Skolbibliotekets%20roller%20slutrapport%202013

Denna version föreligger i manuskriptform. Referenser och citat bör hänvisa till förlagsutgåvan, Limberg,
Louise & Lundh, Anna Hampson, red. (2013). Skolbibliotekets roller i förändrade landskap. Lund: BTJ Förlag.
skolbiblioteken år 2012 (Kungliga biblioteket 2012c, s. 21) framgår att det inte systematiskt
arbetas med elevernas delaktighet i och inflytande över verksamheter vid alla skolbibliotek i
landet. Vi kunde också notera ovan, att elevernas röster inte hörs i debatten om
skolbiblioteksfrågor.
En viktig uppgift för forskningen, som vi ser det, borde därmed vara att ta elevernas
perspektiv på frågor gällande skolbibliotekens verksamhet och utveckling. I kapitel 3 ges
förslag på hur sådan typ av forskning, som alltså inte syftar till att finna evidens, utan snarare
att söka förstå och identifiera problem utifrån elevernas perspektiv, kan användas för att
utveckla skolbibliotekens verksamheter. Sådan forskning kan gälla både detaljerade studier
av lokala situationer vid enskilda bibliotek, såväl som mer övergripande studier av större
populationer.
Ett annat område som skulle vinna på vidare utforskning är skolbibliotekspolitiken och det
offentliga samtalet om skolbibliotek ur ett historiskt perspektiv. I detta kapitel har ett antal
aktörer inom den offentligen sfären som alla uttrycker idéer och önskemål om skolbibliotek
identifierats. Att analysera dessa aktörers inlägg och sätta dem i relation till tidigare
skolbiblioteksdebatter på ett sätt som liknar det Hedemark (2009) har gjort i sin avhandling
om folkbiblioteksdebatter skulle vara värdefullt för att skapa en fördjupad förståelse för
skolbibliotekens förutsättningar och utveckling. Att fördjupa förståelsen av den identifierade
paradoxen i dagens debatt, där skolbiblioteken på samma gång framställs som nödvändiga,
men ändå inte som fungerande, skulle vara värdefullt. Frågor om exempelvis
skolbibliotekarieyrkets professionalisering skulle här kunna belysas (jfr Hedman, Lundh &
Sundin 2009). Att undersöka de sociala mediernas roll för olika aktörers möjligheter att uttala
sig i skolbiblioteksfrågor skulle också vara betydelsefullt, då dessa förändrade redskap för
kommunikation, historiskt sett, är tämligen nya.
Slutligen, menar vi, är skolbibliotekslandskapet under ständig förändring. Den bild som getts
i detta kapitel kommer förstås att behöva uppdateras och landskapet kommer att behöva
beskrivas även i framtiden.