DS (pdf 2 430 kB, ÃƒÂ¶ppnar nytt fÃƒÂ¶nster) - FÃƒÂ¶rsÃƒÂ¤kringskassan

HÖJD BEREDSKAP 

INFÖR INDRAGNA 

ERSÄTTNINGAR 

DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING 

#9 december 2009 tidningen för dig i försäkringskassan 

Intervjun: 

KRUSE VAR 

DEN UDDA 

FIGUREN 

VÄLKOMMEN 

KÄRA SAM- 

ORDNARE! 

Handikappförmånerna 

Nu får vi 

ihop vår vardag

#9 

INNEHÅLL 

Julevangeliet 

enligt kassan 

chefredaktören 

catharina 

byström 

catharina.bystrom@ 

forsakringskassan.se 

Det hände sig alltid vid den tiden 

på året att det utgick en budget i hela 

Försäkringskassan som inte skulle 

komma att räcka till. Budgeten satte 

ramarna för nästa års verksamhet 

som begynte inom några veckor. 

Detta ingick i den kortsiktiga planeringen 

svenska staten rådde över och 

har gjort så i åratal oavsett vem som 

varit generaldirektör. 

I samma nejd vore några medarbetare 

ute i kontorslandskapen och 

begrundande det faktum att de åter 

stodo inför en ekonomisk kris vid juletid. 

Ja, sådana var omständigheterna 

att till och med julklappen hade fått 

stryka på foten. Vissa medarbetare 

kände nu förtvivlan, ty även om man 

inte gillade klappen så var denna brist 

på uppskattning i årets sista skede 

upprörande, ja närapå en kränkning 

av de mänskliga rättigheterna. 

Men det räckte inte med det, ty 

året avslutades även med en högmäld 

dispyt om en sjukförsäkringslag som 

redan funnits i 1,5 år. Ty så invecklad 

var lagstiftningen att under dessa 18 

månader hade knapp någon utanför 

kassan kunnat räkna ut konsekvenserna. 

Många var de undringar över 

det faktum att ingen journalist i hela 

Sverige verkade ha läst lagförslaget eller 

kassans remissvar på nämnda lag. 

Då stodo plötsligt ärkelymmeln 

Birro framför dem och kringstrålade 

dem med sin enfaldighet och alla blevo 

mycket bestörta. Ty detta var nog 

ändå droppen av utdraget dårskap. 

Nu återstod bara att lägga hoppet till 

en räddande ängel. Ära vare gud i höjden, 

kan vi inte få frid i kassan under 

julen? 

magnus 

liefvendahl 

vill se 

12 handikappförmånerna 

i medvind. 

ulrika 

kulin 

är en av 

16 fyra nya 

försäkringssamordnare. 

AKTUELLT Hög beredskap inför 

förändringarna i sjukförsäkringen. 

4 |Svårare göra enhetliga bedömningar. 

6 |Nya förordningen dominerade 

EU-arbetet. 8 

TAR EN TITT PÅ handikappförmånerna 

som vädrar morgonluft 

efter en tid av låg prioritering. 10 

TALAR MED Ulrika Kulin,en av 

fyra nya försäkringssamordnare. 16 

NEDSLAGET sker i Östersund på 

enheten för statlig fordran som i 

år ser till att staten får tillbaka en 

miljard. 18 

TALAR MED Agneta Kruse som 

har en fot i välfärdsbyråkratin och 

en i forskarvärlden. 20 

svårt uppdrag 

Eva Heimdahl och Margareta 

Karlsson handlägger 

10 

handikappförmåner i Nyköping. 

jonas flinkberg 

19 jobbar 

med att 

kräva pengar 

åter i Östersund. 

agneta 

kruse 

var den 

20 udda 

figuren i 

styrelsen. 

NYA RÖN Nya regler i sjukförsäkringen 

bäddar för kritik mot Försäkringskassan. 

24 

ÅSIKTER & DEBATT Fel om kön 

och diskriminering. 26 |Vahlne 

Westerhäll svarar kritikerna. 27 

|Ljungbergs mediemix. 28 |Jag 

hamnade på ... 28 

 

NYFIKEN PÅ... Ann-Christine 

Åhman som flyttar till Pensionsmyndigheten. 

29 

 

NÄST SIST Vad är värt att minnas 

från 2009? |Vi har hela listan. 30 

 

PS Generaldirektör Adriana Lender 

får sista ordet. 32 

2 dagens socialförsäkring • DECEMBER 2009

SIDAN 3 

kundnytta|adoptionskostnadsbidrag|barnbidrag|bostadsbidrag|föräldrapenning|havandeskapspenning|jämställdhetsbonus|tillfällig föräldrapenning|underhållsstöd|underhållsbidrag|aktivitetsersättning|arbetsskadeförsäkring|närståendepenning|rehabiliteringsersättning| 

reseersättning|sjukersättning sjuklön|sjukpenning|smittbärarpenning|statligt personskadeskydd|särskilt högriskskydd|arbetshjälpmedel 

Radikal lösning på ”tvillingtrubbel” 

En hel del kundsynpunkter kommer in via 

medarbetare vid till exempel våra servicekontor. 

Följande synpunkt eller kanske 

sna rare händelse inrapporterades av Lena 

Bengtsson vid servicekontoret i Karlskoga. 

klagomål och beröm 

på gång 

Riksdag och 

departement 

18/12 Trafiksäkerhetsutredningen. 

Om 

överföring av vissa socialförsäkringsutgifter 

till trafikförsäkringen. 

29/1 SCB:s analys av 

ekonomin för ensamstående 

med barn. 

Försäkringskassans 

uppdrag 

31/12 Utvecklingen av 

bestämningsfaktorer 

för hälsan inom arbetslivet. 

En redovisning 

till Statens folkhälsoinstitut. 

Jan 2010 Försäkringsmedicinska 

riktlinjer. 

Rapport till Socialdepartementet 

om hur 

arbetet med beslutsstödet 

fortskrider. 

18/1 Utgiftsprognos till 

regeringen. 

I Försäkringskassan 

20-21/1 Forskarseminarium 

i Umeå. Temat 

är Global kris – håller 

välfärdssystemen? 

”Kunden besöker servicekontoret och kan 

dessvärre inte komma in i lokalen eftersom 

hon har barn med sig. Eller rättare sagt två 

barn. De är tvillingar och sitter i en så kallad 

tvillingvagn vilken är för bred för att komma 

in genom dörren. En av servicehandläggarna 

går ut och är ”barnvakt” medan kunden går in 

och får hjälp av den andra handläggaren”. 

– Servicekontoret ligger i Arbetsförmedlingens 

lokaler i ett väldigt gammal hus med 

extremt dålig tillgänglighet och dessutom är 

det trångt även inne i själva arbetslokalen, berättar 

Lena. Just det här problemet med tvillingvagnar 

som inte går in genom dörren har 

faktiskt inträffat flera gånger. 

Att en servicehandläggare hoppade in som 

tillfällig barnvakt är väl på sitt sätt en bra illustration 

av hur flexibla Försäkringskassans 

medarbetare är men på längre sikt är det naturligtvis 

ingen lösning på tillgängligheten. 

– Nej verkligen inte, säger enhetschef Stefan 

Andersson. Dessutom är det ju inte bara kunder 

med barnvagnar som har svårt att komma in i 

lokalen. Det gäller även äldre människor med 

rullator och personer med olika typer av rörelsehinder, 

vilket har lett till att DHR (De handikappades 

riksförbund) har tryckt på för en lösning. 

Dessutom är det ingen bra arbetsmiljö för 

våra medarbetare. Därför har vi sagt upp vårt 

avtal med Arbetsförmedlingen och i mars flyttar 

vi tillbaka till LFC:s lokaler här i Karlskoga. 

Möjligen är detta första gången i servicekontorens 

korta historia som ett av dem byter lokal? 

Dessutom föranlett av kundsynpunkter! 

Samarrangemang med 

FAS och CSA. 

27/1 Försäkringskassans 

styrelse sammanträder. 

I omvärlden 

2-3/2 Rehabiliteringens 

lagar. Försäkringskassans 

nationella försäkringssamordnare 

medverkar. Arrangör: 

Metodicum. Plats: 

Stockholm. 

4/2 Arbetslivsdagen 

Working Life 2010 i 

Stockholm. 

DE 5 hetaste debatterna på forum 

1 Tuff ekonomi sätter stopp för julklapparna 

2 Genusfråga, varför är det mest män på Forum? 

3 Mejldisciplinen 4 Nu blir det enklare att 

tidredovisa 5 FK fälls för diskriminering 

|assistansersättning|bilstöd|handikappersättning|kontaktdagar|vårdbidrag|europeiska sjukförsäkringskortet 

|sjuk/vård utomlands|tandvård|aktivitetsstöd|utvecklingsersättning|efterlevandeförmåner|pension 

Välkommen 

Carin Erfors 

Wolf 

som anställdes 

för att arbeta med 

familjepolitik på en 

övergripande nivå 

vid Försäkringsutveckling 

den första november. 

Vad är det egentligen du arbetar 

med? 

– Jag arbetar med analys och utvärdering 

av den svenska familjepolitiken 

och tar dessutom emot en 

hel del utländska besökare som är 

intresserade av vår föräldraförsäkring. 

Det internationella intresset 

är stort dels därför att vår föräldraförsäkring 

är unik, dels därför att 

vi har höga födelsetal jämfört med 

andra europeiska länder. 

Jag har förstått att du arbetat 

på Försäkringskassan tidigare? 

– Ja, jag slutade för ungefär ett år 

sedan för att arbeta med tillsyn hos 

Skolinspektionen. I det läget var jag 

väldigt trött på Försäkringskassan 

och på mediedrevet mot oss. Det 

kändes lockande att göra något annat. 

Men arbetet på Skolinspektionen 

innebar mycket resor och jag 

saknade socialförsäkringen och 

arbetet med familjepolitiken så jag 

sökte mig tillbaka hit. 

Varför var du så trött på Försäkringskassan? 

– Omställningsprocessen var 

oerhört jobbig och sköttes oprofessionellt. 

Många människor i organisationen 

for illa och stämningen 

var mycket dålig. 

Ser situationen annorlunda 

ut nu tycker du? 

– Ja det känns bättre. Vi har 

fått en ny generaldirektör och en 

ny ledning. Stämningen har förbättrats 

och det är mer fokus på 

försäkringen än när jag lämnade 

organisationen. Nu önskar jag mer 

friskvårdssatsningar för personalen! 

40 nya medarbetare anställdes 

under november. Av dessa är 21 

tillsvidareanställda. 

dagens socialförsäkring • DECEMBER 2009 3

AKTUELLT 

5 minuter med 

Kristina 

Bruno, 

som arbetar 

med stöd till 


arbete 

inför överlämnandet 

till den 

nya pensionsmyndigheten 

vid årsskiftet. 

Nu återstår det bara ett 

par veckor tills arbetet 

ska vara fullbordat. 

Hur går det? 

– Det är ett väldigt omfattande 

arbete som pågår för 

fullt. Jag kommer just från ett 

avstämningsmöte där vi har 

gått igenom en lista över aktiviteterna 

och det är ingenting 

som känns alarmerande. 

Jag törs påstå att jobbet går 

väldigt bra 

Vad är det viktigaste 

som återstår att göra? 

– Det mesta jobbet ligger 

hos IT eftersom det är så 

många tjänster som de ska 

tillhandahålla till den nya 

myndigheten. Men det är särskilda 

projekt som arbetar 

med de frågorna och inget 

linjearbete. I övrigt gäller det 

att hålla koll på alla små detaljer 

inför överlämnandet. Det 

mesta är redan förberett men 

vissa saker är helt enkelt inte 

möjliga att slutföra innan den 

nya myndigheten startar. 

Vad händer i linjen då? 

– Vi har redan börjat produktionssätta 

de nya tekniska 

miljöerna för att de ska hinna 

testas i praktiskt arbete innan 

årsskiftet. De har bland annat 

använts i Halmstad, Karlstad 

och Växjö. Dessutom pågår 

det inflyttningar i nya lokaler 

runt om i landet med allt 

vad det innebär. I vissa fall är 

de nästan klara eftersom de 

började så tidigt som den 15 

november. 

Det låter som att allt är 

under kontroll. Kommer 

du att sova lugnt på nyårsnatten 

tror du? 

– Jadå. Vid det laget är mitt 

arbete i princip slutfört. 

Bror Karlsson 

AF ligger i startgroparna 

Arbetsförmedlingen arbetar 

intensivt med att förbereda 

det nya introduktionsprogrammet 

för dem som lämnar 

sjukförsäkringen från 

årsskiftet. 

Aldrig tidigare har Arbetsförmedlingen 

arbetat med personer 

som står så långt från arbetsmarknaden 

som många av 

dem gör som snart mister sin 

ersättning. 

– Vi kommer att möta människor 

i ett tidigare skede och 

stanna vid deras sida under 

längre tid på väg mot arbete, säger 

Pia Ackmark, enhetschef vid 

Arbetsförmedlingens avdelning 

Rehabilitering till arbete. 

Arbetar i team 

En arbetsförmedlare kommer att 

tillsammans med olika specialister 

arbeta i team runt den enskilde. 

Arbetsförmedlaren får ansvar 

för att hålla samman insatserna. 

Redan vid första kartläggningen 

kommer bland annat arbetsterapeuter, 

psykologer, sjukgymnaster 

och socialkonsulenter anlitas 

efter behov. Det kan handla om 

fördjupad kartläggning, anpass- 

Försäkringskassan har sedan 

tidigt i höstas haft aktiva 

kontakter med medierna 

kring vad som kommer att 

hända vid årsskiftet för dem 

som måste lämna sjukförsäkringen 

och gå över till 

Arbetsförmedlingen. 

Det började den 5 oktober då 

Försäkringskassan ordnade en 

pressträff i samband med att 

man överlämnade sitt remissvar 

om de nya reglerna. 

– Vi berättade då vad vi tyckte 

om förslaget, säger Försäkringskassans 

presschef Ann-Sofi 

Blomkvist. 

Det handlade om att det var 

kort tid för genomförandet, att 

det fanns risk för rättsosäkerhet 

med många kriterier med nya 

och diffusa begrepp och att det 

skulle kunna bli glapp mellan 

ersättningarna. 

ningsinsatser och bedömning av 

arbetsförmåga. Även stödsamtal 

ska kunna erbjudas, såväl inom 

introduktionen som senare. 

Skräddarsydda insatser 

Den som genomför introduktionen, 

som kan pågå i tre månader, 

får en individuell handlingsplan 

och kan gå vidare till andra 

insatser eller program inom Arbetsförmedlingen. 

Även här ska 

insatserna anpassas eller skräddarsys 

efter behov. Arbete för 

att hitta formerna för detta pågår. 

Målet är inte bara arbete på 

reguljära arbetsmarknaden utan 

kan även vara skyddat arbete eller 

annan sysselsättning. 

Allt finns dock inte på plats 

än. Förordningen från regeringen 

som formellt ger Arbetsförmedlingen 

uppdraget kommer 

inte förrän 18 december, men 

förberedelsearbetet pågår för 

fullt. En del av det man kommer 

att erbjuda finns redan i dag, annat 

är nytt. 

Upphandling av tjänster pågår, 

750 nya medarbetare rekryteras 

och befintlig personal 

internutbildas. 

Förberett för mediestorm 

Ann-Sofi 

Blomkvist 

– Vi har 

också berättat 

att vi skickat 

ut brev till och 

pratat med alla 

f ö r s ä k r a d e 

som berörs av 

övergången, 

säger hon. 

– Vi har hela 

tiden varit noga 

med att belysa både vilka problem 

som kan uppstå och hur vi 

jobbar för att övergången ska bli 

så smidig som möjligt. 

SJUKFÖRSÄKRINGEN INFÖR 2010 

– Ramarna för introduktionen 

är klara, men till viss del kommer 

vi att utforma insatserna 

efter hand i takt med att vi ser 

behoven, säger Pia Ackmark. 

– Men vår generaldirektör ger 

det här uppdraget högsta prioritet. 

Alla som kommer till oss ska 

få träffa en arbetsförmedlare 

första dagen, och sedan ska det 

inte bli några glapp mellan insatserna. 

Kan avbrytas 

Vad händer då om individen inte 

kan fullfölja insatserna? 

– Ja, det är klart, det kommer 

att finnas fall där vi har gjort 

vårt yttersta och det ändå inte 

fungerar. Innan vi beslutar att 

avbryta programmet kommer vi 

att kontakta Försäkringskassan 

som får bedöma om vi ska ha ett 

gemensamt avstämningsmöte. 

Syftet med det är att utreda och 

samordna personens rehabiliteringsbehov. 

Eva Lindén 

eva.linden@forsakringskassan.se 

Lokalt och nationellt 

Under hösten har Försäkringskassan 

nått ut i alla nationella 

medier och ledningen och sakkunniga 

har medverkat på flera 

olika sätt. Det har även gjorts 

en hel del på lokal nivå, ofta i 

samarbete med Arbetsförmedlingen, 

om förberedelserna inför 

övergången. 

Höstens insatser har lagt en 

bra grund för de fortsatta mediekontakterna. 

Ann-Sofi Blomkvist 

räknar med att det också 

under våren, även om det då sker 

en förskjutning mot Arbetsförmedlingen, 

kommer att finnas 

frågor som blir mediala. Till exempel 

om det blir förseningar i 

utbetalningarna i samband med 

övergången till aktivitetsstöd eller 

om det uppstår problem i tilllämpningen 

av de nya reglerna. 

Som stöd för medarbetarna 

håller ett paket med frågor och 

svar om övergången på att tas 

fram. Det kommer att gå ut till 

LFC-cheferna i dagarna. 

Sven-Erik Johansson 

sven-erik.a.johansson@forsakringskassan.se 


SJUKFÖRSÄKRINGEN INFÖR 2010 

Fler hot höjer beredskapen 

En allt större andel, i dag 

cirka 40 procent, av de inrapporterade 

hoten mot Försäkringskassans 

medarbetare 

gäller fall där kunder hotar 

med att ta sina egna liv. Oron 

växer nu för att hoten ökar 

när många tvingas lämna 

sjukförsäkringen efter årsskiftet. 

Säkerhetsdirektör Torgny Collin 

berättar att det pågår ett intensivt 

arbete för att möta den 

ökande hotbilden mot Försäkringskassans 

medarbetare och 

inte minst när det gäller hoten 

om självmord. 

– Oron för vad som kan komma 

att hända efter årsskiftet 

är berättigad och vi tar den på 

största allvar, säger han. Vi kommer 

att genomföra ett antal konkreta 

åtgärder så snart det bara 

är möjligt för att på bästa möjliga 

sätt stötta de medarbetare 

som utsätts för sådana här hot. 

De åtgärder 

som är under 

utformning 

och genomförande 

gäller 

dels utbildningsinsatser 

Torgny Collin i hot och risk- 

Den sista november lanserade 

Försäkringskassan serviceåtaganden 

för ytterligare en rad 

förmåner. För flera av dem har 

åtagandet utformats individuellt 

eftersom det rör utredningskrävande 

ärenden. Försäkringskassan 

återkopplar i varje enskilt 

fall förväntad handläggningstid 

och i åtagandet redovisas cirkatider 

i stället för exakta handläggningstider. 

Inom en vecka 

efter att ansökan kommit in ska 

handläggaren ta kontakt i dessa 

ärenden. 

För sjuk- och aktivitetsersättning 

och assistansersättning beräknas 

handläggningstiden bli 

cirka fyra månader och för vårdbidrag, 

handikappersättning och 

bilstöd tre månader. 

bedömning för att förebygga hot, 

våld och trakasserier, dels rutiner 

för hur överlämningssamtalen 

till a-kassan ska skötas säkerhetsmässigt, 

samt rutiner för hur 

självmordshot ska hanteras. 

– När det gäller hot och riskbedömning 

går vi i dag i hög 

grad på magkänslan vilket i och 

för sig inte är det sämsta men 

det räcker inte, det lämnar allt 

för stort utrymme för slumpen. 

Nu arbetar vi för att ta fram en 

modell för hot och riskhantering 

som tar hänsyn både till 

beprövade erfarenheter och till 

aktuell forskning i ämnet. Modellen 

kommer att vara klar för 

användning sista april nästa år. 

Oerhört uppslitande 

Torgny Collin säger att situationer 

där en kund hotar med att 

skada sig själv eller till och med 

att ta sitt eget liv naturligtvis 

är oerhört uppslitande för båda 

parter. Kunden själv och för den 

medarbetare som utsätts för hotet. 

– Vi har förstås ett arbetsgivaransvar 

att stödja våra medarbetare 

så gott vi kan när de utsätts 

för det här och måste se till att vi 

har väl genomtänkta rutiner för 

Nya åtaganden om service 

När det 

gäller havandeskapspenning 

och 

närståendepenning 

gäller 

samma 

tidsgränser som för de förmåner 

som redan tidigare fått serviceåtaganden 

(föräldrapenning, 

tillfällig föräldrapenning, sjukpenning, 

bostadsbidrag och 

bostadstillägg till pensionärer). 

Förutsatt att alla uppgifter finns 

med i ansökan kan man räkna 

med beslut inom 30 dagar. 

Serviceåtagandena finns på 

Försäkringskassans webbplats 

(www.forsakringskassan.se). 


Oron ökar när ersättningen dras 

in. 

Foto: Bror Karlsson 

hur hoten ska hanteras. Idag ser 

det väldigt olika ut i landet. På 

vissa håll har man till exempel 

upparbetade kontakter med vården 

och på andra håll inte. Vad 

vi däremot inte ska göra är att ge 

oss in i terapeutiska samtal med 

de här kunderna, det har vi helt 

enkelt inte kompetens för. 

Bror Karlsson 

bror.karlsson@forsakringskassan.se 

Små effekter av 

pandemin 

Pandemin har inte satt några 

större spår i sjukfrånvaron bland 

Försäkringskassans personal. 

Sjuk frånvaron har legat relativt 

konstant utom i vecka 47 då en 

viss ökning märktes. 

Samma vecka märktes också 

en tydlig ökning av uttag av tillfällig 

föräldrapenning (TFP). Uttaget 

var då 20 procent högre än 

snittet de tre senaste åren. 

– Man kan nog dra slutsatsen 

att ökningen beror på svininfluensan. 

Men det behöver inte vara 

att barnen insjuknat i influensan. 

Föräldrarna kan till exempel ha 

tagit ut TFP för att följa med till 

vaccinering, säger Britt-Marie Anderson, 

verksamhetsområdeschef 

på Försäkringsutveckling. 

Riksdagen vill 

granska läkarintygen 

n n n Regeringen bör initiera 

en översyn av Försäkringskassans 

beslutsunderlag för sjukpenning. 

Det anser riksdagen 

och ställer sig därmed bakom 

ett förslag från Riksrevisionens 

styrelse. 

Styrelsens förslag grundar sig 

på en aktgranskning som Riksrevisionen 

presenterade i juni år. I 

den granskades 355 sjukpenningärenden 

som avslutades 2007. 

I en stor del av ärenden fanns 

brister i beslutsunderlagen. 

Stärkt språkskydd 

för minoriteter 

n n n Från årsskiftet gäller en 

ny lag om nationella minoritetsspråk 

(finska, meänkieli, 

samiska, jiddisch och romani 

chib). För finska, samiska och 

meänkieli finns speciella förvaltningsområden 

i Norrbotten där 

invånarna har rätt att använda sitt 

minoritetsspråk i kontakter med 

myndigheter. För finska utvidgas 

nu området med 18 kommuner i 

främst Mälardalen och Uppland 

och för samiska med 13 kommuner 

i norra Sverige. 

Utanför dessa områden har 

enskilda rätt att använda finska, 

samiska och meänkieli om ärendet 

kan handläggas av personal 

som behärskar språket. Enskilda 

har även rätt att använda finska 

och samiska i sina skriftliga 

kontakter med bland annat Försäkringskassan. 

Riksrevisionen ska 

granska rehabkedjan 

n n n Riksrevisionen ska 

granska om Försäkringskassan 

tillämpar rehabiliteringskedjan 

och andra ändringar i sjukförsäkringen 

enligt reglerna. Man ska 

också undersöka om rehabkedjan 

innebär en mer aktiv 

sjukskrivningsprocess. Skälet är 

att Riksrevisionen i en förstudie 

har funnit indikationer på att 

både Försäkringskassan och 

andra aktörer inte uppfyller sina 

åtaganden i tid. 

Om det finns brister ska 

Riksrevisionen undersöka orsakerna 

och vem som är ansvarig. 

Granskningen presenteras i maj 

nästa år. 


AKTUELLT 

Kultur botemedel 

för sjukskrivna 

n n n Region Skåne har fått en 

halv miljon kronor till Kultur på 

recept, som syftar till att utveckla 

rehabiliteringen av långtidssjukskrivna. 

Recepten ska utgå från 

den kultur som finns i kommunen. 

Ett pilotprojekt ska starta på 

en vårdcentral i Helsingborg. 

Även landstinget i Västerbotten 

har fått en halv miljon för ett 

liknande projekt, som heter Med 

mina händer. Målgruppen är 

personal inom landstinget med 

stressrelaterade besvär. 

Stor ökning av 

socialbidrag 

n n n Kommunernas utbetalningar 

av ekonomiskt bistånd, 

det som tidigare hette socialbidrag, 

ökade med 19 procent 

tredje kvartalet i år jämfört med 

motsvarande period förra året. 

Räknas introduktionsersättning till 

flyktingar bort var ökningen 23 

procent. Det rapporterar Socialstyrelsen. 

Totalt betalades drygt 

2,7 miljarder kronor ut. 

– Ökningen kan ha flera 

orsaker men till största delen 

handlar det nog om den rådande 

lågkonjunkturen och ökande 

arbetslöshet, säger Mary Nilsson, 

chef för enheten för individ- och 

familjeomsorg vid Socialstyrelsen. 

Mer pengar för samverkan 

med vården 

n n n Precis som tidigare får 

fem procent av sjukpenninganslaget, 

närmare bestämt 810 

miljoner kronor nästa år, användas 

för samverkan och finansiell 

samordning inom rehabiliteringsområdet. 

Men en större del 

än tidigare, 100 miljoner, går till 

samverkan mellan Försäkringskassan 

och sjukvården. Samverkan 

mellan Försäkringskassan 

och Arbetsförmedlingen får 460 

miljoner kronor och samordningsförbunden 

250 miljoner. 

I samordningsförbunden ingår 

Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, 

primärkommunen 

och landstinget/regionen. 

Kontrollarbetet ska koncentreras 

Större enhetlighet med hjälp 

av koncentration av ledning och 

styrning. Det är målet för den organisationsförändring 

som kommer 

att genomföras under nästa 

år av arbetet med misstanke om 

brott, återkrav samt kvalitetsoch 

utbetalningskontroll. 

Många inblandade 

Arbetet med kontroller av felaktiga 

utbetalningar (MoB, misstanke 

om brott) bedrivs idag 

på ett antal platser i varje verksamhetsområde. 

Det betyder att 

så här blir det 

n Verksamhetsområde Öst: 

Kontrollverksamheten fortsätter 

på de orter där den finns i 

dag. Men de sammanförs i fem 

enheter. Verksamheten leds 

av en områdeschef och fem 

enhetschefer. 

Återkravsverksamheten 

koncentreras till en ort inom 

Stockholm. 

Kvalitets- och utbetalningskontroll 

koncentreras till 

Västerås. 

n Verksamhetsområde Väst: 


på de fem orter där den finns 

Under 2010 ska åtgärder 

göras mot sjuttiosju risker 

för felaktiga utbetalningar. 

Tyngdpunkten ligger på de 

mest kostsamma förmånerna. 

många chefer varit inblandande 

i styrningen. 

– Arbetet ska ske på samma 

orter även i fortsättningen. Det 

är bara ledning och styrning 

som koncentreras och detta för 

att nå större enhetlighet, säger 

Maria Ekengren, controller vid 

LFC-kansliet på huvudkontoret. 

För återkravsverksamheten 

och kvalitetsoch utbetalningskontrollen 

innebär förändringen 

även en geografisk koncentration 

av verksamheten. 

– Vi inleder en utveckling mot 

idag. Ledning och styrning 

koncentreras till Göteborg 

Hisingen och Örebro. 


koncentreras till Göteborg 

Hisingen och Örebro. 


koncentreras till 

Halmstad. 

n Verksamhetsområde Nord: 


på de fem orter där den finns 

idag. Ledning och styrning koncentreras 

till Gävle och Umeå. 


koncentreras till Gävle. 

Orsaken till felaktiga utbetalningar 

ligger i ungefär lika 

stor utsträckning hos Försäkringskassan 

som allmänheten. 

Åtminstone om man ser till de 

risker för fel som identifierats av 

de olika verksamheterna inom 

Försäkringskassan. 

Under året har riskanalyser 

genomförts för 16 ärendeslag 

med stora utbetalningar. Dessutom 

har tidigare riskanalyser 

för åtta andra förmåner uppdaterats. 

Resultatet presenterades i 

en riskrapport i november. 

Åttiosju väsentliga risker för 

felaktiga utbetalningar identifierades 

fördelade ungefär lika 

på Försäkringskassan och allmänheten. 

Majoriteten, 30 av 47, 

av de fel som beror på uppgifter 

från allmänheten bedöms som 

avsiktliga och endast fyra som 

oavsiktliga. Resterande 13 hamnar 

i en gråzon. 

Nästa år ska insatser mot 77 

av riskerna göras, de allra flesta 

så kallade direkta åtgärder. Ett 

exempel kan vara införandet av 

Ensa 3:0, det vill säga förbättringar 

i handläggningen som tar 

bort risker för fel. Nästan hälften 

verksamhet på i huvudsak en ort 

i varje verksamhetsområde under 

2010. Takten bestäms lokalt 

och det kan fortfarande bli ändringar 

när det gäller vilka orter 

som blir aktuella. 

Samtidigt med koncentrationen 

inleds ett arbete med att renodla 

yrkesrollerna vilket på sikt 

naturligtvis kan få konsekvenser 

för de enskilda handläggarna. 

Anders Ljungberg 

anders.ljungberg@forsakringskassan.se. 


koncentreras till Östersund 

men ska styras från Umeå. 

n Verksamhetsområde Syd: 

Kontrollverksamheten delas 

i två områden, Blekinge och 

Småland (Nord) och Skåne 

(Syd). 

Ledning och styrning koncentreras 

till Malmö och Växjö. 


koncentreras till Malmö. 

Var kvalitetsoch utbetalningskontrollen 

hamnar är inte 

klart. 

Noggran riskanalys 

ska minska felaktiga utbetalningar 

av de direkta insatserna är kopplade 

till ensa-processerna. Indirekta 

åtgärder är sådana som ger 

resultat på sikt som till exempel 

studier som ger ökade kunskaper 

om brister i handläggningen 

eller samverkan. 

Avsiktliga fel av den försäkrade 

är svåra att upptäcka i handläggningen. 

För att komma till 

rätta med dessa planeras riktade 

kontroller inom sjuk- och aktivitetsersättning, 

sjukpenning, livränta, 

barnbidrag och sjukpenninggrundande 

inkomst under 

det kommande året. 


anders.ljungberg@forsakringskassan.se 

6 

dagens socialförsäkring • DECEMBER 2009

”Bedömningarna blir svårare” 

Socialförsäkringsutskottets 

förslag om förändringar 

i rehabiliteringskedjan 

innebär en mindre precis lag 

och därmed svårare bedömningar. 

Är begreppen tydligare i det 

färdiga förslaget? 

– Nej, egentligen inte, säger 

Ulrika Persson, chef för verksamhetsområde 

sjukförmåner. 

Vi ser stora svårigheter i att tolka 

de här två begreppen och kommer 

att behöva 

hjälp av 

Socialstyrelsen, 

och förstås 

också av 

sju k vården, 

med att få bra 

intyg. 

Ulrika Persson – När det 

Uppmjukningen av rehabkedjan 

har hanterats extremt 

snabbt - på två veckor från 

debattartikel till riksdagsbeslut. 

Socialförsäkringsutskottet presenterade 

sitt färdiga förslag till 

förändringar i rehabiliteringskedjan 

den 10 december. Riksdagen 

fattar beslut runt 16 december. 

Utskottet tog initiativet 

efter en hetsig debatt till följd av 

larm från läkare vid Karolinska 

sjukhuset bara en vecka tidigare. 

Läkarna skrev att cancerpatienter 

nekas sjukpenning därför att 

de bedöms ha arbetsförmåga i 

annat arbete. Försäkringskassan 

kunde dock snabbt visa att cancersjuka 

inte har bedömts hårdare 

sedan rehabkedjan infördes. 

Det handlar om tre förslag: 

1Förmågan att efter 180 dagar 

försörja sig genom annat 

arbete på arbetsmarknaden ska 

inte beaktas om det kan anses 

oskäligt. Det är en utvidgning 

utöver de särskilda skäl som 

finns idag. 

2För en person som bedöms ha 

arbetsförmåga går det idag 

inte att skjuta upp prövningen 

gäller att vi ska kunna skjuta 

upp bedömningen mot hela 

arbetsmarknaden därför att arbetsförmågan 

successivt försämras 

tror jag det kan bli svårt att 

få tydliga medicinska underlag 

som säger detta. 

Vad betyder det här för 

rättssäkerheten? 

– Vi befarar att det kan bli 

svårare att göra enhetliga bedömningar. 

Ser du andra svårigheter 

så här långt? 

– Ett problem, som Försäkringskassan 

framförde till utskottet 9 

december, kan bli att personer 

som vill ansöka om sjukpenning 

på nytt utifrån de kommande 

reglerna har nollklassats om de 

inte anmälde sig hos Arbetsförmedlingen. 

De har då ingen SGI 

Fler kommer att få ersättning 

och kan inte få sjukpenning. 

– Vi kommer att ha svårt att 

hinna förbereda förändringarna 

ordentligt eftersom de ska träda 

ikraft redan om en månad. 

Delar du regeringens 

bedömning att få personer 

kommer att beröras av förändringarna? 

– Det är svårt att säga eftersom 

vi ännu inte vet hur de nya 

reglerna ska tolkas. Men jag tror 

att många kommer att känna 

igen sig i beskrivningarna och 

ansöka om ersättning. 

Ändringarna föreslås träda i 

kraft 15 januari men tillämpas 

från 1 januari. Den som tidigare 

nekats sjukpenning ska kunna 

ansöka om sjukpenning enligt 

de nya reglerna. 

Eva Lindén 

mot hela arbetsmarknaden 

efter 365 dagar. Förslaget 

innebär att så kan ske om 

prövningen kan anses oskälig. 

Vad innebär då begreppet 

oskäligt? Ett antal exempel 

ges i texten. De rör bl a personer 

med en arbetsförmåga 

som successivt försämras, eller 

bara periodvis blir bättre. 

Men, skriver utskottet, det kan 

inte ”uteslutas att ytterligare situationer 

av liknande karaktär 

finns…” och därför vill man ”ge 

Försäkringskassan möjlighet att 

även i dessa fall kunna skjuta 

upp prövningen mot hela arbetsmarknaden”. 

Man vill alltså 

”öppna upp” för fler situationer 

där det ska vara möjligt att skjuta 

upp prövningen såväl efter 

180 dagar som efter 365 dagar. 

Därutöver ges ingen ledning. 

3När det gäller fortsatt sjukpenning 

efter 364 dagar 

räcker det att arbetsförmågan är 

nedsatt av en allvarlig sjukdom 

till skillnad mot i dag då synnerliga 

skäl, dvs en mycket allvarlig 

sjukdom, krävs. 

Det gäller dock inte alla allvarliga 

sjukdomar. Förutom nuvarande 

mycket allvarliga sjukdomar 

(t ex vissa tumörsjukdomar 

och neurologiska sjukdomar) 

ska det även gälla andra tumörsjukdomar 

som i det enskilda 

fallet inte kan anses som mycket 

allvarliga, samt andra allvarliga 

sjukdomar av likartad karaktär. 

Lämnade synpunkter 

Utskottet presenterade en första 

version av förslagen den 8 

december. Dagen därpå fick Försäkringskassan, 

Socialstyrelsen 

och Diskrimineringsombudsmannen 

lämna synpunkter på 

förslagen vid ett möte med utskottet. 

Där framfördes bl a att 

det måste klargöras vad oskäligt 

och allvarlig sjukdom innebär. 

Likaså var man kritisk mot den 

snabba hanteringen. 

Eva Lindén 

Statsbidrag till 

företagshälsovården 

n n n Nu är regeringens nya 

planer för företagshälsovården 

klara. De innebär att den 

företagshälsa som genomför 

vissa insatser får statsbidrag. 

Utöver ett grundbidrag per 

anställd utgår tilläggsbidrag 

för läkarbesök, bedömning av 

arbetsförmåga, koordinerande 

insatser för återgång i arbete och 

arbetsanpassning. Vad gäller de 

två sistnämnda åtgärderna är 

förutsättningen att de genomförs 

under de 45 första dagarna i ett 

sjukfall. Förebyggande åtgärder 

ger ingen ersättning. 

Det är Försäkringskassan som 

godkänner företagshälsan och 

betalar ut pengarna. 

Bostadstillägget höjs 

för personer under 65 

n n n Från årsskiftet höjs bostadstillägget 

för personer med 

sjuk- och aktivitetsersättning. 

Ersättningsgraden höjs från 91 till 

93 procent av bostadskostnaden. 

Samtidigt höjs högsta bostadskostnad 

som ger ersättning från 

4 500 till 5 000 kronor per månad 

för ogift försäkrad och från 2 250 

till 2 500 kronor för gift försäkrad. 

Internationella 

frågor flyttar 

n n n Enheten för internationella 

frågor försvinner från årsskiftet. I 

stället flyttas ansvaret för frågorna 

till GD-staben och Juridikstaben. 

Det övergripande ansvaret för att 

samordna Försäkringskassans 

internationella relationer placeras 

i GD-staben medan Juridikstaben 

får ansvaret för myndighetens 

medverkan i EU-arbetet och 

annat internationellt samarbete 

enligt myndighetsförordningen. 

Diskrimineringsdomen 

överklagad 

n n n I november fälldes Försäkringskassan 

i tingsrätten för 

diskriminering av gravida sjukskrivna. 

Domen har nu överklagats. 

Försäkringskassan vill att en 

högre instans bedömer hur lagen 

om allmän försäkring står sig i förhållande 

till diskrimineringslagstiftningen. 


AKTUELLT 

Säpo vill skydda 

IT-systemen 

n n n Det har stor betydelse 

för rikets säkerhet hur IT-systemen 

vid myndigheter som 

Försäkringskassan och Skatteverket 

fungerar. Det anser Säpo 

i en förstudie till en översyn av 

säkerhetsskyddslagstiftningen. 

Därför bör lagen skrivas om 

så att dessa IT-system effektivt 

kan skyddas mot cyberattacker 

och sabotage. 

Det handlar om ett antal 

centrala och komplexa IT-system 

som måste vara tillgängliga och 

innehålla riktig information för att 

samhället ska fungera. 

Ensamföräldrars 

ekonomi analyseras 

n n n För att öka kunskapen 

om den ekonomiska situationen 

för ensamstående med barn 

har regeringen gett Statistiska 

centralbyrån, SCB, i uppdrag att 

göra en analys. SCB ska även 

föreslå mätmetoder som tar 

hänsyn till att andelen barn som 

bor växelvis hos föräldrarna har 

ökat från 4 procent 1992 till 28 

procent 2006. 

En rapport ska lämnas senast 

den 29 januari 2010. 

Kunskapsportal för 

psykiatrifrågor 

n n n Regeringen har gett Socialstyrelsen 

i uppdrag att utveckla 

en kunskapsportal på webben 

kring psykiatri- och äldrefrågor. 

Den ska vända sig till dem som i 

sitt arbete kommer i kontakt med 

äldre eller personer med psykisk 

sjukdom eller funktionsnedsättning, 

till exempel personal inom 

Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. 

Portalen ska vara i drift i slutet 

av januari 2011. 

Fem nya servicekontor 

har etablerats 

n n n Ytterligare fem servicekontor, 

som är gemensamma för 

Försäkringskassan och Skatteverket, 

har etablerats runt om i landet. 

Orterna är Örebro, Göteborg (Hisingen), 

Norrköping, Karlstad och 

Visby. Vid årsskiftet kommer det att 

finnas 80 servicekontor. 

Nya förordningen har 

dominerat EU-arbetet 

Det svenska ordförandeskapet 

i EU går mot sitt slut. Vid 

årsskiftet tar Spanien över. 

För Försäkringskassan har 

förberedelserna för den nya 

förordningen om samordning 

av socialförsäkringsförmåner 

vid flytt inom EU 

varit den helt dominerande 

uppgiften. 

Det har gällt dels den nya förordningen 

883/04, dels tillämpningsförordningen 

987/09 (läs 

mer om förordningarna i DS 

4/09), som båda ska börja tillämpas 

den 1 maj 2010. 

Inget utrymme 

– Det har inte funnits 

något utrymme 

för nya inspel utan 

Försäkringskassan 

har framförallt 

fått stötta Socialdepartementet 

med 

kommentarer och 

synpunkter på olika dokument, 

säger Christina Janzon som varit 

ansvarig för Försäkringskassans 

del av arbetet med den nya förordningen. 

– När departementet har hört 

av sig och frågat vad Försäkrings- 

Landstingen dröjer med utredningar 

Många landsting kan inte 

leverera fördjupade medicinska 

utredningar förrän 

senare under 2010. Försäkringskassan 

måste därför 

köpa försäkringsmedicinska 

utredningar även nästa år. 

kassan tycker på olika punkter 

så har det krävts snabba svar. 

En stor uppgift var ansvaret 

för den stora konferensen i slutet 

av november kring förordningen. 

Den samlade 220 deltagare 

och samtliga EU-länder var 

representerade. 

Viktigt med gott samarbete 

– Konferensen visade hur viktigt 

det är med ett gott samarbete 

mellan myndigheterna i de 

olika länderna, säger Christina 

Janzon. 

– Det blir särskilt 

viktigt under övergångsperioden 

fram 

till maj 2012 då ett 

system för elektronisk 

överföring av 

uppgifter mellan 

länderna ska finnas 

på plats. 

Den nya förordningen 

kräver också 

ett utvecklat samarbete med 

andra inhemska myndigheter, 

till exempel Arbetsförmedlingen. 

– Vi har arbetsgrupper för att 

nå en samsyn kring hur förordningen 

ska tolkas och att vi går 

200 miljoner kronor avsätts 

nästa år för att landstingen ska 

utföra fördjupade medicinska utredningar 

åt Försäkringskassan. 

Det är en del av den nya överenskommelsen 

mellan regeringen 

och SKL (Sveriges kommuner 

och landsting) för 2010 om den 

så kallade sjukvårdsmiljarden. 

– Vi tar nu fram riktlinjer för 

kvaliteten i utredningarna, säger 

projektledare Pernilla Keinestam 

Lindell. Vi kommer också 

att i samråd med SKL kartlägga 

när respektive landsting kan 

börja genomföra utredningarna. 

Om landstingen inte kan leverera 

utredningar i den omfattning 

som Försäkringskassan behöver 

eller som motsvarar kvalitetskraven 

görs en avräkning från 

totalsumman. 

Inte kunna leverera 

Många landsting kommer troligen 

inte att kunna leverera utredningar 

förrän senare under 

2010. Försäkringskassan har 

därför begärt tilläggsanslag för 

att kunna köpa försäkringsmedicinska 

utredningar även nästa 

Christina 

Janzon 

ut med samma 

information. 

Internt 

inom Försäkringskassan 

revideras nu 

alla styrande 

d ok u m e n t , 

som vägledningar 

och processer. Det planeras 

också utbildningar, både 

webbaserade och lärarledda. 

Dessutom håller ett IT-stöd på att 

tas fram. I ett första steg handlar 

det om ett ärendehanteringsstöd 

för försäkringstillhörighet. 

Ordförandeskapet 

Försäkringskassan har också 

haft ordförandeskapet i två EUkommittéer. 

I revisionskommittén, 

där Nelli Kopola varit 

ordförande, har man bland annat 

lyckats få till stånd en bra 

övergångsreglering mellan den 

gamla förordningen 1408 och 

den nya 883. I den tekniska 

kommittén har Erik Engström 

varit ordförande (se intervju i DS 

8/09). 



år. Direktupphandling för första 

halvåret 2010 pågår. 

Särskilda läkarutlåtanden 

Försäkringskassan räknar också 

med att särskilda läkarutlåtanden 

(SLU) kan användas i många 

fall. Idag finns ungefär 400 

godkända SLU–läkare som har 

genomgått Försäkringskassans 

fördjupningsutbildning i försäkringsmedicin. 

Ett nytt metodstöd 

för SLU har tagits fram för 

att göra det tydligare när och hur 

SLU ska användas. 

Eva Lindén 


8 

dagens socialförsäkring • DECEMBER 2009

Flera insatser ska 

förbättra tandvårdsstödet 

Regeringen har gett Försäkringskassan 

i uppdrag att ta 

fram ett särskilt serviceåtagande 

gentemot vårdgivarna (tandläkare 

och tandhygienister) inom 

det statliga tandvårdsstödet. 

Åtagandet ska klargöra vilken 

kvalitet, tillgänglighet och support 

Försäkringskassan ska tillhandahålla. 

Det gäller bland annat 

öppettider och svarstider vid 

Försäkringskassans kundcenter 

för partners och information vid 

driftstörningar i IT-systemet. 

Serviceåtagandet ska vara 

klart den 1 april nästa år. 

Samtidigt har Tandvårds- och 

läkemedelsverket, TLV, fått i uppdrag 

att tillsammans med bland 

annat Försäkringskassan se över 

hur stödet till vårdgivarna kan 

utvecklas och hur dialogen mellan 

aktörerna på tandvårdsområdet 

kan förstärkas. Det finns 

enligt regeringen ett behov att 

förtydliga gränsen mellan Försäkringskassans 

uppgift att administrera 

och kontrollera tandvårdsstödet 

och TLV:s uppgift att 

utforma regelverket. 

Uppdraget ska redovisas 

senast den 1 november 

2010. 

Stabilisera IT-systemet 

Inom Försäkringskassan 

pågår en utredning med 

syfte att stabilisera ITsystemet 

inom tandvårdsstödet 

så att driftstörningar 

kan undvikas. 

– Utredningen har redan 

rekommenderat lösningar 

på kort sikt som nu genomförts, 

säger Lars Olsson, 

verksamhetsansvarig för 

tandvårdsfrågor vid Försäkringskassans 

huvudkontor. 

Samlat grepp om utbildning 

Det är många som behöver 

utbildning i försäkringsmedicin. 

Nu har Försäkringskassan 

tagit fram en struktur 

för hur det ska gå till, 

vilken typ av utbildningar 

som behövs och vad utbildningarna 

ska innehålla. 

Det omfattande projekt som 

har jobbat med Försäkringskassans 

engagemang i utbildning i 

försäkringsmedicin är nu inne 

i sin slutfas. Syftet har varit att 

utforma hur Försäkringskassan 

ska ta ett samlat grepp kring 

vad man vill inom området försäkringsmedicin, 

framför allt 

när det gäller kunskapsuppbyggande 

och utbildning. 

Utbildningssatsningar ska 

ske både på läkarnas grund–, 

allmäntjänstgöring– och specialistutbildningar. 

Därtill kommer 

uppdragsutbildningar hos 

universiteten samt vidareutbildningar 

för läkare och annan 

vårdpersonal i samarbete med 

landstingen. 

För de försäkringsmedicinska 

rådgivarna och försäkringsmedicinska 

koordinatorerna har 

ett särskilt kompetensutvecklingsprogram 

tagits fram. Ambitionen 

är att också skapa en 

utbildning som ger behörighet 

som försäkringsmedicinsk rådgivare. 

Samordning kommer att 

ske med de kommande utbildningarna 

inom företagshälsovården. 

Försäkringskassan ska rusta 

utvalda medarbetare som ska stå 

till förfogande som lärare i de utbildningar 

som Försäkringskassan 

har intresse av. 

Lärande på arbetsplatsen 

Berörda handläggare kommer 

att erbjudas grundläggande 

utbildning i försäkringsmedicin 

som även innefattar ökade 

medicinska kunskaper. Viktigt 

är också att det blir ett lärande 

på arbetsplatsen, säger projektledaren 

Eva Alner Liljedahl. 

– Försäkringsmedicin är ett 

komplext område och man måste 

få reflektera och diskutera. 

En slutrapport kommer om ett 

par veckor. 



Projektet föreslår också att 

en beredningsgrupp bildas som 

svarar för att uppdatera i första 

hand externt utbildningsmaterial 

samt innehållet på sjukvårdens 

sidor på Försäkringskassans 

externa webbplats. 

Innehållsrik policy 

Tanken är att en försäkringsmedicinsk 

koordinator leder 

gruppen. I den ska också ingå 

försäkringsmedicinska rådgivare, 

verksamhetsansvariga 

från Försäkringsprocesser, en 

försäkringssamordnare från LFC 

samt en person från Kompetensforum. 

Utgångspunkten är den innehållsrika 

och till stora delar 

mycket konkreta policy som 

även den har tagits fram av projektet. 

Den ger besked om vad 

Försäkringskassan tycker, vill 

och behöver göra på det försäkringsmedicinska 

området. 

Eva Lindén 

Foto: Urban Orzolek 

noterat på fia 

De viktigaste 

nyheterna på Fia, Försäkringskassans 

intranät sedan 

förra DS gick i tryck. 

Arbetsskador mot målet 

Handläggningstiderna för arbetsskador 

ser allt bättre ut. 

– Innan handläggningen 

koncentrerades 2005 kunde vi 

i Västra Götaland ha ärenden 

som var 15 år gamla. I dag får 

90 procent av kunderna sina 

pengar inom 120 dagar, säger 

enhetschefen Britt Persson. 

10 miljoner kr för IT-haveri 

Försäkringskassan ersätts med 

10 miljoner kronor av företaget 

Logica för ett misslyckat 

IT-projekt. Lösningen skulle ha 

levererats i mars 2008 och har 

kostat Försäkringskassan 220 

miljoner kronor. 

Tomten stannar hemma 

I år blir det inga julklappar till 

Försäkringskassans medarbetare. 

Anledningen är en kärv 

ekonomi med bland annat en 

kraftig underfinansiering av aktivitetsstödet. 

Beslutet väckte en 

het debatt på Försäkringskassan 

interna diskussionsforum. 

Kraftinsatser för omprövningar 

Nu sätts det in åtgärder för att 

få bukt med de långa handläggningstiderna 

för omprövningsärenden. 

Till exempel fler 

samordnare och extra stöd till 

LFC-organisationen. 

Webbplats på 100-listan igen 

”Här har det hänt grejer”, skriver 

tidningen Internetworld om 

Försäkringskassans webbplats 

som åter kvalat in på listan över 

Sveriges 100 bästa sajter. 

”Vi har tolkat lagen rätt” 

– Jag kan förstå att många medarbetare 

tagit illa vid sig när 

Försäkringskassan utmålas som 

hård och kall. Men regelverket 

medgav inte andra tolkningar. 

Frågan har nu landat där den 

hör hemma – på politikernas 

bord, säger Adriana Lender i en 

kommentar till att regeringen 

justerar sjukförsäkringen. 


Handikappförmånerna 

får högre prioritet 


Försäkringskassans stöd till personer med funktionsnedsättning ökar stadigt år efter år. Det är förmånsslag 

som har stor betydelse för den enskildes möjligheter att leva ett så vanligt liv som möjligt. Efter flera år i 

skymundan ska det nu läggas större fokus på handikappförmånerna i samband med att pensionerna försvinner 

vid årsskiftet. 

DS har träffat familjen Rönnbäck som tycker att vårdbidraget har stor betydelse för deras vardag. Och 

handläggarna i Nyköping berättar om svåra bedömningar. 

text: sven-erik johansson foto: håkan lindgren 

Marie-Louise, mamma: 

Vård bidraget löste min vardag 

För Marie-Louise Rönnbäck 

har vårdbidraget haft stor 

betydelse. Det har gjort att 

hon kunnat lösa sin vardag 

på ett bra sätt. Framförallt 

kan hon stötta sin son när han behöver 

det. När DS kommer på besök till 

henne i radhuset i Upplands Väsby 

norr om Stockholm är hon i full aktivitet 

i köket. Fyra hungriga barn, två 

egna och två som är sambons, väntar 

på kvällsmat. Men hon tar sig ändå 

tid för en pratstund medan hon passar 

grytorna. 

Marie-Louise Rönnbäck har sedan 

2004 halvt vårdbidrag för sin 15-årige 

Tack vare vårdbidraget 

kan 

Marie-Louise 

Rönnbäck vara 

hemma mer och 

stötta Anton, som 

har ADHD. 

son Anton, som har diagnosen ADHD. 

Det motsvarar 4 458 kronor i månaden 

och är skattepliktigt. 

– Vårdbidraget har framförallt gett 

mig möjlighet att gå ned i arbetstid så 

att jag kan stötta min son utan att de 

andra i familjen kommer i kläm. Det 

har gjort att jag kunnat minska stressen 

i min familj. 

Behöver stöd ibland 

Marie-Louise Rönnbäck är noga med 

att tala om att Anton klarar det mesta 

själv men att han ändå behöver stöd 

ibland. Det gäller framförallt skolarbetet. 

När Anton bytte skola i 8:an fick 

han bra lärare och resultaten förbättrades 

rejält. Samtidigt behöver han 

hjälp hemma med sina uppsatser och 

andra hemarbeten. Han klarar inte av 

att göra det i skolan. 

– Det har också gett mig möjlighet 

att skaffa mig mer kunskap om Antons 

problem, vilket har varit viktigt 

för att förstå honom och hans situation. 

Jag fick också råd att köpa de 

mediciner han behövde. De var inte 

subventionerade då. 

Marie-Louise Rönnbäck fick tips om 

möjligheten att söka vårdbidrag dels 

från en av Antons lärare, dels från en 

kollega som hade en son med liknande 

svårigheter. 

– Det var när livet var som mest 

kaotiskt, jag bodde ensam med barnen 

då, och jag visste inte hur jag skulle 

få ihop det. Tiden ville helt enkelt 

inte räcka till. 

Men det tog tid innan hon vågade 

sig på att söka. Hon hade det fortsatt 

väldigt stökigt runt omkring sig, det 

fungerade inte för Anton i skolan och 

ett skolbyte var på gång. Till slut blev 

hon tvungen att vara hemma för vård 

Fortsättning på nästa sida ➜ 


av barn. Till ansökan skulle hon foga 

en levnadsbeskrivning över situationen 

både för sig själv, Anton och lillasyster 

Fanny. 

– Att skriva den var jättejobbigt. 

Det skulle handla så mycket om vad 

Anton inte klarade av, vad han hade 

svårt med, så på slutet lade jag till ett 

stycke om det som ändå var bra och 

fungerade. Det var känslomässigt omtumlande 

men när jag fått lite distans 

till det fick det också en terapeutisk 

betydelse för mig. 

Många frågor måste ställas 

Hon förstår att Försäkringskassan 

måste ha svar på många frågor för att 

få hela bilden klar för sig. 

– Så att de inte tror att det bara 

handlar om en ensamstående och 

trött mamma. Men det var ändå jobbigt 

att behöva gå igenom och beskriva 

Antons svårigheter, till exempel i 

skolan. 

Kontakterna med Försäkringskassan 

tycker hon har fungerat bra. Hon har 

alltid blivit respektfullt bemött. Första 

gången hade hon bara telefonkontakt 

med en handläggare men när hon sökte 

igen 2007 ville handläggaren träffa 

henne och Anton. 

– Jag var väldigt nervös första gången. 

Andra gången var det lättare, då 

behövde jag bara komplettera det jag 

hade skrivit första gången. 

I dag är hon väldigt nöjd med att 

ha en personlig handläggare som hon 

kan vända sig till när hon undrar över 

något. Det är också skönt att ha ett 

direktnummer till handläggaren och 

slippa ringa till en växel. 6 

Handikappförmåner 

Förälder som vårdar ett barn med funktionsnedsättning 

eller en långvarig sjukdom kan få vårdbidrag om 

barnet behöver särskild tillsyn och vård i minst sex månader. 

Den som har stora merkostnader för barnet kan 

också få vårdbidrag. 

Den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning 

behöver extra hjälp i vardagen eller för att kunna 

arbeta eller studera kan få handikappersättning. 

Ersättningen baseras på hur stort hjälpbehovet är och 

kan också beviljas för stora merkostnader. 

Den som har en stor och varaktig funktionsnedsättning 

och behöver hjälp mer än 20 timmar per vecka med de 

grundläggande behoven, som att tvätta och klä sig, äta 

mat och meddela sig med andra, kan få assistansersättning. 

Regeringen beslutar varje år om ett schablonbelopp 

som för år 2009 är 247 kronor per timme. 

Nästa år höjs det till 252 kronor. 

Även bilstöd kan räknas till handikappförmånerna. 

Men det handläggs inte på LFC utan är koncentrerat till 

Västervik. 

Däremot handläggs tillfällig föräldrapenning 

(TFP) till allvarligt sjuka barn på LFC tillsammans 

med handikappförmånerna. 

Magnus Liefvendahl: 

Bra om det blir 

lite medvind 

Antalet personer med 

funktionsnedsättning 

som får någon av handikappförmånerna 

har 

ökat i många år och 

fortsätter att öka de närmaste åren. 

Nu ska Försäkringskassan lägga mer 

fokus på dessa förmåner, som hamnat 

lite i skymundan av ohälsoarbetet. 

Magnus Liefvendahl, försäkringsansvarig 

vid huvudkontorets avdelning 

för försäkringsprocesser tycker 

att det är bra om det nu kan bli lite 

medvind för handikappförmånerna 

inom Försäkringskassan. 

Det är mycket på gång och det har 

hänt en hel del under det senaste året. 

Förutom att det finns ett processteam 

för handikappförmånerna där handläggare, 

specialister, föredragande 

och enhetschefer ingår så har det även 

bildats gemensamma nätverk mellan 

avdelningen för försäkringsprocesser 

och LFC som ska träffas regelbundet. 

Försäkringskassans handikappdelegation 

– ett forum 

för samråd med brukarna – 

har det också väckts nytt liv 

i. 

Proposition på gång 

Även inom förmånerna händer 

det saker, framförallt 

inom assistans ersättningen. Socialdepartementet 

förbereder en proposition 

som kan få konsekvenser 

för huvudmannaskapet som i dag är 

delat mellan stat och kommun. Försäkringskassan 

och Socialstyrelsen 

håller på att ta fram ett instrument 

FOTO: SVEN-ERIK JOHANSSON 

för en enhetlig bedömning av assistansbehov. 

Nyordningen med beslutsfattare 

i ställer för socialförsäkringsnämnder 

har inte riktigt blivit så effektiv 

som det förväntades. Därför kommer 

i december metodstöd för de olika rollerna 

liksom anvisningar för att sammanställa 

föredragningsmissiv. 

Ju längre tiden går desto angelägnare 

blir ett it-stöd. Magnus Liefvendahl 

vet att det kan vara svårt att få genomslag 

i prioriteringen på it-sidan med 

tanke på att det bara är runt 400 personer 

som jobbar med handikappförmånerna. 

Därför är det bra att handikappförmånerna 

nu prioriteras. 

– För att få till stånd it-stöd och 

verksamhetsutveckling behöver vi 

synas. Det har stor betydelse för hur 

man uppfattar att myndigheten fungerar. 

Det rör en viktig kundgrupp som 

det finns stora möjligheter att utveckla 

självbetjäningstjänster för. 

Kommit ikapp 

Även handläggningstiderna har haft 

en positiv utveckling, berättar Cecilia 

Udin, försäkringssamordnare 

på LFC:s nationella ledningskansli. 

Under det senaste året har LFC gjort 

en satsning för att förbättra handikappförmånernas 

handläggningstider 

som släpat efter. Det har gett 

resultat. I dag klarar man målen för 

handläggningstiderna när det gäller 

vårdbidrag och handikappersättning. 

– Däremot når vi inte ända fram 

med assistansersättningen. 

Det beror bland annat på att 

handläggningen är mer komplicerad 

och att den är beroende 

av många fler aktörer, 

säger Cecilia Udin. 

Men från och med december 

blir det en ambitionshöj- 

Cecilia Udin 

ning i och med de nya serviceåtagandena. 

Ett annat problem är att förmånerna 

inte finns med i ÄHS och inte 

tycks komma med under 2010 heller. 

Nu tvingas man hantera tunga pappersakter 

vilket försvårar för de olika 

LFC att hjälpa varandra. 6 


Handläggarna: 

Svåra bedömningar 

i svåra ärenden 

Kraven är stora på handläggarna 

av handikappförmåner. 

De möter i sitt 

arbete personer som ofta 

har grava funktionsnedsättningar 

eller är svårt sjuka. Samtidigt 

är inslaget av bedömning stort. DS 

har besökt det lokala försäkringscentret 

(LFC) i Nyköping för att ta reda på 

hur man arbetar där. 

– Man måste försöka distansera sig 

och komma ihåg vilken roll man har, 

säger personliga handläggaren Eva 

Heimdahl som svar på frågan om hur 

hon klarar av att utreda ärenden som 

rör svårt sjuka personer. 

Men när hon träffar en mamma 

som håller på att förlora ett barn i 

cancer kan det vara svårt att ställa 

frågor. 

– Jag har själv barn och då kan det 

blinka till ibland. 

Men hon är inte där för att visa medlidande 

utan för att ta reda på vilka 

behov personen har. För den skull får 

hon inte vara respektlös. Det måste 

hon tänka på hela tiden, inte minst 

när det blir riktigt tungt och det blir 

det ibland. Då är det viktigt att hon 

förhåller sig professionellt. 

– Är man det på ett bra sätt och 

förklarar varför man måste fråga om 

olika saker så brukar det gå bra. Men 

ibland kan det vara jobbigt att ta upp 

telefonen för att ringa. 

Eva Heimdahl och Margareta Karlsson 


Merparten är inte så sjuka 

Samtidigt konstaterar hon att merparten 

av de barn hon kommer i kontakt 

med inte är så svårt sjuka. De flesta 

har neuropsykiatriska störningar som 

grund för vårdbidrag. 

När Eva Heimdahl, som arbetat 

med handikappförmåner i snart två 

år efter att tidigare ha handlagt arbetsskador, 

känner behov av att prata 

om ett svårt ärende eller möte vänder 

hon sig med fördel till sina kolleger på 

enheten. Bland annat till Margareta 

Karlsson, som var Evas handledare de 

första månaderna när hon var ny. 

– Vi tar hand om sådana samtal 

inom gruppen, säger Margareta Karls- 



son, som arbetat med handikappförmåner 

sedan 1998. Dessförinnan var 

hon på lokalkontoret i Trosa. 

– Vi har samma upplevelser och erfarenheter 

och det gör att vi förstår 

varandra väl. 

Även för Margareta Karlsson finns 

det vissa möten som hon inte glömmer 

så fort. Som när hon varit hemma 

hos någon som är så sjuk att vederbörande 

knappt vet att hon varit där. 

– Man vet aldrig i förväg vad man 

ska möta. Men när jag känner att jag 

kan hjälpa till och det blir ett positivt 

beslut så ger det tillfredsställelse. 

Ett bra förhållningssätt 

Det gäller överhuvudtaget att ha ett 

bra förhållningssätt, konstaterar Eva 

Heimdahl. Det är mycket i kundernas 

vardag, som liftar och andra hjälpmedel, 

hon måste känna till för att 

kunna ställa vettiga följdfrågor. 

– Även om det kan tangera den personliga 

integriteten 

så måste man 

ändå fråga. 

Ibland är 

många inblandade 

närvarande, 

inte 

minst 

när det 

gäller 

assistansersättning. 

Det 

kan vara en god 

FOTO: SVEN-ERIK 

JOHANSSON 

man, assistansanordnaren, kommunens 

handläggare och någon 

anhörig. 

– Då gäller det att kunna hålla i mötet 

på ett bra sätt. Det får inte bli så 

att någon annan för talan för den som 

sökt ersättning. 

Hon frågar ofta sina kolleger hur 

de skulle ha gjort i en motsvarande 

situation eller vad hon bör vara uppmärksam 

på i samband med ett hembesök. 

För bedömningarna kräver bra 

underlag och då måste hon veta vad 

hon ska fråga om. 

– Ibland följer vi också med på varandras 

hembesök. Då kan vi bistå varandra 

och samtidigt lära oss nytt. Jag 

har mycket gratis genom att jag har 

så erfarna kolleger. 

Margareta Karlsson instämmer. 

– Jag måste både vara korrekt, kunna 

lyssna och ta reda på vad kunden 

vill. 

När det gäller vårdbidrag kan många 


Även om 

det kan 

tangera 

den personliga 

integriteten 

så måste 

man ändå 

fråga. 

kostnader 

40 

30 

20 

10 

Mdr 

kr 

0 

Utbetald 

ersättning 

2008 

Prognos 

2013 

Vårdbidrag 

Handikappersättning 

När 

jag känner 

att jag 

kan hjälpa 

till och det 

blir ett positivt 

beslut 

så ger det 

tillfredsställelse. 

Assistansersättning 

föräldrar uppleva att det är 

jobbigt att prata om vad 

deras barn inte klarar av 

men hon måste reda ut 

det särskilda vård- och 

tillsynsbehovet. 

Assistansutredningarna 

kan också 

bli väldigt närgångna. 

– Vi vänder nästan 

ut och in på folk när vi 

räknar behov i timmar och 

minuter. 

En vanlig arbetsdag för Eva Heimdahl 

och Margareta Karlsson är en 

kombination av telefonsamtal, med 

kunder eller med skola eller sjukvård, 

journalskrivande och kundbesök på 

kontoret eller något hembesök. Eftersom 

ärendena ligger i olika faser 

i handläggningskedjan blir det olika 

moment under dagen. Sällan hela 

ärenden. Men det händer att en hel 

dag ägnas åt ett enda assistansärende 

med mycket att beräkna. 

Ett viktigt inslag är den stora 

graden av bedömning som finns i 

handikappförmånerna. Det gäller 

inte minst behovet av merutgifter 

vid handikappersättning och merkostnader 

vid vårdbidrag. Även 

nivåerna i vårdbidraget kräver bedömningar. 

– Därför diskuterar vi mycket inom 

arbetsgruppen eller med vår specialist, 

säger Margareta Karlsson. 

Tredje steget 

De har också haft stor nytta av det 

tredje steget i försäkringsutbildningen 

för handikappförmånerna. Där fick de 

diskutera typärenden och lösa dem. 

Sådan utbildning vill de ha mer av. 

De tycker båda att de har ett fritt 

arbete. De kan planera själva för att 

klara sina mål. 

– Men det kräver att man börjar arbeta 

med en ansökan direkt när den 

kommer in och att man hela tiden driver 

på så att ärendet kan avslutas i tid, 

säger Margareta Karlsson. 

Tillsammans med handikappförmånerna 

handläggs också tillfällig 

föräldrapenning (TFP) för allvarligt 

sjuka barn. 

– Det handlar ofta om TFP i samband 

med vårdbidrag och kan innehålla 

jättesvåra bedömningar, säger 

Margareta Karlsson. 

– Har man vårdbidrag kan man inte 

få TFP för samma tillsynsbehov. 

Genom TFP kommer de även in på 

beslut om SGI (sjukpenninggrundande 

inkomst), något som de inte jobbat 

med tidigare. 

De har även många räkningar för 

assistans som ska kollas och registreras 

och tilläggsutbetalningar att 

räkna på. Dessutom gör de efterkontroller 

i handikappersättning och 

vårdbidrag samt tvåårsomprövningar 

av assistansersättningen. De senare 

kan ta lika mycket tid som ett nytt 

ärende. 

I rollen som personliga handläggare 

ingår även ett samlat ansvar för 

kunden när det gäller andra ärendeslag 

samt att vägleda kunden inom 


– Vi gör så gott vi kan men det går 

inte att greppa alla ersättningsformer, 

konstaterar Margareta Karlsson 

och Eva Heimdahl. 

– Vi tycker att det är omöjligt att 

som personlig handläggare ha ett 

samlat ansvar för hela kundengagemanget 

såsom det var tänkt. 

Svar på frågor 

Även om de kan ta reda på svar på 

en fråga så får de alltid följdfrågor 

som de inte kan eller vågar svara på. 

Ibland kan det då vara bättre att låta 

en handläggare i det aktuella ärendeslaget 

ringa upp så att kunden får svar 

på sina frågor direkt. 

– Men vi låter aldrig en kund söka 

vidare själv, det är alltid vi som ser 

till att kunden blir kontaktad av en 

handläggare. 

När det gäller handikappförmånernas 

status inom Försäkringskassan så 

tycker de att de hamnat lite vid sidan 

av. Allt fokus ligger på ohälsan. 

– Andra vet inte riktigt vad vi gör 

och vi saknar ordentligt ärendehanteringsstöd, 

säger Eva Heimdahl. 6 

5 handläggare 

– 117 ärenden 

På enheten för handikappförmåner 

vid LFC i Nyköping arbetar 

fem handläggare (4,25 årsarbetare), 

en specialist som även ansvarar 

för ärenden som rör misstanke 

om brott, och tre föredragande/ 

beslutsfattare som även hanterar 

sjuk- och aktivitetsersättningen. 

Den sista september hade enheten 

117 ärenden som hade hunnit 

olika långt i ärendekedjan: 

n 32 vårdbidrag plus 11 efterkontroller 

n 13 handikappersättning plus 

18 efterkontroller 

n 43 assistansersättning inklusive 

tvåårsomprövningar. 


Tajt gäng kring 

handläggningen 


Specialisten 

Ger råd 

och stöd 

– Jag är rådgivare till handläggarna, säger 

specialisten Lena Carlsson. 

– Men de reder ut mycket sinsemellan och kommer 

bara till mig när det inte går. På senare tid har vi 

diskuterat mycket kring gränssnittet till NFC när 

det gäller hanteringen av TFP för allvarligt sjuka 

barn. 

Hon får leta i vägledningar, processbeskrivningar 

och domar. Hon kan också söka i svaren på liknande 

frågor till försäkringssupporten vid huvudkontoret. 

Hon har också stor nytta av nätverket mellan 

specialisterna på handikappförmåner inom LFC i 

östra Sverige. 

När det kommer nya versioner av vägledningar 

och processer tar hon reda på vad som 

är nytt och går igenom det med handläggarna. 

Hon ska även verka för att bedömningarna 

blir så lika som möjligt. 

Lena Carlsson bevakar också övergripande 

frågor kring förvaltningsrätt, 

sekretess och JO-utlåtanden. 

Dessutom gör hon utbetalnings- och 

kvalitetskontroller i de olika handikappförmånerna. 

– Jag kontroller att det funnits 

tillräckliga underlag för beslut och 

utbetalning och att ärendet är riktigt 

handlagt. Sedan återkopplar jag till 

handläggarna. 6 

Föredraganden 

Säkrar 

kvaliteten 

– Jag kan komma in i olika skeden 

under ett ärendes gång, säger Siv 

Blomberg, som alternerar i rollen 

som föredragande och beslutsfattare 

tillsammans med två kolleger. 

– Handläggarna kan fråga mig om underlaget 

är tillräckligt när de inte vet hur de kommer 

vidare i ett ärende. Då kan vi diskutera om 

det behöver kompletteras eller om det räcker 

för ett beslut. 

Förutom tolkningar av regelverket vill 

handläggarna ofta diskutera merkostnader 

i vårdbidrag och handikappersättning där 

mycket handlar om bedömning. 

– Jag har genom åren fått en viss erfarenhet 

kring vad som kan vara rimligt. 

När ett ärende är klart kvalitetssäkrar 

föredraganden det genom att kontrollera 

att handläggaren gjort en riktig beräkning 

av ersättningen och att personen 

ingår i personkretsen för förmånen. 

Beslutsfattandet är mer formellt men det 

blir ändå diskussioner mellan föredraganden 

och beslutsfattaren. Har handläggaren 

en avvikande uppfattning får det stå kvar i 

föredragningsmissivet inför beslutet. 

– På så sätt kan det bli tre yrkesroller 

som bedömer ärendet, säger Siv Blomberg. 

6 

Enhetschefen 

Följer upp 

och stöttar 

Som enhetschef ansvarar Cecilia 

Trehn för produktionsstyrning 

och uppföljning, även om handläggargruppen 

i hög grad är 

självplanerande. 

– Det har löpt på bra. Vi håller 

våra handläggningstider och har 

bra kvalitet i våra ärenden. Det 

handlar mer om att peppa varje 

medarbetare och ge återkoppling. 

Det underlättas av att vi har handläggare 

med på våra resultat dialoger. 

De nya serviceåtagandena för handikappförmånerna 

blir en utmaning, 

eftersom den särskilda beslutsordningen 

ställer stora krav på handläggare och föredragande. 

– Vi kommer att förbinda oss om återkoppling 

till kunden och preliminärt beslutsdatum. 

Att handikappförmånerna inte finns med i ÄHS 

är förstås ett problem. Det gör att det krävs sidosystem 

för att hålla koll på handläggningstiderna. 

När det gäller bemanning tycker Cecilia Trehn att 

enheten är väl försedd med personal. Därför har de 

kunnat hjälpa andra LFC, till exempel med TFP och 

ansökningar om vårdbidrag. 

– Vi får nog räkna med att göra det ännu mer 

nästa år, inte minst när det gäller tvåårsomprövningar 

av assistansersättning, tror hon. 6 


Hett efterlängtad 

Ulrika är en av fyra nya försäkringssamordnare 

Den nya rollen som försäkringssamordnare 

är hett efterlängtad. En av de fyra är Ulrika 

Kulin på LFC Öst sedan 1 november. Hon 

tycker att hon har fått det perfekta jobbet. 

text: Eva Lindén foto: bror karlsson 

Genast jag hörde talas 

om jobbet, det var i 

somras när LFC–chefen 

Svante Borg besökte 

LFC Sollentuna, 

tänkte jag att det verkligen behövs en 

sån tjänst, säger Ulrika Kulin. Och sen 

tänkte jag: jag vill ha jobbet. 

Och så blev det. Sedan 1 november 

arbetar hon som försäkringssamordnare 

inom LFC Öst. Hon sitter tillsammans 

med controllerenheten för Öst, 

i samma hus vid Vasagatan som bland 

annat huvudkontoret. Även verksamhetsområdena 

Nord, Syd och Väst har 

fått varsin försäkringssamordnare 

som tillträdde ungefär samtidigt med 

Ulrika. 

– Försäkringssamordnare i varje 

en i varje verksamhetsområde 

Sara Svedberg, försäkringssamordnare i verksamhetsområde 

Väst. Arbetsplats: LFC Väst Ledning, Göteborg. 

Är jurist och började arbeta på Försäkringskassan efter 

utbildningen 1999. Sedan dess har hon arbetat som 

föredragande, specialist och enhetschef på LFC Gamlestaden 

i Göteborg. 

Johanna Hansson, verksamhetsområde Syd. Arbetsplats: 

LFC Malmö. 

Med undantag för ett kortare uppehåll har Johanna 

Hansson arbetat på Försäkringskassan sedan 2003, 

senast som föredragande och beslutsfattare på LFC 

Malmö. Hon har en bred högskolebakgrund, huvudsakligen 

inom humaniora och beteendevetenskap. 

Cecilia Grahn, verksamhetsområde Nord. Arbetsplats: 

LFC Luleå. 

Har sociologiutbildning med inriktning personalvetenskap. 

Började på Försäkringskassan 2002 och har 

arbetat som personlig handläggare, metodutbildare, 

med tidig bedömning och som samverkansansvarig för 

LFC Luleå. 

verksamhetsområde tycks vara en efterlängtad 

roll, säger hon. Som handläggare 

och specialist saknade jag 

själv den länken många gånger, det 

vill säga en koppling mellan avdelningarna 

Försäkringsprocesser och 

Försäkringsutveckling vid huvudkontoret 

och verksamheten. Funktionen 

finns ju i dag i form av en nationell 

försäkringssamordnare vid LFC ledningen 

men behövs också ute i områdena. 

Civilekonom 

Ulrika Kulin är civilekonom med inriktning 

mot organisation. Hon har 

en bakgrund inom Försäkringskassan 

som gör henne väl lämpad för arbetet 

som försäkringssamordnare. 2003 

började hon arbeta som handläggare 

inom sjukförsäkringen (personlig 

handläggare från 2007). 2008 blev hon 

specialist och sedan mars i år också 

samverkansansvarig, på halvtid. Hon 

har dessutom jobbat en hel del med 

utbildning, först i länet och sedan för 

Kompetensforum. 

– Att brinna för något låter som en 

klyscha, men det är sant. Jag brinner 

verkligen för försäkringen och att vi 

ska tillämpa den rätt och lika. 

– Sen är det klart att det är spännande 

eftersom det är en ny roll. Jag 

får en chans att ta tillvara på mina 

erfarenheter som specialist och samverkansansvarig. 

Det är också en fördel 

att jag har jobbat som handläggare 

relativt nyligen. 

Ska hjälpas åt 

Ulrika Kulin har hittills arbetat med 

sjukförsäkringen, men som försäkringssamordnare 

ska hon jobba med 

hela LFCs område, det vill säga även 

med förmåner vid funktionsnedsättning. 

– Vi fyra försäkringssamordnare 

har lite olika bakgrund och kommer 

att hjälpas åt. Minst en av oss kan området 

väl. Jag kommer förstås att lära 

mig mer om det, men just nu är det 

mycket sjukförsäkring. 

Det finns två perspektiv när det 

gäller behovet av försäkringssamordnare. 

Dels blir de viktiga när det gäller 

att fånga upp saker i verksamheten 

och föra vidare till huvudkontoret, 

framför allt till avdelningarna Försäkringsutveckling 

och Försäkringsprocesser. 

Dels får huvudkontoret 

draghjälp med att nå ut till områdena. 

På uppdrag av LFC ledning kommer 

försäkringssamordnarna också att 

driva och samordna kvalitetsarbete 

och utbildningsaktiviteter – i samverkan 

med Försäkringsutveckling och 

Försäkringsprocesser, med NFC och 

med Kundcenter. 

– Vi kommer också att jobba inom 

verksamhetsområdet med att stötta 

chefer och samarbeta med en rad 

personer såsom föredraganden, beslutsfattare, 

specialister, den försäkringsmedicinska 

koordinatorn, 

samverkansansvariga och controllergruppen. 

Inte minst genom att hålla 

ihop olika nätverk. 

Nätverksträffar 

Något av det första Ulrika kommer att 

göra i området är att genomföra nätverksträffar 

för föredraganden och 

beslutsfattare. Det handlar om 50–60 

personer inom Öst. 

Vilka frågor hör då till försäkringssamordnarnas 

område? 

– Det handlar om försäkringsfrågor 

inom LFCs område, om hur försäkringen 

tillämpas. En viktig sak är förstås 

om det spretar mellan regioner 

och mellan kontor. Till exempel: I hur 

hög grad beviljar man tidsbegränsad 

sjukersättning utifrån övergångsreglerna? 

Hur ofta beviljar man stadigvarande 

ersättning? Uppföljning har 

ju visat att det varierar. 

– När det gäller vägledningar och 

annat kan vi bidra genom att ha verksamhetsögon 

och komma med synpunkter 

på beredningsstadiet. Peka 


Försäkringssamordnarnas 

att göra-lista 

4 Arbeta för en lika försäkringstillämpning i landet. 

4 Kvalitetssäkra och samordna verksamheten ur ett 

nationellt perspektiv. 

4 Delta i samverkan med Försäkringsprocesser, Försäkringsutveckling, 

NFC och kundcenter. 

4 Bistå sin verksamhetschef i sakfrågor och med 

externa kontakter. 

4 Hålla samman nätverk. 

4 Driva och samordna utbildningsaktiviteter och 

kvalitetsarbete. 

En stor del av arbetet sker på uppdrag av, eller i samråd 

med, den nationella försäkringssamordnaren. 

en risk att det slirar åt försäkringstillämpning, 

så det är viktigt att vårt 

uppdrag definieras tydligt och att vi 

hittar en struktur i arbete. 

– Det innebär också att vi inte kan 

springa på alla bollar. För min egen 

del tror jag att det är en fördel att jag 

har haft dubbla roller ett tag, som specialist 

och som samverkansansvarig. 

Jag har varit tvungen att prioritera. 

på att här behövs förtydliganden, här 

är tolkningsutrymmet för stort. 

– Det kan också handla om hur väl 

Försäkringskassan följer lagen. I dag 

gör vi till exempel inte alltid bedömningar 

i så god tid som vi borde. Vi 

kompletterar inte heller medicinska 

underlag i tillräcklig utsträckning. 

Varför är det så? 

– Vi kan också fånga upp sådant 

man tycker skaver i arbetet. 

Det grundläggande syftet är att 

försäkringstillämpningen ska bli mer 

lika. Men det betyder inte att försäkringssamordnarna 

ska bli några superspecialister 

på själva tillämpningen. 

– Nej, absolut inte. Frågor om försäkringstillämpning 

tas om hand på 

vanligt sätt, det vill säga genom specialister 

och andra. Vi ska jobba mer 

övergripande och hjälpa till att ge bra 

förutsättningar. Men visst finns det 

Efter jul ska 

jag ta kommandot 

över min 

almanacka. 

Fulltecknat program 

Någon långsiktig planering har dock 

inte hunnits med än. Ulrika Kulin och 

hennes kolleger har just börjat sina 

nya jobb efter en snabb rekrytering. 

Programmet har hittills varit fulltecknat. 

De har träffat Försäkringsutveckling, 

Försäkringsprocesser, 

controllrar, regionalt samverkansansvariga 

– bland andra. 

– Vi känner oss otroligt välkomna, 

säger Ulrika Kulin. Folk är glada över 

att de här tjänsterna har skapats. 

Sen måste vi få tid att träffas i 

gruppen i lugn och ro och likaså tillsammans 

med den nationella försäkringssamordnaren 

Cecilia Udin. Hon 

blir ett bollplank för oss, och vi för 

henne. 

– Efter jul ska jag ta kommandot 

över min almanacka. Min ambition 

är att inom rimlig tid besöka alla 18 

LFC i Öst. 

Kraven och förväntningarna på 

dig och dina tre kollegor är höga. 

Hur känns det? 

– Jag tycker det känns utmanande 

och roligt att det finns förväntningar. 

Och som en av de andra försäkringssamordnarna, 

Johanna som arbetar i 

Syd,säger. Våra tjänster har inte funnits 

tidigare så allt vi gör innebär ju 

ett steg framåt. 6 


VAD GÖR DE PÅ ... 

? 

... enheten för 

statlig fordran 

i östersund 

En miljard kronor tillbaka 

Det blir en hel del fel när 

Försäkringskassan betalar 

ut pengar. Antalet 

missar är kanske inte 

anmärkningsvärt i förhållande 

till antalet beslut men mängden 

gör att det blir stora summor. Fel 

kan det bli av många orsaker. Allt från 

krångliga regler till rena bedrägerier. 

Skulden växer för varje år och är nu 

1,8 miljarder. Men mycket betalas tillbaka. 

En dag i slutet av november träffar 

DS Ulrika Nyberg, en av fyra enhetschefer, 

Susanne Myhre Jansson, specialist, 

och Jonas Flinkberg, handläggare, 

vid enheten för statlig fordran 

vid det nationella försäkringscentret 

NFC i Östersund. Det är de och deras 

kollegor som ser till att det felaktigt 

utbetalda så småningom kommer tillbaka 

till statskassan. 

All time high 

I år når man all time high, ingen tvekan. 

Allt talar för att det i början av 

januari har kommit in en miljard! 

Räknar man in räntan så är man förmodligen 

redan där. 

De är alla relativt nya inom Försäkringskassan 

och kom i samband med 

att statlig fordran koncentrerades till 

(NFC) i Östersund 2006. 

När de började fick de en månads 

utbildning. Efter det klev de ut i 

produktionen. Under det första året 

fanns det erfarna handledare på plats 

att rådfråga. 

På statlig fordran finns cirka 70 årsarbetare. 

På plats är det några färre. 

Just nu är det en hel del föräldralediga 

vilket antyder att genomsnittsåldern 

ligger en bra bit under Försäkringskassan 

som helhet. Snittet på statlig 

fordran ligger på 39 år. Fördelningen 

kvinnor män är däremot den gängse, 

70–30. 

Bostadsbidraget är det ärendeslag 

som genererar mest arbete. Mest jobb 

En av flera läckra 

modeller som 

pryder arbetsplatsen. 

blir det i mars 

och någon månad 

framåt. 

– Under den perioden 

har vi över 

1 000 ärendekonversationer 

om dagen, 

säger Ulrika 

Nyberg. 

Oftast ligger 

summan som ska betalas tillbaka mellan 

4 000 och 6 000 kronor. 

Så utvecklas svenskarnas skuld 

2 miljarder Aktuell skuld 

250 000 Antal ärenden 

oktober 2009 

oktober 2009 

1,5 miljarder 

1 miljard 

Roligt och omväxlande 

De tre beskriver jobbet som roligt och 

omväxlande. Till en del går det att styra 

vilka uppgifter man väljer att ta en 

viss dag. De gör en betalningsutredning 

i varje ärende där den samlade 

bilden av den återbetalningsskyldiges 

ekonomi gås i genom. Vilken takt i avbetalningarna 

klarar kunden? Finns 

någon annan utbetalning från Försäkringskassan 

det går att kvitta skulden 

mot? Och så vidare. 

– Inget ärende är det andra likt, 

konstaterar Jonas Flinkberg, och det 

finns alltid nytt att lära. 

Eftersom alla ärenden är olika finns 

ett visst utrymme för individuella bedömningar. 

– Men i och med att vi fick en ensaprocess 

för vårt arbete har det blivit 

både bättre och lättare, säger Susanne 

Myhre Jansson. 

Oftast vet de inte varför en skuld 

har uppstått. De behöver heller inte 

veta. 

På Statlig fordran är de inte inblandade 

i besluten om återkrav. De 

besluten fattas av särskilda återkravshandläggare 

på ett antal NFC runt om 

i landet. 

– Jag tror att det är bra för rättssäkerheten 

att det är olika enheter 

som fattar beslut och som svarar för 

verkställigheten, säger Susanne Myhre 

Jansson. 

– Vi gör ingen skillnad på om kunden 

är en brottsling eller om skulden 

uppkommit genom slarv, säger Jonas 

Flinkberg. 

– Vi lägger inte in några moraliska 

värderingar, fyller Ulrika Nyberg på. 

Ni tar tillbaka vad folk har fått. 

Väcker inte det ilska och kanske 

hot? 

– När jag började trodde jag att det 

skulle vara ett utsatt jobb. Men jag har 

inte stött på det, överhuvudtaget tror 

jag att hot är ett litet problem här, säger 

Jonas Flinkberg. 

– Vi har ju inget med beslutet om 

återkrav att göra, säger Susanne Myhre 

Jansson. 

Dessutom sker kundkontakten huvudsakligen 

via brev. Möten i telefon 

blir det bara när kunden uttryckligen 

vill ha en sådan kontakt. 

De flesta kundkontakter är positiva. 

Folk vill göra rätt för sig. 

Så tycks det vara. På ett år resulterar 

arbetet i 65 000 registrerade frivilliga 

avbetalningsplaner. 

Vid sidan av att få tillbaka så mycket 

som möjligt är ett viktigt mål för Statlig 

fordran att ärendena ska behandlas 

inom 14 dagar. Också det målet är 

oktober 2008 oktober 2008 

200 000 

150 000 

100 000 

Vems koppen, 

eller skålen, är 

vet vi inte, Men 

vacker är den. 

0,5 miljard 

Kronor 0 

50 000 

Antal 0 


Jag tror att det är bra för 

rättssäkerheten att det är 

olika enheter som fattar 

beslut. 

man på väg att klara. Sista november 

ska man vara där. 

Och vill kunden ha kontakt ska det 

ske inom 48 timmar. 

– Det klarar vi nästan alltid, säger 

Ulrika Nyberg. 

Därmed är de ett gott exempel inom 


Men de goda resultaten har kostat 

på. 

Förra året lånade man periodvis ut 

nästan hela styrkan till arbetet med 

det snabbt växande aktivitetsstödet. 

En under omständigheterna rimlig 

prioritering, menar de. Men utlåningen 

kostade på, den egna ryggsäcken 

med ärenden blev snabbt tung. 

Även detta år har stundtals varit 

hektiskt, under en period förstärkte 

de gruppen som arbetar med familjebidragen. 

Men å andra sidan introducerades 

ensa- processen i år och den tog tid 

och kraft i fem månader innan den 

satt. Men ensan var välkommen och 

underlättar arbetet. 

Den senaste månaden har det varit 

mycket övertid för att klara 14-dagarsmålet, 

det har förekommit att några 

gått i taket för hur mycket övertid 

man får arbeta, men nu är snart ryggsäcken 

tom. 

Jonas Flinkberg, Susanne Myhre Jansson och Ulrika Nyberg har en gemensam önskan inför julen (åtminstone 

när det gäller jobbet). – Ge oss ett nytt datorsystem! 

TP-systemet är trögarbetat och 

känns mossigt. Konversationerna 

kommer via ärendehanteringssystemet 

och där saknas utsökningssystem. 

Man får bläddra för att hitta sina 

ärenden och för att göra det än värre 

så har de en gemensam korg med aktivitetststödet 

vilket såklart inte är kul 

för dem heller. 

– Vi har pappersakter, säger Ulrika 

Nyberg. Fick vi in ärendena i ärendehanteringssystemet 

skulle staten få in 

ännu mer pengar. 

– Vi spenderar mycket tid i arkivet, 

säger Jonas Flinkberg. 

Men allt är inte nattsvart. 

– Uppföljningssystemet har faktiskt 

utvecklats till det bättre det senaste 

året, menar Susanne Myhre Jansson. 

Anders ljungberg 

Så mycket betalas tillbaka 

n 2008: 736 miljoner kronor 

n 2009: cirka 1 miljard 

Målet 

Målet för i år var att Statlig fordran skulle ha 15 procent 

högre inbetalningar än 2008. Räknat på oktober 

till oktober så är ökningen 31 procent. När hela 2009 

summeras är det troligt att ökningen kommer att visa 

sig vara ytterligare några procentenheter högre. 

FOTO: TOMMY ANDERSSON 

Hårt arbete har lönat sig 

Det hårda arbetet har resulterat i goda 

resultat. Frågan är hur det blir nästa 

år? Visserligen har man lagt en god 

grund men Försäkringskassans ekonomi 

är ansträngd och för alla enheter, 

även Statlig fordran, finns ett 

sparkrav. Kanske blir de färre nästa 

år. Det kommer att märkas, för enligt 

ensa-processen så borde de vara några 

fler än de är i dag. 

– Men det är inte ensa som bestämmer 

utan budgeten, säger Ulrika Nyberg. 

Så vi får väl se. Måste vi spara så 

får försäkringsprocesser tala om vad 

vi inte ska göra. 

Det är ju snart jul, så vad finns på 

önskelistan? Det råder ingen tvekan 

om svaret. 

– Ut med TP och ge oss ett nytt datasystem! 

Lars Andersson 

”Om inte det här funkar får 

vi ett laglöst tillstånd” 

Lars Andersson är chef för NFC Östersund 

och därmed chef för Statlig 

fordran. 

– Det vi gör här är viktigt för försäkringens 

legitimitet. Fungerar det inte 

så får vi ett laglöst tillstånd. 

Han konstaterar att skulder till 

staten blir man aldrig av med. Undantaget 

är om det blir aktuellt med 

skuldsanering men det är inget beslut 

som Försäkringskassan fattar. 

Det innebär att skulden faktiskt 

finns kvar även om kunden avlider. 

– Vi har blivit bättre på att driva in 

skulder från dödsbon. Vi måste göra 

det även om det inte alltid känns så 

lätt. 

Han tycker att arbetet flyter på 

bra nu men att det har tagit tre år att 

komma hit vilket han nog tycker är 

lite för lång tid. 

– Men i år har vi tagit tag i jobbet. 

Som det är i dag så kommer knappast 

personalen på Statlig fordran bli 

utan jobb. Skulden till Försäkringskassan, 

till staten, växer för varje år. 

– Det enda sättet att minska mängden 

ärenden är att Försäkringskassan 

gör rätt från början, säger Lars Andersson. 

6 


Tar gärna 

med sig 

jobbet hem 

text: Anders Ljungberg foto: lennart perlenhem 

I tio år hade hon den ena foten i välfärdsbyråkratin 

och den andra på universitetet. 

Det var till henne man ringde när man ville 

veta vilka som fått hur mycket och till vad av 

Försäkringskassans forskningsmedel. 


Agneta 

Kruse 

Titel: Universitetslektor, 

Lunds universitet 

Ålder: 65 

Familj: Ja 

Bor: Lund 

Fritid: I väldigt 

stor utsträckning 

är jobbet 

också ett fritidsintresse. 

– Jag sitter i styrelsen 

för Gerdahallen 

som 

är en motionshall 

för Lunds 

studenter. Jag 

är också en 

flitig besökare i 

hallen. 

Läser: Mycket 

och en väldig 

blandning. Senast 

lästa är Jan 

Guillous bok 

om sitt yrkesliv. 

Nyligen läste 

hon en bok av 

den mördade 

ryska journalisten 

Anna 

Politskaya ”men 

den var så sorglig 

att det inte 

gick att läsa på 

kvällen”. En del 

deckare blir det 

och så vill hon 

rekommendera 

böckerna av 

entomologen 

Fredrik Sjöberg 

som skriver 

oerhört underhållande 

om de 

mest märkliga 

saker. 

Det var ett arrangemang 

som var bra för båda 

parter, säger nationalekonomen 

Agneta 

Kruse. 

Hon är universitetslektor. Från 1999 

fram till februari i år arbetade hon 40 

procent på utvärderingsavdelningen 

på Riksförsäkringsverket (RFV) och sedan 

på avdelningen för försäkringsutveckling 

på Försäkringskassans huvudkontor. 

I dag, liksom det varit sedan 

studieåren, är det Lunds universitet 

som gäller, nu på heltid igen. 

– I arbetet på Försäkringskassan 

hade jag nytta av mina kontakter i 

forskarvärlden och omvänt så kunde 

jag sätta studenter och doktorander 

som var intresserade av socialförsäkringen 

i kontakt med personer inom 

RFV och Försäkringskassan. 

Jag träffar Agneta Kruse på hennes 

arbetsplats på Ekonomicentrum 

i forskarbyn Ideon. Det ligger en bit 

bortom centrala Lund med dess anrika 

universitetsbyggnader. Rummet är litet 

och knökfullt med böcker. En särskild 

skrivbordshög, som brukade vara 

ännu högre, är reserverad för material 

om Försäkringskassan. På datorn finns 

forsakringskassan.se bland snabblänkarna. 

Hon har just fått bekräftat att 

hon fått en plats på det årliga forskarseminariet 

i Umeå i januari där Försäkringskassan 

är en av arrangörerna. Så 

bandet till kassan består. 

De brukade vika en 

plats i styrelsen till någon 

udda figur. 

Ingen slump 

Engagemanget på två fronter för socialförsäkringarna 

fick sin början 1995 

då hon utsågs till ledamot av RFVs styrelse, 

en plats hon hade i två år. 

– De brukade vika en plats i styrelsen 

till någon udda figur, säger hon 

som förklaring till varför en forskare 

hamnade i en styrelse där det i övrigt 

mest brukade sitta företrädare för olika 

organisationer. 

Någon slump var det förstås inte att 

det blev just Agneta Kruse som fick bli 

den udda figuren. 

Intresset för socialförsäkringarna 

var grundmurat. Det har upptagit hennes 

intresse ända sedan doktorandstudierna 

under 1970-talet då hon och 

ekonomkollegan Ann-Charlotte Ståhlberg 

tillsammans funderade över ämnesval 

och stannade för ATP-systemet 

som räckte till bådas avhandlingar. 

I och med inträdet i styrelsen var 

Agneta Kruses kassakarriär i gång. Efter 

åren där kontaktades hon av Inger 

Marklund, som då arbetade med forskningsfrågor 

på RFV. Tillsammans skrev 

de en rapport om behovet av forskning 

inom området. Rapporten beredde vägen 

för beslutet att ge myndigheten 

medel för att initiera forskning. Själv 

fick hon uppdraget att arbeta med ansökningarna 

om forskningsmedel. 

Klickar man sig fram på universitetets 

hemsida så hittar man till slut 

Agneta Kruses CV – Curriculum vitae. 

Där finner man bland de listade 

uppdragen, utöver de redan nämnda, 

och publiceringarna mycket som är 

kopplat till socialförsäkringarna. Hon 

var expert i den parlamentariska pensionskommitten 

1987–1988, och har 

deltagit i rader av konferenser med 

bidrag som rör välfärdssystemen. Ofta 

har det handlat om pensioner som nu 

under hösten vid konferenser i Paris 

och Mexico. 

Politiskt tafsande 

Den långa listan med publikationer 

inleds med avhandlingen 1977 om effekterna 

av ATP och avslutas (hittills) 

med en artikel i Ekonomisk debatt 

nummer 7 2009 där hon vänder sig 

med skärpa mot det politiska tafsandet 

med balanseringen (det som brukar 

kallas bromsen) av pensionssystemet. 

Stabila spelregler behövs även om det 

är valår nästa år är budskapet. 

Det mesta i listan rör socialförsäkringarna. 

I artikeln i Ekonomisk debatt 

skriver du att pensionärerna de senaste 

åren har fått ett bättre utfall 

än om det gamla ATP-systemet varit 

kvar, men att du inte uppfattat 

några protester mot eller varningar 

för dessa ”för höga” pensioner. 

Är det kanske så att pensionärerna 

är en gnällig grupp? 

– Nja, det är väl inte pensionärerna 

utan snarare deras företrädare som 

klagar, men det är ju deras roll att tala 

om hur synd det är om dem de företräder. 

Men vi kan väl konstatera att 

om barnfamiljerna haft samma starka 

företrädare under 1990-talskrisen så 

hade de politiska lösningarna då sett 

annorlunda ut. Den gruppen fick nämligen 

bära en oproportionerligt stor 

del av bördan. 

SNS (Studieförbundet Näringsliv 

och Samhälle) tar sedan 1998 i form 

av årliga rapporter från dess Välfärdsråd 

upp olika aspekter av tillståndet i 

landet. Tre gånger har Agneta Kruse ingått 

i rådet och varit medförfattare. I 

rapporten från 2005 diskuterades sjukförsäkringen 

och det slogs fast att den 

inte fungerade som en bra försäkring. 

Inte minst var det Försäkringskassans 

roll som skadereglerare som ifrågasattes. 

Fyra år har gått sedan dess, bland 

annat har arbetsgivarnas medfinansiering, 

som diskuterades i rapporten, 

kommit och gått och sjukskrivningarna 

har minskat kraftigt. 

Är problemen lösta? 

– En hel del, åtminstone delvis. 

Till exempel har den bortre parantes 

i försäkringen som de förordade i rapporten 

införts i försäkringen. Och det 

tycks som om Försäkringskassan genom 

den striktare regeltillämpningen 

utvecklat rollen som skadereglerare. 

– Å andra sidan vet vi inte hur det 

kommer att fungera för dem som kanske 

inte är så sjuka att de uppfyller lagens 

krav för ersättning men som är så 

sköra att de inte klarar sig på dagens 

arbetsmarknad. Vi får inte skapa ett 

omänskligt samhälle. 

– Men nu när politikerna tagit till 

sig våra ståndpunkter så är det väl dags 

för oss forskare att börja kritisera reformerna. 

Tumultartad tid 

Tiden sedan förstatligandet av försäkringskassorna 

2005 har varit stundtals 

tumultartad med, förhoppningsvis, 

2008 som kulmen. Sjukförsäkringen 

har stramats åt med hård mediakritik 

som följd och ekonomin har varit 

svårt ansträngd. Chefer har kommit 

och gått. Jag begär inte att Agneta Kruse 

ska veta varför det blev så många 

problem (ett stort tvärvetenskapligt 

forskningsprogram finansierat med 

de pengar hon arbetat med att fördela 

funderar för övrigt just nu över detta) 

men vill ändå ha någon liten ledtråd. 

Och får en sådan. 

– Jag tror att en sak som blev fel är 

hur man kom att se på kundbegreppet. 

Försäkringskassan började rikta in sig 

på en organisation där kunden var den 

som hade ett konkret ärende. Men det 

är fel syn på en försäkring. Kunder är 

vi alla och alltid, inte bara när vi har 

ett ärende. 

Men är försäkringen och Försäkringskassan 

på rätt väg nu? 



Fick hon välja själv skulle hon vilja att sjukförsäkringen gjordes autonom. 

Det vill säga, en försäkring utbruten ur statsbudgeten. 

Fortsättning från föreg. sida ➜ 

– Ja, det tror jag. Men problemen 

med dem som inte platsar på arbetsmarknaden 

kvarstår och det måste få 

en lösning. 

De strikta reglerna för sjukersättning 

är hon kritisk mot. Nu är man 

definitivt borta från arbetsmarknaden 

när man beviljas sjukersättning. 

– Det är en bila utan hopp. Vi kan 

inte i dag veta vilka framsteg inom 

medicin och behandling som görs de 

kommande åren. Kanske kan människor 

som i dag ställs utanför arbetsmarknaden 

på grund av psykiatriska 

diagnoser i framtiden beredas plats 

och då är det inte bra om beslutet om 

sjukersättning är definitivt. 

Gå i bräschen 

Agneta Kruse tycker också att den offentliga 

sektorn borde kunna gå i bräschen 

för att skapa arbetstillfällen åt 

dem som inte klarar att prestera 100 

procent. Många verksamheter skulle 

3ekonomer som betytt mycket 

1. Ingemar Ståhl, professor emeritus i Lund. ”Han 

stoppar en i korridorerna och tvingar en att tänka 

trots att man trodde man skulle få ha kafferast”. 

2. Lars Söderström, numera också emeritus i Lund. 

3. Assar Lindbeck. 

– Oj då, det blev bara män men det är ju faktiskt inte 

mitt fel, även om jag vet att de finns de som menar att 

det beror på att jag tittar åt fel håll. 

må bra av om det fanns resurser i 

form av administrativt stöd för enklare 

uppgifter. 

Min invändning att det väl är just 

ekonomerna som varit pådrivande i 

utvecklingen mot slimmade organisationer 

viftar hon undan. 

– Då har det i sådana fall varit företagsekonomer, 

inte nationalekonomer, 

som intresserar sig för samhällsekonomi. 

Visserligen har nationalekonomerna 

blivit allt mer specialiserade och 

många sysslar inte alls med välfärdsfrågor. 

Men jag brukar alltid framhålla 

för mina studenter att till slut kokar 

allt ner till frågan om effektivitet och 

rättvisa. 

Så tillägger hon att socialförsäkringarna 

inte omfördelar så mycket 

som folk i allmänhet tror. Det mesta 

omfördelas över individens egen livscykel. 

– Vi som brinner för socialförsäkringarna 

är lite tjatiga och vill nog se 

att mer kommer de svagaste till godo, 

säger hon och hänvisar till en färsk 

rapport från Försäkringskassan om 

hur dålig ekonomi de som tidigt blir 

”förtidspensionerade” får. 

Problemet och insikten är inte nya. 

Hon har, liksom flera andra, tidigare 

skrivit om detta. 

Fick hon välja själv skulle hon vilja 

att sjukförsäkringen gjordes autonom. 

Det vill säga, en försäkring utbruten ur 

statsbudgeten. En sådan konstruktion 

medför att ansvaret för försäkringens 

ekonomi blir tydligare. Skenar kostnaderna 

måste antingen avgifterna höjas 

eller ersättningarna minskas. En följd 

skulle bli att Försäkringskassan skulle 

få tydliga drivkrafter att arbeta för att 

effektivisera och hitta arbetsmetoder 

som snabbare för människor tillbaka 

i arbete. 

Drivkrafter för att effektivisera kan 

man naturligtvis ha även om försäkringen 

också fortsättningsvis finansieras 

över statsbudgeten. Men, menar 

hon, det vore bra om Försäkringskassan 

i sådana fall fick behålla en del av 

de sparade medlen. Dock gäller att utforma 

incitamenten rätt. 

– På universitetet har vi fel drivkrafter 

vilket är ett problem. Vi får mer 

pengar om vi godkänner studenter 

som borde underkännas än om vi satsar 

mer på kostsam undervisning och 

omtentor. 

Regeringens Globaliseringsråd har 

varit en av hennes senare anhalter. För 

rådet har hon skrivit om hur socialförsäkringarna 

ska utformas för framtiden. 

Agneta Kruse talar om behovet av 

en ”generös” försäkring men som ska 

vara begränsad i tid och där dessutom 

ersättningen trappas ner. 

Är det så generöst? 

– Den tilltagande globaliseringen 

kommer att innebära att många, inte 

bara lågutbildade och lågavlönade, 

tvingas till stora omställningar. 

– Men ska samhället kunna kräva att 

individen ska byta både arbete, yrke 

och kanske bostadsort så måste försäkringen 

inledningsvis vara generös, 

samtidigt som den ställer tuffa krav på 

omställning. 

I tio år var hon med och fördelade 

forskningsmedel. 

– Det var oerhört roligt, och lyxigt, 

att få arbeta med detta. Vi var fem forskare 

i en tvärvetenskapligt sammansatt 

grupp som bedömde ansökningarna. 

Trots våra olika bakgrunder blev 

vi alltid eniga. 

– Men forskning är en högriskbransch. 

Det går aldrig på förhand att 

veta vad som blir bra. 

Har det saknats något? 

– Det har varit trögt att få till stånd 

forskning om administrationen. Vi 

borde nog ha satt lite blåslampa på 

statsvetare, jurister och kanske företagsekonomer. 

Men de senaste åren 

har det blivit bättre med till exempel 

det stora, nu avslutade, projektet ”Välfärdens 

variationer” och det nu pågående 

som studerar Försäkringskassans 

förändring. 6 


NYA RÖN 

2) 

3) 

Kraftig snedfördelning 

av forskningspengar 

Har man tagit del av ett antal 

forskningsrapporter eller 

bevistat några seminarier 

om socialförsäkringar i allmänhet 

och sjukförsäkring 

och sjukfrånvaro i synnerhet 

har man om inte annat så 

åtminstone lärt sig att det 

behövs mer forskning. 

Att det är så visade professor Kristina 

Alexanderson, Karolinska institutet, 

när försäkringsbolaget Afa nyligen 

bjöd in till en dag om den forskning 

de är med och finansierar. 

Det forskas massor runt om i världen 

om sjukdom och varför man blir 

sjuk men påfallande och förvånande 

lite om vad som händer sen. Till exempel 

om sjukskrivningspraxis och 

om konsekvenserna av sjukskrivningarna. 

1. Riskfaktorer 

Sammanställt av 


Sjukfrånvaro 

≈ 

Hälso- 

Hälso- och sjukvård 

Sjukfrånvaro 

Trots att samhället har lika stora 

kostnade för sjukfrånvaron som 

för sjukvården så är forskningspengarna 

snedfördelade. 

Utvecklat humankapital 

klarar ålderskrisen 

och sjukvård 

2) 

3) 

Kostnaderna för sjukfrånvaron 

och hälso- och sjukvården 

är ungefär lika stora. 

1. Riskfaktorer 

Om riskfaktorer (1) bakom sjukskrivning 

forskas det mest, men om sjukskrivningspraxis 

avsevärt mindre.(2) 

Men om konsekvenserna av sjukskrivning 

forskas det nästan ingenting. (3). 

År 2030 beräknas 25 procent av befolkningen 

i Sverige vara över 65 år. 

En ökning från 17 procent år 2000. 

Innebörden är att fler ska försörjas av 

allt färre. Problemet är inte specifikt 

svenskt utan gäller de allra flesta ekonomiskt 

utvecklade länder varav flera 

står inför större problem än Sverige. 

Redan 1975 hade Sverige den högsta 

andelen personer över 65 år. 

Motiverats av problem 

Reformerna på pensionsområdet har 

bland annat motiverats av problem 

med en åldrande befolkning. Pensionsåldern 

är inte längre fast och 

systemet rymmer element som uppmuntrar 

arbete. 

I en rapport från Institutet för framtidsstudier 

diskuterar Daniel Hallberg 

resursomfördelning inom befolkningen. 

Utöver det positiva med ett 

förlängt arbetsliv lyfter han fram 

några möjliga vägar att gå. 

l Avskaffa avtalspensionerna. De 

motverkar rörlighet på arbetsmarknaden 

och gör det lättare att sluta arbeta. 

Pensionerna bör skötas av det 

offentliga. 

l Investera i de unga. Det kan göras 

på flera sätt. Ett är att göra det enklare 

för dem som studerar att bilda familj, 

det vill säga skaffa barn. Ett annat är 

att satsa på en utveckling av humankapitalet. 

Bättre utbildad arbetskraft 

ökar produktiviteten vilket kompenserar 

för att färre är i arbete. Den 

satsningen behöver inte nödvändigtvis 

göras enbart på den högre utbildningen. 

Olika satsningar på kvaliteten 

i den tidiga inlärningen, som fler 

behöriga lärare, ger bättre resultat i 

senare studier. 

rapport 


Titel: Balansen mellan de unga 

och gamla. Intergenerationella 

resursomfördelningar och en åldrande 

befolkning. 

Författare: Daniel Hallberg 

Utgiven: Institutet för framtidsstudier 2009:18 


NYA RÖN 

Fler jobbar längre 

Svenskarna arbetar allt längre. Medelpensioneringsåldern 

var 2008 62,8 år. 

Det visar rapporten Medelpensionsålder 

från Försäkringskassan (Socialförsäkringsrapport 

2009:09) 

Med begreppet medelpensionsålder, 

som användes i rapporten, 

avses den ålder då en person börjar 

ta ut allmän ålderspension eller får 

sjukersättning. De som vid 30 år hade 

aktivitetsersättning ingår inte. Alltså är 

30 år den lägsta pensioneringsålder 

som ingår i beräkningen. 

Beräkningar av den här typen har 

gjorts sedan 1998. År 2008 är medelpensioneringsåldern 

den högsta 

uppmätta, 62, 8 år mot 61,9 tio år 

tidigare. Kvinnornas pensionsålder har 

höjts mest och är nu bara 0,2 år lägre 

än männens. 

Räknar man bara med dem som 

fanns i arbetskraften när de var 50 år 

blir siffrorna högre. På 10 år har i den 

gruppen den genomsnittliga utträdesåldern 

från arbetslivet höjts med ett 

år från 62,2 till 63,2 år. Även här är det 

kvinnorna som höjts sin ålder mest. 

Medelåldern för uttag av ålderspension 

ökar dock inte utan ligger på 

64,7 år mot 64,9 år för tio år sedan. 


Arbetslöshet ökade 

antalet förtidspensioner 

Arbetslöshet för med sig omedelbar 

inkomstförlust men har även negativa 

effekter på framtida löneinkomster. 

Ekonomen Marcus Eliasson, 

Göteborgs universitet, har undersökt 

om och hur den som blir arbetslös 

kompenserar sig för inkomstförlusten 

(Inkomster efter en jobbförlust, IFAU 

2009:22). Hans material är gifta män 

som alla blev arbetslösa 1987 till följd 

av nedläggning av arbetsplatsen. 

Tidigare forskning har visat att den 

arbetslöses partner ökar sin arbetsinsats 

för att kompensera inkomstbortfallet. 

Någon sådan effekt ser inte Eliasson 

främst beroende på att kvinnor i 

Sverige redan finns i arbetskraften. 

Inte heller ökade ersättningarna 

från sjukförsäkringen trots att arbetslöshet 

sägs öka ohälsan. 

Däremot ökade förtidspension. Det 

bör dock inte tolkas som ett resultat 

av ohälsa, menar Eliasson. Under 

den studerade perioden användes 

förtidspension fortfarande av arbetsmarknadsskäl. 


Försäkringskassan tving 

i nya sjukförsäkringen 

Lagtext och förarbeten om de nya reglerna i 

sjukförsäkringen är så bristfälliga att Försäkringskassan 

kommer att drabbas av hård 

kritik när man försöker hitta lösningar på de 

problem som uppstår. Det anser Per Norberg 

vid Lunds universitet, en av fem forskare 

som får del av Försäkringskassans pengar 

för forskning 2010–2012. 

Per Norberg är jur dr i civilrätt vid 

Lunds universitet. Han har stort intresse 

och lång erfarenhet av att forska 

om problem som uppstår i mötet 

mellan olika rättssystem. Men varken 

han eller någon annan forskare har 

genomfört ett rättsvetenskapligt arbete 

som integrerar arbetsrätt, sjukförsäkring 

och arbetslöshetsförsäkring. 

Men om inte förr så är det dags 

nu, menar han. 

– Regeringens syfte med nya sjukförsäkringen 

är att personer som är 

sjuka ska ta tillvara en eventuell restarbetsförmåga. 

Men förändringarna 

skakar om även arbetsrätten och arbetslöshetsförsäkringen 

och lämnar 

stora luckor, särskilt för dem som 

befinner sig i gränszonen mellan systemen. 

Han menar att lagtexter och förarbeten 

är bristfälliga och motsägelsefulla. 

Och så länge inte någon synkronisering 

sker blir det myndigheterna 

som, under stor press, kommer att få 

lösa de problem som uppstår. 

Inte rätt drivkrafter 

Centralt är att det inte finns rätt drivkrafter 

i reglerna. En person som efter 

180 dagar i rehabkedjan bedöms 

kunna ta ett annat arbete på den reguljära 

arbetsmarknaden har oftast 

inte längre rätt till sjukpenning. Men 

det kan få negativa konsekvenser 

att medge en restarbetsförmåga och 

försöka finna ett nytt jobb. Ett skäl 

är att SGIn inte längre är skyddad – 

vilket den är under arbetslöshet och 

i arbetsmarknadspolitiska åtgärder – 

utan sänks vid nytt arbete med lägre 

lön. Ett annat är att när den eventuella 

tjänstledigheten, som varit en 

rättighet till följd av sjukskrivningen, 

Per Norberg 

projektet 

löper ut kan man tvingas välja mellan 

att återvända till sitt gamla jobb eller 

säga upp sig från det. Per Norberg menar 

att risken att förlora ett tidigare 

välavlönat arbete genom att hitta ett 

nytt med sämre lön kan göra att människor 

utvecklar olika strategier för 

att inte hamna i den situationen. 

Detta gör att Försäkringskassan 

måste satsa hårdare på kontroll. Är 

det verkligen så att personen i fråga 

inte har arbetsförmåga i ett annat arbete? 

Men att bedöma arbetsförmåga 

är svårt, och principer för oklara fall 

behövs. Antingen är man mycket 

strikt i sin kontroll, med risken att 

även en del som i praktiken saknar 

arbetsförmåga blir av med sin ersättning. 

Eller så har man en mindre närgången 

kontroll därför att man anser 

att det är viktigare att ingen som inte 

kan arbeta ska förlora sin ersättning. 

Även om det innebär att personer med 

restarbetsförmåga felaktigt fortsätter 

att få ersättning. 

Per Norberg menar att ingenting i 

den nya reformen har gjort den uppgiften 

lättare för Försäkringskassan. 

– Eftersom regeringen helt bortser 

från vilka drivkrafter som reglerna 

skapar tvingas myndigheten göra det 

här valet mellan effektivitet och rättssäkerhet. 

Och kritiken kommer att bli 

hård hur man än väljer. 

Ny sjukförsäkring – vad betyder det för 

arbetsrätten och arbetslöshetsförsäkringen? 

Projektet ska jämföra arbetsrätten, arbetslöshetsförsäkringen 

och sjukförsäkringen särskilt vad gäller 

situationer där en person går över från ett system till 

ett annat. Frågeställningarna är: 

1. Hur fungerar skyddet mot inkomstsänkning för en 

person som helt saknar arbetsförmåga jämfört med 

för en person som medger att hon trots sjukdomen 

har en restarbetsförmåga? 

2. Vem får sjukersättning och vem ska föras över till 

arbetsmarknadsåtgärder när dagarna med sjukpenning 

är slut? Kriterierna borde vara heltäckande 

och ömsesidigt uteslutande men så är inte fallet. 

3. Hur behandlas den som medger en restarbetsförmåga 

i arbetsrätten? Anställningsskyddet försvagas 

genom reformen men det är oklart hur det kommer 

att se ut i praktiken. 


as till svåra val 

Den som medger en 

restarbetsförmåga 

riskerar sämre 

villkor. 

Ett annat problem som har med 

restarbetsförmåga att göra är att de 

nya reglerna kan slå hårt mot den som 

har en progressiv sjukdom. En sådan 

person, med ett kvalificerat och högavlönat 

arbete, kan dag 180 i sjukfallet 

få sjukpenningen indragen med hänvisning 

till att hon klarar ett annat 

arbete på reguljära arbetsmarknaden. 

Efter en period med arbetslöshetsersättning 

kanske hon hittar ett nytt 

arbete men med en betydligt lägre 

lön än den ursprungliga. När en ny 

sjukskrivningsperiod påbörjas blir 

sjukpenningen lägre än tidigare eftersom 

SGIn baseras på den nya lönen. En 

eventuell sjukersättning blir ännu lägre, 

och betydligt lägre än för den som 

direkt förlorar sin arbetsförmåga. 

– Den försäkrade ska inte behöva 

riskera en avsevärd sämre situation 

genom att frivilligt ta fram sin restarbetsförmåga, 

säger Per Norberg. I 

stället bör det finnas drivkrafter som 

stimulerar till just det. 

– Det kräver att såväl arbetsrätten, 

arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen 

synkroniseras med varandra 

i riktning mot det målet. 

Per Norberg pekar också på att den 

som har varit sjuk i mer än två och 

ett halvt år, men förväntas återfå arbetsförmåga 

på sikt, kan bli helt utan 

ersättning från sjukförsäkringen (om 

hon inte omfattas av kriterierna för 

att få särskild sjukpenning i vissa fall, 

reds anm). Hon får heller ingen insats 

genom Arbetsförmedlingens ordinarie 

utbud eftersom man då måste ha 

viss arbetsförmåga. 

Stötande 

– Här kan det alltså bli en lucka i samordningen 

mellan Arbetsförmedlingen 

och Försäkringskassan eftersom 

man använder olika kriterier. Det är 

stötande att sjuka personer kan bli 

hänvisade till försörjningsstöd. 

– Det är också ett otydligt system 

som kan skapa en enorm stress hos 

sjukskrivna människor som inte vet 

vad som gäller på lite sikt. 

Lagförarbeten, vägledningar och 

rättspraxis kommer att analyseras, även 

utifrån hur lösningen inom ett område 

påverkar de två andra områdena. 

– Vi kommer att arbeta med det här 

projektet i tre år men vi räknar med 

att presentera resultat under hand i 

artiklar och på konferenser. 

Eva Lindén 


Illustration: MAGDALENA WENNBERG LAVEBRATT 

NYA RÖN 

Övriga som har fått 

forskningsmedel: 

l Ann–Charlotte Ståhlberg, professor 

i nationalekonomi, Stockholms 

universitet. 

”Välfärdsstatens fördelningseffekter 

är grundligt överskattade”. 

Så gott som alla analyser jämför 

fördelningen av inkomsterna inklusive 

skatt och transfereringar med hur 

det skulle se ut utan skatt och transfereringar. 

Detta är inte realistiskt, anser 

Ann–Charlotte Ståhlberg. Jämförelsen 

måste i stället göras utifrån att 

någon form av transfereringar är nödvändiga. 

Studien omfattar pensionssystemet, 

sjukpenningförsäkringen 

och arbetslöshetsförsäkringen. 

l Helena Stensöta, doktor i statsvetenskap, 

Göteborgs universitet. 

”Välfärdsinfriaren som motiverar – 

institutioner och offentlig etik”. 

Hur ska en välfärdsstat på bästa sätt 

lotsa temporärt arbetsoförmögna tillbaka 

till förvärvsarbete? Tesen är att 

en kombination av tydliga generella 

regler och en offentlig etik kan ge en 

administration av god kvalitet. Projektet 

jämför två regioner i Sverige, 

Norge, Danmark respektive Nederländerna 

där sjukförsäkringens utfall 

varierar maximalt. 

l Ulf Bernitz, professor i juridik, 

Stockholms universitet. 

”Hur EG–rättens generella princip 

om fri rörlighet påverkar nationella 

socialförsäkringsmodeller”. 

När nationella fördelningssystem 

som förutsätter en känsla av samhörighet 

och solidaritet utmanas genom 

EG–rätten uppstår ett antal problem 

som projektet vill belysa. Till exempel 

socialförsäkringssystemens självständighet 

visavi EG–domstolen utveckling 

av en integrationsvänlig rättspraxis. 

Framför allt undersöks hur 

den nordiska modellen påverkas. 

l Björn Gustafsson, professor i socialt 

arbete, Göteborgs universitet. 

”På rätt sida älven – försörjningsperspektiv 

på övergången mellan 

tonår och vuxenliv”. 

Frågor som ställs är bland annat: 

Hur har försörjningssituationen från 

19 års ålder och framåt sett ut för 

personer födda 1974 och senare? Hur 

varierar sätten att försörja sig under 

livet med uppväxtort, familjesituation, 

egenskaper hos föräldrarna och 

etnisk bakgrund? 


ÅSIKTER & DEBATT 

Snedvridet budskap om kön 

och arbetslivsinriktad rehabilitering 

Det finns inga studier av god kvalitet som 

stöder påståendet i DS nr 7 att kvinnor missgynnas 

vid arbetslivsinriktad rehabilitering. 

Det skriver Pernilla Tollin, analytiker vid 

Försäkringskassans huvudkontor.. 

”Sjuka män behandlas bättre” kunde 

man läsa på förstasidan av DS nr 7. I 

artikeln framgår att Försäkringskassan 

nu planerar en stor utbildningsinsats 

för att handläggarna ska lära sig 

ett mer jämlikt bemötande. I artikeln 

sägs bland annat att män får mer påkostade 

rehabiliteringsinsatser. Budskapet 

som helhet är att sjukskrivna 

kvinnor missgynnas och diskrimineras 

när det kommer till arbetslivsinriktad 

rehabilitering. 

Jag blev förvånad när jag läste artikeln 

eftersom jag hittills inte stött på 

en enda studie där man på vetenskapliga 

grunder kunnat visa att kvinnor 

diskrimineras i rehabiliteringssammanhang 

(även om det är en utbredd 

föreställning). Detta trots att jag har 

jobbat som analytiker inom ohälsoområdet 

i flera år. 

I artikeln i DS finns inga källor 

angivna så jag har på egen hand hört 

mig för vilka siffror som påståendena 

baseras på. Jag har fått veta att den 

Det är synd 

att kvinnor 

så ofta 

utpekas som 

offfer. 

främsta faktakällan är en FoU-rapport 

från 2002 från dåvarande Stockholmskassan 

(”Socialförsäkring, kön och 

agenda”), en rapport som ofta citeras 

när könsdiskriminering och rehabilitering 

kommer på tal. Den delstudie 

i rapporten som handlar om arbetslivsinriktad 

rehabilitering utgår från 

126 individer (78 kvinnor och 48 män) 

som fått en arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd. 

Urvalet omfattar individer 

med ett sjukfall som avslutades 

1999 och som tillhörde dåvarande lokalkontoret 

i Södertälje. Författaren 

har utifrån detta material jämfört 

män och kvinnor med avseende på 

bland annat typ av åtgärd, åtgärdens 

längd och kostnad. En viktig slutsats 

i rapporten är just att män får dyrare 

utbildning är kvinnor. Noterbart är 

att denna analys baserats på 6 (!) män 

som i studien har fått en betald utbildning. 

Det behövs inga djupare metodkunskaper 

för att förstå att man utifrån 

denna studie inte kan dra några som 

helst generella slutsatser om könsdiskriminering. 

För att göra detta krävs 

ett helt annat upplägg, företrädesvis 

experimentella studier eller åtminstone 

data med bättre representativitet. 

Eller också nöjer man sig med att 

redogöra för deskriptiv statistik utan 

att dra slutsatser om diskriminering. 

I Socialförsäkringsrapport 2008:8 

(Försäkringskassan och arbetslivsinriktad 

rehabilitering) som grundas 

på rikstäckande data kan man 

exempelvis läsa att det är betydligt 

mer sannolikt för en kvinna att få ett 

avstämningsmöte eller en upprättad 

rehabiliteringsplan under det första 

sjukskrivningsåret jämfört med en 

man. Dessa uppgifter säger naturligtvis 

inte heller att män är diskriminerade, 

däremot visar det att man med 

godtyckligt utvald statistik lika gärna 

skulle kunna argumentera för detta. 

Det är synd att kvinnor så ofta utmålas 

som offer (särskilt när det inte 

ens finns belägg för det). Personligen 

är jag övertygad om att ett sådant 

synsätt är rent kontraproduktivt ur 

jämställdhetssynpunkt. Det vore förödande 

om det är det budskapet som 

nu ska gå ut till alla handläggare inom 

ohälsan. 

Pernilla 

Tollin 

Analytiker 

Avdelningen för 

försäkringsutveckling 

Huvudkontoret 

VAD TYCKER DU OM ... 


har 

under det 

senaste året 

jobbat för att 

ge bättre service 

och vara 

lättare att ta 

kontakt med. 

Har du märkt 

av det? Har 

du själv varit 

i kontakt med 


och i 

så fall hur? 

Katarina Bodin, 

Sundsvall. 

– Jag använder er hemsida 

jättemycket och hittar 

allt jag söker där. Den 

går att använda dygnet 

runt och det passar mig. Mest använder 

jag den för att anmäla vård av sjukt 

barn. Jag tycker inloggningsfunktionen 

har förbättrats och jag får bättre besked 

om utbetalningar nu än tidigare. Jag har 

alltid använt självbetjäningstjänsterna 

för föräldrar, det är säkert tio år nu som 

de har funnits? Mina kontakter med er 

har alltid varit bra. 

Carina Lundberg, 

Göteborg. 

Jag är föräldraledig 

och använder webben 

när jag vill begära 

föräldrapenning, någon 

annan kontakt har jag inte behövt ta 

med försäkringskassan. Mina utbetalningar 

har fungerat hela tiden under 

min föräldraledighet. Något som jag 

har blivit mycket imponerad av är hur 

snabbt man har ringt upp mig när jag 

har lämnat in en begäran och man har 

haft frågor om den. 

Antonio Argi, 

Stockholm. 

Jag vet inte så mycket om 

den svenska Försäkringskassan, 

men jag 

har just varit inne på kontoret där 

(servicekontor Stockholm City) och 

frågat om några saker. Dom var väldigt 

trevliga och kunde berätta vad jag 

ville veta. Min tjej brukar använda er 

webbsida när hennes barn är sjukt 

och hon har sagt att jag borde kolla 

där men det har inte blivit av än. 



Lotta Vahlne Westerhäll 

svarar Försäkringskassan 

I DS nr 6 framförde Lotta Vahlne Westerhäll 

kritik gentemot Försäkringskassan på en rad 

punkter utifrån sin studie om läkarintyget i 

sjukskrivningsprocessen. Tommy Sundholm 

och Jan Weibring vid Försäkringskassan bemötte 

kritiken i nr 7. Här återkommer Lotta 

Vahlne Westerhäll. 

Tommy Sundholm och Jan Weibring 

menar att det inte finns något motsatsförhållande 

mellan läkarintyget 

så som ett sätt för Försäkringskassan 

att få in tillräckliga uppgifter för att 

fatta beslut – och den enskildes syfte 

att genom intyget styrka sin arbetsoförmåga. 

Men begäran om sjukpenning är 

som de flesta andra förvaltningsförfaranden 

ett förfarande med två parter. 

I AFL 3:8 andra stycket stadgas att den 

försäkrade skall ”ge in läkarintyg för 

att styrka nedsättning av arbetsförmåga 

på grund av sjukdom”, dvs lagen 

ser läkarintyget (lagen talar inte om 

medicinskt underlag) som den försäkrades 

bevismedel. 

Försäkringskassan, som är den försäkrades 

motpart, kräver att hon/han 

skall lämna in ett ”medicinskt underlag 

för bedömning av förmåga att 

arbeta vid sjukdom”. Utformningen 

av detta intyg styrker inte rätten till 

ersättning utan hur mycket vederbörande 

kan arbeta vid sjukdom. Detta 

visar att läkarintyget inte längre tjänar 

som den försäkrades bevismedel 

för rätt till ersättning (som lagen stadgar) 

utan främst som utredningsma- 

Gör din röst hörd! 

Den hårda 

styrningen 

av läkarintyget 

strider 

mot principen 

om den 

försäkrades 

fria bevisföring. 

Skriv till och delta i debatten. Vi tar gärna emot båda 

korta och långa inlägg (men inte längre än 3000 tecken!). 

Du kan vara anonym som skribent men redaktionen 

måste veta ditt namn. 

Skicka ditt debat t inlägg eller din insändare till: 

debatt@ forsakringskassan.se eller med post till: 

Dagens Social försäkring, Åsikter, 103 51 Stockholm 

terial för Försäkringskassan. Denna 

hårda styrning av läkarintyget strider 

mot principen om den försäkrades 

fria bevisföring. Av inlägget framgår 

också att Sundholm och Weibring ser 

det medicinska underlaget som en 

förmedling ”av de uppgifter som Försäkringskassan 

behöver för att få ett 

tillräckligt beslutsunderlag”. Det är 

givetvis viktigt att Försäkringskassan 

uppfyller sin utredningsskyldighet, 

men detta skall inte ske på bekostnad 

av den försäkrades bevismedel. 

Vidare anser Tommy Sundholm 

och Jan Weibring att utbildning av 

läkare i hur läkarintyg skall skrivas 

ökar rättssäkerheten och minskar 

godtycket. Ja, orsaken till 2000-talets 

riktlinjer och beslutsstöd samt utbildning 

om dessa styrdokument har 

bland annat varit att sjukskrivningarna 

sett olika ut i olika delar av landet 

och att man därför strävat efter 

en berättigad likformighet och likriktning 

i hanteringen av ärendena. 

Det tror jag att de flesta håller med 

om. 

Men deras påstående ”Att använda 

ordet ’likriktning’ är att förvränga begreppet 

utbildning på ett förvånansvärt 

sätt, inte minst när det kommer 

från en forskare” får jag inte riktigt 

ihop. Vad jag vänder mig emot är att 

den materiella rättssäkerheten vid 

en dylik ’likriktning’ löper risk att få 

mindre utrymme. Den formella rättssäkerheten 

kan däremot bli större, vilket 

i sig är bra. men inte tillräckligt. 

Den vetgirige får reda på begreppens 

innehåll i min bok. 

När det gäller bedömning av arbetsförmåga 

och rätten till ersättning påpekar 

Tommy Sundholm och Jan Weibring 

att Försäkringskassan de facto väger 

in vissa omgivningsfaktorer, nämligen 

sådana som har med arbetet att 

göra, vid bedömning av rätt till ersättning. 

Däremot får man inte ta hänsyn 

till ekonomiska, sociala och liknande 

faktorer, till exempel om personen har 

tillgång till barnomsorg eller ej. 

Men 1997 års tillägg i lagen om att 

man i bedömningen av rätt till ersättning 

skall bortse från ekonomiska, 

sociala och liknande faktorer hade i 

första hand till syfte att komma till 

rätta med ”uppfattningar” hos försäkringsadministrationen, 

”generösa” läkare 

och enskilda, något som tydligt 

framgår i förarbetena. Förvaltningsdomstolarna 

har självklart aldrig 

sanktionerat att exempelvis tillgång 

till barnomsorg skall ha betydelse för 

att avgöra innehållet i arbetsoförmågebegreppet. 

Lagförarbetena är tvärtemot tydliga 

med att det rättsliga innehållet i 

arbetsoförmåga på grund av sjukdom 

skall motsvara det medicinska innehållet. 

Det intressanta är då att den 

medicinska ICF-klassifikationens omgivningsfaktorer 

synes vidsträcktare 

än de krav den försäkrades arbete 

eller den reguljära arbetsmarknaden 

ställer. 

Det är visst så att Försäkringskassan 

utbildar handläggare i etiskt förhållningssätt, 

bemötande med mera, 

menar Tommy Sundholm och Jan 

Weibring. Detta är förstås viktigt. 

Men vad jag talar om är inte allmän 

kunskap om välfärdsrättsliga principer 

och ett bra bemötande utan det 

är den svåra uppgiften att tillämpa 

lagen på ett materiellt och formellt 

riktigt sätt. Handen på hjärtat, är det 

inte många gånger endast fråga om en 

formell ärendehantering och inte en 

etiskt välunderbyggd rättslig tillämpning 

av en social försäkring? 

Lotta 

Vahlne 

Westerhäll 

professor i offentlig 

rätt, Göteborgs 

universitet 


ljungbergs 

mediemix 


anders 

ljungberg 

Jag hamnade på 

Ordens magi, en 

konferens om konsten 

att sälja idéer, varor 

och vad det nu kan 

vara. 

En hel dag. Som så ofta för många föreläsare 

som får för lite tid. Jag hade 

kunnat avstå den framgångsrika modedesigner 

som sätter små lagom tonårsförnumstiga 

texter på kläderna, på 

engelska förstås, eller matentreprenören 

som säljer ”happy hallon” (sant, 

jag lovar) för att till exempel få lyssna 

mer på hjärnforskaren Martin Ingvar. 

Men alla ska ju ha sitt. 

Lars Gunnar Andersson, professor i 

modern svenska i Göteborg, talade om 

att väcka förtroende med språket och 

Vildsvin och politiska papegojor 

om hur snabbt och lätt det är att med 

ett par slarviga tryck på tangentbordet 

rasera det. Något som alla som inte 

läser igenom sina mejl borde tänka på 

innan de trycker på sänd. 

Vi bedömer andra efter deras språk. 

Och de andra oss. Vi ska alltså akta oss 

för att skriva att ”kunnskap är mackt”. 

Vare sig vi gillar det eller inte så lever 

vi, sa professorn, under en kollektiv 

stavningsneuros så slutsatsen blir: 

Stava rätt! 

Modeord blir snabbt plågsamma 

men nyorden är ofta roliga. Patrik Hadenius, 

redaktör för Språktidningen, 

listade några som dykt upp i spåren 

av svininfluensan. ”Sprutsjuk” för 

den som blir däckad av vaccinet är lite 

kul. ”Pigemi” som lek med pandemi 

är inte heller så dumt. 

Lars Gunnar Andersson hade ett 

avslutande råd. Du ska ha nåt att säga. 

Säg det och inget mer. 

Den 18 november har Vimmerby 

Tidning rubriken ”Grisarna tar över”. 

Det handlar om vildsvin, inte om de 

stackare som inom kort ska inta våra 

julbord. Vildsvinen blir allt fler och 

krockar allt oftare med bilar. Och nu 

kommer det, ”enligt en rapport från 

Försäkringskassan kostar en krock 

med ett vildsvin vanligtvis mer än en 

krock med en älg.” Jag har förgäves 

sökt på intranätet Fia men inte hittat 

rapporten. Nästa år väntar, som vanligt, 

nya nedskärningar på kassan. 

Risken finns att just vildsvinsfrågorna 

får stryka på foten. 

William Hembergs sjukskrivningsöde 

har beskrivits av Dagens Eko. 

Han har ett bra jobb men klarar bara 

halvtid, sedan blir den kroniska huvudvärken 

för svår. Efter nyår är det 

arbetsförmedlingen som ska föra honom 

åter från utanförskapet. Går han 

inte ryker ersättningen. Han är alltså 

en som inte de nya reglerna passar för. 

Gunnar Axén, moderat ordförande i 

Socialförsäkringsutskottet, har uttalat 

sig i frågan. Expressens ledarsida 

kommenterar den 30 november: Han 

har ”låtit som en papegoja. Sjukskrivning 

passiviserar, sjukskrivning passiviserar, 

sjukskrivning passiviserar. 

Men (det) är inte hela sanningen. Sjukskrivning 

kan också vara det enda 

rätta, punkt slut”. 

Det sägs så mycket dumt. På s-bloggen 

skriver Mårten Ström i Luleå om 

att tingsrätten i Stockholm fällt Försäkringskassan 

för diskriminering av 

några gravida som fått avslag på sina 

ansökningar om sjukpenning. Försäkringskassan 

har utvecklat en arbetsmetod 

som går mot folket, skriver 

han, och har nu nått botten av ”förnedringens 

trappa”. ”Och då talar vi 

om en modern tidsepok – november 

2009!” Men det gör vi ju inte alls, besluten 

fattades under 2006 och då var 

det en socialdemokratisk regering. 


Vi bedömer 

andra efter 

deras språk. 

Och de 

andra oss. 

En annan politiker, folkpartiets 

socialförsäkringspolitiske talesperson, 

riksdagsledamoten Ulf Nilsson, 

skriver i Örnsköldsviks Allehanda 

den 10 november om hur bra allt blir 

med de nya sjukskrivningsreglerna. 

”Den som har arbetsförmåga får delta 

i arbetsmarknadsprogram med aktivitetsersättning”. 

Kanske är det lite petigt, 

men det är faktiskt aktivitetsstöd 

de får (fast eftersom Försäkringskassan 

inte verkar få pengar till utbetalningsverksamheten 

så lär många få 

vänta på pengarna nästa år.) 

”Det blir fruktansvärda handläggningstider”, 

säger Siv Norlin, avdelningsordförande 

i ST-facket, till STpress 

den 26 november, apropå de 

285 miljoner som saknas till det ovan 

nämnda aktivitetsstödet. 

Och så till sist Lotta Gröning, debattredaktör 

på Expressen. Hon är fil. 

dr och borde ha lite koll men det blir 

allt som oftast mest en röra. Den 30 

november blir hon och ”folk” oroliga 

”med tanke på alla andra tokiga förslag 

som kommit från Försäkringskassan. 

Jag tänker bland annat på reglerna 

för hur länge man får vara sjuk”. Fast 

frågan om beslutsstödet, som det väl 

handlar om, ägdes av Socialstyrelsen. 

Men Gröning gillar inte Försäkringskassan 

och då spelar inte såna petitesser 

nån roll. För Försäkringskassan är, 

som hon skriver den 29 oktober, ”ett 

skräckkabinett där idoga byråkrater 

jagar den lilla människan som i regel 

är chanslös.” 


ILLUSTRATION: ULF FRÖDIN 


NYFIKEN PÅ ... 

... Ann-Christine Åhman 

Efter årsskiftet jobbar Ann–Christine Åhman på Pensionsmyndigheten. 

Då blir det pension för hela slanten. 

Det ser hon fram emot. 

Om ett par veckor arbetar du på 

Pensionsmyndigheten. Hur känns 

det? 

– Lite konstigt, men samtidigt spännande. 

Det ska bli roligt att arbeta på 

en myndighet som enbart sysslar med 

pension. På Försäkringskassan känns 

det som om pensionerna har kommit 

lite i skymundan. Nu blir det pension 

för hela slanten, om man säger så. 

Vad innebär det nya jobbet? 

– Jag kommer att jobba med samma 

sak som i dag, men det blir förstås en 

del förändringar i verktyg och arbetssätt. 

Till exempel kommer intranätet 

att heta Orangeriet i stället för Fia, och 

var och en kommer att ha två skärmar 

i stället för en. 

– På sikt blir det säkert förändringar 

även i arbetsuppgifter. Bland annat 

är ju tanken att vi och de som jobbar 

med premiepensionen, och som tillsvidare 

ska sitta kvar i Söderhamn, 

ska lära oss varandras områden, och 

kunna ge kunden en helhetsbild. En 

bild som omfattar både den allmänna 

pensionen, premiepensionen och 

tjänstepensionen. 

– Ett syfte är ju också att handläggningen 

ska bli mer lika framöver. En 

del i vårt arbete handlar ju om bedömningar 

och här kan det nog bli lite 

olika ibland. 

– Men någon ny arbetsplats får vi 

inte, och kanske inte så många nya arbetskamrater 

heller. Alla 90 pensionshandläggare 

här i Växjö går över till 

nya myndigheten men vi sitter kvar i 

samma lokaler. 

Hur kommer ni att möta kunderna 

framöver? 

– Kunderna kan vända sig till Pensionsmyndighetens 

självbetjäning på 

webben, till telefonkundservicen som 

ligger i Gävle och Söderhamn eller 

till Försäkringskassans kontor som på 

uppdrag av Pensionsmyndigheten ska 

ge viss service. Om telefonkundservicen 

eller ett kontor inte kan svara så 

kommer de att koppla kunden till oss. 

Det innebär att vi slipper ”konversationerna”, 

det vill säga det mellanled 

vi har idag. Det ser jag som en fördel. 

Att få kontakt med kunden direkt blir 

smidigare. 

– Men precis som idag kommer vi 

alltså inte att ta emot besök här vilket 

jag tycker är lite synd. Tidigare hade 

jag många besök och det var en rolig 

del av jobbet. 

Hur ser din bakgrund ut? 

– Jag har jobbat på Försäkringskassan 

sedan 1973 och med pension sedan 

1992. Sedan något år räknar jag 

ut och beviljar pension för personer 

som bor i Sverige men som arbetat i 

ett eller flera andra EU–länder. 

Du har med andra ord varit 

med om många organisationsförändringar. 

– Ja verkligen. Den mest omvälvande 

var nog när NFC bildades för ett och 

ett halvt år sedan. Då flyttade jag från 

lokalkontoret i Ljungby hit till Växjö, 

och det kom många nyanställda. 

Hur har det senaste året varit? 

– Bra tycker jag. I början av året fick 

vi besked om att alla här får rak övergång 

till Pensionsmyndigheten. Vi har 

fortlöpande fått information på nätet. 

Och i våras var Katrin Westling Palm, 

Pensionsmyndighetens generaldirektör, 

och Bo Könberg, som utredde 

myndigheten, här och presenterade 

sig. Man hade ju läst om dem men det 

var kul att de kom hit. Nu i november 

har vi fått två heldagar om sådant som 

mål, uppdrag och arbetssätt. 

– Visst har jag funderat på hur det 

ska bli, men jag kan inte säga att jag 

inte bara pension 

har varit orolig. Det var 

mer oro när vi 

flyttade från 

Ljungby in till 

det nybildade 

NFC i Växjö. 

Ser du 

några 

nackdelar 

med nya 

myndigheten? 

– Nej, 

det gör 

jag inte. 

V a r k e n 

för kunderna 

eller 

för oss 

som ska 

jobba där. 

Tvärtom. 

Eva 

Lindén 

Fotnot: ”Orangeri” 

hänger förstås samman 

med det orange kuvertet. 

Ordet orangeri betyder 

uppvärmt växthus för 

övervintring av exotiska 

träd och växter. 

Arbetar: Som pensionshandläggare på NFC i Växsjö. 

Bor: I villa i Ljungby. 

Reser: Med buss till jobbet i Växjö. Tar en timme i vardera riktningen. 

Familj: Gift och har två vuxna söner och fyra barnbarn. 

Fritid: Träffar ofta och gärna barnbarnen och tillbringar mycket tid i sommarhuset i Halmstad. 

”Med heltidsjobb blir det inte så mycket tid över till annat”. 

Läser: Gärna deckare. Har läst mycket Wallander. På nattduksbordet just nu ligger Camilla Läckbergs 

senaste. 

Foto: Eva Lindén 


NÄST SIST 

språkspalten 

Var försiktig 

med verktyg 

Det har åter blivit dags för en blandspalt med 

lite av varje. Inledningsvis kan vi konstatera att 

blandspalt ännu inte finns med i Svenska akademiens 

ordlista. Däremot finns blandband med, 

som är ett kassettband med noga utvalda favoritlåtar 

som man kan ge till någon man gillar. Så 

länge det nu varar med tanke på att musik i dag 

allt oftare avnjuts i MP3-format. 

På Språkrådets webbplats (www.sprakradet.se) 

finns det alltid matnyttiga tips att ta del av. Till 

exempel att Immigrantinstitutets encyklopedi på 

nätet (www.immi.se/alfa) ger en samlad information 

om invandring, integration och rasism. Drygt 

185 termer och begrepp förklaras, ibland med länkar 

till fördjupande texter. Det finns information 

om olika folkgrupper men också om specialbegrepp 

som tvåspråkighet, familjeåterförening och 

social turism. 

Språkrådet lanserar också regelbundet månadens 

ord, som för december är verktyg. Det första 

man tänker på är väl en hammare eller en tång 

men ordet har även en mer abstrakt innebörd som 

fått ett enormt uppsving under de sista tio åren. 

En sökning på Försäkringskassans intranät Fia ger 

till exempel 1 792 träffar. 

Språkrådet har inget emot denna användning 

bara den sker i rätt sammanhang så att man inte 

blir missledd att tro att något är mer praktiskt användbart 

än det är. Då finns andra ord 

att ta till, som medel, metod, 

system, sätt eller väg. 

Ett nytt ord som dykt upp 

är sms-tumme som kan 

bli resultatet av fel teknik 

vid flitigt sms:ande, med 

värk inte bara i tummen 

utan även i händer, axlar och nacke. Ergonom 

Ewa Gustafsson kommer i sin avhandling 

från i somras fram till att det ger en ny typ av 

arbetsskador som ofta drabbar unga. 

Till slut en liten reflektion kring hur språkkontrollen 

i Word slår. Den där som med röd 

understreckning anger att ordet är felstavat. Det 

leder emellanåt till att även rättstavade ord får 

felmarkering. Att fokusområde, typärende och 

beslutsdatum drabbas går väl att leva med. Betydligt 

svårare känns det med bilstöd och serviceåtagande. 

Och hur ska man tolka att 

medvind inte får godkänt medan 

motvind får det. Kan det ha 

någon bäring på kampanjen om 

den nya Försäkringskassan 

sven-Erik johansson 

Redaktör 

2009 till arkivet 

Det händer så mycket under ett år. Bra saker. Trista händelser. 

Sånt som är oförglömligt och sånt man vill glömma men 

som biter sig fast. Här är hela listan 

Årets …. 

…medarbetare: 

Alla som jobbat ryggen av sig för att 

beta av ärendehögarna. 

…nederlag: 

Försäkringskassan fälldes i Stockholms 

tingsrätt för könsdiskriminering 

av gravida. 

…omvändelse under galgen: 

Socialförsäkringsministern och regeringen 

om behandlingen av de 

svårt sjuka. 

… debatt (på intranätet): 

Den uteblivna julklappen. 

2009 

… dikt: 

Alla anställda får julklappar 

utom Hassan 

för han jobbar på kassan 

(från intranätet angående den ovan 

nämnda debatten) 

… prestation: 

Sommaren klarades utan sedvanlig 

katastrof. 

…glädjeämne: 

Försäkringskassan fick, sent omsider, 

pengarna som behövdes för att klara 

årets verksamhet. 

Rätta raden i förra numret hade: Ulla Mardini och Eva Thorén, båda på LFC i 

Sollentuna, samt Eva Johansson, Kundcenter för privatpersoner. 

Rätta raden lyder: X11 2X1 

Socialförsäkringen tappar makt 

… nyförvärv: 

Svante Borg. 

… förordning: 

883/04. 

… vi väntar fortfarande på: 

Den parlamentariska översynen av socialförsäkringarna. 

… avknoppning: 

Pensionen. 

…att hålla reda på: 

Försäkringskassans 154 styrande dokument. 

... mest mystifierande: 

Tolkningen av medarbetarundersökningens 

resultat. 

… komet: 

Aktivitetsstödet. 

… tänkte inte på det: 

Christina Husmark Pehrsson. 

… come-back: 

Adriana Lender. 

… pudlar: 

Konsulterna Accenture och Logica. 

En snabb genomgång av nyhetsmagasinet 

Fokus lista över Sveriges 

100 mäktigaste makthavare visar 

att socialförsäkringen tappat makt. 

Att Försäkringskassans förre gd Curt 

Malmborg efter sin avgång ramlat ur 

är kanske inte så konstigt medan det 

förvånar mer att socialförsäkringsminister 

Cristina Husmark Pehrsson bara 

fick ett år på listan. Dessutom har Försäkringskassans 

nya gd Adriana Lender 

ännu inte hunnit kvala in. 

Bättre gick det för Arbetsförmedlingen 

vars gd Angeles Bermudez- 

Svankvist är ny på plats 88. 

Listan toppas, som vanligt, av statsminister 

Fredrik Reinfeldt och finansminister 

Anders Borg. Den här gången 

med Reinfeldt överst. 


För 27 år sedan 

gjorde Tomten entré i 

försäkringskassevärlden. 

Tomten kommer inte till kassans anställda 

i år om nu någon missat det. 

Det beror, sägs det, på dålig ekonomi. 

Det är naturligtvis nys. Kommer inte 

tomten beror det att man inte varit 

snäll. Det vet alla. 

Det var inte alltid så muntert förr 

heller. En titt i läggen hos denna tidnings 

föregångare, Social Försäkring, 

som började sin bana 1907, visar att 

det tog tid innan julglädjen började 

spira i spalterna. Närmare bestämt 

ända till 1982 då årets sista nummer 

pryddes av Jultomten. 

Sedan blev bättre, vackert och 

stämningsfullt. Under några år i slutet 

av 1980-talet intervjuades Tomten 

som avslöjade en del av innehållet i 

paketen. 1986 skulle finansminister 

Feldt få en osthyvel eftersom den 

gamla var fullständigt utsliten. De 

kassaanställda skulle få ökad tilltro 

och som följd av det arbetsglädjen 

åter. 1988 skulle de, från departementet, 

få ett erkännande för att de klarar 

alla nya arbetsuppgifter utan resursförstärkningar. 

I sanning underbara 

och märkliga tider. 

I decembernumret 1987, inför det 

kommande valåret, konstaterade 

Tomten att generaldirektören (på den 

tiden KG Scherman), som vanligt önskade 

sig en ny regering. DS har i år 

inte lyckats nå vare sig Tomten eller 

generaldirektören. Det kanske är lika 

bra det. 

Redaktionens julklapp till er alla 

är enkel, genial och kostnadseffektiv. 

Vi tänker på er. Och det är ju tanken 

som räknas. 

God Jul och förhoppningsvis ett Gott Nytt År! 

Dagens Socialförsäkring 

ges ut av Försäkringskassan. 

Prenumeration: 190 kr inklusive 

moms för 10 utgåvor 

ISSN: 1652-94-72 

Adressregister och prenumeration: 

ds@foreningshuset.se 

Dagens Socialförsäkring 

103 51 Stockholm 

e-post: ds@forsakringskassan.se 

e-post till enskilda medarbetare: 

fornamn.efternamn@forsakringskassan.se 

Chefredaktör och 

ansvarig utgivare: 

Catharina Byström 010-116 94 11 

Redaktionen för DS och Fia, 

(Försäkringskassans intranät): 

Sven-Erik Johansson 010-116 97 13 

(sven-erik.a.johansson@forsakringskassan.se) 

Christer Järild 010-116 97 41 

Bror Karlsson 010-116 10 77 

Eva Lindén 010-116 97 64 

Anders Ljungberg 010-116 97 55 

Layout: Margot Rydén 010-116 91 99 

Helena Åberg, Tidning&Form AB 

Annonser: Urban Hedborg 

08–732 48 50, urban@uhmarketing.se 

www.uhmarketing.se 

Tryckeri: EDITA 

Omslagsfoto: Håkan Lindgren 

Kassan i Krankeryd 

ÅSA HOLMQVIST 


POSTTIDNING B 

Returadress: 


105 11 Stockholm 

2010 ska vi satsa på 

försäkringsfrågorna 

SSå lider också året 2009 mot sitt slut. 

När jag försöker sammanfatta de senaste 

tolv månaderna och vad vi har 

åstadkommit inom Försäkringskassan 

är det inte utan att jag blir imponerad. 

Det har gjorts massor och det märks! 

De långa handläggningstider, som vi 

hade under förra året, är borta med 

några få undantag. Vi har fortfarande 

problem på vissa ställen i landet och 

inom några förmåner, men ser vi till 

helheten går det fantastiskt bra. 

De som ringer till oss får snabbt 

svar i telefon och många av frågorna 

besvaras direkt i luren. Självbetjäningstjänsterna 

har blivit fler och 

bättre. I dag går det till exempel att 

sköta en hel del ärenden inom föräldraförsäkringen 

direkt på webben. 

Det går också att se när utbetalningen 

kommer eller att räkna ut ett preliminärt 

bostadsbidrag. 

Vi har tagit fram serviceåtaganden 

för alla stora förmåner, där vi utlovar 

besluts- och utbetalningstider. Och vi 

håller våra löften! 

Försäkringskassan har under det 

här året verkligen tagit stora kliv 

framåt. Vi har tagit oss en bra bit från 

de problem som vi hade förra året. Så 

bra som vi är i dag har vi aldrig förut 

varit. 

Några stenar finns, trots allt, kvar 

i skon. Bland annat när det gäller omprövningarna, 

där problemen har varit 

omfattande under året. Här görs nu 

en ordentlig satsning och jag vill ge en 

eloge till alla som, tvärs igenom hela 

verksamheten, har ställt upp för att 

komma till rätta med de oacceptabla 

handläggningstiderna. Här börjar vi 

nu också se resultat. 

Också på IT-sidan går det i dag väldigt 

bra och som kronan på verket 

gick Fenixprojektet i mål i början av 

november. Den noggrant planerade 

omläggningen från Bull till Unix 

fungerade i princip helt felfritt. Det är 

ett av de hittills största IT-projekten 

Vi har tagit fram 

serviceåtaganden för 

alla stora förmåner. 

Och vi håller våra 

löften! 

adriana lender, 


generaldirektör 

i Försäkringskassans historia och helt 

enkelt en enastående prestation! 

Det är nu dags att ta nästa steg. Ett 

arbete pågår därför med att ta fram 

en ny strategisk inriktning för Försäkringskassan. 

Här står försäkringsfrågorna 

i fokus och ambitionen är att vi 

nu ska göra en ordentlig satsning på 

dessa. I slutet av februari ska det vara 

klart, då ska vi lämna vår treårsplan 

till regeringen. 

Vid årsskiftet avslutas pensionsverksamheten 

i Försäkringskassan. 

Det är en historisk händelse då ansvaret 

för pensionssystemet flyttas över 

till den nya Pensionsmyndigheten. 

Förberedelserna har skötts på ett 

utomordentligt professionellt sätt. 

Utbetalningsansvaret och förvaltningen 

av IT-systemen ligger kvar hos 

Försäkringskassan, så vi kommer att 

fortsätta att ha täta kontakter också 

framöver. 

Ett varmt tack till er alla för insatserna 

under året! Vi kan verkligen 

känna oss nöjda med 2009. Jag önskar 

också en riktigt skön och avkopplande 

julledighet.

DS (pdf 2 430 kB, ÃƒÂ¶ppnar nytt fÃƒÂ¶nster) - FÃƒÂ¶rsÃƒÂ¤kringskassan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?