stimulerade 

sedan vindkraft i form av subventioner på 

slutanvändarpriset. Industrins lärprocess ledde 

till att produktionskostnader kunde kapas tillföljd 

av större volymer och etablerad teknik. 

Utvecklingen av den danska vindkraften som 

idag är en exportsuccé används som ett argument 

i Danmark för att försöka få till en liknande 

utveckling inom andra alternativa energikällor 

som biobränslen, bränsleceller, vätgas etc. Men 

det danska innovationssystemet likväl som det 

svenska har genomgått stora förändringar enligt 

samma rapport. På 1980-talet då vindkraftteknologin 

var oprövad och dess kommersiella 

risker stora, spelade de statligt ägda kraftbolagen 

en avgörande roll för utvecklingen. Idag är dessa 

ersatta av ett antal privata företag som verkar 

på en global marknad. Dessa kommersialiserar 

den nya teknologin medan små högteknologiska 

företag har inriktat sig på att ta fram de innovationer 

som leder till nya lösningar. Den offentliga 

sektorns roll idag är snarare att se till att det finns 

äganderätter (till exempel genom väl fungerande 

patentlagstiftning) och priser (till exempel genom 

miljöskatter) som gör det möjligt för de små företagen 

att ta betalt för sina tjänster. 

En slutsats från de danska insatserna är sannolikt 

att den typ av subventioner som tillämpades 

för utveckling av dansk vindkraft bara delvis är 

tillämpbara idag. Subventioner ställer jämförelsevis 

höga krav på kunskaper hos den offentliga 

sektorn, se kapitel 4.1. Det vill säga om inte offentlig 

sektor lyckas identifiera de ”bästa innovationerna” 

används resurser ineffektivt som kan 

medföra att lösningar med större positiva effekter 

på miljön inte kommer fram. De bättre teknologierna 

blir helt enkelt utkonkurrerade. På samma 

gång innebär ett innovationssystem som har olika 

villkor för små och stora företag en snedvridning 

av konkurrensen. Det gäller den svenska strukturen 

av innovationssystemet som historiskt sett 

är anpassad efter stora företag. 

En generell åtgärd kan vara att offentlig sektor 

istället använder avgifter som inte pekar ut 

någon viss typ av teknologi som den föredragna 

lösningen. Samtidigt kan generella och konkurrensneutrala 

system ibland vara ineffektiva, eftersom 

resurserna inte fokuseras på de områden 

med högre chans till framgång än andra. Här kan 

systemanalys användas för att prioritera insatserna. 

Stora företag som till exempel E.ON med 

verksamhet i många länder, lägger sina utvecklingsresurser 

där den industriella utvecklingen är 

lämplig. Utveckling av solenergi äger rum i Tyskland 

(som har ett garanterat pris på solel), medan 

man satsar på utveckling inom bioenergi i Sverige 

på grund av hög kompetens och god tillgång på 

råvara. Den offentliga sektorn behöver analysera 

vilka områden man skall prioritera när det gäller 

stimulerande riktade åtgärder för att stimulera 

innovationer och samtidigt beakta risk för snedvridning 

av konkurrensen. 

En undersökning av förutsättningarna för teknikutveckling 

visar att forskningen behöver samspela 

med en teknologis utveckling i alla stadier mot 

en kommersiell marknad. 3 Det mest kostnadseffektiva 

för en innovatör är att söka lösa ett problem 

med i första hand teknologi som redan finns, 

därefter ta hjälp av ingenjörskunnandet inom området. 

Efter sökning i facklitteratur och frågor till 

experter och konsulter återstår som sista lösning 

18

forskning, givetvis den dyraste och mest 

osäkra vägen. 

Den viktigaste uppgiften för ett 

väl fungerande innovationssystem 

är därmed inte att skynda på 

flödet av forskning och utvecklingsresultat 

till marknaden, 

utan att utveckla privata företags 

affärsmöjligheter genom 

lämpliga styrmedel – en mer 

marknadsnära approach. För den 

offentliga sektorn består dessa styrmedel 

av avgifter på negativa miljöeffekter 

och (om tillräcklig kunskap 

finns) subventioner av teknologier som har 

positiva miljöeffekter. Såväl avgifterna som subventionerna 

kan göra det intressant att tillämpa 

ny kunskap för att utveckla alternativa teknologier, 

eftersom de ändrar prisrelationen mellan den 

befintliga ”miljöförstörande” teknologin och dess 

alternativ. 

Upphandling med Public Private Partnership 

I Sverige har ett flertal tekniksprång historiskt sett 

skett genom teknikupphandling inom områdena 

energiproduktion, telekom, flyg och rymd, samt 

miljö/energieffektivitet (värmepumpar, energieffektiva 

fönster). Statliga behov av att säkerställa 

energitillförseln medförde på 1960-talet beställningar 

av vattenkraft och kärnkraft. Privata entreprenörer 

utvecklade ny teknik som uppfyllde 

beställarens funktionsspecifikation. När det 

gäller senare teknikupphandlingar (till exempel 

energieffektiva kylskåp) fungerade staten som 

katalysator för att påverka att mer energisnåla 

produkter utvecklades och kom in på marknaden. 

I den här typen av så kallat Public Private Partnership 

kan offentlig sektor ha en viktig roll som 

kompetent beställare och katalysator, om den totala 

nyttan går att räkna hem i förhållande till 

investerade pengar. 

Ny innovativ teknik är ibland kostsam när den 

kommer ut på marknaden. I takt med att efterfrågan 

ökar blir tekniken billigare genom att denna 

blir mogen och risken med nya investeringar minskar. 

Nya företag attraheras till området som förbättrar 

tekniken, nya kunder lockas av nyheterna 

med förbättrade prestanda och priser samtidigt 

som funktionsmål som minskad energiåtgång kan 

Exempel 

För miljö och energiområdet 

finns goda erfarenheter 

av teknikupphandling främst 

inom energieffektivisering. Projektet 

“Teknikupphandling för en 

giftfri miljö” syftar till att bygga upp 

kunskap för utbyte av hälso- och 

miljöfarliga ämnen med teknikupphandling 

som verktyg och 

drivs av Miljöstyrningsrådet. 

uppnås. Industrins ”lärprocess” är 

igång. 

Lärprocessen är särskilt relevant 

för till exempel energieffektivisering. 

Många av 

de produkter som ska tas i 

bruk ute hos användarna i 

samhället är redan kända, 

men efterfrågan har varit 

för låg för att konsulter, byggnadsföretag, 

installatörer med 

flera ska ha kommit igång med 

ett lärande. Det är många som 

är inblandande i processen att få en 

produkt från tillverkaren till användaren. 

Om de inte känner att de nya (energieffektiva) utförandena 

gagnar dem och deras företag så hålls 

omställningsprocessen tillbaka. 

Syftet med att den offentliga sektorn tar en 

risk genom att engagera sig på en fragmenterad 

marknad, som miljömarknaden är, genom att 

agera som katalysator mellan kund och tillverkare 

är att driva på utveckling av varor och tjänster 

med minskad miljöpåverkan. Marknadsmekanismerna 

fungerar väl på etablerade marknader 

men där tekniken är ny och innovativ är så inte 

alltid fallet. Teknikupphandling organiserar 

kunder som vill mer än vad som finns att köpa på 

marknaden och som sedan kan initiera en efterfrågan 

som driver utvecklingen framåt. 

Många innovationer sker i samband med att teknik 

eller produkt är nära marknadsintroduktion, 

troligen för att den då möter marknads/kundkrav 

som stimulerar utveckling och innovation. 4 Det 

borde alltså finnas god anledning för offentlig 

sektor att lära mer om på vilka sätt forskning, innovationer 

och teknikutveckling på miljöområdet 

tidigt kan få kontakt med marknadskrav för ett 

effektivt innovationssystem. Värt att notera kan 

vara att innovationer även kan gälla nytänkande 

som medför minskad miljöpåverkan i form av nya 

organisationer, affärsmodeller, distribution etc. 

Exempel: Under 2006 började Region Skåne att 

utveckla ett effektivare innovationssystem på 

miljö- och energiområdet vilket inkluderar Sveriges 

första miljöteknikinkubator. Inkubatorn kommer 

inledningsvis att fokusera på miljörelaterade 

19

energifrågor och grön kemi. Innovationer och 

start-ups kommer att i första hand rekryteras från 

universitet och företag i Sydsverige. Det planeras 

särskilda insatser för att i samverkan med företag 

lotsa ut interna innovationer och affärsidéer, och 

via inkubatorn låta dem utvecklas till nya företag. 

Offentlig sektor som aktör 

Miljödriven offentlig upphandling 

Förutom att påverka omställningen 

till ett mer hållbart samhälle genom 

styrmedel och lagstiftning kan 

offentlig sektor åstadkomma 

förändringar genom att vara 

föregångare när det gäller 

miljödriven offentlig upphandling. 

Här är det viktigt att 

verktyg tas fram, som till exempel 

kravspecifikationer vid 

offentlig upphandling, och att 

det undersöks hur incitament 

för miljödriven upphandling kan 

förstärkas. Men varför skall landsting 

och kommuner betala för andra 

lösningar än de som är bäst givande rådande 

priser? Det kan finnas skäl för landstinget/kommunen 

att föregå med gott exempel och välja lösningar 

som inte bara medför mindre miljöpåverkan 

utan även innebär andra fördelar även om dessa 

är dyrare än konventionell teknologi, förutsatt att 

den lokala nyttan är tillräckligt stor. 

Incitamenten för miljödriven offentlig upphandling 

är idag otydliga och behöver utredas närmare 

enligt en rapport från Nutek. 5 Samtidigt finns 

flera exempel på föregångare inom miljödriven 

upphandling och teknikupphandling i Sverige 

enligt samma rapport. Endast i Sverige sker upphandling 

hos stat, kommun och landsting samt 

dess bolag för cirka 400-500 miljarder kr per 

år. 6 Agenda 21-arbetet i kommuner, regioner och 

landsting har medverkat till ökade incitament 

för miljödriven upphandling och att miljöledningssystem 

införts på många håll enligt Sveriges 

kommuner och landsting. 7 Det är viktigt att goda 

exempel sprids inom offentlig sektor, speciellt i de 

fall då minskad miljöpåverkan leder till lägre pris 

sett ur ett livscykelperspektiv. 

Miljöstyrningsrådet arbetar med att ta fram 

kravspecifikationer som skall medverka till att 

Exempel 

Stockholm stad upphandlade 

tillsammans med fyra europeiska 

städer inom EU-projektet 

ZEUS 200 elbilar och lyckades 

på så sätt pressa priset rejält. Genom 

upphandlingen spreds dessutom 

ytterligare 150 elbilar till andra 

användare, som genom optionsrätt 

fick samma förmånliga pris. På 

samma gång knöts kontakter 

för framtida samarbete. 

Se kapitel 6.1. 

underlätta för offentlig sektor att komplettera 

lägstapris förfarande med miljökrav. Dagens verktyg 

för ekologisk hållbar upphandling (EKU) gör 

inga kalkyler eller beräkningar av pris relaterat 

till miljökrav. EKU hjälper till att precisera krav 

som är tillräckligt tydliga för att upphandlaren 

skall känna att något miljökrav ställs. EKU arbetar 

med konsensus, så att alla skall samsas kring 

kriteriedokument branschvis vilket gör att 

EKU i praktiken blir relativt ”mjuka 

direktiv”. 

Demonstrationsprojekt 

Sverige har idag två exempel 

på hållbar stadsutveckling 

som är så stora att de innefattar 

hela komplexiteten med 

de olika tekniska försörjningssystemen 

– byggandet, 

trafiklösningar och andra 

delar som måste fungera som 

helhet. Det är Västra Hamnen 

i Malmö och Hammarby Sjöstad 

i Stockholm. Projekten är värdefulla 

som referensanläggningar att visa för potentiella 

kunder. Projekt av detta slag är viktiga 

att vidareutveckla för att vara med i frontlinjen i 

internationell konkurrens. Stora stadsutvecklingsprojekt 

med hög nivå av miljöeffektiva lösningar är 

viktiga eftersom de innehåller en stor bredd av teknikområden 

och systemkunnande, samtidigt som 

de berör bygg- och bostadssektorn – den enskilt mest 

energi- och resursförbrukande samhällssektorn. 

När det gäller sådana stora infrastruktursatsningar 

i offentlig regi, är en genomtänkt investeringskalkyl 

av avgörande betydelse. Utmaningen 

är att sätta priser på miljöeffekterna så att konsekvenserna 

av olika handlingsalternativ på eventuellt 

konkurrerande mål om tillväxt och ökad 

sysselsättning går att jämföra och välja bland. 

Satsningar som de två inom hållbar stadsutveckling 

kräver alltså god planering och beställarkompetens 

för att minimera risktagande och stimulera 

kostnadseffektiva tekniska lösningar som medför 

tillräckligt stor miljönytta/teknisk höjd för 

att intressera andra aktörer. Det är viktigt att 

satsningar på demonstrationsanläggningar kan 

visa på mervärdet för staten, kommunen eller regionen 

i form av intäkter, för att inte bara initiera 

satsningar utan även att dessa vidareutvecklas. 

20

Förutom att stimulera utvecklingen av kunskap, 

teknik och systemlösningar kan stora demonstrationsprojekt 

medföra andra mervärden som till 

exempel att företag lokaliserar sin verksamhet 

nära referensläggningarna och ger ökad sysselsättning 

för kommunen/regionen. Projekten bör 

utgå från en långsiktig strategi hur de kan användas 

av kommunen/länet för att öka sin attraktivitet 

både för företag och för kommuninvånare. 

4.3 EU och internationella arenor 

Sverige blir allt mer beroende av sin omvärld 

när det gäller de globala förändringarna, men 

har samtidigt goda traditioner av internationell 

anpassning. Det gäller inte minst det svenska 

näringslivet som sedan länge verkat på den globala 

arenan. Offentlig sektors roll är självklar när 

det gäller att företräda nationen vid internationella 

förhandlingar. 

Rätt prioritering av hur Sveriges resurser används 

när det gäller miljö- och energifrågorna innebär 

goda möjligheter att påverka dessa i rätt riktning 

och ta plats på den internationella arenan som ett 

föregångsland. Den internationella arenan sträcker 

sig givetvis tvärs miljöpolitik, FoU och handelspolitik. 

Det är därför en fördel med ett svenskt 

helhetstänkande i miljö och hållbarhetsfrågor. 

Om myndigheter, näringsliv och medborgarna 

(genom sina valda representanter) för fram likartade 

synpunkter är erfarenheten att man lyssnar 

såväl inom EU som internationellt. 8 En genomtänkt 

strategi är nödvändig och gör det naturligt 

att kontinuerligt ta ställning till svenska prioriteringar 

i EU och internationellt, bland annat inför 

Sveriges EU-ordförandeskap 2009. 

I detta sammanhang är det också viktigt att analysera 

hur miljöfrågorna påverkas av beslut och 

åtgärder inom arenor som traditionellt inte betraktas 

som miljöarenor. Miljöfrågorna berör nu 

direkt olika samhällssektorer på ett helt annat sätt 

än tidigare. Klimatfrågan är det tydligaste exemplet 

där frågan berör energi, jordbruks- och transportsektorn. 

Klimataspekterna får en radikalt 

ökad tyngd i Europa, vilket driver på till exempel 

investeringar i förnybar energi. På liknande 

sätt finns andra arenor som blir allt viktigare när 

miljöfrågorna kommer in i sektorspolitiken. 

Den politiska arenan 

EU allt viktigare politisk arena för Sverige 

EU-arbetet blir alltmer centralt i miljöpolitiken. 

Mer än 300 rättsakter påverkar Sverige redan 

idag. EU styr mer än vad medborgarna i Sverige 

ofta kanske inser. Ett vidare informationsarbete 

är nödvändigt. EU ses numera som den drivande 

kraften i de flesta internationella miljöförhandlingar 

och kommer att ha rollen som drivande 

part gentemot USA och Asien i internationella 

förhandlingar. Kina intresserar sig för EUs miljöpolitik. 

USAs regering har blivit pressade att börja 

21

diskutera klimathotet efter starka påtryckningar 

från EU. 

För att driva framgångsrik miljö- och energipolitik 

som får genomslag i EU krävs bra kunskapsunderlag. 

Därför behöver svenska prioriteringar 

definieras och förstärkas samt bättre 

synkroniseras mellan forskarsamhälle, näringsliv, 

departement och myndigheter. 

Ett exempel på påverkan i enskilda frågor är arbetet 

med luftkvalitet där Naturvårdsverket har 

lagt fram en utredning med förslag på hur, var 

och när Sverige bör agera i Norden, EU respektive 

inom den europeiska luftkonventionen. 9 

Ett lagstiftningsärende inom EU tar mellan fyra 

till sju år från initialfasen i kommissionen till 

beslut i parlamentet. 10 En samordnad hållning 

från svensk sida ökar möjligheterna och ett deltagande 

i frågor på ett tidigt stadium ökar chansen 

till framgångsrikt miljöpolitiskt arbete. Departement 

och centrala myndigheter bör eftersträva 

gemensamma plattformar att agera utifrån, till 

exempel gentemot de olika direktoraten i kommissionen. 

EU-kommissionens makt har ökat under senare 

år. För det första har kommissionen blivit allt duktigare 

på att förankra sina förslag hos intressenter 

innan man presenterar sina förslag för rådet och 

Europeiska parlamentet. Rådet består dessutom 

numera av 27 medlemsländer med skiftande intressen. 

Det har blivit allt svårare att göra genomgripande 

förändringar av kommissionens förslag. 

Två länder som anses vara duktiga på att vara 

med och påverka inriktning av politiska frågor 

inom miljö- och energiområdet på ett tidigt 

stadium i beslutsprocessen är Nederländerna och 

22

Storbritannien. En av framgångsfaktorerna för 

dessa länders medverkan är att deras konsulter 

ofta anlitas tidigt i beslutsprocesser. De är med 

och sätter agendan. Ett mer offensivt EU-arbete 

behöver närmare samverkan mellan myndigheter 

samt mellan myndigheter och näringsliv. God 

förankring på hemmaplan ger ökade chanser till 

framgång i EU. 

Internationella organisationer 

Hur effektivt verkar internationella miljöorganisationer 

för att påskynda det globala miljöarbetet? 

Den sammanlagda budgeten för internationella 

miljöorganisationer inom FN, OECD, WTO etc. 

beräknas uppgå till över fem miljarder dollar 

per år (år 2000) enligt IISD. 11 Även här har alltså 

Sverige en viktig arena för påverkan. Samma 

rapport menar dock att flertalet organisationer 

behöver reformeras för att nå ökad kostnadseffektivitet 

i både organisation och utförande, att 

resurserna idag används ineffektivt. En kritisk 

framgångsfaktor anses vara ett starkt politiskt 

ledarskap för reformarbetet. 

Offentlig sektors roll för att stimulera 

export 

Arenorna för att påverka det globala miljöarbetet 

respektive för att främja svensk export ser annorlunda 

ut. På samma gång som EU-arbetet kräver 

djupt samarbete mellan medlemsländerna så är 

dessa på samma gång konkurrenter när det gäller 

det egna landets export. Det är därför viktigt att 

verka på rätt arena med rätt resurser. I många 

fall kan fördelar dras genom att Sverige upprättat 

goda förbindelser bilateralt med olika länder för 

att främja svensk export, kontakter som även kan 

användas för Sverige att ta en viktig plats inom 

EU vid internationella förhandlingar. 

EU som hemmamarknad 

Enligt Kommerskollegium ser bara sex procent 

av de svenska företagen EU som sin hemmamarknad. 

12 Bara hälften av företagen vet vad begreppet 

inre marknad innebär. Men företagen är 

positivt inställda och ser EU som en möjlighet, 

med nästan 500 miljoner människor med i den 

europeiska marknaden. Det är viktigt att göra 

information om både den inre marknaden och 

andra marknader än mer lättillgänglig för små 

och stora företag. 

Effektiva exportstödjande åtgärder 

Det ligger i statens intresse att fler företag lyckas 

med lönsam export. Flera av de svenska storföretagen 

har en närvaro i Kina, Indien, Brasilien och 

andra tillväxtekonomier sedan mer än 20 år tillbaka. 

Företagen har en gedigen generell kunskap 

om olika kulturer och vad som krävs för framgångsrik 

export för respektive marknad samt hur 

exportfrämjande åtgärder fungerat genom åren. 

Hur offentlig sektor kan stimulera till kunskapsöverföring 

mellan företag när det gäller kännedom 

om generellt affärsklimat i andra kulturer 

kan vara värdefullt att analysera närmare. 

Incitament för samverkan kring 

infrastrukturförsäljning 

Städers miljöutmaningar i världen leder till att 

många länder efterfrågar resurssnåla lösningar 

för infrastruktur såsom vattenförsörjning, avloppsrening, 

transportsystem, avfallshantering 

och uppvärmning av bostäder. Sverige har ett gott 

renommé utomlands när det gäller att få komplexa 

system att fungera. Sverige har en god kompetens 

inom stadsplanering och miljöeffektiva tekniska 

försörjningssystem. 

Exportrådet marknadsför svensk kompetens och 

leverantörer under varumärket Sustainable Cities, 

men ännu är exportframgångarna begränsade. 

Viktiga frågor måste lösas för att potentialen för 

export inom hållbar stadsutveckling ska förverkligas. 

Samverkan mellan en kommun/landsting och ett 

företag för att exportera kunskap kräver tydliga 

incitament hos båda parter. Att hitta former för 

samverkan verkar inte vara ett problem i sig för 

de kommuner/landsting som ser fördelar i samverkan. 

13 Ett exempel är Göteborg Energi som 

bildade ett internationellt dotterbolag, Göteborg 

Energi International AB med Ångpanneföreningen 

AB som delägare. En av svårigheterna var istället 

att överföra kunskap om drift och igångsättning, 

där det ställs krav på långa tider av utlandsarbete 

för att få systemen att fungera. 14 

23

Internationellt standardiserings- och harmoniseringsarbete 

Standardisering en väg till större marknad och 

minskad miljöpåverkan 

EUs inre marknad syftar till fri rörlighet av varor, 

tjänster, personer och kapital. Ett av målen är 

alltså att det skall bli enklare för företag att sälja 

produkter på den europeiska marknaden. Ett sätt 

att uppnå detta är att regelverket harmoniseras enligt 

den så kallade nya metoden. Metoden innebär 

att direktiv endast innehåller de väsentliga kraven 

och att de produkter som tillverkas enligt en harmoniserad 

standard förutsätts uppfylla kraven, 

vilket visas genom CE-märkning. 

Genom att tidigare nationella procedurer 

avskaffats och ersatts med gemensamma krav 

för den inre marknaden har kostnaderna för 

marknadsanpassning minskat. Den internationella 

standardiseringen har nästan helt och 

hållet ersatt svensk standardisering. Våra inhemska 

standarder är idag oftast identiska med 

de internationella. Tanken är att det räcker att 

uppfylla regelverket i ett medlemsland för att en 

produkt ska få säljas på marknaden i samtliga 

medlemsländer. Avsikten är att de tekniska handelshindren 

ska bli färre genom användandet av 

internationella standarder. 

I Sverige deltar oftast endast de stora företagen 

i standardiseringsarbete. En orsak är att det är 

resurskrävande att vara med. I takt med att de 

globala företagen kräver att leverantörskedjan redovisar 

kvalitetssystem innebär detta i praktiken 

att leverantören förväntas uppfylla efterfrågade 

standarder, till exempel miljöledningssystem enligt 

ISO 14001. Det starkaste incitamentet för små 

och medelstora företag (SMF) att införa miljöledningssystem 

är också att kunden kräver detta 

enligt en studie. 15 Enligt samma internationella 

studie med 2 000 medverkande SMF skulle följande 

åtgärder underlätta för företagen att anpassa 

sin verksamhet efter ISO 14001: 

• Stegvis implementering av 

miljöledningssystem 

• Lättillgänglig handbok skriven för SMF, gratis 

på svenska 

• Erbjud viss konsulthjälp att komma igång 

EU stimulerar idag till ökad användning av standarder 

genom införandet av produktdirektiv enligt 

den nya metoden (”new approach”). Som redan 

nämnts anger direktivet då endast väsentliga 

krav, gällande säkerhet, hälsa och miljö. Standarder 

är sedan vägledande för hur direktivet kan 

uppnås. Metoden innebär dock att företagen ges 

ett utrymme att utveckla andra lösningar som 

uppfyller kraven, vilket ökar möjligheterna och 

kan stimulera innovationer hos företagen. 

Små och medelstora företags medverkan i 

internationellt standardiseringsarbete 

Näringslivet vill ha tydlig lagstiftning och långsiktiga 

spelregler så att man vågar investera och 

expandera. Detta är en av de grundläggande 

drivkrafterna för företag att delta i internationellt 

standardiseringsarbete, samtidigt som medverkan 

ger goda nätverk och ett strategiskt instrument 

för marknads- och produktutveckling. 

24

5. Slutsatser och förslag 

– för ett effektivt miljöarbete 

i offentlig sektor 

Arenan för att påverka det internationella 

miljöarbetet har i stor utsträckning flyttats från 

Sverige till EU, som påverkar mer och mer som 

både lagstiftare och internationell förhandlingspart. 

Samtidigt vidgas den offentliga sektorns 

roll gentemot näringslivet från att reglera företagens 

spelregler för miljöpåverkan och stimulera 

miljöanpassning inom rikets gränser till att även 

stimulera företagen att producera internationellt 

konkurrenskraftiga varor som bidrar till förbättring 

av miljösituationen på alla marknader. En 

pådrivande internationell miljöpolitik är beroende 

av en framgångsrik nationell politik som stärker 

kunskaps- och innovationssystemet. 

Styrmedel är ett viktigt verktyg i offentlig sektors 

miljöarbete. För att samhället ska kunna utforma 

effektiva styrmedel behövs ökad kunskap om 

beteenden, om naturvärden och prissättning av 

miljöresurser samt om erfarenheter och effekter 

av olika styrmedel. Det är uppenbart att kraftfulla 

åtgärder behöver vidtas, bland annat för att 

klara EUs mål att sänka utsläppen av växthusgaser 

med 20 procent till år 2020. För att mobilisera 

det politiska tryck (och mod) som behövs 

för att vidta åtgärder av denna storleksordning 

behövs en gedigen kunskaps- och erfarenhetsbas. 

Kunskap måste börja omsättas i åtgärder. En god 

internationell omvärldsbevakning medverkar till 

effektiva och rationella beslut. Sverige kan lära av 

andra länder. 

Med en aktiv miljöpolitik för hållbar utveckling 

förbereder sig EU och Sverige för globala 

miljöförändringar vilket minskar risken för stora 

negativa effekter. Med hot följer dessutom alltid 

möjligheter och en tidig omställning till ett hållbart 

samhälle skapar även möjligheter för företag 

att utveckla nya produkter, tjänster och system. 

Sverige bör bland annat prioritera hårdare, utforma 

långsiktiga mål för prioriterade frågor som 

myndigheter och andra aktörer konsekvent kan 

jobba för samt förbättra en svensk samverkan 

mellan olika aktörer. Samverkan bör inledas i ett 

mycket tidigt stadium av olika processer. Information 

om utlysning av konsultuppdrag från EU 

bör till exempel ges tidigt och göras lättillgänglig 

för svenska företag. 

Förslag 1: 

Förtydliga myndigheters mål, mandat och 

därmed möjligheter att bidra till att Sveriges 

intressen bevakas och främjas genom 

att exempelvis vara mer aktiva i expert och 

arbetsgrupper som EU-kommissionen sätter 

upp. Det behövs ökade resurser till nationella 

experter. Uppmana intressenter att 

vara aktiva i de webbkonsultationer som 

numera genomförs regelmässigt. 

Att kunna visa på en avancerad hemmamarknad 

när det gäller progressivt miljöarbete är viktigt för 

staten för att nå internationellt gensvar för politiska 

förslag. Samtidigt är företagen beroende av att 

visa produkter och system i drift för kunder. Det 

är därför viktigt att offentlig sektor är föregångare 

och att verktyg vidareutvecklas för att kunna 

räkna hem satsningarna. Samtidigt krävs en balansgång 

gentemot EU där harmonisering med 

övriga medlemsstater är nödvändigt. Ett svenskt 

helhetstänkande med ett kontinuerligt strategiarbete 

25

när det gäller systemanalys och omvärldsbevakning, 

ökad samverkan mellan svenska aktörer 

samt utformning av styrmedel ökar förutsättningarna 

för ett effektivt och rationellt miljöarbete av 

offentlig sektor med god möjlighet att påverka 

EU-arenan. 

Sverige bör däremot verka som enskilt land när 

det gäller att främja export av miljöteknik och 

underhålla goda relationer med tillväxtekonomier 

som Kina, Indien, Brasilien och Ryssland. Bilaterala 

kontakter bör med fördel synkroniseras och 

användas i EU-arbetet om dessa kan bidra till 

framgång för EU som förhandlingspart. Sverige 

har troligen större chans att påverka det globala 

miljöarbetet genom EU-arbetet än som enskilt 

land. Därför bör aktiviteter prioriteras som kan 

påverka Sveriges roll i EU-arbetet. 

Flera av världens tillväxtekonomier är intresserade 

av svenska systemlösningar inom infrastruktur, 

som till exempel. hur avloppsvatten kan renas 

i en sluten process. Omfattande kunskap för drift 

och igångsättning finns inom den offentliga sektorn 

samtidigt som kunskap att bygga och tillverka 

sådana anläggningar finns hos tillverkningsindustrin. 

Export av systemlösningar av detta slag 

kräver samverkan av olika aktörer, att rollerna är 

tydliga samt att det är tydligt i vems intresse samverkan 

sker? Bildandet av Sveriges miljöteknikråd 

(Swentec) innebär att det finns en plattform för 

att arbeta med incitament för offentlig sektor 

och näringsliv att samverka kring försäljning av 

infrastrukturlösningar, men även att undersöka 

den faktiska konkurrenspotentialen. Framgångsrik 

export kräver företag som erbjuder konkurrenskraftiga 

varor och tjänster samt kontinuerlig 

omvärldsbevakning och marknadskännedom. 

Sätt värde på miljön – systemanalys är ett 

bra verktyg som stimulerar helhetstänkande 

Miljöproblem är en kostnad för samhället. Den 

uppmärksammade Sternrapporten ”The Economics 

of Climate Change”, visar med all tydlighet att 

kostnaderna för klimatförändringarna på ett par 

årtiondens sikt kommer att bli mycket stora för 

det globala samhället om inte omställning börjar 

genomföras tidigt. 17 Resonemangen från panelen 

”Miljöarbete i offentlig sektor” utgår ifrån att 

miljön måste ges ett värde som ger marknaden rätt 

incitament för omställning till ett hållbart samhälle. 

Mest direkt sker detta genom att offentlig 

sektor prissätter miljöpåverkan med relevanta styrmedel, 

till exempel skatter, avgifter, subventioner 

och lagstiftning. Även kvantitativa begränsningar 

är en möjlighet, som också kan kombineras med 

möjligheten att handla med exempelvis kvoter. 

EUs handel med utsläppsrätter är ett exempel, där 

en struktur för prissättning implementerats. 

Förslag 2: 

Kunskap finns som behöver omsättas i 

åtgärder. Men ny kunskap behövs för att 

utvärdera styrmedels effektivitet. Systemanalys 

av uppnådd miljönytta i relation 

till samhällsekonomisk kostnadseffektivitet 

bör kombineras med politisk, social, 

beteendevetenskaplig samt rättslig analys 

för ett bra beslutsunderlag. 

Systematisk systemanalys som kompletteras med 

ekonomiska analyser – var pengarna gör mest 

miljönytta ur samhällsekonomiskt perspektiv 

– är nödvändiga. Men även politiska, sociala, 

beteendemässiga och rättsliga analyser behövs 

för att komplettera Sveriges nuvarande kunskapsbas. 

Systemanalys stimulerar till helhetstänkande 

där resonemang kan föras om miljö-, sociala- och 

ekonomiska konsekvenser. Detta medför ett bättre 

beslutsunderlag för politiker. 

Sveriges goda utgångsläge inom problemorienterad 

miljöforskning kan stimuleras ytterligare 

genom bättre förståelse av system och konsekvenser. 

Systemforskning baserad på de områden 

Sverige har excellens inom medverkar till 

en djupare förståelse av komplexa system. Systemanalysen 

kan tillämpas inom områden som till 

exempel energieffektivisering – hur efterfrågan, 

innovation, kommersialisering, implementering, 

spridning av beteendeförändringar och teknik 

fungerar. Lärprocessen och utbytet mellan 

tillämpning och forskning behöver vara en kontinuerlig 

process. 

Långsiktig strategi kräver god 

omvärldsbevakning 

I takt med att arenorna för ett framgångsrikt 

26

miljöarbete blir alltmer globala är det än viktigare 

för Sverige att utveckla en långsiktig strategi för 

hur man inom miljö- och energiområdet skall prioritera 

och föra frågor på rätt nivå samt påverka 

EU effektivt. En fungerande strategi kräver kontinuerligt 

underhåll med fastlagda mål. Därför 

är ett aktivt och kontinuerligt scenarioarbete 

viktigt. Ett aktivt scenarioarbete förutsätter även 

att Sverige utvecklar sin omvärldsanalys. 

Samverkan mellan olika aktörer 

Det finns ett internationellt intresse att lära av 

Sverige, till exempel Stockholmsförsöket med 

trängselavgifter. För framgångsrikt miljöpolitiskt 

arbete inom EU krävs gediget beslutsunderlag och 

god nationell förankring av förslag. Framförallt 

är en ökad samverkan nödvändig mellan aktörer 

i offentlig sektor men även med näringslivet. 

Förslag 3: 

Förstärk samverkansuppdrag för myndigheter. 

Inrätta sektorsvisa paneler med 

relevanta aktörer som leder till ökad dialog 

mellan myndigheter, företag samt 

miljörörelsen för god förankring av svenska 

förslag i EU-kommissionens arbete. Inrätta 

dialogpaneler som arbetar utifrån problemorienterande 

frågor som berör miljöpolitik, 

FoU, företags- och affärsutveckling. 

Dialogpanelerna bör bestå av relevanta företag, 

forskare, experter, myndigheter, departement 

samt andra aktörer beroende på problemområde. 

Det kan ge olika aktörer möjlighet att på 

ett tidigt stadium i EU-processen föra fram synpunkter 

på kommande miljölagstiftningsförslag. 

Detta uppmuntrar informell kunskapsöverföring 

och tidig förankring av frågor som Sverige vill 

driva i EU. ”Debriefing” efter utförda förhandlingar, 

till exempel kemikalielagstiftningen 

REACH, som bjuder in berörda aktörer att vara 

med och påverka och planera för nästa omtag/ 

förhandlingsrunda kan vara ett sätt att nå bättre 

gehör för svensk strategi genom tidig förankring. 

Vilka styrmedel är att föredra och vilka är 

effektiva på respektive nivå? 

Beträffande offentliga ingrepp är generella styrmedel 

(lagstiftning, internationella överenskommelser, 

skatter, avgifter för att skapa prissignaler) 

att föredra framför riktade åtgärder (kvantitativa 

regleringar, detaljregleringar). Styrmedel för 

miljöanpassning är nödvändiga för att påverka 

marknaden, det vill säga producenter och konsumenter, 

innovationsklimat och kunskapsutveckling, 

likväl som inom samhällsplanering. Det finns 

en stor potentiell drivkraft i de ekonomiska 

styrmedlen. I takt med att EU troligen tar upp 

marknadsbaserade styrmedel på sin agenda inom 

några år (nationella skatteeffekter till trots) har 

Sverige en god möjlighet att utifrån svenska utgångspunkter 

och erfarenheter prioritera vilka styrmedel 

som bedöms effektiva för alla medlemsstater 

och verka för att dessa antas. Beslutsunderlaget 

bör inkludera en ekonomisk analys av miljöeffektiviteten 

hos ett styrmedel – kan miljönyttan uppnås 

på alternativt sätt till lägre kostnad? – när det 

gäller på vilket sätt (skattelättnader vs avgifter) 

offentlig sektor skall stimulera utveckling av nya 

tjänster, nya varor och tjänster med minskad 

miljöpåverkan. 

Internationell standardisering – allt viktigare 

som internationell arena 

Standardisering är ett område där myndigheterna 

med fördel kan vara mer aktiva. De kvantitativa 

nivåer som föreslås i produktstandarder blir ofta 

norm globalt vilket medför att standardisering är 

ett kraftfullt verktyg för att påverka produkters 

miljöpåverkan på den globala marknaden. Fördelen 

för offentlig sektor med en ökad samverkan 

är att detta innebär större möjligheter att torgföra 

nationella intressen i EU och internationellt samt 

assimilera utländska erfarenheter. För företagen 

betyder närmare samverkan ökade exportmöjligheter. 

Förslag 4: 

Myndigheters deltagande i standardiseringsarbete 

kan öka och bör uppmuntras 

från statligt håll, även för deltagande vid 

utveckling av produktstandarder. 

27

Standardiseringsarbete innebär en möjlighet till 

miljöpåverkan för produkter som sedan ofta säljs 

på en global marknad. Medverkan betyder även 

en informell mötesplats för myndigheter, forskarsamhälle 

och företag. 

Förslag 5: 

Stimulera små och medelstora företag att 

delta i standardiseringsarbete, men även att 

implementera standarder genom finansiellt 

stöd. 

När finansiella aktörer organiserar sig (som till 

exempel Carbon Disclosure Project, CDP) ställs 

ökade krav på globala företag och politiker. 18 

Företagen uppmanas att redovisa sin klimatpåverkan. 

Detta kan innebära att införande av 

standarder ökar snabbt, speciellt inom små och 

medelstora företag. Leverantörer till de globala 

företagen kommer att tvingas kvalitetssäkra sina 

produkter, vilket gagnar miljöredovisningssystem 

som ISO 14001. 

Offentlig sektors roll att öka kunskapsbasen 

samt förmedla denna 

En grundläggande roll för offentlig sektor är 

finansiering av ökad kunskap (forskning, utbildning, 

informationskampanjer) om bland 

annat miljöeffekter. Åtgärder för att stimulera 

till ökad kunskap är en viktig del i omställningen 

till ett hållbart samhälle där kunskapsöverföring 

till offentlig sektor och mellan branschsektorer är 

en kritisk framgångsfaktor. Spridning av forskningsresultat 

inom stat, kommun, landsting, och 

näringsliv ökar kompetensen och är en viktig 

del som politiskt beslutsunderlag. Det är även 

viktigt att offentliga aktörer som så småningom 

kan komma att ha nytta av forskningsresultaten, 

redan i ett tidigt stadium deltar i en dialog med 

forskarna för att därigenom bygga långsiktiga 

och mer hållbara kunskapsprocesser. Kunskap 

om uppnådd miljönytta i förhållande till samhällsekonomisk 

kostnadseffektivitet har stor betydelse 

för hur effektiva styrmedel utformas. 

Förslag 6: 

Ökad kunskap är nödvändigt. Utvärdera 

nuvarande kunskapsbas och analysera 

kompletteringsbehov samt samla Sveriges 

egna men även andra länders erfarenheter 

för att ge ett bättre beslutsunderlag. Stöd 

samhällsvetenskaplig forskning som ger 

kunskap om uppnådd miljönytta och hur 

människors beteenden påverkas. 

Ökad kunskap inom offentlig sektor är nödvändig 

när det gäller till exempel kravspecifikationer för 

upphandling som minskar miljöpåverkan eller 

kunskap om styrmedel som stimulerar alternativt 

beteende och uppmuntrar innovativa lösningar. 

Forskningsinstitutens roll som kunskapsbryggor 

mellan inte bara näringsliv och forskarsamhälle 

utan även till offentlig sektor är viktig för att 

stimulera miljödriven offentlig upphandling. 

Offentlig sektor som föregångare 

Offentlig sektor kan vara en föregångare inom 

till exempel teknikupphandling. Ytterst avgör 

medborgarnas betalningsvilja hur mycket 

föregångare offentlig sektor kan/skall vara på 

regional, nationell och global nivå. Med tydliga 

kalkyler vad som hamnar på plussidan för medborgare/konsumenter 

kan teknikupphandling 

och miljödriven offentlig upphandling vara 

viktiga drivkrafter för utveckling av varor och 

tjänster som medför minskad miljöpåverkan. En 

kommuns incitament att använda miljödriven 

samhällsplanering kan på sikt vara avgörande 

när det gäller att få fram ny teknik som minskar 

miljöpåverkan. Initialt är nya lösningar ofta 

kostsamma men kan uppvägas med förväntad 

tillväxt av nya företag och miljöprofilering gentemot 

nyinflyttade kommuninvånare för ökat 

skatteunderlag. Ett bra sätt är att visa ny teknik 

och andra lösningar är genom demonstrationsanläggningar. 

En investeringskalkyl är ett värdefullt 

verktyg för att säkerställa förväntningar på 

stora investeringar både hos offentlig sektor och 

lokala företag. 

28

Förslag 7: 

Sprid goda exempel, ”best practices”, mellan 

kommuner och landsting, när det gäller 

att uppmuntra tekniksprång, miljödriven 

offentlig upphandling och språngvis innovation. 

Den kommunala viljan är en drivkraft för politiskt 

mod. En investeringskalkyl som ligger till 

grund för viktiga demonstrationsanläggningar, 

kan även peka på andra positiva effekter som en 

satsning kan medföra för en kommun, till exempel 

profilering och varumärkesbyggnad. 

Förutsägbarhet och långsiktighet i regelverk 

och stimulerande åtgärder 

Ett annat viktigt sätt för den offentliga sektorn 

att bidra är givetvis genom långsiktiga, stabila 

och konsekventa spelregler, så att företagen kan 

planera och göra bedömningar för investeringar 

med mera. Den offentliga sektorn bör alltså 

försöka minska kostnaderna för marknadens aktörer 

genom att förenkla regelverk så långt som 

möjligt och bidra till tydliga spelregler och ökad 

långsiktighet i de stimulerande åtgärdsprogram 

som erbjuds företagen för ökad tillväxt och sysselsättning. 

Det är viktigt att statens satsningar 

inom innovationssystemet utformas långsiktigt 

vilket ger förutsägbarhet och tydliga spelregler 

för företag och investerare. Satsningarna skall utformas 

generellt så de leder till så fri konkurrens 

som möjligt där SMF och stora företag deltar på 

lika villkor. 

Förslag 8: 

Myndigheter bör samverka för att göra information 

lättillgänglig för näringslivet på 

ett ställe – en “one stop shop” som kan 

innehålla information om: 

• förändrade lagar, föreskrifter och 

förordningar inom Sverige och EU 

anpassade efter bransch 

• nya standarder samt information om 

deltagande i standardiseringsarbete 

• aktuella upphandlingar på såväl nationell 

nivå som EUs inre marknad och 

utlysning av konsultuppdrag från EU 

• aktuella upphandlingar på 

internationella marknader, 

tillväxtekonomier, u-länder 

• handbok i hållbar upphandling, mallar, 

checklistor 

Huvuddelen av informationen finns idag men 

behöver struktureras. Informationen behöver ha 

hög tillförlitlighet och vara uppdaterad för att 

webbplatsen skall användas av företagen. Nutek:s 

webbplats Företagarguiden skulle kunna vidareutvecklas 

till portal med det här innehållet. 19 

29

6. Goda exempel 

6.1 Upphandling – miljöbilar i Stockholm 

– att ta vara på möjligheterna inom EU 

Vägtrafiken är en av de största miljöproblemen i 

Stockholm. Men trafik måste inte innebära farliga 

utsläpp. Fordon som drivs med miljöbränslen ger 

renare luft, mindre växthuseffekt och lägre bullernivåer. 

Stockholm stad tog rollen som en samlande kraft 

i utvecklingen av miljöbilar. En part som kan inbjuda 

till dialog och i samarbete med olika aktörer 

bidra till att utveckla marknaden, få in fler 

bilmodeller, öka miljöbilsförsäljningen, sänka 

priserna och etablera fler tankställen. 

Stadens egna bilar står för mindre en promille av 

bilarna som rullar i staden. Därför måste staden 

ta till andra metoder än att bara själv välja miljöbilar 

för att på ett avgörande sätt påverka bilparkens 

sammansättning. Miljöbilar i Stockholm 

är samlingsnamnet på alla de projekt som drivs. 

Provkörning är en metod för att väcka intresse. 

Miljöbilar i Stockholm har tillhandahållit nya 

miljöbilar så att företag och organisationer som 

är intresserade kan låna dem och provköra gratis 

i upp till en vecka. Sedan 2002 är detta ett samarrangemang 

med leverantörerna, så att det i praktiken 

är återförsäljarna som sköter utlåningen. Ett 

viktigt moment är att följa upp vad provförarna 

tycker om de bilar de provkört. 

Faktaförsörjning och nyhetsförmedling är vägar 

att öka intresset för miljöbilar. Nyhetsbrev ges 

ut och seminarier hålls, dessutom bistår man 

med rådgivning både vid företagsbesök och per 

telefon. 

Ett sätt att öka utbudet av miljöbilar på marknaden 

kan vara att samla efterfrågan från flera 

aktörer och med denna efterfrågan som grund 

inbjuda leverantörer att svara upp mot behoven. 

På detta sätt har fler miljöbilsupphandlingar initierats 

inom projektet. Fem europeiska städer inom 

EU-projektet ZEUS köpte tillsammans 200 elbilar 

och lyckades pressa priset rejält. Marknaden öppnades 

också för elbilar i länder som ej haft detta 

tidigare. Genom upphandlingen spreds också 150 

elbilar till andra användare, som genom optionsrätt 

kunde tillgodogöra sig samma förmånliga 

pris. 

Initiativet att efterfråga bränsleflexibla etanolbensinbilar 

i mellanklassen i slutet av 90-talet 

genomfördes av projektet och Miljöteknikdelegationen. 

Detta ledde till att succén med Ford Focus 

flexifuel fick världspremiär i Sverige under 2002. 

Under 2001 undersöktes intresset hos företag och 

förvaltningar i staden för en gemensam upphandling 

av elhybridbilar respektive biogasbilar i hela 

Sverige. Detta förarbete slogs senare ihop med en 

reguljär kommunal bilupphandling som genomfördes 

av Kommentus på uppdrag av ett 50-tal 

kommunala förvaltningar, varav många i Stockholm. 

Detta ledde till ett ramavtal med rabatter 

på upp till 14 procent på de miljöbilsmodeller som 

finns på den svenska marknaden för de parter 

som deltog i upphandlingen. Just nu inleds sonderingarna 

för att efterhöra intresset för att få hit 

fler bränsleflexibla E85 bilar (FFV-bilar). 

Traditionellt har miljöbilar varit dyrare att köpa 

en andra bilar. Så är det inte fullt ut idag. Men 

priset kan vara avskräckande. Därför förmedlar 

projektet investeringsbildrag från EU som gör 

mellanskillnaden mellan biltyperna lägre. 

Det är viktigt att det går att tanka miljöbilarna 

utan stora ansträngningar eller höga extrakostnader. 

Utbyggnaden av E85 mackar går spontant 

ganska bra på marknaden, det är trögare med 

biogasmackar. Därför förs diskussioner med 

både etablerade och nya bränsledistributörer på 

31

drivmedelsmarknaden för att knäcka frågan. Nya 

platser för mackar diskuteras. 

Det är också viktigt att öka miljöbilarnas status 

och attraktivitet. Staden kan själv besluta om 

gratis parkering, ingen trängselavgift och ”gräddfil” 

för miljöbilstaxi. Andra incitament ligger 

utanför stadens kontroll; till exempel gynnsam 

bränsle- och fordonsbeskattning. Dock kan stadens 

företrädare arbeta på olika sätt och i olika forum 

för att skatteregler och liknande system ska gynna 

miljöbilar. 

Att förbättra förutsättningarna för miljöbilar är 

ett kontinuerligt arbete som utvecklas i dialog med 

företag som själva satsar på miljöbilar, fordonsoch 

bränsleleverantörer och inte minst andra 

kommuner. 

Stockholms stad har beslutat att staden ska prioritera 

miljöbil när nya bilar köps eller leasas. Projektet 

följer upp hur stadens förvaltningar och 

bolag uppfyller kommunfullmäktiges beslut. 

Ett viktigt sätt att öka miljöbilsmarknaden är att 

själv kräva att de transportörer, taxibolag med 

flera som man sluter avtal med kör till viss andel 

på förnybara bränslen. Projektet fungerar här 

som rådgivare vid upphandling av transporter 

och transportrelaterade tjänster. 

2006-10-16 

Elisabeth Söderström 

32

6.2 Miljöhänsyn inom standardisering 

Standardisering – gemensamma lösningar på 

återkommande problem 

Inom standardiseringen arbetar man med att ta 

fram gemensamma lösningar på återkommande 

problem inom alla upptänkliga områden. Arbetet 

sker såväl nationellt inom ramarna för SIS samt 

internationellt inom ramarna för CEN (Europanivå) 

och ISO (globalt). Lösningarna bygger på 

samverkan mellan olika parter som i samarbete 

tar fram standarderna. Det är alltid frivilligt att 

följa en standard, och vilka organisationer som 

helst är välkomna att delta i arbetet med att ta 

fram standarder. Såväl myndigheter som företag 

och intresseorganisationer deltar idag i arbetet. 

När en standard tagits fram i gott samarbete med 

representanter från många olika verksamheter 

och under insyn från såväl olika företag som 

myndigheter och oberoende intresseorganisationer, 

är möjligheten god att standarden kommer att utgöra 

praxis för hur man arbetar inom ett område. 

Väl fungerande standarder blir ofta i stort sett 

tvingande för aktörer på marknaden. 

I de fall där en standard får stort genomslag är 

det avgörande för miljöarbetet inom de organisationer 

som tillämpar standarden hur man beaktar 

miljöaspekterna då man tar fram standarden. Det 

finns exempel på standarder som används globalt 

av tusentals företag, och får man möjligheten att i 

ett slag påverka hur alla dessa företag hanterar sina 

miljöaspekter så inser man hur viktigt det är att 

miljöhänsyn integreras i standardiseringsarbetet. 

Standardisering är också ett viktigt verktyg i 

arbetet med att implementera nya EU-direktiv. 

I vissa fall får de europeiska standardiseringsorganen 

i uppdrag att ta fram standarder som ger 

exempel på godtagbara lösningar för att uppfylla 

direktivens krav. När dessa så kallade mandaterade 

standarder godkänts av kommissionen publiceras 

de som harmoniserade europastandarder, 

och publiceras i EG:s tidning, Official Journal. I 

många fall berör dessa direktiv miljörelaterade 

områden. Standardiseringsarbetet är därmed en 

viktig komponent i det europeiska miljöarbetet. 

Hur kan miljöhänsyn integreras i 

standardiseringsarbetet? 

Inom standardisering av till exempel miljöledningssystem 

och luft-, mark- och vattenanalyser 

är miljöaspekterna den drivande kraften bakom 

standardiseringsarbetet. I de grupper som tar 

fram dessa standarder finns ofta representanter 

som specifikt bevakar miljöintressen, till exempel 

Naturvårdsverket eller Naturskyddsföreningen. 

Inom dessa områden som är miljöorganisationernas 

medverkan ofta helt essentiell för att 

standarden ska få ett bra genomslag. Inom andra 

standardiseringsområden finns det ofta helt 

andra aspekter som är mer drivande i framtagandet 

av standarden. Det kan handla om exempelvis 

säkerhet, internationell handel eller att 

garantera kvalitetsnivåer. Även för dessa standarder 

finns viktiga miljöaspekter, men här saknas 

ofta miljökompetens i expertgruppen som tar 

fram standarderna och miljöhänsyn blir därmed 

inte naturligt integrerat på samma sätt. I dessa 

fall finns en rad hjälpmedel att tillgå för de kommittéer 

som saknar denna kunskap. Det främsta 

är CEN:s Environmental checklist, som är ett 

schema som ska guida den ovane genom en mindre 

miljörevision av en produkt eller en tjänst. 

Checklistan ska göra det enkelt att arbeta på ett 

systematiskt sätt och få med alla miljöaspekter 

även om man inte har erfarenhet av miljörevision. 

Man kan också få god hjälp från CEN Environmental 

Helpdesk. 

Medvetenheten ökar, men kan bli mycket 

bättre 

Medvetenheten kring miljöarbetet inom standardisering 

har blivit bättre på senare tid, men det 

finns fortfarande en stor utvecklingspotential och 

det sker kontinuerligt en utveckling inom området. 

Då man ser vilken bred användning många 

standarder har så är det lätt att se vikten av att 

angripa miljöaspekterna redan på det stadium 

där standarden formuleras. De organisationer 

som deltar i detta arbete vid sidan av standardiseringsorganisationerna 

är olika miljöorganisationer 

såsom Naturvårdsverket, oberoende intresseorganisationer 

som Naturskyddsföreningen och 

olika branschorganisationer. Naturvårdsverket 

tog under 2006 fram en rapport om miljöhänsyn 

inom produktstandarder (NV rapport 5654). 

Inom Europa finns en EU-finansierad paraplyorganisation 

(ECOS) vars syfte är att finansiera 

och samordna NGO:s som vill medverka i standardiseringskommittéer 

som miljöintressenter. Även 

mindre företag som har särskilda miljöintressen är 

viktiga aktörer i olika expertgrupper. 

33

Exempel: Add-X Biotech skapar en marknad 

för sina produkter genom standardisering 

Add-X Biotech är ett mindre företag som tillverkar 

tillsatser som möjliggör biologisk nedbrytning av 

plast. Företagets VD Gunnar Forsberg har deltagit 

i flera internationella standardiseringsprojekt och 

menar att det är viktigt för företaget att de metoder 

som tillämpas i deras produkter blir accepterade 

av kunder, och de stora kunderna använder ofta 

standarder som stöd vid upphandlingar. Särskilt 

utbrett är detta vid försäljning till kommuner och 

förvaltningar som gärna förlitar sig på standarder 

vid upphandlingar. Då är det en förutsättning att 

de produkter som företaget säljer omfattas av de 

standarder som används i samhället. 

Gunnar Forsberg konstaterar att det betyder 

mycket för företaget att få vara med och definiera 

hur standarderna utformas. 

”Eftersom företaget Add-X Biotech står för en 

teknologi för att biologiskt bryta ned plast är 

standardiseringsarbetet viktigt för att kunna föra 

vår egen talan, men även för att informera branschen 

om alternativa teknologier och metoder.” 

”Vår påverkan ligger i att föra fram mångfalden 

vad gäller möjligheter att arbeta med biologiskt 

nedbrytbara metoder och tekniker”. 

”Genom att delta i standardiseringsarbetet har vi 

fått en möjlighet att påverka, standardiseringsarbetet 

är ju i grunden en möjlighet att kunna 

påverka och bevaka sitt teknikområde”. 

En företeelse som Gunnar Forsberg noterat är 

att det europeiska standardiseringsarbetet också 

ibland kan få större genomslag än planerat. Många 

länder utanför EU, speciellt i Asien och Afrika 

studerar ofta vad som sker inom standardiseringsarbetet 

för miljöområdet och accepterar gärna en 

norm från EU, eftersom de vet att den är genomarbetad. 

Detta medför att en standard kan stimulera 

eller hindra den globala marknaden för en 

produkt avsevärt beroende på hur standarden utformas. 

Add-X Biotech deltar i det standardiseringsarbete 

som omfattar området Plast och förpackningar 

och biologiskt nedbrytbara material. Gunnar 

Forsberg ser deltagandet i standardiseringsarbetet 

som en viktig grund för att skapa goda marknadsförutsättningar 

för de nedbrytbara plasterna. 

”Miljöarbetet inom plast innebär fokus på 

återvinning, det vill säga återvinning av energi, 

återvinning av material och biologisk återvinning. 

Vår fokusering är framförallt inom den biologiska 

återvinningen.” 

Volymerna inom dessa områden är stora, och 

marknaderna ofta mycket priskänsliga. Dessa 

förutsättningar gör det extra viktigt att få acceptans 

för produkter och material för att de ska kunna 

sälja. En standard är mycket viktig för att en 

produkt ska accepteras av den stora marknaden. 

Mårten Sohlman 

Projektledare inom Miljö och Energi 

SIS, Swedish Standards Institute 

34

6.3 Demonstrationsprojekt inom hållbar 

stadsutveckling 

Sverige har potential att exportera del- eller helhetslösningar 

inom området hållbar stadsutveckling, 

något som det finns mycket stora behov av 

globalt. Det blir då viktigt hur referensprojekt 

inom området planeras, upphandlas och genomförs 

för att stödja export på ett effektivt sätt. 

Vi har två stora nybyggnadsprojekt inom hållbar 

stadsutveckling – Bo01 i Malmö respektive Hammarby 

Sjöstad i Stockholm – som har haft statligt 

investeringsstöd som viktig bas för att höja 

miljöambitionen i projektet. Båda har inledningsvis 

haft tanken att visa upp svenskt miljökunnande 

och miljöteknik, och använt detta som 

argument inför beslut om projektens inriktning. 

Och båda har till stor del missat att integrera 

den tanken i projektens uppbyggnad och genomförande, 

för att istället i efterhand ”hänga på” en 

marknadsföringsfunktion. 

De tekniska och miljömässiga resultaten har 

utvärderats. Projekten har uppnått viktiga miljöresultat. 

De har innehållit vissa misslyckanden, 

men sammantaget fört miljöanpassad stadsutveckling 

betydligt framåt i Sverige. Problemet 

är att spridningseffekterna, både till nya byggprojekt 

inom Sverige är begränsad, liksom spridningseffekten 

i form av exportorder för svenska 

företag, trots att stadsdelarna drar till sig 10 000- 

tals internationella besökare varje år. Varför det 

är så, och hur man kan arbeta för att uppnå bättre 

resultat har inte analyserats. 

Förklaringen är troligen att denna typ av stora 

miljöprojekt, till skillnad från mer avgränsade 

projekt (säg en svartlutanläggning, en teknikupphandling 

av värmepumpar etc) dels saknar en 

kommersiell ägare av helhetsresultatet, dels har 

en planering och en organisation som siktar på att 

optimera (i en kompromiss mellan miljö, ekonomi 

och andra värden) miljöresultaten inom projektets 

ram. Planering, kravspecifikationer, organisationsuppbyggnad 

etc skapas för att leverera ett bra 

projekt, inte för att leverera spridningseffekter, 

nyföretagande eller exportorder. Den underliggande 

synen är att när stadsdelen är färdigbyggd 

är projektet slut. I de mer avgränsade projekten 

där det finns en tydlig kommersiell ägare (även 

om det kan finnas offentliga medel som delfinansiering) 

är synen istället oftast att när resultatet 

är klart då har man referensen klar, då kan man 

börja nästa steg i arbetet, nämligen spridning, 

kommersialisering, exportförsäljning etc. 

För att bättre få ut värden ur kommande stora 

projekt inom hållbar stadsutveckling, vare sig det 

är nybyggnation eller renovering och förnyelse 

av befintlig bebyggelse, behöver man därför från 

början ha en medveten planering för att stimulera 

innovation, nyföretagande och stödja svensk 

miljöexport. Större insatser skulle till exempel 

kunna åtföljas av medveten och integrerad planering/åtgärder 

för att: 

• Satsningen ska stimulera näringslivets 

teknik-, produkt- och tjänsteutveckling samt 

exportmöjligheter inom miljösektorn 

• Satsningen ska kunna användas för att 

marknadsföra svensk miljökompetens och 

svenska företag på miljömarknaden, och ge 

exportmöjligheter 

• Investeringen ska bidra till att fler projekt 

med miljöprofil uppkommer på vanlig 

kommersiell bas 

• Det ska finnas planering, resurser och 

organisation för hur man ska utnyttja 

potentialen för tillväxt, profilering och export 

under projektets gång samt långsiktigt efter 

projektets färsigställande/genomförande. 

• Kompetensöverföring till näringslivet ska ingå 

i projektet. 

En sådan medveten hållning – som ser till effekter 

utanför projektets ram redan innan projektet 

startar – påverkar både kraven i upphandlingen, 

organisationen runt projektet och förvaltningen 

av de resultat som uppnås. Då kan man också få 

ut stora mervärden, ekonomiskt och miljömässigt, 

genom att projekten får efterföljare i Sverige och 

internationellt. 

Mikael Edelstam 

35

7. Bilaga 

7.1 Deltagare i panelen Miljöarbete i offentlig sektor 

Lena Johansson 

(Ordförande) 

Per O Andersson 

Åsa Bergström 

Mikael Edelstam 

Ethel Forsberg 

Lena Gipperth 

Per Inge Grennfelt 

Mats Nordenskjöld 

Ewa Rabinowicz 

Ulf Svidén 

Elisabet Söderström 

Göran Uebel 

Rolf Åkerblom 

Johan Schuber 

Generaldirektör, Kommerskollegium 

Director, Sustainability, Ericsson AB 

Miljöchef, Recip AB 

Konsult, Miljöstrategi AB 

Generaldirektör, Kemikalieinspektionen 

Dr. Miljörätt, Göteborgs universitet 

Forskningsdirektör, IVL Svenska Miljöinstitutet AB 

Head of public affairs, IF AB 

Forskningsledare, Livsmedelsekonomiska institutet 

U-sekreterare, int. samordning, Naturvårdsverket 

Projektledare, Stockholms stad 

Biträdande utvecklingschef, Nutek 

Kreditanalytiker, SWEDbank AB 

Projektledare, IVA 

7.2 Intervjuer 

Erik Arnberg, 

Tommy Gärling, 

Inge Horkeby 

Tina Karlberg 

Bo Kjellén, 

Eva Albåge Nordberg 

Lennart Piper, 

Sven-Olof Ryding 

Per Thege 

Peter Wenster 

Miljödepartementet 

Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet 

AB Volvo 

Sweco International AB 

Stockholm Environmental Insitute, SEI 

Swedish Standards Institute, SIS 

Miljö och kvalitet, Svensk Industriförening, Sinf-mk 

Miljöstyrningsrådet 

Miljödepartementet 

Sveriges kommuner och landsting 

Till kapitel 4, främst till avsnitt 4.1 “Marknadens funktionssätt – producenter och konsumenter”, har 

fil dr Sören Höjgård, Livsmedelsekonomiska institutet (SLI), bidragit med texter. 

7.3 Fotnoter 

1 Naturvårdsverket, Svenska miljöprioriteringar i EU 2007-2009, Naturvårdsverkets förslag till 

prioriteringar inför EU-ordförandeskapet 2009, R 5619, 2006. 

2 Per Dannemand Andersen et al, Innovation as a driver for energy technology development, Riso 

NationalLaboratory, Denmark, working material, 2006. 

3 Stephen J Kline; The Positive Sum Strategy: Harnessing Technology for Economic Growth (1986). 

4 G. P. Huber Organizational change and redesign: 2003. 

5 Nutek, Offentlig upphandling som drivkraft för innovation och förnyelse, R 2006:21. 

6 www.opic.com. 

7 Intervju med Peter Wenster, Sveriges kommuner och landsting. 

8 Intervju med Monica Törnlund, miljöråd i EU. 

37

9 Skrivelse till regeringen enligt Anna Engleryd, Naturvårdsverket. 

10 Intervju med Monica Törnlund, miljöråd i EU. 

11 IISD, International Institute of Sustainable Development, Mapping a Reform Agenda for Global 

Environmental Governance, Najam et al., Tufts University, 2006. 

12 http://www.kommers.se/templates/Standard2____683.aspx 

13 Intervju med Peter Wenster, Sveriges kommuner och landsting. 

14 Intervju med Anders Herdenstedt, VD, Göteborg Energi. 

15 “The Global use of environmental Management Systems by Small and medium Enterprises”, www.iso. 

org/iso/en/iso9000-14000/certification/iso14001survey.html 

16 www.cdproject.net 

17 “The economics of Climate change”, Nicholas Stern, http://www.hm-treasury.gov.uk/ 

18 Carbon Disclosure Project, sammanslutning av investerare som förvaltar 31 biljoner USD, www.cdp.com. 

19 www.foretagarguiden.se 

7.4 Litteraturförteckning/lästips 

Per Dannemand Andersen et al, Innovation as a driver for energy technology development, Riso National 

Laboratory, Denmark, working material, 2006 

Carbon Disclosure Project, www.cdproject.net 

CERES, From Risk to Opportunity: How Insurers Can Proactively and Profitably Manage Climate Change, 

Evan Mills et. al, US Department of Energy´s Lawrence Berkeley National Laboratory, 2006. www.ceres.org 

Jonas Ebbesson, Transboundary corporate responsibility in environmental matters: fragments and foundations 

for a future framework, Environmental law, Stockholm university, 2006 

FORMAS och VINNOVA, Forskningsstrategi för miljöteknik, preliminär version 2006-11-01, 2006 

Jan-Olof Drangert et al, På väg mot en hållbar stad –uppfattad och uppmätt påverkan av miljösatsningar i 

Hammarby sjöstad, Stockholm, Linköpings universitet, 2004 

EU Kommissionen, meddelande: Integrering av miljöaspekter i europeisk standardisering, SEC(2004)206, 2004 

IISD, International Institute of Sustainable Development, Mapping a Reform Agenda for Global Environmental 

Governance, Najam et al., Tufts University, 2006 

Kommerskollegium, Miljö, handel och konkurrens – spelregler för effektiva marknader, rapport 1998:2 

IVA, Environmental management since world war II, background report within the project “The new arenas of 

environmental management”, Linnér et al, Linköping university, 2006 

IVA, Driving forces and main fields of competence for environmental technology in Japan and the US, 

background report within the project “The new arenas of environmental management” Andersson & 

Widegren, ITPS, 2006 

IVA, Swedish strengths in the environment industry, background report within the project “The new arenas of 

environmental management”, Blomkvist et al, KTH, 2006 

IVA, The arenas of environmental management, background report within the project “The new arenas of 

environmental management” Linnér et al, Linköping university, 2006 

IVA, Miljödriven affärsutveckling – från myndighetskrav till strategiska möjligheter, IVA-M 298, 1995 

Livsmedelsekonomiska institutet, Att bevara betesmarker – en analys av ekonomiska styrmedel, R 2004:8, 2004 

Livsmedelsekonomiska institutet, En politik för fisken eller fisket? – en studie av EU-förhandlingarna om 2003 

års reform av fiskeripolitiken, R 2006:3, 2006 

Livsmedelsekonomiska institutet, Märkning av genmodifierade livsmedel – en samhällsekonomisk analys, R 2002:2 

38

Livsmedelsekonomiska institutet, Samhällsekonomisk analys av ekologisk livsmedelsproduktion, R 2003:2, 2003 

Naturvårdsverket och Energimyndigheten, Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken, rapport ISBN 91-620-5616-6 

Naturvårdsverket, Capacity Building on WTO and Environmental Protection, Report 2006 

Naturvårdsverket, En mer miljöanpassad offentlig upphandling – förslag till handlingsplan, R 5520, december 

2005 

Naturvårdsverket, Svenska miljöprioriteringar i EU 2007-2009, Naturvårdsverkets förslag till prioriteringar 

inför EU-ordförandeskapet 2009, R 5619, 2006 

Naturvårdsverket, Nutek, Sveriges Kommuner och Landsting, Hållbarhetsrådet, VINNOVA och Boverket., 

Ledstjärnor för framgångsrikt miljöarbete – en vägledning för förbättrad spridning av innovationer, goda 

exempel och nya arbetsmetoder inom miljöområdet, 2006 

Nutek, Företagarguiden, www.nutek.se/foretagarguiden 

Nutek, Näringslivets administrativa kostnader på miljöområdet, R 2006:01 

Nutek, Offentlig upphandling som drivkraft för innovation och förnyelse, R 2006:21 

Kommerskollegium, Yttrande, Dnr 150-46-2003, angående Naturvårdsverkets rapport (5250) om EUprioriteringar 

för att nå miljömålen 

Lennart Piper, How to make ISO 14001 implementation easier for small businesses, ISO Management Systems, 

Vol.6, No. 5, 2006 

Prop 2002/03:122, Gemensamt ansvar, Sveriges politik för global utveckling 

Regeringskansliet, UD, och Naturvårdsverket, Waste Management, – The Swedish Experience, R 9875, 1999 

Regeringskansliet, UD, och Naturvårdsverket, Waste and Wastewater Treatment – The Swedish Experience, R 

4945, 1998 

Karin Rudebeck och Carin Wall, Utvecklingssamarbete och näringsliv i samverkan – dialog, arenor och 

instrument. Utredningsuppdrag från Regeringskansliet som kompletterar Håkan Åkessons utredning, se nedan. 

2006 

SEI, Stockholm Environment Insitute, Bending the curve: Toward Global Sustainability, Raskin et al, PoleStar 

series report no. 8, 1998 

Sinf – Swedish Industry Association, Issues incentives and tools for sustainability in the supply chain, Report 

from Sustainability of the planet Forum and workshops, October 2006 

SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket, Standarder och miljö – hör det ihop?, broschyr 

SOU 1998:118, Sustainable Sweden – a success story 

Tomorrow’s markets – Global trends and their implications for Business, World Resources Institute (WRI), United 

Nations of Environment Programme (UNEP), and World Business Council for Sustainable Development, 2002 

Sternrapporten, http://www.hm-treasury.gov.uk/ 

Stiftelsen Svenska Lantbruksveckan, Gröna framtider – Tillståndet I Sveriges Gröna Näringar 2006, ISBN 91- 

631-8292-0, 2006 

Svenska Miljöstyrningsrådet, Teknikupphandling för en giftfri miljö, projektplan, 2006 

Sverker Sörlin, En ny institutsektor – en analys av industriforskningsinstitutens villkor och framtid ur ett 

närings- och innovationspolitiskt perspektiv, KTH, 2006 

VINNOVA, Strategier för svenskt forskningsutbyte på EU-nivå , arbetsdokument, 2006 

UNEP/IISD, Environment and Trade – a handbook, second edition, ISBN 1-895536-85-5, 2005 

Mats Willliander, On Green Innovation Inertia – An insider research perspective on the automotive industry 

Håkan Åkesson, Utvecklingssamarbete och näringsliv I samverkan – förändrade arbetssätt inom UD, SIDA och 

ambassaderna. Utredningsuppdrag från Regeringskansliet, 2006 

39

Projektet Miljöarbetets nya arena finansieras av:

MiljÃ¶arbete i offentlig sektor - IVA

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?