Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
16<br />
Lokala förutsättningar för etablering av samrötningsanläggningar<br />
Tillgång på vallgröda. Givetvis är möjligheterna till och storleken på framtida<br />
biogasanläggningar beroende av tillgången på gröda och andra lämpliga substrat.<br />
Begränsande faktorer är total åkerareal i området kring den tilltänkta anläggningen,<br />
areal som lämpar sig för vallodling och transportavstånd för gröda och rötrester<br />
som skall användas av lantbrukarna. De ekonomiska förutsättningarna och hur<br />
lantbrukarna värderar själva vallen i växtföljden är avgörande faktorer för hur stor<br />
del av den möjliga/lämpliga åkerarealen för odling av vall för biogasutvinning som<br />
kan knytas till en biogasanläggning.<br />
Ett exempel på möjligheterna att kontraktera vall för biogasutvinning är Svensk<br />
Växtkrafts pla<strong>ner</strong>ing av biogasanläggningarna i Kungsör och i Västerås (Pettersson,<br />
1996), där 374 ha och 450 ha vall kontrakterats till respektive anläggning. De ekonomiska<br />
förutsättningarna för kontrakteringen av vall var sådana att denna skulle<br />
ge samma täckningsbidrag som odling av foderkorn. Hänsyn hade då tagits till det<br />
ökade förfruktsvärdet (+10 %) och arealstöd motsvarande trädesersättningen.<br />
Andra positiva faktorer som långsiktig strukturförbättring av marken och minskat<br />
dragkraftsbehov hade inte inräknats i kalkylen. I valet av strategi för skörd,<br />
ensilering och rötresthantering har för nyss nämnda anläggningar eftersträvats så<br />
korta körsträckor som möjligt med fordon anpassade för körning på åker medan<br />
transporterna på väg skall ske med snabbare fordon avsedda för landsvägskörning.<br />
Därför valdes en modell med decentraliserade ensilagesilor och lager för rötrester.<br />
Med denna modell blir den begränsande faktorn avståndet mellan<br />
biogasanläggningen och lagren för ensilage och rötrester. Med exemplets<br />
förutsättningar medför ett ökat transportavstånd till lagren med 10 km en ökning av<br />
produktionskostnaderna för gasen med 1,4 öre kWh -1 . För en anläggning med<br />
storleken 1 MW bedöms vallarealen behöva ligga inom en radie av högst två mil<br />
från anläggningen.<br />
Tillgång på gödsel och andra rötningsbara substrat från lantbruket. I djurtäta<br />
områden samt i områden där gårdarna ligger i nära anslutning till tätbebyggelse<br />
kan det finnas behov och intresse från lantbrukarna att låta sin gödsel behandlas i<br />
en rötningsanläggning. På samma sätt som för vallgrödorna är transportavståndet<br />
begränsat till i storleksordningen ett par mil. Användning av halm tillsammans<br />
med vallgrödor och gödsel skulle i vissa regio<strong>ner</strong> kunna innebära att transportkostnaderna<br />
sjunker eftersom det då krävs ett mindre odlingsområde för att förse<br />
anläggningen med substrat. I Skåne kan ett tänkbart substrat för samrötning vara<br />
sockerbetsblast.<br />
Tillgång på organiskt avfall. Ge<strong>ner</strong>ellt medför en samrötning av grödor och<br />
annat organiskt avfall att ett underlag för en biogasanläggning kan skapas där<br />
antingen tillgänglig grödareal eller mängden avfall är otillräcklig. Det kan också<br />
medföra att biogasanläggningar kan byggas större än vad som annars hade varit<br />
möjligt vilket kan leda till lägre produktionskostnader. Det avfall som huvudsakligen<br />
är tillgängligt för samrötning med grödor är källsorterat hushållsavfall<br />
och organiskt avfall från restauranger etc. Dessutom kan avfall från livsmedelsindustri<br />
och handel tillföras. För att ge relatio<strong>ner</strong>na mellan avfall och gröda motsvarar<br />
utvunnen e<strong>ner</strong>gi från organiskt hushållsavfall från en tätort med 20 000<br />
invånare den e<strong>ner</strong>gi som kan utvinnas ur vallgröda från ca 100 ha vall.
Change language