Protokoll KF 130506 - Karlshamn

Granskningshandling • Normalt förfarande 2013-01-23
Yttranden från enskilda
15.Bengt Bergman, Blåklinten 4 (yttrande inkom den 28 september 2012)
Låt bergstoppen vara kvar obebyggd. Berget är idag tillgängligt för alla med möjlighet till utsikt
mot staden i väster.
Berget i sig representerar en livskvalile och är karaktärsgivande för hela området. Varje gång
jag på Skogsvägen passerar berget påminns jag av dess naturliga skönhet med enstaka tallar,
rönnar och enar. Några hyllor med gräs fim1es och en liten vattenådra ger berget olika fårger. Vi
måste vara aktsamma om de skönhetsvärden som fim1s i ett område. Att exploatera den kan vara
en förlust för alla nu och framgent.
Kommentar: Slörsta delen av berget, delen inom fastigheten Smörblomman l O, är redan
idag planerat för bostadsändamål och kan därmed tas i anspråk för bebyggelse utan att
gällande detaljplan ändras. Den sydöstra delen av bergssluttningen, från Skogsvägen och
17meter in, får enligt plmiförslaget inte lov att bebyggas. Den sydvästra delen tas i
anspråkför gemensamhetsanläggning samt tillfart och kommer attförändras gentemot
dagens förhållande. Värdet av skönheten måste ställas mot samhällsvärdet av att
möjliggöra förtätning i ett centrumnära läge med redan utbyggd teknisk infrastruktur så
som vägar, V A, kollektivtrafik m. m.
Från Skogsvägen 16 upplever vi kvällssol och solnedgångar i väster som mycket värdefulla.
Ofta är det den vackraste tiden på dagen här. Kvällssol i tallar har t.ex. inspirerat målaren Karl
Bergman i Karlshamn. Att se solen gå ned över en bergskam mellan tallar är något vi inte vill
mista. Ett hus mitt för denna "solglugg" skulle beröva oss och våra granntomter något mycket
väsentligt.
Kommentar: Vår omgivning är i ständigförändring och tydligast är kanske det i våra
städer, som hela tiden utvecklas. Planeringen av ny bebyggelseför samhälletframåt och
påverkar oss alla på ett eller annat sätt. Utsikt är något föränderligt och vi måste
acceptera att vårt närområde förändras och utvecklas, framforallt i en stad.
Om det planerade tvåvåningshuset på toppen ersätts av ett enplanshus med högsta byggnadshöjd
under berghöjdens nivå på sluttningen nedanför skulle möjligen vara acceptabelt ur vår
synpunkt.
Kommentar: Att bygga på bergets sluttning skulle innebära stora sprängningsarbeten
och svåra tekniska lösningar. Detaljplanen reglerar inte bostadshusets placering inom
fastigheten mer än avståndet mot tomtgräns och mot gatan. Att reglera husets placering
till bergssluttningen skulle inskränka allt för mycket på byggrätte n.
Först efter lång tid upptäckte jag svaga repor av tre spjut liktade åt väster med likhet med
skånska inhuggningar. Kanske spjuten ingått i någon form av försvarsplanering av platsen. På
tomterna på plana övre delen av Skogsborg är flintpilspetsar funna. Vattenreservoarer som
tidigare funnits är idag igenfyllda. Metallbearbetning av koppar och brons kan ha förekommit
med grönfärgade slaggrester vid brandposten i vägkanten nedanför berget. Bilder av människor
och djur i olika teknik pekar mot världsvida kontakter för ca 2000 är sedan. Arkeologerna har
haft stora bekymmer med fynd ovan marknivå tycks det, där ingen lagerföljd av löst matedal
kunnat hjälpa för datering. Mycket pekar idag på att stenen formats av järn av människor under
första tusentalet men att man tagit med bildelement av t.ex. flinta för att vis att stenbilden
hänvisade till en äldre tid. Med solförmörkelseangivelser i form av repor, streck, och slipränder
lcunde man göra en tidsangivelse för bildinnehåll t. ex 2 300 f Kr på en stenhäll vid
Lindeborgssjön. Docent Göran Henriksson i Uppsala har visat på att det finns
solfårmörkelsekalendrar i sten under mycket lång tid i Norden. Bergstoppar har varit
Samrådsredogörelse • Detaljplan för Smörblomman 10 m.fl., Karlshamn 5