Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Diskussion<br />
51<br />
Föreliggande projekt har visat att samrötning av vallgröda med den biologiskt<br />
omsättbara fraktionen av källsorterat hushållsavfall medför biologiska, tekniska<br />
och ekonomiska fördelar jämfört med rötning av enbart vallgrödor. En organisk<br />
belastning på 6 g VS L -1 d -1 har uppnåtts i en stabil totalomblandad biogasprocess<br />
vid ca 9 % ts i reaktorvätskan. Vidare har projektet visat att omrörning och pumpning<br />
av rötkammarinnehållet underlättas vid samrötning med avfall jämfört med<br />
rötning av fiberrikare material (gödsel och halm; jfr. Nordberg & Edström 1997).<br />
Projektet har också visat att det går att erhålla en flytande rötrest med upp till<br />
89 % av kvävet och 69 % av total fosfor samt en fast fas som går att kompostera<br />
utan inblandning av strömedel.<br />
De resultat som erhållits i projektet har förbättrat underlaget för praktisk utveckling<br />
av en effektiv biogasprocess för samrötning av vallgröda och hushållsavfall.<br />
Nedan diskuteras en del av resultaten från försöken uppdelade i biologiska och<br />
tekniska frågeställningar. Dessutom ges synpunkter på framtida forskningsbehov<br />
och frågeställningar.<br />
Biologiska frågeställningar<br />
En av de centrala biologiska frågeställningarna vid rötning av kväverikt material,<br />
t.ex. baljväxter och slakteriavfall, är den toxiska påverkan av höga ammoniumhalter<br />
på de metanbildande bakterierna. Ammoniumhalten i processvätskan beror<br />
utöver C:N-kvoten på substratet även på andelen återförd processvätska samt på<br />
nettomi<strong>ner</strong>aliseringsgraden av organiskt kväve. I det tidigare projektet med rötning<br />
av lantbruksrelaterade biomassor (Nordberg & Edström 1997) kunde ammoniumhalten<br />
hållas vid ca 2 g L -1 genom att halm tillfördes som extra kolkälla till<br />
kväverik vallgröda, dvs C:N-kvoten höjdes. Inget extra färskvatten tillfördes<br />
dessa processer. I det föreliggande projektet med samrötning av vallgröda och<br />
avfall var<br />
substatet relativt lättomsättbart. Detta innebar att det inte fanns något hållbart motiv<br />
att tillsätta halm, eftersom det har en betydligt lägre omsättningshastighet än en<br />
blandning av organiskt avfall och vallgröda. Istället tillfördes upp till 20 % av<br />
vätskebehovet som vatten, varvid ammoniumhalten kunde hållas under 2,5 g L -1 .<br />
Vid rötning av 50:50-blandningen erhölls en lägre nettomi<strong>ner</strong>aliseringsgrad, men<br />
även ett högre gasutbyte. Detta tyder på en högre tillväxtshastighet av bakterierna<br />
i processen och därmed att näringssammansättningen på 50:50-blandningen var<br />
mer komplett.<br />
En förklaring till den mer kompletta näringssammansättningen kan vara ett högre<br />
innehåll av Fe och Co i avfallet jämfört med ensilaget. En tillsats av Co har tidigare<br />
visats vara viktig vid rötning av växtmaterial för att nå belastningar över 6 g VS<br />
L -1 d -1 (Jarvis m.fl. 1997). Totalhalten Co i processvätskan var 0,13 mg kg -1 våtvikt<br />
vid rötning av 50:50-blandningen och 0,08 mg kg -1 våtvikt vid rötning av 80:20-<br />
blandningen. Den senare koncentrationen av kobolt uppnåddes även vid samrötning<br />
med nötflytgödsel (även det i 80:20-blandning) då en stabil process vid 6 g VS<br />
L -1 d -1 erhölls. En förbättrad processtabilitet och prestanda kan dock inte enbart<br />
förklaras med en högre koncentration spårelement. De resultat som vi erhållit och<br />
som tidigare erhållits i amerikanska försök (Ghosh m.fl. 1980; Ghosh & Klass 1981)
Change language