16.04.2014 Views

Naturkompaniet 365

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Höstpaddling<br />

Det är dagen efter att Tomas Tranströmer<br />

fick Nobelpriset i litteratur. Jag letar<br />

stressat i bokhyllorna hemma efter<br />

hans namn. Om jag minns rätt har jag<br />

inte bara ett exemplar, utan två, av hans samlade<br />

verk. Gåvor från personer som hoppades att<br />

Tomas Tranströmer skulle bli min väg in i poesin.<br />

Skrev han inte en diktsamling kallad ”Östersjöar”?<br />

Den vore ju perfekt att läsa i fiskeboden där vi ska<br />

övernatta, längst ut i Stockholms södra ytterskärgård.<br />

Om vi nu kommer fram.<br />

Jag tvingas ge upp letandet, det är för bråttom.<br />

Först i morse bestämde vi oss för att paddlingen<br />

skulle bli av. Väderprognoserna hade varit dystra<br />

hela veckan, det varnades för styv kuling. Eller<br />

som den ena kvällstidningen skrev med krigsrubriker:<br />

”Multilågtryck slår mot Sverige”.<br />

Fotografen Henrik Trygg kom med idén för ett<br />

par veckor sedan: vi skulle strunta i att vänta in<br />

bra väder för en höstpaddling, och i stället bara<br />

spika ett datum.<br />

– Jag är less på att ställa in turer. Det är bättre att<br />

vi kör på och anpassar oss efter vädret på plats.<br />

Samtidigt har vi ett väldigt optimistiskt slutmål,<br />

Myggskären i havsbandet nordost om Huvudskär.<br />

Där finns två gamla fiskebodar som i dag fungerar<br />

som övernattningsstugor. Henrik har varit<br />

där tidigare och säger att ”Myggorna” är bland de<br />

vackraste ställena i Stockholms skärgård. Och bodarna<br />

är utrustade med braskaminer, så att vi ska<br />

kunna torka kläder och värma oss.<br />

Myggskärens utsatta läge – vi måste passera<br />

tre stora fjärdar – är både en för- och nackdel.<br />

Fördelen är att vi nog inte behöver trängas med<br />

några andra där.<br />

Nackdelen är förstås att paddlingen dit kan bli<br />

riskfylld. Särskilt den sista biten, passagen över<br />

Huvudskärsfjärden med bara kala klippor och<br />

skär utanför. ”Det är öppet hela vägen bort till<br />

Sandhamn. Blåser det från det hållet, så bildas rena<br />

kanonröret”, sade Henrik när vi drog upp planerna.<br />

Kombinationen ”multilågtryck” och ”kanonrör”<br />

lät inget vidare. Men när vi hördes vid i morse<br />

hade Henrik hittat information från en vågboj<br />

någonstans därute. ”Våghöjden har minskat från<br />

2,7 meter till 2,4 meter. Det dojar ut”, sade han.<br />

Två meter höga vågor har jag aldrig paddlat i –<br />

men om det ”dojar ut” så kanske allt ordnar sig.<br />

Vi bestämde oss för att köra på.<br />

Frågan är nu hur det kommer att gå för Marie.<br />

skid- och friluftskläder. Hon har åkt skidor flera<br />

säsonger i Chamonix i Frankrike och Fernie i<br />

Kanda och klättrar, cyklar och seglar en hel del på<br />

somrarna. Detta berättar hon för mig och Henrik<br />

i bilen på väg till Dalarö, där vi ska ta bilfärjan till<br />

Ornö och fortsätta till öns ostsida.<br />

Jag har bara träffat henne en gång tidigare. Då<br />

nämnde hon att hon vill ut i naturen mer och<br />

gärna hänger med på något reportage. När jag och<br />

Henrik frågade kompisar om de ville följa med<br />

till Myggskären tackade alla nej, tills jag kom att<br />

tänka på Marie som sade ja direkt.<br />

– Jag har aldrig paddlat havskajak, men jag har<br />

surfat mycket. Och jag är uthållig, tillade hon.<br />

Vinden piskar skummet ur vågorna när vi<br />

kommer till färjeläget i Dalarö. När jag kliver ur<br />

bilen för att känna på vinden flyger kapuschongen<br />

av och ansiktet duschas av mikroskopiska vattendroppar<br />

som blåser upp över land.<br />

Tillbaka i bilen läser jag högt från en webbsida<br />

med instruktioner som jag har hittat: ”Om att<br />

paddla i vind och vågor.”<br />

De andra tittar ut genom fönstren utan att säga<br />

något. Jag känner mig som en flygvärdinna som<br />

rabblar säkerhetsföreskrifter innan planet lyfter,<br />

och folk tänker ”Äh, jag orkar inte lyssna. Om vi<br />

störtar är det ju ändå kört.”<br />

När vi har lämnat Kyrkviken på Ornö<br />

och kommit ut på Fjärdlångsfjärden<br />

är vi i sjölä bakom några öar i söder.<br />

Vågorna är drygt halvmeterhöga och<br />

kommer in snett framifrån. Henriks förutsägelse<br />

stämmer, det har börjat mojna. Å andra sidan<br />

har det börjat hällregna. Det rinner in vatten vid<br />

Den 7:e oktober<br />

påbörjas färden i<br />

Kyrkviken på Ornö<br />

och vidare ut mot<br />

havsbandet.<br />

Det är öppet hela vägen bort<br />

till Sandhamn. Blåser det från<br />

det hållet, så bildas rena kanonröret.<br />

Sakta men säkert<br />

Marie Andersson är 34 år och kommer från<br />

Mellerud. Hon pendlar mellan Stockholm och<br />

Borås, där hon utbildar sig till modedesigner med<br />

inriktning mot sport. Vid sidan om utbildningen<br />

driver hon en nätbutik som säljer begagnade<br />

naturkompaniet <strong>365</strong> höst 2012 — 23

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!