Ladda ner - Jti

More documents

Recommendations

Info

50 energiformen biogas snarare styr en fullskalas substratsammansättningen än priset för biogas. Tabell 18. Betydelsen av arealstöd, investering, driftskostnader (drift av biogasanläggning), och värdering av växtnäring och kompost. Arealstöd, 2000 kr ha -1 (= 50 % av priset på grödan) Förändring gaspris, 80:20 Förändring gaspris, 50:50 öre kWh -1 öre kWh -1 7 4 Investering, 30 % 7 5 Driftkostnader, 30 % 3 2 Behandlingsavgift, 50 % 4 8 Växtnäring & kompost, 50 % 4 3 Ingen tillförsel av spädvatten 5 5 öre/kWh 50 40 30 Gas 50:50 Gas 80:20 Gas 70:20:10 20 10 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8 2 2,2 2,4 MW Bild 32. Priset på rågas som funktion av anläggningsstorlek för samrötning mellan avfall och vallgröda. I diagrammet finns även gaspriset för en anläggning som enbart rötar lantbruksrelaterade biomassor (Nordberg & Edström, 1997). Tabell 19. Mängder hushållsavfall och vallgröda (våtvikt) som funktion av substratsammansättning och anläggningsstorlek. Substrat Blandningsförhållande 1 MW ton år -1 1,3 MW ton år -1 2,3 MW ton år -1 Vallgröda 50:50 4 100 5 410 10 700 Hushållsavfall 50:50 4 650 6 130 9 430 Vallgröda 80:20 8 100 10 700 18 570 Hushållsavfall 80:20 1 790 2 360 4 100
Diskussion 51 Föreliggande projekt har visat att samrötning av vallgröda med den biologiskt omsättbara fraktionen av källsorterat hushållsavfall medför biologiska, tekniska och ekonomiska fördelar jämfört med rötning av enbart vallgrödor. En organisk belastning på 6 g VS L -1 d -1 har uppnåtts i en stabil totalomblandad biogasprocess vid ca 9 % ts i reaktorvätskan. Vidare har projektet visat att omrörning och pumpning av rötkammarinnehållet underlättas vid samrötning med avfall jämfört med rötning av fiberrikare material (gödsel och halm; jfr. Nordberg & Edström 1997). Projektet har också visat att det går att erhålla en flytande rötrest med upp till 89 % av kvävet och 69 % av total fosfor samt en fast fas som går att kompostera utan inblandning av strömedel. De resultat som erhållits i projektet har förbättrat underlaget för praktisk utveckling av en effektiv biogasprocess för samrötning av vallgröda och hushållsavfall. Nedan diskuteras en del av resultaten från försöken uppdelade i biologiska och tekniska frågeställningar. Dessutom ges synpunkter på framtida forskningsbehov och frågeställningar. Biologiska frågeställningar En av de centrala biologiska frågeställningarna vid rötning av kväverikt material, t.ex. baljväxter och slakteriavfall, är den toxiska påverkan av höga ammoniumhalter på de metanbildande bakterierna. Ammoniumhalten i processvätskan beror utöver C:N-kvoten på substratet även på andelen återförd processvätska samt på nettomineraliseringsgraden av organiskt kväve. I det tidigare projektet med rötning av lantbruksrelaterade biomassor (Nordberg & Edström 1997) kunde ammoniumhalten hållas vid ca 2 g L -1 genom att halm tillfördes som extra kolkälla till kväverik vallgröda, dvs C:N-kvoten höjdes. Inget extra färskvatten tillfördes dessa processer. I det föreliggande projektet med samrötning av vallgröda och avfall var substatet relativt lättomsättbart. Detta innebar att det inte fanns något hållbart motiv att tillsätta halm, eftersom det har en betydligt lägre omsättningshastighet än en blandning av organiskt avfall och vallgröda. Istället tillfördes upp till 20 % av vätskebehovet som vatten, varvid ammoniumhalten kunde hållas under 2,5 g L -1 . Vid rötning av 50:50-blandningen erhölls en lägre nettomineraliseringsgrad, men även ett högre gasutbyte. Detta tyder på en högre tillväxtshastighet av bakterierna i processen och därmed att näringssammansättningen på 50:50-blandningen var mer komplett. En förklaring till den mer kompletta näringssammansättningen kan vara ett högre innehåll av Fe och Co i avfallet jämfört med ensilaget. En tillsats av Co har tidigare visats vara viktig vid rötning av växtmaterial för att nå belastningar över 6 g VS L -1 d -1 (Jarvis m.fl. 1997). Totalhalten Co i processvätskan var 0,13 mg kg -1 våtvikt vid rötning av 50:50-blandningen och 0,08 mg kg -1 våtvikt vid rötning av 80:20- blandningen. Den senare koncentrationen av kobolt uppnåddes även vid samrötning med nötflytgödsel (även det i 80:20-blandning) då en stabil process vid 6 g VS L -1 d -1 erhölls. En förbättrad processtabilitet och prestanda kan dock inte enbart förklaras med en högre koncentration spårelement. De resultat som vi erhållit och som tidigare erhållits i amerikanska försök (Ghosh m.fl. 1980; Ghosh & Klass 1981)
Page 1: JTI-rapport KRETSLOPP & AVFALL Nr 1
Page 4 and 5: 4 Malning..........................
Page 7 and 8: Sammanfattning 7 Det finns en rad m
Page 9 and 10: 9 The general overproduction of foo
Page 11 and 12: 11 Teknik Bildning av svämtäcke k
Page 13 and 14: 13 i växtmaterial. Tillsatser av s
Page 15 and 16: 15 Vad har lantbrukarna att vinna p
Page 17 and 18: 17 Organiskt avfall som tillförs e
Page 19 and 20: 19 Tabell 1. Blandningsförhålland
Page 21 and 22: 21 Laboratorieförsök Laboratorief
Page 23 and 24: 23 Ingående, g våtvikt/d 1.300 1.
Page 25 and 26: 25 Alkalinitet, g/L 14 13,5 Reaktor
Page 27 and 28: 27 I bild 15 redovisas massflödena
Page 29 and 30: 29 blandning A (bild 20). I samband
Page 31 and 32: 31 Spec. gas, m3/kg VS 0,9 Blandnin
Page 33 and 34: 33 Biogas 39 m3/d 63 % metan Ensila
Page 35 and 36: 35 Tungmetaller i rötrest Rötrest
Page 37 and 38: 37 Friktionsenergin för kvarnen vi
Page 39 and 40: 39 i slammet. Skillnaden i slammets
Page 41 and 42: 41 Ammoniumkvävet förekommer till
Page 43 and 44: 43 Biogasanläggning i fullskala I
Page 45 and 46: 45 Tabell 12. Processdata för biog
Page 47 and 48: 47 Det interna värmebehovet tillgo
Page 49: 49 pris på rågas som ligger på s
Page 53 and 54: 53 (och 50 % av rötrestens torrsub
Page 55: 55 Nordberg, Å & Edström, M. 1997
Page 58 and 59: 58 Rötkammarens omrörare var en l
Page 61: 61 Omrörningsteori Bilaga 2 En omr

Ladda ner - Jti

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?