Protokoll gymnasienÃ¤mnden 2012-03-12 - Karlshamn

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL GY 2 

18 

Gymnasienämnden 2012-03-12 

PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÅD E MED GYMNASIENÄMNDEN 

Plats och tid: Vägga Gymnasieskola, Poseidon, måndag 2012-03-12 kl 13.15- 

15.45 

Deltagare: (markerade med x, i ledamots ställe tjänstgörande ersättare med xx) 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

Ledamöter 

Paul Hedlund (FP), ordförande 

Johnny Persson (S), l v ordf 

Asa Nilsson (M), 2 v ordf 

Jörgen Martinsson (S) 

Gun Hedlund (MP) 

Johannes Nilsson (S) 

Nieole Sundin (M) 

x 

x 

x 

x 

x 

xx 

Ersättare 

Mikael Lindqvist (S) 

Christer Floren (S) 

Pirkleo Karppi (M) 

Bengt-Olof Björck (S) 

Stefan Henningsson (MP) 

Linnea Persson (C) 

Silvia Nicifor (M) 

x 

Personalföreträdare 

Conny Söderström, SACO 

Maria Borras, Lärarförbundet 

Solvig Johansson, SACO 

Tjänstemän 

x Jörgen Funestad, förvaltchef 

x Torsten Tenland, rektor§§ 12-15 

x 

x 

Emma Håkansson, sekreterare 

Thomas Andersson, rektor 

§§ 12-16 

Tid för justering: 2012-03-21 kl15.00 

Vid sammanträdet behandlade ärenden: §§ 12-27 

._[o~ny P rsson 

oniforanäe 

sekreterare 

{ir;;llll!JJ!r:~~ 

Emma HåkansCn'""~F 

Justering av protokollet har tillkännagivits på kommunens anslagstavla i Rådhuset 

~~12~-03-22 o . ) 

Ut/f ~ ZB. -" . ·· · 

E 

a Håkansson "'ekreterare 

cJu c) p

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL GY 2 19 


Innehållsförteckning 

Paragraf 

Ärende 

§ 12 Godkännande av dagordning 

§ 13 V al av protokollsjusterare 

§ 14 Preliminär organisation för Vägga gymnasieskola läsåret 

2012/2013 

§ 15 Intag - nuläge 

§ 16 Passagesystem Vägga gymnasieskola 

§ 17 Systematiskt arbetsmiljöarbete, personaluppföljning 

§ 18 Bokslut 2011 

§ 19 Ekonomisk uppföljning per den 29 februari 

§ 20 Kontrollplan 2012 

§ 21 Yttrande över motion Väggarinken 

§ 22 Vägga gymnasieskolas boksamling 

§ 23 Konvertering av elevassistent1jänster till pedagogtjänster 

§ 24 Organisation för kontaletpolitiker 

§ 25 Information 

§ 26 Meddelanden och skrivelser 

§ 27 Anmälan av delegationsbeslut


20 


§ 12 

Godkännande av dagordning 

Gymnasienämndens beslnt 

att godkänna dagordningen med ändrad ordning på ärendena. 

Sammanfattning 

Dagordningen har skickats tillledamöterna tillsammans med kallelsen. 

Ordningen på ärendena ändras.


21 


§13 

Val av protokolljusterare 

Gymnasienämndens beslut 

att godkänna valet av protokolljusterare. 


Till protokolljusterare väljs Johannes Nilsson (S) och justering av protokollet 

sker 2012-03-21 kl. 15.00.


22 


§ 14 2012/98 

Preliminär organisation för Vägga gymnasieskola läsåret 2012/2013 


att ta informationen till protokollet. 


Torsten Tenland, rektor Vägga gymnasieskola, presenterar en preliminär 

organisation för Vägga gymnasieskola läsåret 2012/2013. En stor 

andel elever har sökt till Vägga gymnasieskola, vilket är mycket glädjande 

för skolan. Det ställer också laav vad gäller att leva upp till de 

sökandes förväntningar. Sökandebilden för läsåret 2012/2013 är inte 

helt klar men tillräcklig för att föreslå en preliminär organisation. Antalet 

elever som gör omval i maj förväntas bli relativt stort. Ett troligt utfall 

är att flera av de elever som sökt utanför kommunen kommer att 

söka tillbaka till Karlshanm. Troligen kommer då även elever som sökt 

från andra kommuner till Vägga gymnasieskola att välja om till sina 

hemkommuner. Andelen behöriga kommer under våren att öka. Inom 

den föreslagna preliminära organisationen kommer alla behöriga sökanden 

in på det program som de önskar i första hand. En förskjutning 

har skett i riket mot att allt fler söker högskoleförberedande program. 

Samläsning: 

• Bild och estetik/media inriktningarna inom estetiska programmet 

läser gymnasiegemensanuna ämnen tillsanunans 

• Samläsning av gymnasiegemensamma ämnen kommer att ske 

inom program med få elever 

• HU och SA läser gymnasiegemensamma ämnen tillsammans 

• EK, HU, NA och SA läser moderna språk tillsammans.


23 

Gyronasienämnden 2012-03-12 


Intag- nuläge 

Gyronasienämndens beslut 



Torsten Tenland, rektor Vägga gymnasieskola, informerar nämnden om 

den fårsta preliminära bilden av intag till Vägga gymnasieskola hösten 

2012. Nulägesrapporten som ledamöterna tar del av visar en jämförelse 

mellan läsåren 201112012 och 2012/2013. Underlaget är framtaget i mitten 

av mars respektive år. 

Elever som går i årskurs 9 och är folkbokförda i Karlshamns kommun 

minskar med 30 elever. Det är 41 elever färre som söker till årskurs l på 

Vägga gynmasieskolajämfårt med föregående är. Totalt antal folkbokförda 

personer i Karlshamns kommun som i första hand söker till ett nationellt 

program och programinriktat individuellt val årskurs l har minskat 

från 423 st. till 378 st. Av dessa 378 sökande söker 21,7% till annan 

kommun eller frisko la, vilket är en ökning med 1,6 %. 

Personer som är folkbokförda i Karlshanms kommun och som i första 

hand söker till Vägga gymnasieskola minskar med 1,6% totalt. Personer 

som i fårsta hand söker till Vägga gymnasieskola från annan kommun 

har ökat med 7 sökanden. Det är en ökning med 3,3 %jämfört med föregående 

läsår. Totalt har antalet förstahands sökande till Vägga gymnasieskola 

minskat med 39 elever. Den preliminära organisationen för Vägga 

gymnasieskola har ökats med 35 platser. Att antalet sökande till de olika 

programmen varierar från år till år är vanligt. 

Jämfört med föregående läsår har; 

• Barn- och fritidsprogrammet minskat med l O sökande, 17 sökande 

totalt 

• El- och energiprogrammet har minskat med 6 sökande, 15 sökande 

totalt 

• Estetiska programmet är i helhet oförändrat, inriktning bild har 

ökat med 5 sökande 

• Hotell- och turismprogrannnet har minskat med 8 sökande, 11 

sökande totalt 

• Naturvetenskapsprogrammet har ökat med 16 sökande, 47 sökande 

totalt 

• Samhällsvetenskapsprogrammet har ökat med 9 sökande, 44 

sökande totalt


24 


§ 15 forts. 2012/99 

• Teknikprogrammet har minskat med 29 sökande, 34 sökande 

totalt 

• VVS- och fastighetsprogrammet har minskat med 9 sökande, l O 

sökande totalt



§ 16 2010/353 

Passagesystem Vägga gymnasieskola 


att ge utbildningsförvaltningen i uppdrag att till nästa sammanträde 

2012-04-23 ta fram ett förslag till beslut i ärendet. 


Thomas Andersson, rektor Vägga gynmasieskola, informerar nänmden i 

ärendet. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL ), finns det 

inga skolor i Sverige som har ett passagesystem för elever. Det finns 

skolor där delar av skolan stängts av genom att låsa dörrar. Eleverna 

kommer in genom de låsta dörrarna med hjälp av en tagg. Kameraövervakning 

på skolor är vanligt i Sverige. I Skåne finns det på l 00 skolor 

varav 30 av dessa finns i Malmö. Det är Länsstyrelsen som prövar ansökningar 

om yttre kameraövervakning. Datainspektionen prövar ansökningar 

om inre kameraövervakning. 

I Malmö utreds ett system för säkerhet på skolor som bygger på att säkerhetssamordnare 

utbildas på skolan. Säkerhetsutbildningen som 

genomförs i regi av polisen innehåller bl.a. strategier för hur olika hotsituationer 

kan hanteras. 

Protokollet ska skickas till 

Thomas Andersson, rektor Vägga gymnasieskola 

Jörgen Funestad, förvaltningschef


26 



Systematiskt arbetsmiljöarbete, personaluppföljning 2011 




Jörgen Funestad förvaltningschef, redovisar arbetsmiljörapport 2011, 

som är en utvärdering av samverkansavtalet, arbetsmiljöarbetet samt 

löneprocessen 20 Il inom utbildningsförvaltningen. Rapporten ska presenteras 

för personal- och organisationsutskottet (PoU) den 29 mars. 

Före PoU tar del av rapporten presenteras den för utbildningsnämnderna 

och förvaltningens samverkansgrupp. För nämnden för arbetsmarknad 

och vuxenutbildning presenteras rapporten den 16 april. En översyn 

av arbetssättet för att ta fram rapporten samt över vad som undersöks 

bör göras. En fråga som bör förtydligas är vad ett dokumenterat medarbetarsamtal 

innebär. Det är medarbetaren som äger dokumentationen 

från medarbetarsamtalet V ad gäller lönerevisionen kommer den att se 

ut på samma vis under 2012 som under 2011. Omarbetade kriterier är 

på väg att arbetas fram. På Vägga gymnasieskola är det l 0-15 % av personalen 

som använder sitt lönesamtal. 

De vanligaste fysiska arbetsmiljöproblemen är 

• Ljudnivån 

• Ojämn värme/kyla 

• Luft/ventilation 

• Ej funktionella, anpassade lokaler 

• Möbler behöver förnyas/saknas 

• Trafiksituationen 

Vikariehanteringen är bekymmersam och behöver organiseras på annat 

vis. En lösning för det behöver arbetas fram under våren 2012. Reformarbetet 

upplevs också medföra en alltför tung arbetsbelastning för utbildningsförvaltningens 

personal. Det är nu viktigt att handlingsplaner 

tas fram för hur problem som identifierats i arbetsmiljörapporten för 

2011 ska kunna åtgärdas. 

På Vägga gymnasieskola har det inte skett några stora förändringar under 

åren 2008-2011, avseende korttidsfrånvaron dvs. sjukdag l tilll4. 

Långtidsfrånvaron dvs. sjukdag 15 och framåt har minskat under åren 

2008-2011. Totalt sett har en marginell minskning av antalet sjukdagar 

skett under åren 2008-2011.


27 



Bokslut 2011 


att med godkännande överlämna underlag för nämndens bokslut 2011 

till kommunfullmäktige 

att nämnden vid nästa sammanträde 2012-04-23 får en presentation av 

den framtida lokalplaneringen för Vägga gymnasieskola. 


Jörgen F unestad förvaltningschef, redogör för bokslut 2011. 

Under 2011 har arbete pågått där tydligare samarbetsformer mellan 

kommunens olika förvaltningar prioriteras för barn och unga som behöver 

insatser från olika verksamheter. 

Försöksverksamheten med gymnasiallärlingsutbildning börjar fasas ut. 

I den nya gymnasieskolan är gymnasial lärlingsutbildning ett alternativ 

inom yrkesprogrammen där eleven genomför minst 50 procent av utbildningen 

på en eller flera arbetsplatser. Utbildningen leder till samma 

yrkesexamen som ett skolförlagt yrkespro gram. Vägga gymnasieskola 

erbjuder gymnasial lärlingsutbildning inom de flesta yrkespro grammen. 

En utvärdering av KORt samverkan genomfördes under våren 2011. 

Den presenterades och en avsiktsförklaring om fortsatt fördjupat samarbete 

blev resultatet. 

Ett utvecldingsprojekt inom matematik har under året drivits med syfte 

att öka variationen på matematikundervisningen i skolan och att ge lärare 

och elever bättre förutsättningar för en meningsfull och utvecklande 

undervisning. 

Ett intensivt reformarbete med gymnasiereformen 2011, en ny betygsskala 

och en ny skollag har präglat året. Samtidigt fasas gymnasieskola 

2000 ut. Arbete med resultatinriktad verksamhetsutveckling pågår i 

samtliga verksamheter. 

Reformerna kräver även ändrade funktioner i skolans lokaler. Ny reception 

är fårdigställd och nya lokaler för hotell- och turismprogrammet är 

iordningställda. Ä ven anpassningar till Karlshamns kommuns En-till 

En satsning görs.

KARLSHAMNSKO~N PROTOKOLL GY 2 

28 



Målet att under 2011 bli ce1iifierade för Teknikcollege uppfylldes ej. 

Ansökan behöver kompletteras. Återgranskningsplanen för Te Sydost 

följs och beräknad certifiering är satt till hösten 2012. De som berörs är 

el- och energiprogrannnet, fordons- och transportprogrammet samt teknikprogrannnet. 

Bokslutsresultat visar l 254 tkr för drift och l 090 tkr för investeringar. 

Orsaken till överskottet beror på att omställningen till den nya gymnasiereformen 

har tidsförskjutits någotjärnfört med planeringen. Sarnarbetet 

inom KORt visar ett minusresultat på 300 tkr, vilket beror på ökade 

personal- och konsultlcostnader. Anpassningar har gjorts under året 

på verksamhetsutveckling för att täcka detta underskott. Interkommunal 

ersättning och skolskjuts på gyrnnasiesärskolan visar ett underskott på 

400 tkr. Detta har främst kompenserats genom att verksamhet undervisning 

har ett överskott. 

Vid bokslutsberedningen framfördes att gyrnnasienärnnden önskar överföra 

500 tlcr för "Förstudie F- och H-husen" till kompletteringsbudget 

investeringar. Nämnden önskar också överföra l 200 tkr till 2012, eftersom 

det positiva resultatet beror på att omställningen till den nya gymnasiereformen 

har tidsförskjutits något järnfört med planeringen. 

Beslutsunderlag 

• Arsredovisning 2011 

• Bokslut2011 


Ekonomikontoret 

Ekonom Lotta Lindskog 

Förvaltningschef Jörgen Funestad

c20l:2)31 

l-f w_{: Lf3() 

Årsredovisning 2011 

Gymnasienämnden 

Ordförande: Paul Hedlund 

. Förvaltningschef: Jörgen Funestad 

Årets verksamhet 

Nämndens ansvars- och verksamhetsområden 

Gymnasieskola: Den nya gymnasieskolan omfattar nationella program som pågår under tre 

år, introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till ett nationellt program och 

utbildningar som avviker från den nationella programstmkturen. Samtidigt som den nya 

gymnasieskolan bötjar tillämpas fasas den ganila ut. 

Gymnasiesärskol'a: Verksamheten omfattar tre. 4-åriga yrkesprogram. Vmjeprogram 

omfattar i sin tur minst 3 600 timmars undervisning fördelat på kärnämn en, karaktärsämnen 

och valbara kurser. 

Samverkan skola-näringsliv: Verksamheten inriktas mot samverkansområdena; 

dialogmöten (t.ex. mellan yrkeslärare- handledare), programråd, lärlingsråd och 

Teknikcollege. 

Antagning av elevtill gymnasieskola: Verksamheten bedrivs i samverkan med Olofströmsoch 

Ronneby kommun. 

Uppf61jningsansvar för ungdomar upp till20 år: Verksamheten svarar får att följa upp de 

ungdomar som lämnat grundskolan men som it1te har påbötjat eller som har avbmtit eu 

gymnasieutbildning. 

Politisk verksamhet: Nämndsarbete med sammanträden sju gånger under året. 

Väsentliga fOrändringar och händelser under året. 

Fördjupat samarbete kring barn och unga: Ett arbete pågår där tydligare samarbetsformer 

mellan kommunens olika förvaltningar prioriteras får barn och unga som behöver insatser 

från olika verksamheter. 

Försöksverksamheten med gymnasiallärlingsutbildning börjar fasas ut. I den nya 

gymnasieskolan är gymnasiallärlingsutbildning ett alternativ inom yrkesprogrammen där 

eleven genomför minst 50 procent av utbildningen på en eller flera arbetsplatser. Utbildningen 

leder till samma yrkesexamen som ett skolförlagt yrkespro gram. Vägga gymnasieskola 

erbjuder gymnasiallärlingsutbildning inom de flesta yrkesprogrammen. 

KORt: En utvärdering gjordes under våren. Den presenterades och en avsiktsförklaring om 

fortsatt fördjupat samarbete blev resultatet.

Matematikutveckling: Syftet med utvecklingsprojektet är attöka variationen på 

matematikundervisningen i skolan och att ge lärare och elever bättre fårutsättningar får en 

meningsfull och utvecklande undervisning. Dessutom vill skolan prova och utvärdera nya 

strukturer för kompetensutveckling ochfår utveckling av undervisningsmetoder. Vi har i 

november 2011 strutat upp ett samarbete med Linneuniversitetet och med Jenny Nyströmsgynmas·iet 

i Kalmar. 

Reformarbete: Ett intensivt reformarbete med gynmasierefmmen 2011, en ny betygsskala 

och en ny skollag har präglat året. Samtidigt fasas gymnasieskola 2000 ut. En 

kompetensutvecklingsplan för skolan är upprättad som sträcker sig fram ti112014. 

Lokaler: Reformerna kräver även ändrade funktioner i skolans lokaler. Vi har fårdigställt en 

ny reception och iordningställt nya lokaler för hotell- och turismprogt'ammet. Ä ven . 

anpassningar till Karlsbrunns konununs En-till-En satsning görs. 

RIV: Arbetet med resultatinriktad verksamhetsutveckling pågår i samtliga verksamheter. 

Teknikcollege: Målet att bli certifieritde under 2011 uppfylldes ej. Vår ansökan behöver 

kompletteras. Vi följer återgranskningsplanen får Te Sydost och beräknad cettifiering är satt 

till hösten 2012. De som berörs är El- och Energi-, Fordon och Transport- samt 

Teknikprogranunet. · 

Ekonomiskt utfall 

. Gymnasienämnden redovisar l ,3 mnkr i överskott 20 Il. Orsaken till överskottet beror på att 

omställningen till den nya gyrrtnasiereformen har tidsfårslgutits något jämfört med planeringen. 

Samarbetet inom KORt (Karlshamn, Olofström och Ronneby) visar ett minusresultat på 

0,3 mnkr, vilket beror på ökade personal- och konsultkostnader. Anpassningar har gjorts 

under året på verksamhetsutveckling för att täcka detta underskott. 

Interkommunalersättning och skolskjuts på gymnasiesärskolan visar ett underskott med 0,4 

mnkr, vilket beror på att budgeten är uttäknad på fler eleverfrån andra kommuner än vad som 

debiterats under året och skolskjutskostnaderna har ökat något. Detta har främst kompenserats 

genom att verksamhet undervisning har ett överskott. 

Framtiden -förväntad utveckling 

Brukarnas behov styr våra prioriteringar. Att möta vatje brukares behov, krav, önskemål och 

förväntningar är en reell daglig utmaning får såväl enskilda medarbetare som för 

organisationen i sin helhet. · 

Den av riksdag och regering aviserade reformtätheten inom skolan i allmänhet och 

gymnasieskolan i synnerhet ställer stora krav på vår verksamhet de närmaste åren. Näst i tur 

är gymnasiesärskolan. I den lagda propositionen, "En gymilasiesärskola med hög kvalitet" 

Prop. 2011112:50, föreslår regeringen att ändringarna träder i kraft den l april 2012. 

Huvuddelen av bestämmelserna ska bötja tillämpas på utbildning som påbötjas efter den 30 

. juni 2013. 

Konkurrensen om eleverna hårdnar då elevunderlaget minskar samtidigt som 

nyetableringru·na inom gymnasieskolan ligger kvar på en hög nivå. Dessa omständigheter 

kräver ett fortsatt intensivt arbete med att utveckla verksamheten och marknadsföra

densamma. RIV- resultatinriktad verksamhetsutveckling -fmisätter således med hög 

primitet i alla verksamheter. 

Arbetet med hållbar utveckling (HUT), informations- och kommunikationsteknik (IKT) och 

digital kompetens kommer att kräva en ordentlig kraftsamling av och nytänk kring 

kompetensutveckling under åren som kommer. Nya förutsättningar kräver att den framtida 

lokalanvändningen aktualiseras; Gjord lokalutredning behöver uppdateras både vad gäller 

utbyggnaden av de digitala klassrummen som med hänsyn tagen till befintliga och aviserade . 

reformer. Det gäller i allra högsta grad gyrnnasiesärskolans lqkalfcirsörjning. 

Driftredovisning 

Bo lislut Bokslut Budget Budgett 

kr 2010 2011 2011 avvikelse 

2011 

29 918 28 107 27 925 182 

Intäkter 

Kostnader -153 241 -157507 -158 579 l 072 

Summa -123 323 -129 400 -130 654 1254 

nettolmstnader 

Nettoinvestering 

2007 2008 2009 2010· 2011 

5 089 3 140 4 228 3 531 5 660 

Verksamhetsmått 

Alla belopp i Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 

kronor 

Nettokostnad per 

• o l 

m vanare 

3 264 3 892 3 934 3 962 4147 

Resursanvänd- 98 98 99 98 98 

ni ng årsarbetare, 

gymnasieskolan 

Resursanvänd- 171 15 15 17 

ning årsarbetare, 

gymnasiesär- 

. 

skolan 

Gymnasieskolan, l 110 1126 1129 l 089 l 110 

antal elever 

Gymnasiesär- 38 1 35 37 37 

. skolan, antal 

elever 

Nettokostnad per 75 632 78 052 83 884 87 214 89 269 

elev gymnasleskolan 

3 

Nettokostnad per 233 855 2 256 343 251 373 299 784 

elev gyrnnsie- 

· särskolan 4 . 

·.

Andel elever 72,1 81,8 79,4 77,5 

med slutbetyg 

från gymnasieskolan 

inom 4 år 

(%)5 

. 

79,5 

Genomsnittlig 13,8 14,1 14,2 13,5 

betygspoäng hos 

de elever som 

fick slutbetyg 

respektive läsår 6 

Andel elever(%) 88,8 92,3 93,5 82,4 

behöriga till högskola 

av de elever 

som. fick slutbetyg 

resp. läsår 7 .. .. o ... 

1) Nyckeltalet at: beraknat pa befolkmngen per den l november 2011. Kostnaderna at•mkl 

förvaltningens overheadkostnad. 

2) GymD.asiesärskolan tillhörde nämnden för barn, u·ngdom och -skola tidigare: 

· 3) Totallu)stnadell är exkl, n~mndskostnader, skolskjutsar, inackordedrigstiltägg, reseersättning, 

interkommunala ersättningar samt kommungemensamma kostnader:·. 

4) Totalkostnaden är exkl. nämndskostna_der, interkommunalersättning samt kommungemen• 

samma. kostnader. 

5) Fö1· att få slutbetyg från gymnasieskolan krävs att eleven fått betyg i alla kurser som ingår i progr 

am m et. Måttet fOr t. ex. år 2000 avser andelen av nybörjarna hösten1996 som erhållit· slutbetyg 

t.o.m. läsåret 1999/2000. 

6) Samtli~a kursers poäng multiplicerat med vikt för betyg (där IG =O, G= l O, VG = 15 och MVG= 

20) dividerat med summa poäng för eleven totalt. Detta för elever som fått slutbetyg. 

7) För grundläggande behörighet till högskolan krävs slutbetyg från nationellt eller specialutformat 

pmgram och minst betyget Godkänd på minst 90 procent av de gyronasiepoäng som krävs för ett 

fullständigt program. Må.ttet anger andelen elever 

som uppnått denna behörighet av alla elever med slutb~tyg respCldive år. 

14,5 

90,2


Bokslut 2011 

Utbildning och kultur 

Aret, och kommande två år, präglas av ett intensivt reformarbete. En ny gymnasiereform ska 

införas successivt under åreri 20 Il, 2012 och 2013 med mer eller mindre nya program som 

har en ny struktur, en ny skollag ska tillä1npas med nya krav och även en ny betygsskala 

införsför eleverna som påbörjar sina studier efter den l juli 2011. Samtidigt som detta sker 

fasas gymnasieskolan från 2000 ut. 

Skolan har noder 20 Il fortsatt implementeringen av vision, uppdrag och målbild 2012 för 

elever och medarbetare inom ramen för måldokumentet; resultatinriktad 

verksamhetsutveckling (RIV). Arbetet med att analysera och konkretisera och sätta upp nya 

delmål samt följa upp utvecklingen mot denna målbild fmtsätter. 

Den interkommunala samverkan inom KORt (Karlshamn, Olofström, Ronneby tillsammans) 

utvärderades under 2011. Resultatet blev att avtalet ersattes av en avsiktsförklaring avseende 

samverkan. l denna ingår bland annat vision och syfte. 

Barn- och fritid-, Bygg-, Fordons-, Omvårdnads-, och Hotell- och restaurangprogrammet har 

fmtsatt utvecklingen av försöksverksamheten med gymnasiallärlingsutbildning. 

Teknik-, Fordons-, el- och energiprogrammen har under året arbetat med ansökan om att bli 

Teknikcollege som är en kvalitetsstämpel där utbildningsanordnare tillsammans med indus(lin 

i en region utvecklar utbildnin!iar utifrån de krav industrin ställer. 

Kärnområden 

Utbildning 

Mål: Goda omsorgs- och utbildningsmöjligheter ska finnas för kommunens 

barn()ch ungdomar med ett elevperspektiv 1-20 år. Genom samverkan mellan 

de olika skolformerna ska det livslånga lärandet främjas. 

Måluppfyllelse: 

Målet är uppfyllt 

Ur ett elevperspektiv finns goda omsorgs- och utbildningsmöjligheter. Skolan 

har ett etablerat samarbete med såväl grundskolan som vuxenutbildningen. Den 

fördjupade sarriverkan mellan KORt kommunernas gymnasieskolor fmtsätter. 

Gymnasieskolan har en hög andel behöriga lärare med minst grundläggande 

högskoleutbildning och ett mycket väl fungerande elevstöd med 

specialistkompetenser som kuratoi',. skolsl

Mål: Strävan ska vara att resurser ska finnas till att alla elever kan uppnå 

godkända betyg. 


Målet är uppfyllt till 95 %. 

Verksamheten använder tillgängliga resurser effektivt. Aterkommande åtgärder 

som exempelvis likvärdig bedömning och betygssättning, betygsanalyser inom 

vmje ämne och uppföljning av undervisningen samt röda-tråden arbetet pekar 

på vilka resurser som behövs f"cir att uppnå högre måluppfyllelse. 

Mål: Ett utvidgat samarbete med andra utbildningsgivare och kommuner ska 

åstadkommas och leda till ett brett utbud för elevernas val och en bra 

utbildning. 



Verksamheten har en långsiktig samverkan med i f"cirsta hand de kommunala 

gymnasieskolorna i O lofströms- och Ronneby kommun. Denna samverkan och 

andra samverkansavtal möjliggör att eleverna kan erbjudas ett brett utbud, 

samtliga nationella program, inför gymnasievalet 2012. Skolan är med i 

försöksverksamheten med gymnasiallärlingsutbildning och 

genomströmningen, d. v .s. andelen elever med slutbetyg inom fyra år, 

överstiger snittet i riket för fjärde året i följd. 

Integrationspolitiken 

Mål: Kraftfulla och tidiga insatser f"cir att f"cirbättra de ungas psykiska hälsa 


Målet är delvis uppfyllt 

I gymnasieskolan har läraren daglig kontakt med ungdomatna och 

uppmärksammar deras behov av stöd. Elevhälsan (skolsköterska, läkare, 

psykolog, kurator, specialpedagog, elevcoach och rektor) träffar regelbundet 

såväl eleverna som lärarna på skolan. 

Vid m:o eller misstanke oi:n missförhållanden, trakasserier och övergrepp görs 

en anmälan till socialtjänsten. Det finns även ett välfungerande kontaktnät 

mellan gymnasieskolan och Skarven, BUP, polisen, ungdomsmottagni:ngar m 

fl. 

Inom ramen för arbetet med hållbar utveckling har BUS- och 

gymnasienämnden tagit fram policy och mål för hälso- och friskvårdsarbetet 

som årligen f"ciljs upp och utvärderas.

Mål: Hitta nya aTbetsmetoder och samveTkansformer mellan verksamheter för 

att förebygga och stävja utanförskap 



Strategi får samverkan la-ing bam och unga mellan skola, omsorg och polis 

finns utarbetad. Arbetet fmtsätter att hitta sina former under läsåret 20 I 1112. 

Mål: Öka kunskaperna om olika kulturei·,religioner, funktionsnedsättningar 

och sexuella läggningar via värdegrundsdiskussioner. 



I den dagliga undervisningen, vår kärnverksamhet, pågår 

värdegrundsdiskussioner ständigt- alltid. T.ek. att elever ges möjlighet. att 

förstå vad de egna värderingarna betyder får självuppfattning och för hur man 

uppfattar människor i sin omgivning, att eleverna ges möjlighet att diskutera 

olika etiska dilemman och reflektera över andra märiniskors olika sätt att tänka 

om liv, tro och etik. 

Mål: Anordna kompetensutveckling i värdegrundsarbete får alla anställda i 

kommunens skolor. 



Kompetensutveckling i värdegrundsfrågor och likabehandling anordnas vmje 

år. T.ex. de återkommande aktiviteterna som åminnelsen av förintelsen, 

internationella kvinnodage11, Don't drink and dlive, Noaks Ark, FN-dagen, 

Europadagen och kulturrådets olika aktiviteter ger talrika möjligheter till dialog 

och reflektion över sitt eget och skolans värdegrundsarbete. 

Kulturpolitiskt program 


· Målen är uppfyllt. 

Verksamheten arbetar med alla de ingående delm·na i programmet. Skolans bibliotek bidrar 

aktivt till att vara en mötesplats över generationsgränser, lärande, delaktighet, mångfald och 

demokrati och värdegrund då såväl gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, SFI och kommunala 

vuxenutblldningen nyttjar skolbiblioteket. Kulturråd har under 2011 och genomfört ett 

imponerande arbete helt i samklang med det kulturpolitiska programmet.


29 


§ 19 

Ekonomisk uppföljning per den 29 februari 




Budgetuppföljningen per den 29 februari 20 12 är sammanställd enligt 

prognos och riktpunkten är 16,7 %. Enligt uppfOljningen stämmer nettokostnaderna 

för interkommunal ersättning på gymnasieskolan och 

gymnasiesärskolan väl med budget. Det finns en osäkerhet inför höstterminen 

eftersom det kan variera mycket. Totalt sett är det en budget i 

balans.


30 


§ 20 2011/327 

Kontrollplan 2012 


att fastställa ekonomistyrning som kontrollområde för 2012 

att överlämna kontrollplan 2012 till kommunstyrelsen. 


Jörgen Funestad förvaltningschef, kommenterar årets kontrollområde 

ekonomistyrning. 


• lntern kontroll slutrapport 2011 och plan 2012, daterad 2011-12- 

27. 

Protokollet ska sidekas till 

Kommunstyrelsen 

Kenneth Svanberg, verksamhetssamordnare

()__O ll/ 'b :L'+ 

mct~l{L{& 

2011-12~27 

INTERN KONTROLL --' SLUTRAPPORT 2011 OCH PLAN 2012 


·Mål 

Den interna kontrollen skall ge tillräcklig säkerhet så att verksamhetens mål uppnås. 

Följande mål skall säkerställas: 

l. Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet: 

2. Tillförlitlig rapportering och infonnation om verksamheten. 

3. Efterlevnad av lagar, föreskrifter, riktlinjer m~m. 

Tidigare års kontroller- 20Ql-2010 

Under åren 2001-2004 har den interna kontrollen huvudsakligen berört den centrala 

administrationen inom utbildningsföi~valtningen. Under 2005-2006 sattes fokus på 

den intema kontrollen i den lokala administrationen. Det arbetet har fmtsatt enligt 

upprättad plan för att från och ·med 2007 även inkludera rektorer/chefer- att tydliggöra 

chefers/rektorers ansvar för den interna kontrollen inom det egna lokala ansvarsområdet. 

Revisionen granskade nämndernas internkontrollarbete år 2006, vilket 

medförde en utvecklad modell av återkoppling med hjälp av en mall/blankett. 

Från och med år 2009 används den kommungemensamma mallen vid såväl delårssom 

slutrappmteringen. 

2011 års kontroll 

Beslut om kontrollområden har tagits i nämnden och finns angiVIla i dokumentet 

"Slutrapport 2010 och plan 2011". Arbetet med den interna kontrollen foljer en 

upprättad årscykel som finns i dokumentet "Årscykel för intern kontroll inom utbildningsförvaltningen". 

För verksamheterna ihom gyronasienämndens ansvarsområde 

utgör säkerhetsarbetet årets kontrollområde. Utbildningsförvaltningen har utarbetat 

ett analysblad och en checklista som stöd för. vå1t kontroll.arbete. Analysblad 

och checklistaJämnas in i december inför slutredovisningen i nämnden. 

Nämndens beslut i januari 2011 om kontrollområde fOr år 2012 

För samtliga enheter inom nämndens ansvarsområde gäller att de foljer upp och 

fårdigställer 2010 års kontrollområde, säkerhetsarbeteL Arbetet omfattar följande 

områden: Hot och våld, systematiskt brandskyddsarbete, ktisplan, säkerhetsarbete i 

arbetsmiljön, likabehandlings plan, ordningsregler och riktlinjer for tillsyr1. I januari 

2012 skall nämnderna fastställa och godkänna rapport 2011 samt läl1llla direktiv till 

kontrollplan för år 2012 till förvaltningen. 

Kontrollområdeför år 2012: Ekonomistyrning

Utbildningsf6rvaltningens kommentarer till verksamheternas sintrapporter 

Inom gynmasienämndens ansvarsområde· har gynmasieskolan och gynmasiesärskolan 

fortsatt sitt internkontrollarbete från 20 l O angående säkerhet. Den dokumenterade 

slutrappmten kommer att kompletteras med muntlig redovisning i nämnden av 

rektor Thomas Andersson. 

Att beakta i säkerhetsarbetet: 

Riskanalysen utgör underlag för säkerhetsarbetet Den visar villca risker som 

sannolikt kan inträffa och vilkas konsekvenser som är allvarliga. För dessa ris-. 

ker skall verksambeten utarbeta dokumenterade rutiner så att riskerna kan fårebyggas 

och oin de ändå intt:äffar åtgärdas. 

På Vägga gymnasieskola finns en krisgmpp, skyddsombud och brandskyddsombud. 

Brukarna, elever och .föräldrar, skall informeras och göras delaktiga i säkerhetsc 

arbetet. Ett bra sätt att hålla brukarna informerade är att lägga in dokumentationen 

på enhetens· hemsida. Personalen informeras på arbetsplatsträff och eleverna 

på klass- och elevråd. 

Infmmationen kompletteras med utbildningsinsatser. Vissa av dessa skall ske 

regelbundet som t. ex. får brandskyddsarbetet 

Från och med läsåret 2012-2013 sker kontrollen av det fmtlöpande säkerhetsarbetet 

medelst en kontrolllavcheckning i arbetsmiljörappmten. 

UTBILDNINGSFÖRVAL TNINGEN 

Jörgen Funestad 

Förvaltningschef 

Kenneth Svanberg 

Verksainhetssamordnare 

2

'\J J 


31 



Yttrande över motion Väggarinken 


att ställa sig bakom utbildningsförvaltningens förslag till yttrande 

att inte lämna något yttrande angående de ekonomiska förutsättningarna 

i ärendet 

att poängtera behovet av en skridskobana i nära anslutning till Vägga 

gymnasieskola med hänvisning till utbildningsförvaltningens yttrande 

att frågan om att ersätta nuvarande konstfrusna isbana med en plastisbana 

bör utredas noga och ställas mot en renovering av befintlig konstfrusen 

isbana på Vägga idrottsplats. 


Motion angående renovering av Väggarinken har kommit till gymnasienärnnden 

på remiss och skall vara besvarad senast 2012-03-31. 

Väggarinken fu· en gannnal uterink från 1966 med i stort sett originalutrustningen 

kvar och med en kylanläggning som drivs med ammoniak. I motionen 

förklarar motionärerna varför Väggarinken skall få leva vidare även om det 

innebär kostnader för en omfattande upprustning av anläggningen. Motionärerna 

yrkar att köldmedium till Väggarinken byts så att mindre annnoniak behövs 

i kylningsprocessen, att nödvändig upprustning genomförs av rink och 

kringutrymmen för att öka tillgängligheten och att medfinansiärer bland externa 

intressenter aktivt söks. 

A v nämndernas svar år 2009 angående "Framtidsforum" framgår det att 

nämnderna är positiva till anläggning av spontanidrottsplatser i närheten av 

skolorna och att byggprojekt kopplat till Väggaområdet berikar skolornas idrottsundervisning 

och grundskolans Prova på verksamhet. De nya läroplanerna 

är tydliga med att lyfta fram friluftsliv och utevistelse under olika årstider. 

Med utgångspunkt i verksamhetens behov är svaret givet. Det talar för en 

satsning på Väggarinken. Ur ett barn- och ungdomsperspektiv är tillgången 

till en isrink långt mycket viktigare än curling- och boulebanor. 

När gymnasienämnden tog beslut 2009 fanns plastisbana fortfarande kvar 

som en alternativ lösning till avveckling av Väggarinken. Plastisbanan visade 

sig inte vara en hållbar satsning varför den avfördes från projektlistan. Det 

ställer avveckling alternativt renovering av Väggarinken i en atman dager. Nu 

är det den eller ingen isbana alls i centrala Karlshamn.


32 



Utbildningsförvaltningen har granskat motionen och dess faktaunderlag. V ad 

gäller förskolors och skolors nyttjande och behov av Väggarinken och de 

konsekvenser som en avveckling skulle innebära, så delar förvaltningen motionens 

synpunkter. Utifrån ett barn-, ungdoms- och verksamhetsperspektiv är 

det angeläget att Väggarinken får vara kvar och att nödvändig upprustning 

genomförs. 


• Motion angående Väggarinken, Anders Svensson (M) och Magnus 

Gärdebring (M) 

• Yttrande över motion angående renovering av Väggarinken, tjänsteslaivelse 

från förvaltningschef Jörgen F unestad och verksamhetssamordnare 

Kenneth Svanberg, 20 12-02-21 

• Förslag till beslut från koalitionen, daterad 2012-03-08. 


Kommunstyrelsen

Motion: 

Ang. Väggarinken 

r-=--:-:---:--"-- 

Karlshamns kommun 

Kommmoiednfng:-l\it\altni:lg..:n, Kan;;ti 

2011 -06- 1 5 

l 

Diarienummer ;;261/ j r:r6 

Väggarinken är i behov av en renovering for att kunna klara de krav som samhället ställer på 

eu centt;alt belägen isrink. Denna isrink är byggd 1966 och har tjänat de centrala skolorna, 

allmänheten, Korp-ishocheyn och spontanidrotten väl. För Karlshamnsb()ma är Väggarinken 

en .ikon och en glädjespridare i vintennörkret får sin lättillgänglighet fOr barnfamiljer, samt 

övriga verksamheter. 

Varfor behövs Väggarinken? 

Väggarinken är en viktig plats for elever och bam i alla åldrar att få lära sig grunderna i 

skridsko och som en del av vinterfriluftslivet Att lägga ner en centralt belägen isbana soni 

vm:ie år servar Karlshamns centrala skolor i vinterfi;iluftsliv är omdömeslöst och ett steg i fel 

riktning vad gäller ungdomars vistelse utomhus, rekreation och folkhälsa. Det ri111111ar 

smntidigt illa med Kommunens vision om hållbar utveckling (HUT). 

En av fördelama med Väggarinken och dess placering är att de allra flesta eleverna kan ta sig 

till rinken antingen med cykel eller till fots. Även centralt belägna forskolor kan till fots nå 

Väggarinken. För att nämna några så är det Gullberglyckans forsko la, Prästslättens fårskola, 

Ur och Sktu· (vid vattentornet). Ytterligare skolor som använder Väggarinken är 

B9destorpsskolan, Prästslättsskolan och Stärnöskolan, samt Österslätt och Väggaskolan. 

Att lägga ner Väggarinken gör inte att fler ungdomar åker skridskor. Tvärt om. Det blir fån·e 

som får möjlighet och tillgång till en isyta. Väggarinken är den platsdär spontanidrotten har 

sitt starkaste säte. Här finns generösa tider for barnfamiljer att åka skridskor på med tider utan 

klubbor. Äldre ungdomar antingen med eller utan foråldrar åker på tider med klubbor om så 

önskas. Korpen med sin mycket uppskattade Hochey-Bocky har sitt säte på Väggarinken. Alla 

har fått plats och dethar funnits tid och plats for alla. 

Investeringama man planerar i Mörrum är främst en investeting i foreningslivet och då främst 

för Mörrums Gois och Karlshamns Konståkningsklubb. Men satsningen i Mörrum får inte ske 

på bekostnad av Väggarinken. Både Mörroms Go is och Karlshamns Konståkningsklubb hord e 

se Väggarinken som ett värdefullt komplement till sin egen verksmnhet. Att Väggminken 

finns kvar torde ge synergieffekter, så tillsvida att intresset för skridsko, konståkning och 

hockey forblir tortsatt högt. Detta borde koalitionen inse. 

För skoloma i centrala Karlshmnn är Väggarinken lätltillgängllg. Tror man fi·ån Kommunens 

sida att eleverna kommer att bussas till Mö1Tum, så är det helt fel anser vi. Den kostnad och 

tidsåtgäng som uppstår då elever skall bussas till Mörrum och tillbaka, gör att klasser kommer 

att få åka betydligt mindre än tidigare. Förmodligen kommer skridskoåkning bara att kunna 

erbjudas under en eller två aktivitetsdagar. Med Väggarinken är forflyttningen inte lång och 

som tidigare nämnt sker den oftast med cykel eller till fot. Detta gör att det inte blir så stora

~törningar på elevernas övriga schema och ämnen. Som det är nu servar Väggarinken väldigt 

många barn, elever, roråldrar och spontanidrottande ungdomari alla åldrar i skridsko och 

vinterfrilu:ftsliv, då många har möjlighet att åka flera gånger under Vaggarinkens 

Öppethållandepedod. 

På våra breddgrader hånder det inte allt får ofta att vi har snörika vintrar trots de två senaste i 

färskt mirme. Väggarinken ger en glimt av vinterfriluftslivet for väldigt många mfumiskor i 

alla åldrar, l de nya läroplanerna som kommer att gälla från och med höst hat man fråJ1 

skolverkets.sida lyft fram och prioriterar friluftsliv i alla åldrar. 

Kommunen bör därfor restaurera och renovera Väggminken till ett fullgott skick så att denna 

ikon fOr Karlshamns kommun kanleva vidare och fmtsätta sp1ida glädje lång tid framöver. 

Dessutom bör en investering kunna möjliggöra utökade öppettider pä Väggarinken. 

Det som akut behöver göras för att Väggarinken ska klJlma fortleva är att byta köldmedium så 

att mindre amoniak behövs j kylningsprocess en: 

Åtgärderna och kostnadskalkyler tlnns redovisade i : "Utredning angående kylanläggning för 

Vägga Isbana i Karlshrunns kommun" från 2008.10.26 · · · 

Med detta som tmderlag så menar vi Moderater att frågat} är utredd och nu handlar det om 

politisk vilja! Vad gäller finat1Sicdngen har vi Moderater med detta i vår budget och 

tlerårsplan. Vi vill också öppna fOr möjligheten till deUinansiering av externa intressenter. 

Men anledning av ovanstående yrkar undertecknade: 

Att: 

Att: 

Att: 

byta köldmedium till Väggarinken så att mindre amoniak behövs i 

kylningsproccssen. 

genomfora nödvändig upprustning av rink och kring utrymmen tör att öka 

tillgängligheten. 

aktivt söka medfinansiärer blatld externa intressenter. 

För Moderaternas fullmäktigegrupp 

Anders Svensson 

Magnus Gärdebring

~0\9.-}30 

rttcL~/.( 4 1- 

2012-02-21 

Till 

BUS,nämnden 

Gyronasienämnden 

. Yttrande över motion angående renovering av Väggarinken 

Motion angående renovering av Väggarinken har kommit till BUS- och 

gyronasienämnden på remiss och skall vara besvaradsenast 2012-03-31. 

Bakgrund 

I" Framtidsforum 2009-2017" presenterar teknik- och fritidsnämnden en 

prioriterad handlingsplan för att forma Karlshamns kommuns fi·itidsverksamhet 

de närmaste 10 åren. Handlingsplanen skall utifrån ett medborgar- 

och föreningsperspektiv ange anläggningsbehov och större underhåll 

på befintliga anläggningar. I arbetet ingår att inventera status på 

befintliga anläggningar. 

"Framtidsforum" har remissbehandlats i BUS- och gyronasienämnden 

2009. 

I "Framtidsforum" berörs Väggarinkens framtid - dess ålder, status och 

renoveringsbehov. Väggarinken är en gammal uterink från 1966 med i 

stort sett originalutrustningen kvar och med en kylanläggning som drivs 

med ammoniak. En fortsatt drift av anläggningen kräver en investering . 

påca6-8 mnkr (en! FN§ 103, 2011-12-09). 

I "Framtidsforum" prioriterasförslaget på en ny träningshall på jössa 

(Jössa-rinken) i Mörrum och en curlinghall i Väggaområdet. l sidrottema 

ställer sig bakom förslaget. Detta innebär att Väggarinken avvecklas. I ursprungsförslaget 

skulle Väggarinken delvis ersättas av en plastisbana vid 

Österslättsskolan. Det projektet är inte aktuellt längre. 

Motion till kommunfullmäktige 

I motionenförsöker motionärerna förklara varför Väggarinken skall få 

leva vidare även om det innebär kostnader för en omfattande upprustning 

av anläggningen. 

• Väggarinken servar 5 förskolor, 4 F-6 skolor varav en måste nyttja 

busstransport (Hällaryds skola), 1 7-9 skola samt Vägga Gymnasie- 

Karlshamns kommun • Utbildningsförvaltningen . 

Rådhuset· 374 81 Karlshamn· Tel +46 454-813 00 ·Fax +46 454-813 20 

E-post: utbildning@utb.karlshamn.se · Hemsida: http:llwww.karlshamn.se

skola. Totalt når rinken ca 2 500 barn. Intresset av att nyttja rinken 

har ökat markant de senaste åren, speciellt i elevgruppen åk F-6. 

• Anläggningen ligger centralt och är lättillgänglig. De allra flesta el e- 

. verna tar sig till is rinken till fots eller med cykel. Det kan ses som en 

del i skolans satsning på hållbar utveckling. 

• Utomhusrinken är öppen ca 12 veckor varje säsong och är i princip 

fullbokad av skolorna under förmiddagarna fram till ca 14.30. 

• I den nya läroplanen LGR 11 består en tredjedel av innehållet i ämnet 

Idrott & hälsa av "Friluftsliv och utevistelse". Spontanidrottsplatser-· 

na, varav Väggarinken är en, skapar möjligheter och höjer kvaliteten 

på skolornas idrotts- och hälsoprofil er. 

• Is rinken garanterar en friluftsaktivitet under vinterhalvåret. 

• Fler ungdomar åker skridskor, vilket bidrar till att intresset för 

skridskoåkning, konståkning och ishockey höjs. 

• Alternativet att transportera barn och ungdomar tillJössarinken innebär 

en rejäl kostnad för skolorna (1100 kr för bussresa tur och retur 

2012). 

• AlternativetJössarinken innebär dessutom tids-, personal- och schemaproblem. 

· 

Med anledning av detta yrkar motionärerna: 

att byta köldmedium till Väggarinken så att mindre ammoniak behövs i 

kylningsprocessen 

att genomföra nödvändig upprustning av rink och kringutrymmen för att 

öka tillgängligheten och 

att aktivt söka medfinansiärer bland externa intressenter. 

Fritidsnämnde.ns beslut, FN§ 103, 2011-12-09 

att planeringen enligt Fritidsforum ligger fast och ett eventuellt bibehållande 

av Väggarinken således kommer tidsmässigt efter behovet av både 

ny träningshall på Jössarinken och curling i Karlshamn. 

Utbildningsförvaltningens underlag till nämndernas beslut 

Av nämndernas svar år 2009 angående "Framtidsforum" framgår det att 

nämnderna är positiva till anläggning av spontanidrottsplatser i närheten 

av skolorna och att byggprojekt kopplat till Väggaområdet berikar 

skolornas idrottsundervisning och grundskolans Prova på verksamhet. 

De nya läroplanerna är tydliga med att lyfta fram friluftsliv och utevistelse 

under olika årstider. Med utgångspunkt i verksamhetens behov är svaret 

givet. Det tal

tokalt FN§ 103, anges ca 6 till B mnkr i investeringar för drift av anläggningen 

de närmaste åren. Med ett så vagt underlag är.det ·svårt att ur ett 

ekonomiskt perspektiv ta ett beslut om utveckling, avveckling eller prioriteringsordning. 

Föreslagna investeringar bör därför granskas och.förtydligas. 

Även driftkostnaderna för de olika projekten bör tydliggöras. Är 

det ekonomiska utrymmet sådant att samtliga tre projekt kan genomföras? 

Om ja så är det en fråga om prioriteringsordning, om nej så är det ett 

av projekten som ej·kan genomföras. Vad har nämnderna att ta ställning 

till? 

Vad gäller Väggarinken påpekar gymnasienämnden, GY § 40, 2009-06- 

01, 

att anläggarrdet av en plastisbana vid Österslättsskolan bör utredas noggrant 

och ställas motatt renovera befintlig konstfrusen isbana på Vägga 

idrottsplats. 

När BUS- ochgymnasienämnden tog sina beslut 2009 fanns plastisbana 

fortfarande kvar som en alternativ lösning till avveckling av Väggarinken. 

Plastisbanan visade sig inte vara en hållbar satsning varför den avfördes 

från projektlistan. Det ställer avveckling alternativt renovering av Väggarinken 

i en annan dager. Nu är det den eller ingen isbana alls i centrala 

Karlshamn. 

Utbildningsförvaltningen har granskat motionen och dess faktaunderlag. 

Vad gäller förskolors.och skolors nyttjande och behov av Väggarinken 

och de konsekvenser som en avveckling skulle innebära, så delar förvaltningen 

motionens synpunkter- de 8 dokumenterade punkterna ovan. 

Utifrån ett barn-, ungdoms- och verksamhetsperspektiv är det angeläget 

att Väggarinken får vara kvar och att nödvändig upprustning genomförs. 

Utbildningsförvaltningens förslag till beslut 

Utbildningsförvaltningen föreslår BUS- respektive gymnasienämnden 

besluta 

att tillstyrka utbildningsförvaltningens förslag till yttrande och 

att de ekonomiska förutsättningarna och konsekvenserna av ettgenomförande 

av de föreslagna projekten utreds och tydliggörs innan beslut 

fattas 

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 

Jörgen Furrestact 


Kenneth Svanberg 

· Verksamhetssamordnare 

3

2012-03-08 

R,0\2../?:, 

~cl'.til.ft- 

Gymnasienämnden beslutar att som svar på motionen avge följande yttrande. 

. . . . 

- att Gymnasienämnden ställer sig bakom utbildningsförvaltningens förslag till 

yttrande 

- att Gymriasienämnden inte lämnar något yttrande angående de ekonomiska. 

förutsättningarna i ärendet 

- att Gymnasienämnden vill poängtera behovet av en skridskobana i nära. 

anslutning till Vägga Gymnasieskola med hänvisning till 

utbildningsforvaltningen yttrande 

~ att frågan om att ersätta nuva1·ande konstfrusna isbana med en plastisbana bör 

utredas noga och ställas mot en renovering av befintligkonstfrusen isbanapå 

Vägga idrottsplats.



§22 2011/367 

Vägga gymnasieskolas boksamling 


att frågan om den äldre boksamlingens kulturhistoriska värde för Karlshamns 

kommun lyfts till kommunledningen för beslut om samlingens framtida hanter 

_mg 

att den äldre boksamlingen, i sin helhet, skyndsamt flyttas från Väggaskolan 

till kommunens centralarkiv på Rådhuset 

att utgallrade böcker från Väggaskolans bibliotek destrueras genom gymnasiebibliotekets 

försorg och 

att boksamlingen i övrigt hanteras i enlighet med förslaget till åtgärder. 


Karlshanms kommuns revisorer har under 2011 granskat hur gymnasienämnden 

handhar Väggaskolans äldre boksamling. Nämnden uppmanas att i kontakt 

med kommunstyrelse och kulturnämnd ta ställning till en mer långsiktig 

plan för boksamlingens hantering. 

Under 2007 gjorde kulturenheten och Vägga gymnasieskola en gemensam 

genomgång, inventering och förteckning av boksamlingen. Förteckningen innehåller 

uppgifter om cirka 1300 titlar tryckta 1850 eller tidigare, varav 175- 

200 bedöms som särskilt intressanta och värdefulla. Samlingen består av ytterligare 

volymer som inte har förtecknats pga. ett ringa ekonomiskt värde. 

I samlingen ingår fyra inkunabler (tryck före år 1500) som betingar ett stort 

ekonomiskt värde och är särskilt kulturhistoriskt skyddsvärda. 

Vid inventeringen identifierades också ett stort antal böcker som gallrats i 

skolbiblioteksverksamheten. De ingår inte i boksamlingen och ska behandlas 

separat. 

Kultur- och bibliotekschefLena Björk har arbetat fram förslag till åtgärder. 


• Granskningsrapport Väggaskolans boksamling, daterad 

2012-02-22


34 


§ 22 forts. 

2011/367 


Kommunstyrelsen 

Jörgen Funestad, förvaltningschef 

Lena Björk, kultur- och bibliotekschef 

Nils Andersson, rektor Vägga gymnasieskola


Dnr: 2011/367 

l-i'ld. ::_ i156 


Granskningsrapport Väggaskolans boksamling 

Bakgrund 

Karlshamns kommuns revisorer har under 2011 granskat hur 

gymnasienämnden handhar Väggaskolans äldre boksamling.· Nämnden 

uppmanas att i kontakt med kommunstyrelse och kulturnämnd ta 

ställning till en mer långsiktig plan för boksamlingens hantering . 

. . Under 2007gjorde kulturenheten och Vägga gymnasieskola en 

gemensam genomgång, inventering och förteckning av boksamlingen. 

Förteckningen innehåller uppgifter om cirka 1300 titlar tryckta 1850 

eller tidigare, varav 17 5-200 bedöms som särskilt intressanta och 

värdefulla. Samlingen består av ytterligare volymer som inte har 

förtecknats pga. ett ringa ekonomiskt värde. 

I samlingen ingår fyra inkunabler (tryck före år 1500) som betingar ett 

stort ekonomiskt värde och är särskilt kulturhistoriskt skyddsvärda. 

Vid inventeringen identifierades också ett stort antal böcker som gallrats 

i skolbiblioteksverksamheten. De ingår inte i boksamlingen och ska 

behandlas s·eparat. 

Förslag på åtgärder 

Samlingar av äldre tryck finns på många: läroanstalter i landet och har 

oftast tillkommit både genmlf eget förvärv, gåvor och donationer. I dag 

saknar böckerna betydelse för verksamheten på skolorna, de har inte 

längre någon funktion som informationsbärare och bruksobjekt Värdet 

är kultur- och bokhistoriskt 

I de planer som tagits fram för nytt biblioteks- och kulturhus i 

Karlshamns kommun, ingår i dagsläget inga arkivlokaler för förvaring av 

den äldre boksamlingen. 

Det finns inte någon lagstiftning som reglerar att folk- eller skolbibliotek 

har någon skyldighet att vårda, bevara eller tillgängliggöra böckerna 

trots att de har ett högt kulturarvsvärde. I utredningen "KB- ett nav i 

Karlshamns kommun • Utbildningsförvaltningen 

Kulturenheten · 374 81 Karlshamn· Tel +46 454-812 31 ·Fax +46 454-812 46 

E-post: lena.bjork@utb.karlshamn.se · Hemsida: http:/ jwww.karlshamn.se

kunskapssamhäll et" (SOU 2003:129) konstateras att det finns ett stort 

behov av nationellt stöd för bevarandeinsatser för boksamlingar av den 

här typen, men inget sådant stöd på nationell nivå planeras i nuläget. 

Mycket få förordningar omfattar hanteringen av böcker och äldre tryck. 

Flera av de volymer som ingår i den äldre boksamlingen på Väggaskolan 

omfattas dock av Kulturminneslagen (KML), som krävertillstånd för 

utförsel av föremål av stor betydelse för det nationella kulturarvet. 

Karlshamns kommun äger samlingen. Huruvida boksamlingen har ett 

sådant kulturhistoriskt egenvärde för kommunen att den ska bevaras och 

vårdas samt vilka insatser som ska göras för att den ska tillgängliggöras 

är något kommunledningen måste ta ställning till. Frågan bör lyftas till 

kommunfullmäktige för beslut. I samband med detta bör också en vårdoch 

hanteringsplan upprättas. 

Under tiden frågan utreds och i awaktan på beslut bör samlingen med 

sina värdefulla volymer beredas plats i kommunens centralarkiv på 

Rådhuset för att bevaras under arkiwärdiga förhållanden. 

En fullt tillfredsställande förteckning finns över samlingen. 

·Tillgängliggörande via lokal eller nationell bibliotekskatalog kan vara 

önskvärt, men är inte en fråga som behöver prioriteras. Kompetens för. 

katalogisering av äldre tryck finns inte i verksamheten och är en tjänst 

som måste köpas in externt. Arbetsinsatsen kan uppskattas till 6-12 

månaders heltidsarbete för en van katalogisatör. · · 

De fyra inkunabler som ingår bör registreras i kommunens konstdata bas, 

då de utgör goda exempel på bokkonst. Karlshamns kommuns innehav av 

inkunabler är anmält till Kungliga Bibliotekets nationella register över 

inkunabler i Sverige. · 

Att förevisa enstaka volymer ur denäldre boksamlingen är möjligtoch 

önskvärt, t.ex. i samarbete med stadsbiblioteket. Sactana utställningar bör 

ske tillfälligt och under begränsad tid så att inte volymerna tar skada i 

bindningen av att ligga länge uppslagna och så att inte ljus och klimat 

skadar objekten. 

I ett gymnasiebibliotek ska en ständig uppdatering av beståndet ske. 

Böcker som innehåller föråldrad information gallras för att ge plats åt 

dem som är aktuella. I personalrum och skyddsrum på Väggaskolan 

förvaras ett antal utgallrade volymer från biblioteket. Det ekonomiska 

värdet av dessa böcker motsvarar knappast kostnaden för den 

arbetsinsats som krävs för att ombesörja en försäljning. Böckerna bör 

destrueras:

Förslag till beslut 

Med utgångspunkt från vad som redovisats ovan föreslås 

gymnasienämnden besluta · 

att frågan om den äldre boksamlingens kulturhistoriska värde för 

Karlshamns kommun lyfts till kommunledningen för beslut om · 

samlingens framtida hantering 

att den äldre boksamlingen, i sin helhet, skyndsamt flyttas från 

Väggaskolan till kommunens centralarkiv på Rådhuset 

· att utgallrade böcker från Väggaskolans bibliotek destrueras genom 

gymnasiebibliotekets försorg och 

att boksamlingen i övrigt hanteras i enlighet med förslaget till åtgärder. 

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 

j ärgen Funestad 


Lena Björk , 

Kultur- och bibliotekschef



§23 2012/87 

Konvertering av elevassistenttjänster till pedagogtjänster 


att ställa sig bakom utbildningsförvaltningens förslag till åtgärd. 


Den 2 mars 20 12 fick gyrnnasienämnden på remiss från kommunstyrelsens 

personal- och organisationsutskott att yttra sig angående utbildningsförvaltningens 

förslag gällande konvertering av elevassistenttjäoster till pedagogtjäoster. 

Strävan inom utbildningsförvaltningen i Karlshamns kommun är att all personal 

ska ha den utbildning och kompetens som krävs för uppdraget. 

I grundsärskolan och gyrnnasiesärskolan och i viss mån inom BIBSverksamheten 

har utbildningsförvaltningen sedan tidigare många elevassistenter 

som arbetar tillsammans med pedagogerna i elevgrupper. Eftersom det inte 

har funnits något kompetenskrav för att arbeta som elevassistent saknar de flesta 

relevant utbildning. 

Utbildningsförvaltningen finner det nödvändigt att höja kompetenskraven vid 

nyanställningar. Av den anledningen vill utbildningsförvaltningen att elevassistenttj 

äoster vid naturliga avgångar och om behov av återbesättning föreligger 

konverteras till pedagogtjäoster. De yrkesgrupper som kan vara aktuella är förskollärare 

och lärare. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet. Påbyggnadsutbildning 

inom specialpedagogisk inriktning särskola/barn i behov av särskilt 

stöd krävs. 


• Tjänsteskrivelse angående konvertering av elevassistenttjäoster 

till pedagogtjäoster, daterad 2012-01-17 

• Protokollsutdrag PoU § 23/2012, konvertering av elevassistenttjäoster 

till pedagogtjänster. 


Kommunstyrelsens personal- och organisationsutskott 

Jörgen Funestad, förvaltningschef 

Eva Kullberg, personalutvecklare


Angående konvertering av elevassistenttjänster 

till pe~agogtjänster 

Antalet anställda elevassistenter i Karlshamns Kommun är 21 

personer. utbildningsbakgrunden är blandad/ dock är det ingen 

som har pedagogisk utbildning på högskolenivå. 

Åldersfördelning bland elevassistenterna 

Födda på 40-talet: 




l person 

9 personer. 

8 personer 

3 personer 

Bakgrund 

Strävan inom utbildningsförvaltningen i Karlshamns kommun är 

att all personal ska ha den utbildning och kompetens som krävs 

för uppdraget. 

Eleverna i särskolan och barn i behov av särskilt stöd (BIBS) är 

de elever som har de största behoven av stöd. Utbildningsförvaltningens 

strävan är att alla ska få tillgång till det genom hög 

kompetens i personalgrupperna. Grundsärskolan har en organisation 

som består av grupper från färskoleklass till årskurs 9 

samt fritidshemsverksam het. 

I grundsärskolan och gymnasiesärskolan och i viss mån inom 

BIBS-verksamheten har utbildningsförvaltningen sedan tidigare 

många elevassistenter som arbetar tillsammans med pedagogerna 

i elevgrupper. Eftersom det inte har funnits något kompetenskrav 

för att arbeta som elevassistent saknar de flesta relevant 

utbildning. 

Enligt skolverkets allmänna råd från 2007 om kvalitet i fritidshem 

är fritidshemmets uppdrag blandannat att //erbjuda barnen 

en meningsfull 1 

stimulerande och utvecklande fritid// samt att 

11 

för~na omsorg och pedagogik som stödjer barnen fysiska/ intellektuella/ 

sociala och emotionella utveckling 11 • Fritidshemmet ska 

enligt skollagen komplettera skolan. · 

l

Genom forskning kan man visa på att kompetensen hos personalen 

spelar stor roll för den enskilde elevens utveckling. 

Arbetsmiljöfrågan för personalen är ytterligare en viktig aspekt. 

För att kunna hantera och bemöta våld från elever utan att själv 

utsättas för fara krävs kunskap och en god pedagogisk kompetens. 

Förslag till åtgärd 

Utifrån ovan ser utbildningsförvaltningen det som nödvändigt att 

höja kompetenskraven vid nyanställningar. Av den anledningen 

vill utbildningsförvaltningen att elevassistenttjänster vid naturliga 

avgångar och om behov av återbesättning föreligger konverteras 

till pedagogtjänster. De yrkesgrupper som kan vara aktuella 

är förskollärare och lärare. stor vikt läggs vid personlig lämplighet. 

Påbyggnadsutbildning inom specialpedagogisk inriktning 

särskola/barn i behov av särskilt stöd krävs, se behörighetskraven 

i skollagen på www.skolverket.se 

UTBILDNINGSFäRVAL TNINGEN 

Jörgen Funestad 


Eva Kullberg 

Personalutvecklare 

2

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL PoU 3 29 

Kommunstyrelsens personal- och organisationsutskottet 2012-02-17 


Konvertering av elevassistenttjänster till pedagogtjänster 

Personal- och organisationsutskottets beslut 

att remittera utbildningsförvaltningens förslag till BUS-nänmden och gyronasienämnden 

for yttrande. 

SamiJlanfattning 

Förvaltningschefen fOr utbildningsförvaltningen föreslär i skrivelse 2012-01-17 att elevassistenttjänster 

vid naturliga avgångar och om behov av återbesättning fOreligger, konvetteras 

till pedagogtjänster. 


• Förvaltningschefens tjänsteskrivelse 2 O 12-0 1-17. 

Pl'otokollet ska skiclms till 

BUS-nämnden 

gymnasienämnden


36 



Organisation för kontaktpolitiker 


att ställa sig bakom förslaget till organisation för kontaktpolitiker. 


Gymnasienämnden har fått en ny ledamot och en ny ersättare och därmed 

har ett nytt förslag till organisation för kontaktpolitikerverksamheten 

tagits fram. En sammanställning över den nya organisationen och 

kontaktlista över nyckelpersoner att ta kontakt med för att boka besök, 

ska läggas ut i gymnasienämndens konferens i First Class. 


• Kontaktpolitiker GY 2011-2014, daterad 2012-02-27

.201;t)tol. 

1-fld_;)-f'5L 

Kontaktpolitiker GY 2011-2014 

F-byggnadens program 

(BP, BA, FP, FT, EC, EN, EE, VF) 


Johimy Persson (ansvarig) 

johnny.persson@utb.karlshamn.se 

Jörgen Martinsson 

jorgen.martinsson@utb.karlshamn.se 

Gun Hedlund, 

gunmonica.hedltind@utb.karlshamn.se 

Stefan Henningsson 

stefari.henningsson@utb.karlshamn.se 

NV-, NA-, TE- och SP·, SA-, programmen 

·HU samt gymnasiesärskolanÅsa Nilsson (ansvarig) 

asa.nilsson@utb.karlshamn.se 

Mikael Lindqvist 

Linnea Persson 

linnea.persson@utb.karlshamn.se 

Nieole Sundin 

HR·, RL-, HT-, BF-, OP·, VO-, ESprogrammen 

Johannes Nilsson (ansvarig) 

johannes.nilsson 1 @utb.karlshamn.se 

Bengt-Olof Björck 

bengtolof.bjorck@utb.karlshamn.se 

Silvia Nidfor 

silvia.nicifor@utb.karlshamn.se 

Pirkko Karppi 

pirkko.karppi@ut]J.karlshamn.se 

Elevrådet 

Paul Hedlund (ansvarig) 

paul.hedlund@utb.karlshamn.se 

IM 

Christer Floren (ansvarig) 

christer.floren@utb.karlshamn.se


Konta~tpersoner 

Ansvarig för program Namh Tf n E-post 

BP,BA Jan-Olof Svensson 815 31 janolof.svensson@utb.karlshamn.se 

FP,FT Anders Olsson 815 55 anders.olsson@utb.karlshamn.se 

Görel Nilsson 815 34/ gorel.nilsson@utb.karlshamn.se 

81695 

EC,EN,EE Sven Olsson 815 95/ sven. o lsson@utb. karlshamn. se 

816 32 

. 

VF Stefan Engström 815 so stefan.engstrom@utb.karlshamn.se 

NV,NA Christina Karlsson 815 65 christina.karlsson@utb.karlshamn.se 

TE Kristofer Sjölander . 815 97 kristofer.sjolander@utb.karlshamn,se 

Sofie Gummesson 815 34 sofie.gummesson@utb.karlshamn.se 

SP,SA Daniel Takkurren 815 73 da nie!. takknnen @u L b. karlshamn. se 

EK Ulf Andersson 815 74 ulf.andersson@utb.karlshamn.se 

. 

HU Maria Borras 81574 maria.borras@utb.karlshamn.se 

TonyViberg 815 74 tony.viberg@utb.karlshamn.se 

Gymnasiesärskolan Die Nobach 816 90/ diez.nobach@utb.karlshamn.se 

81696 

Lars-Göran Andersson 81696 larsgoran.andersson @u tb.karlshamn se 

Margareta Esbjörnsson 816 96 margaretha.esbjornsson@utb.karlshamn.se 

HR,RL,HT, Andreas Saleskog 815 47 andreas.saleskog@utb.karlshamn.se 

Erika Bohlin Eriksson 810 89 erika.bohlineriksson@utb.karlshamn.se 

Susanne Floken 815 21/ su.sanne.floken@utb.kalrshamn.se 

810 89 

BF Eva Bergström 815 30 eva.bergstrom@utb.karlshamn.se 

OP, VO Helen Fröberg 815 61 helen.froberg@utb.karlshamn.se 

Charlotte Karlsson 815 87 charlotte.karlsson@utb.karlshamn.se 

.


·Ansvarig för program Namn Tf n E-post 

ES 

IM 

Ann-Marie Nilsson 815 87 annmarie.nilsson@utb.karlshamn.se 

Eva-Kerstin Hansson 815 58 evakerstin.hansson@utb.karlshamn.se 

. 

Pia Brorsson 815 85 pia.brorsson@utb.karlshamn.se 

Ersättningar GY § 22/2011 

Kontaktpolitikerna erhåller sammanträdes-/ förrättningsersättning för upp till6 

tillfällen per år. Förlorad arbetsförtjänst kan tas ut för upp till 30 timmar per år. 

Ovanstående ersättningsgränser gäller exklusive sammanträden med 

programråden. Önskemål/behov av ersättning utöver ovanstående beslutas av 

ordförande.


37 


§ 25 

Information 




Förvaltningschef: 

• KORt; ledningsgruppsmöte ägde rum den l mars. Arbetet går 

enligt planerna. Inom samverkan planeras det för ett gemensamt 

nämndsmöte, en gemensam enkät och en gemensam lärandeplattform. 

För gymnasieprogram med få elever är samverkan 

mycket bra, eftersom eleverna kan få sina förstahandsval tillgodosedda. 

• Uppföljning IM; de elever som är behöriga till IM, som alltså 

inte är behöriga till ett nationellt program, tillhör något av programmen 

Språkintroduktion, Preparandutbildning, Y rkesintroduktion 

eller Individuellt alternativ. Dessa sammanfattas i den 

stora gruppen IM Il nedan. 

De elever som har avbrutit ett nationellt program och som på grund av 

synnerliga skäl har tagits in på Introduktionsprogram ingår i gruppen 

IM! le nedan. 

Elever som har tagits in till Programinriktat individuellt val ingår i respektive 

nationella programs klasser. Antalet sammanfattas nedan i 

gruppen IMPRO. 

A n t a I e I everms . kr' 1vna pa "I n t ro d u kt' IOUS program 

15 september 15 februari 

IMll 62 67 

IMlle l 7 

IMPRO 19 

Hittills under läsåiet har lO elever själva avbrutit sina studier eller skrivits 

ut från IM. Det innebär alltså att det under perioden 15 augusti- 15 

februari har kommit 15 nya elever till IM l l. De flesta av dessa tillhör 

Språkintroduktion.


38 


§ 26 

Meddelanden och information om beslut fattade av KF, KS och 

KSAU som berör nämnden 


att förklara meddelandena delgivna. 

l. Cirkulär 12:09 från SKL 

2. Kungörelse om samråd del av fastigheten l :2 (2) land 

3. Protokollsutdrag PoU § 23 konvertering av elevassistenttjänster 

till pedago gtj än s ter 

4. Protokollsutdrag KF § 20 fyllnadsval av ledamot i gyronasienämnden 

5. Information från Skolverket gällande statsbidrag för insatser för 

fårstärkt elevhälsa 

6. Förslag till detaljplan för fastigheterna Uppsala l, 3 och 12 Citygallerian 

Karlshamn


39 



Anmälan av delegationsbeslut 

att förklara delegationsbesluten delgivna. 


Delegationsbeslut fattade på delegation och vidaredelegation anmäls till 

nämnden. 


• Rapport delegationsbeslut gymnasienämnden 2012-03-12

DELEGATIONSBESLUT 


Sida l (4) 


EvaKindeli 


EvaKindeli 


EvaKindeli 


EvaKindeli 


EvaKindeli 


EvaKindeli 


EvaKindeli 


EvaKindeli 


Byte av 

inriktning inom SP, media till 

ekonomi. 

Delegationsbeslut GY 2012 2012/18 

2.10 M.K. SP!Oa. Antagning till 2012.284 

utbildning vid senare tidpunkt. 


2.9.1 och 1.9 I.S. SP09b. Byte till 2012.285 

ett specialutformat program 

näraliggande SP samt fastställande 

av plan. 


2.9. l och 1.9 L.N. SP09b. Byte till 2012.286 

ett specialutformat program 

närliggande SP samt fastställande 

av plan. 


2.10 I. G., T.C., I.S. SP!Ob, D.S. 2012.287 

SP l Oa Antagning vid senare 

tidpunkt. 


2.9.1 H.K. SP!Oa Byte av 2012.288 

inriktning inom SP, media till 

ekonomi, ekonomi till samhälle. 


2.9.1 S.O., H.H. SP!Oa. Byte av 2012.289 

inriktning inom SP, samhälle till 

kultur 


2.9.1 C. W. byte av program EKlla 2012.291 

till SAlla. 


· 2.9.1 H. T. SP!Oa byte av program 2012.292 

SP till IMIND. Planering för 

övergång till folkhögskola. 

Delegationsbeslut GY 2012 2012118 

GY 

2012-03-12 

GY 


GY 


GY 


GY 


GY 


GY 


GY 


GY 


Winess 4.02-473 

© Bardeli Datasystem 1986-2010 

2012-03-16 15,40 

Antal:32 DELEG




Sida 2 (4) 


EvaKindeli 


EvaKindeli 


EvaKindeli 


EvaKindeli 


EvaKindeli 


EvaKindeli 


EvaKindeli 


Eva Kindeli 


Eva Kindeli 


av program BF- 

IMPRO till VO-IMPRO. 


2. 9 .l D .A. byte av program SP till 2012.294 

IMIND. 

Delegationsbeslut GY 2012. 2012/18 

2.9.1 och 1.9 M.S. SPlOa, O.M. 2012.295 

SP l O b byte till ett specialutformat 

program närliggande SP samt 

fastställande av plan. 


2.9.1 V.L. VFll byte av program 2012.299 

VF till IMIND 


2.9.1 och 1.9 L.F. SP!Oa, byte till 2012.300 

specialutformat program 

närliggande SP samt fastställande 

av plan. 


2.1 O H. G. SP09a antagning vid 2012.301 

senare tidpunkt. 


2.10 F-L.R. antagning till SAll 2012.302 

vid senare tidpunkt. 


2.9.1 M.T.VFll byte av program 2012.303 

VF till IMPRE för att få behörighet 

till högskoleförberedande program. 

· Delegationsbeslut GY 2012 2012/18 

2.11 T. T. SP08b förlängd 2012.304 

undervisning på nationellt program 

avslås. 


2.9J och 1.9 M.A. SP10b, E. W. 2012.305 

SPI O a byte till ett specialutformat 

program närliggande SP samt 

fastställande av plan. 


GY 


GY 


GY 


GY 

.2012-03-12 

GY 


GY 


GY 


GY 


GY 


GY 

2012"03-12 

. Winess 4.02-473 


2012-03-16 15:40 

Antal:32 DE LEG




Sida 3 (4) 


EvaKindeli 


EvaKindeli 


EvaKindeli 


Gert Nilsson 


Gert Nilsson 


Gert Nilsson 


Gert Nilsson 


Nils Andersson 


2.9.1 l elev byte av program 

övergång till folkhögskola FP l O 

till IMIND. 


2.9.1 M.S. SPlOb byte av 2012.307 

imiktning inom SP språk till 

ekonomi. 

Delegationsbeslut GY2012 2012/18 

2.9.1 E.B. SAlla byte av program 2012.308 

SA till IMlND. 


2.9.1 J.L. byte av program PRIV- 2012.309 

BF till IMIND. 


2.1 L.B. TEll c byte av 2012.272 

intriktningskurs Design l mot 

Geografi l 


2.11 C.J. byte av studieväg. Från 2012.273 

profil Ekonomi Entreprenörskap 

till profil Virtuell Design. 


2.11 E. O. byte av studieväg till 2012.274 

specialutformat program 

närliggande TE. 


2.11 J .L. byte av studieväg från 2012.275 

imiktning BF fritid till BF 

pedagogisk och social verksamhet. 


2.1 O Intagning på nationellt 2012.83 

program, eleven A.A. övergår från 

PRIV till ett nationellt 

yrkesprogram och tas in på hotell- 

·och turismprogram imiktning 

restaurang HRlOR. 


GY 


GY 


GY 


GY 


GY 

2012-03-12. 

GY 


GY 


GY 


GY 


wfness 4.02-473 

© Bardeli Datasystem 1986-2010. 


Antal: 32 DE LEG



Gymnasienämnden 2012-03-12. 

Sida 4 (4) 


Thomas Andersson 


Thomas Andersson 


. Thomas Andersson 

2012c02-01 

2.1 O Intagning på nationellt 

program IMPRO-elev, J.J. övergår 

från programinriktat individuellt 

val till ett nationellt yrkesprogram 

och tas in på hotell- och 

. turismprogrammet 2012-01-10. 


2.1 O Beslut om intag av H.F. till 2012.146 

ES Il 


2.10 Beslut om intag av A.S. till 2012.147 

ES Il 


· 2.9.1 Beslut om byte av program 2012.148 

för O.L. från EEll till VFll 


GY 


GY 


GY 


GY 


Winess 4.02-473 



- Antal:32 DELEG

Protokoll gymnasienÃ¤mnden 2012-03-12 - Karlshamn

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?