Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
14<br />
Samrötning ger även små och medelstora kommu<strong>ner</strong> möjligheter för etablering<br />
av biogasanläggningar. Många små och medelstora kommu<strong>ner</strong> ge<strong>ner</strong>erar<br />
inte så stora mängder organiskt avfall att en biogasanläggning enbart baserad på<br />
rötning av dessa substrat kan vara ekonomiskt motiverad. En samrötning med<br />
organiskt material från jordbruket som grödor, gödsel m m kan i dessa fall ge en<br />
bas för ekonomiskt bärkraftiga enheter.<br />
Ökad potential för högvärdigt bioe<strong>ner</strong>gi. Vid biogasprocessen bildas metangas,<br />
som är ett högvärdigt bränsle med flera användningsområden. El- och värmeproduktion<br />
med en gasmotor är ett sådant. Under den senaste tiden har dock intresset<br />
för användning av gasen som fordonsbränsle ökat. Detta har accentuerats genom<br />
de förslag till beskattning av biobränslen som presenterats i Alternativbränsleutredningen<br />
(SOU 1996:184). Som fordonsbränsle har biogasen flera miljöfördelar<br />
när den ersätter fossila bränslen. Förutom att inga nettoutsläpp av CO 2 uppstår,<br />
blir utsläppen av CO, NO x och partiklar (sot) avsevärt lägre jämfört med<br />
fossila bränslen. Med en biogasanläggning placerad i närheten av en tätort kan så<br />
stora gasmängder uppnås att det är möjligt att etablera tankningsställen för bussar,<br />
taxibilar och andra fordon som används lokalt.<br />
Idag utvinns ca 1,3 TWh från befintliga anläggningar, inklusive avloppsrening och<br />
deponi (Lindberg, 1997). En uppskattning av potentialen för utvinning av biogas<br />
ur olika typer av substrat gjord vid JTI (Hagelberg m.fl., 1988) visar att i Sverige<br />
skulle 5 TWh sammanlagt kunna utvinnas från organiskt avfall, 2 TWh från gödsel<br />
och 10 TWh från vallgröda (motsvarande 400 000 - 500 000 ha vall).<br />
Samrötning minskar risken för spridning av smittoförande organismer.<br />
Samhället kommer att ställa allt strängare krav på åtgärder för hygienisering av<br />
avfall som kan innehålla smittoförande organismer. Detta gäller också gödsel som<br />
sprids på annans mark. Eftersom samrötningsanläggningarna kommer att vara försedda<br />
med ett hygieniseringssteg medför detta att risken för smittspridning minskar.<br />
Samrötning ger minskat växtnäringsläckage. Med lokalt placerade biogasanläggningar<br />
ges möjligt till en ökad vallodling där spannmål och andra grödor i<br />
öppet bruk nu domi<strong>ner</strong>ar. Ge<strong>ner</strong>ellt har vallodling flera positiva effekter på miljön<br />
utöver direkta effekter på markstruktur och som bra förfrukt till andra grödor<br />
(Johansson m.fl., 1993). Möjligheterna att med en ökad vallodling minska jordbrukets<br />
läckage av kväve till vattendragen har under senare år allt mer uppmärksammats.<br />
I uthålliga odlingssystem utgör vallen en nyckelgröda, vilket bland<br />
annat uppmärksammas i en nyligen publicerad rapport från Naturvårdsverket<br />
(Rapport nr 4755). Odling av vall för biogasutvinning samt användningen av<br />
rötresten som gödselmedel till andra grödor ger unika möjligheter till överföring<br />
av växtnäring från ett år till ett annat med kontroll över givor och förluster. Vidare<br />
bidrar vallen till ett minskat behov av bekämpningsmedel och en ökad biologisk<br />
mångfald.<br />
Ökad sysselsättning. Kretsloppsbaserade system kräver ge<strong>ner</strong>ellt större insats av<br />
manuellt arbete än traditionella system. Även odling av vall för biogasutvinning<br />
fordrar mer arbete än spannmålsproduktion när man tar hänsyn till skörd,<br />
transport och spridning av rötrest.
Change language