Ladda hem skriften som PDF - IVA

More documents

Recommendations

Info

ENERGI OCH ENERGISYSTEM Få ord används så ofta i forskning, undervisning och vardagsspråk som ”system”. Det får ofta stå för något som i största allmänhet är krångligt eller komplext. I det mer fackmässiga bruket av ”system”är kopplingen till datasystem och dataprogram ofta stark. Den moderna systemteorin är dock bredare än så och dess rötter finner man under 1940-talet. Återkoppling, kommunikation och datorernas möjligheter (bland annat för det vi i dag kallar simulering) är grundpelare. Många av pionjärerna framhöll att det handlade om ett sätt att tänka, snarare än ett paket av metoder. Angreppssättet består enligt en av de mest inflytelserika forskarna, C West Churchman, av två faser. Den första är att ta problemet eller ändamålet med systemet till utgångspunkt. Den andra är att noga tänka över vilka beroenden och samband som finns och vara noga med att inte dra systemgränsen för snävt. Däremot, menar Churchman, bör man förhålla sig öppen till vilka vetenskapliga metoder (matematiska, biologiska, ekonomiska, till och med intuitiva) som man sedan väljer för analysen. Det är i denna anda som vi vill behandla energisystem i denna rapport. Konkret finner man att energisystem kan förstås som system på i huvudsak två olika sätt. Tekniska system Energisystem kan betraktas som i första hand tekniska system. Förvisso har de flesta tekniker för omvandling, transport och användning av energi den karaktär som vi berört ovan: många tekniska komponenter kopplas samman, återkopplingar och reglermekanismer är legio, stabilitet och systemstyrning ställer krävande ingenjörsproblem. Det är ingen tillfällighet att energisystem och IT-system allt mer växer samman: det gäller konstruktion och drift liksom simuleringar för att bättre förstå och kunna styra systemen. Analys av energisystem som tekniska system innebär att kvalificerade systemtekniska frågor måste lösas. Infasningen av nya energikällor, som solceller eller vindkraft, i ett redan etablerat elsystem ger exempel på sådana. Regleringen av el-last under dygnet och årstiderna är ett annat typiskt systemproblem. En fråga som med ökad kraft trängt sig fram under senare år är optimering av energisystem. Här blir uppmaningen att inte dra för snäva systemgränser central. Men med avseende på vad ska systemet (t ex energisystemet i en kommun, i Sverige, i hela världen) optimeras? De flesta utarbetade modeller ”väljer” den billigaste lösningen räknat över en viss tidsperiod. Man optimerar alltså med hänsyn till (monetär) ekonomi. Detta är i allmänhet inte samma sak som att optimera termodynamiskt och inte heller är resultatet nödvändigtvis i samklang med politiska och sociala värderingar. Vi kommer i fortsättningen vid ett par tillfällen att observera att system kan vara optimala i ett avseende men inte utifrån en annan, kanske lika välmotiverad, aspekt. Den teknisk-ekono- 10 · IVA · ENERGI – MOT EN NY ERA
miska rationaliteten ger inte alltid rätt utslag. Detta leder oss naturligt över till den andra och bredare tolkningen av energisystem. Socio-tekniska system Här vidgas synfältet så att såväl tekniska föremål och länkar som aktörer och institutioner räknas in i systemet. Det gäller t ex inte bara fjärrvärmesystemet utan också det kommunala bolag som driver det, kunder, konkurrenter, miljömyndigheter och lagstiftare. Det finns flera teoretiska traditioner inom området. Den kanske viktigaste av dem utgår från teknikhistorikern Thomas P Hughes’ klassiska studie över elsystemens framväxt i olika länder (Hughes 1983). Han noterar där bland annat tre aspekter som har stor betydelse i alla större socio-tekniska system. En är entreprenörens, eller mer precist systembyggarens, nyckelroll. Utan en viljestark och skicklig systembyggare (som inte behöver vara en person) uppstår inget system. En annan är ”sviktande fronter” (reverse salients) som innebär att ett system måste etableras över en bred front och systembyggaren kommer att möta frontavsnitt där motståndet är starkt: om systemet ska utvecklas måste sådant övervinnas på ett eller annat sätt. Det tredje begreppet är teknisk stil, där Hughes själv tidigt såg hur eltekniken kom att utformas på skilda sätt i USA, England och Frankrike, beroende på olika tekniska och kulturella traditioner, utbildningssystem och lagregler. Alla tre aspekterna är väl värda att beaktas i arbetet med energisystem. Man ska inte vänta sig att ”bästa lösningar” bara inställer sig: det behövs systembyggare och det krävs att sviktande frontavsnitt identifieras om t ex vätgas eller biomassa i större utsträckning ska kunna bli en del av det svenska energisystemet eller om koldioxidinfångning ska slå igenom som global teknik. Att Sverige har särskilda traditioner och förutsättningar inom energisystemen får man inte negligera: vi har speciella förutsättningar (inte hur stora som helst givetvis) för att utforma energisystem i vår egen tekniska stil och vi kan låta egna värderingar och vår samhällssyn få genomslag. Systemen och verkligheten Utan en viljestark och skicklig systembyggare uppstår inget system. Vilket är då det riktiga eller bästa sättet att tänka på energisystem: som tekniska system eller socio-tekniska system? Den frågan måste i detta sammanhang få ett pragmatiskt svar. Forskningen inom energiområdet domineras kraftigt av en teknisk systemsyn. Så kommer det säkert att vara i fortsättningen också. Utifrån det bredare synsättet kan man dock ifrågasätta en del metoder och resultat, t ex vad en optimal lösning (se ovan) egentligen innebär och hur realistisk en tänkt teknisk systemuppbyggnad egentligen är. En lärdom från forskningen om socio-tekniska system är att ”verkligheten” inte är till alla delar given och objektiv. Vad som är rationellt, vad som är möjligt och vad som är intressant är alltid i någon mening socialt konstruerat, dvs det bygger på överenskommelser, ofta informella, mellan människor (Bijker m fl 1987). Inom energiområ- IVA · ENERGI – MOT EN NY ERA · 11
Page 1 and 2: ENERGIFRAMSYN SVERIGE I EUROPA Ener
Page 3 and 4: FÖRORD Inom Energiframsyn - Sverig
Page 5 and 6: SAMMANFATTNING Att radikalt minska
Page 7 and 8: kostnaderna för etablerade energit
Page 9 and 10: Vi vill än en gång understryka at
Page 11: 2050. I klimatet en faktor bland fl
Page 15 and 16: BESTÄMNINGSFAKTORER FÖR ENERGIUTV
Page 17 and 18: at och kunskapsintensivt samhälle.
Page 19 and 20: Politik, aktörer och institutioner
Page 21 and 22: Australien är vidare en stor kolex
Page 23 and 24: För Norden och Sverige väntas kli
Page 25 and 26: halten på 450 ppm i syfte att mer
Page 27 and 28: ETT UTHÅLLIGT ENERGISYSTEM Att rad
Page 29 and 30: VÄTGAS SOM SYSTEMTEKNIK Tanken att
Page 31 and 32: Elektrolyt Pluspol Minuspol Stapel
Page 33 and 34: mer eller mindre direkt från instr
Page 35 and 36: när de kan massproduceras - skulle
Page 37 and 38: Eftertankar Detta kapitel inleddes
Page 39 and 40: Solceller De första effektiva solc
Page 41 and 42: I december 2001 fick Kristianstad k
Page 43 and 44: EL I ENERGISYSTEMET - BEHÖVS EN SY
Page 45 and 46: och underlättas genom ändringar i
Page 47 and 48: Om solceller kan utvecklas som en n
Page 49 and 50: VÄGEN FRAMÅT: SVERIGE OCH EUROPA
Page 51 and 52: ker som bedöms ha stor potential p
Page 53 and 54: Är naturgas en bro till ett sol- o
Page 55 and 56: serade energiskatter och klimatrela
Page 57 and 58: 2002). Det behövs självfallet fle
Page 59 and 60: naderna för solcellssystemen med
Page 61 and 62: Referenser Chandler, W., Schaeffer,
Page 63 and 64:
Vi kan notera att ”spelarna” p
Page 65 and 66:
En omställning ger affärsmöjligh
Page 67 and 68:
Om scenarier Klimatet i fokus är e
show all

Ladda hem skriften som PDF - IVA

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?