17.03.2014 Views

Förstudie Slutrapport - Trafikverket

Förstudie Slutrapport - Trafikverket

Förstudie Slutrapport - Trafikverket

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

KAPITEL 1 SAMMANFATTNING<br />

1. Sammanfattning<br />

1.1. Bakgrund<br />

Den enkelspåriga järnvägen mellan Alvesta och Kalmar är<br />

en del av Kust till kustbanan mellan Göteborg och Kalmar/<br />

Karlskrona. Sedan Öresundstågstrafiken förlängdes till<br />

Växjö år 2002, och senare även till Kalmar, har tågresandet<br />

ökat mycket kraftigt. Mellan år 2001 och år 2005 ökade<br />

resandet med hela 155%.<br />

Delen Alvesta - Växjö trafikeras förutom av Öresundstågen<br />

även av Kust till kusttåg, Krösatåg och godståg. Krösatågen<br />

och ungefär hälften av Öresundstågen vänder i Växjö.<br />

Resterande Öresundståg, Kust till kusttågen och godstågen<br />

fortsätter till Kalmar.<br />

Mixen av olika tågkoncept och en ständigt ökande tågtrafik<br />

har medfört att banans trafikutnyttjande idag ligger nära<br />

kapacitetstaket. Detta medför bland annat att det är svårt<br />

att erbjuda attraktiva tidtabeller, ur resenärssynpunkt, men<br />

också att banan är mycket känslig för störningar.<br />

En åtgärd för att förbättra kapaciteten och minska risken<br />

för förseningar är att bygga flera mötesspår. Fler mötesspår<br />

medför också att det går att erbjuda attraktivare tidtabellsupplägg<br />

med jämn timmestrafik under dagtid.<br />

<strong>Trafikverket</strong>s trafikprognos för år 2020 (BAS 2020) visar på<br />

en särskilt kraftig ökning av antal tåg på sträckan Alvesta<br />

– Växjö. En ökning av trafiken mellan Alvesta och Växjö<br />

medför att behovet av fler mötesspår ökar ytterligare.<br />

Idag finns mötesmöjligheter för tågen mellan Alvesta och<br />

Kalmar i:<br />

• Gemla<br />

• Växjö<br />

• Hovmantorp<br />

• Lessebo<br />

• Emmaboda<br />

• Nybro<br />

• Fredrikslund (i östra delen av Nybro)<br />

• Kalmar Södra<br />

<strong>Förstudie</strong>n genomförs i ett samarbete mellan kommunerna<br />

Alvesta, Växjö, Lessebo, Emmaboda, Nybro och Kalmar<br />

samt Regionförbundet Södra Småland , Regionförbundet<br />

i Kalmar län och <strong>Trafikverket</strong>. Ett avtal om samfinansiering<br />

för byggande av två mötesspår har upprättats mellan<br />

<strong>Trafikverket</strong> och de berörda regionerna. Förutom finansiering<br />

från <strong>Trafikverket</strong> och regionerna avses en stor andel av<br />

investeringskostnaden täckas av EU-medel.<br />

1.2. Trafik och kapacitet<br />

Den i förstudien genomförda trafikerings- och kapacitetsstudien<br />

visar att behovet av nya mötesspår är störst i:<br />

• Örsjö<br />

• Åryd<br />

• Räppe<br />

Andra åtgärder som är intressanta för att ytterligare förbättra<br />

möjligheterna att köra godstrafik i för näringslivet<br />

attraktiva tidslägen och för att möjliggöra för en framtida<br />

pendeltågstrafik är:<br />

• mötesspår i Skruv<br />

• mötesspår i Trekanten<br />

• dubbelspår mellan Alvesta och Växjö<br />

• etapp, dubbelspår mellan Räppe och Växjö<br />

• etapp, dubbelspår mellan Alvesta och Gemla<br />

• etapp, dubbelspår mellan Gemla och Räppe<br />

• signaltekniska åtgärder, till exempel ny mellanblocksignal<br />

på sträckan Emmaboda - Örsjö<br />

Samtliga studerade alternativ och underalternativ ger ett<br />

positivt tillskott till kapaciteten på Kust till kustbanan. De<br />

högst prioriterad åtgärderna är de som på kort sikt ger störst<br />

positiv effekt på banans kapacitet och även ger störst effekt<br />

för att öka återställningsförmågan vid störningar.<br />

Utifrån alla de olika trafikeringsönskemål som finns på<br />

Kust till kustbanan i framtiden är det bara att konstatera<br />

att samtliga studerade utredningsalternativ på sikt måste<br />

genomföras om den efterfrågade trafiken ska kunna framföras.<br />

1.3. Utredningsalternativ<br />

De åtgärder som ansetts intressanta att studera har delats i<br />

sex utredningsalternativ:<br />

• UA1, Alvesta - Växjö<br />

• UA2, Åryd<br />

• UA3, Skruv<br />

• UA4, Örsjö<br />

• UA5, Trekanten<br />

• UA6, övriga åtgärder<br />

I figur 1.1 redovisas UA1 - UA5. Utredningsalternativ 6<br />

inkluderar övriga kapacitetsåtgärder längs banan, till exempel<br />

kompletterande mellanblocksignaler/24/.<br />

Grundprincipen för UA1 är att bygga ut hela sträckan till<br />

dubbelspår. I förstudien har också studerats olika etapputbyggnadsvarianter<br />

som till exempel:<br />

• mötesspår i Räppe<br />

• dubbelspår mellan Räppe och Växjö<br />

• dubbelspår mellan Alvesta och Gemla<br />

• dubbelspår mellan Gemla och Räppe<br />

Samtliga mötesspårsalternativ har studerats i flera varianter,<br />

dels som korta mötesspår med plats för enbart persontågsmöten<br />

(ca 300 m), dels som långa mötesspår med plats för<br />

möten mellan långa godståg (ca 750 m).<br />

8 <strong>Förstudie</strong> Alvesta-Växjö-Kalmar ökad kapacitet

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!