Ladda hem skriften som PDF - IVA

kostnaderna för etablerade energitekniker. Men den förväntade kostnadssänkningen
är beroende av att utvecklingssatsningar i bland annat
Japan, Tyskland och USA vidmakthålls för att ge underlag för storskalig
tillverkning av solceller. Om så sker finns möjlighet att solcellerna någonstans
kring år 2020 blir konkurrenskraftiga i stora delar av den industrialiserade
världen. Då öppnas också vägen för storskalig spridning i
utvecklingsländerna, vilket i sin tur skulle stimulera teknikutvecklingen
och ytterligare pressa kostnaderna.
Från naturgas till vätgas?
Med väl utformade förutsättningar skulle en utbyggnad av naturgasen i
Europa kunna underlätta övergången till vätgas som energibärare. Vätgas
kan produceras från naturgas i avvaktan på solbaserade lösningar
och distributionssystemen för naturgas kan med lämplig utformning och
lämpligt val av material användas för vätgas i ett senare skede. Naturgasen
låter sig också förenas med ett ökat inslag av distribuerade system –
småskalig kraftvärme, ofta gaseldad – vilket också ger förutsättningar
för en gradvis anpassning till en infrastruktur som kan bära upp ett system
av vätgas/el/sol.
Under en övergångsperiod kommer sannolikt både naturgas och – i
vissa länder – kärnkraft att vara viktiga element i en ”bro” till ett soloch
vätgassamhälle. Långsiktigt bedömer vi att utbyggnaden av kärnkraft
kommer att upphöra, dels därför att kostnadsstrukturen inte passar på
avreglerade elmarknader, dels därför att de komplexa och svårkommunicerade
frågorna om säkerhetsrisker och omhändertagande av det utbrända
kärnbränslet kommer att innebära fortsatta acceptansproblem.
I Sverige kan biobränslen väntas få en mer framträdande roll än i
Europa i övrigt. I klimatet i fokus kommer dessa bränslen sannolikt att
fortsätta dominera inom fjärrvärmen. Biobränsleeldad kraftvärme kommer
att ge ett viktigt tillskott till elproduktionen. I klimatet en faktor
bland flera är det mer sannolikt att naturgasnätet byggs ut i centrala
Sverige. Biobränsle används i detta scenario i kraftvärme och fjärrvärme
utanför gasnäten men finns delvis kvar även inom gasnätens område.
En intelligentare energianvändning
Informationssamhällets framväxt innebär att elbehoven i framtiden till
stor del måste förstås i termer av dels avbrottsfria leveranser, dels mobila
användningar. Storkraftnätet har sin givna plats för leveranser av höga
effekter och mycket energi. Men behovet av avbrottsfri el kan i framtiden
kanske bättre tillgodoses av ett ”reservnät” för måttliga effekter
matat av solceller, vätgas eller annan lokal energi. Mobiliteten och den
rikliga förekomsten av småelektronik leder ännu ett steg bort från stornäten.
Ackumulatorer eller miniatyriserade ”elverk” drivna av sol eller
bränslen kan bli ytterligare komponenter i ett distribuerat elsystem.
Människor måste vara beredda att förändra sina livsstilar – inte som
umbäranden eller tillbakagång men mot mera intelligenta sätt att använda
energi. En omställning behöver understödjas av strikta styrmedel för
att hålla tillbaka utsläpp och andra oönskade effekter av energianvändningen
och av bättre kollektivtrafik och andra förändringar som underlättar
valet av koldioxidsnåla lösningar.
IVA · ENERGI – MOT EN NY ERA · 5