Skolbibliotekets%20roller%20slutrapport%202013

Denna version föreligger i manuskriptform. Referenser och citat bör hänvisa till förlagsutgåvan, Limberg,
Louise & Lundh, Anna Hampson, red. (2013). Skolbibliotekets roller i förändrade landskap. Lund: BTJ Förlag.
nyskapande och okonventionellt, men också som ett lovande sätt att väcka läsintressen i olika
grupper. Gordon och Lu (2008) pekar dock på hur särskilt svaga läsare i hög grad tycks
intressera sig inte primärt för serieformatet, men för medier som magasin, tidningar och
webbplatser, och att dessa därför bör användas i läsfrämjande verksamheter för att utveckla
svaga läsares läsning.
Vad gäller serieromaner kan dock en iakttagelse göras ur svenskt perspektiv, i anslutning till
tankarna om att inkorporera barns populärkulturella intressen i skolan och skolbibliotek.
Statistik från PISA visar att 15-åringars läsning av serietidningar har minskat kraftigt i
Sverige de senaste åren, betydligt mer än läsning av skön- och facklitteratur (Fredriksson
2012, s. 103). Läsning av serier kanske därför inte på ett självklart sätt kan ses som ett mer
naturligt element i barns och ungdomars läsvanor än bokläsning.
Även om det sålunda finns en diskussion om och vissa empiriska studier av ”nya” former för
läsning, arbetar den övervägande delen av forskningen med ett mer traditionellt läsbegrepp
orienterat mot bokläsning och i synnerhet skönlitterär sådan. Jag har inte kunnat se att detta
motiveras av en uttalad argumentation mot att utveckla och använda nya typer av litteracitet,
utan det ”snäva” läsbegreppet framstår ofta som outtalat självklart. En annan ansats, som är
mer teknik- och genreneutral, är att undersöka vilka ämnen som elever intresserar sig för,
oavsett om det är fiktion eller fakta, på dator eller i bok (Sturm 2003).
Ett antal av de studier som berör läsning och skolbibliotek och som har rapporterats i den
internationella forskningen under den senaste 10-årsperioden faller inom ramen för den
biblioteks- och informationsvetenskapliga traditionen av användarstudier, och undersöker
elevers uppfattningar. Ofta används kvantitativa ansatser för att undersöka förhållanden vid
en eller flera skolor (Bleidt 2011; Shenton 2007; Sturm 2003). Maynard, Mackay och Smyth
(2008) rapporterar från en studie med över 4000 svarande respondenter. Ofta är begrepp som
böcker och bokläsning centrala i dessa studier. Även om användning av andra medier också
undersöks, arbetar man då normalt inte operativt med något mer mångfacetterat läs- eller
literacybegrepp där olika typer av medieanvändning integreras. Typiska analyser som görs
gäller skillnader mellan kön, åldrar, och preferenser vad gäller olika kategorier av litteratur
som långserieböcker, fackböcker med mera. I vissa studier framhålls exempelvis läsningen av
facklitteratur och dess betydelse för eleverna (Sturm 2003). Att läsa för nöjes skull är inte
nödvändigtvis detsamma som att läsa skönlitteratur, utan även facklitteratur kan läsas av
nöjesskäl (Doiron 2003). Meningen med studierna är normalt att ge en grund för utveckling
av verksamheten eller att i likhet med ”impact”-studierna bekräfta skolbibliotekets betydelse
för läsutveckling och studieframgångar.
Ett intryck är att läsvanestudier som antingen i problemformuleringen eller i det empiriska
urvalet avgränsar sig till skolbibliotek säkert kan vara relevanta för
skolbiblioteksverksamheter genom att slutsatser med hög grad av konkretion kan nås. Ibland
kan dock denna forskning ha svårt att nå fram till mer generellt betydelsefulla resonemang än
exempelvis om oväntat stora preferenser i en viss elevgrupp vad gäller ett visst ämne eller en
genre (Sturm 2003) eller om vikten av att erbjuda ett uppdaterat och lockande bestånd
(Shenton 2007), vilket säkert ändå är en målsättning för de flesta skolbibliotek. Forskning
som uteslutande undersöker vanor och preferenser i anslutning till ett skolbibliotek, kan dock
få problem vad gäller att upptäcka sådana kulturella aktiviteter som elever engagerar sig i
utanför skolan och som eventuellt kan inkorporeras och användas i skolans verksamhet.