Skolbibliotekets%20roller%20slutrapport%202013

Denna version föreligger i manuskriptform. Referenser och citat bör hänvisa till förlagsutgåvan, Limberg,
Louise & Lundh, Anna Hampson, red. (2013). Skolbibliotekets roller i förändrade landskap. Lund: BTJ Förlag.
använder för en inlärningsuppgift. Resultatet visar bland annat att uppfattningen av
informationssökning som faktasökning inte är ändamålsenlig för en komplex skoluppgift.
Även Limbergs senare forskning visar att eleverna tenderar att missa viktigt kunskapsinnehåll
när de söker efter fakta i form av rätta svar (Alexandersson et al. 2007).
Genom forskningen framkommer också att informationssökning för skoluppgifter många
gånger hör samman med förståelse för vad lärandet består i och vilka krav som ställs, med
andra ord en förståelse av själva uppgiften. Exempelvis visar Boström i sin studie på
gymnasienivå att eleverna uttryckte frustration när de anade att de inte riktigt förstod
innebörden av till exempel problemställning, analys och metod (2011, s. 114). Liknande
resultat framkom i Gärdéns studie, också på gymnasienivå, där deltagarna uttryckte att det
var svårt att komma vidare innan de förstod vad de skulle göra och vad som förväntades av
dem (2010, s. 96f.). Detta kan sammankopplas med svårigheten med att separera ålagda
frågor och egenformulerande frågor vid undersökande arbetssätt. Trots att en uppgift av
läraren beskrivs som fri och öppen, att kunskapsinnehållet är det viktiga och inte formen, så
måste kunskapsinnehållet likväl kommuniceras på ett visst sätt för att uppgiften ska bli
godkänd. De studerandes kunskaper om eller intresse av att anpassa sig till skolans
grundregler, den underförstådda, tysta, kunskapen och icke uttalade normer prövas på så vis
när elever ska redovisa sina uppgifter (Gärdén 2010, s. 176).
En slutsats som dras i Gärdéns studie är att samtalen, eller snarare bristen på samtal, om
informationssökning och informationsanvändning ledde till att deltagarna hade problem med
att utveckla kunskap om informationssökning och informationsanvändning. Att lärare,
bibliotekarie och elever i så begränsad omfattning kommunicerade, muntligt eller skriftligt,
kring olika aspekter av informationskompetens fick till följd att lärare och elever inte kunde
beskriva några större förändringar när det gäller informationssökning och
informationsanvändning som redskap för lärande under arbetets gång (2010, s. 185).
Boströms studie visar liknande resultat och han menar att bibliotekarier behöver bli betydligt
mer delaktiga i elevers kommunikativa sammanhang för att möta elever på en lagom
utmanande nivå (2011, s. 115).
Forskning visar därmed att informationsbehov och formulerande av frågor hänger samman
vid undersökande arbetssätt och att elevers samspel med lärare och bibliotekarie är
betydelsefullt för lärande i samband med självständiga uppgifter. En alltför avgränsad syn på
vad som utgör informationssökning i skolan, eller förgivettaganden om informationssökning,
innebär utmaningar, liksom frågan om hur och varför olika IKT-redskap ska användas och
frågan om hur skoluppgifternas krav på informationssökning görs tydliga för eleverna.
Värdering av information
Sedan Internets genomslag har frågan om hur man värderar tillförlitligheten hos en
informationskälla blivit extra aktuell, inte minst i skolans värld där den omedelbara tillgången
till en stor mängd resurser har ökat. På Internet ryms allt ifrån vetenskapliga, kollegialt
granskade publikationer, via massmedier till informella samtal i exempelvis sociala medier.
Ett redskap för skolbibliotekarier och lärare för att undervisa om detta är källkritik, och en
mängd olika resurser för att stödja undervisningen finns tillgängliga, exempelvis via
Skolverkets Kolla källan (2013). Källkritiska metoder har sina rötter i historieämnet och de
har länge varit viktiga även utanför den akademiska världen, till exempel inom journalistik
(se Leth & Thurén 2000). Källkritik går traditionellt ut på att bedöma om en källa är äkta, hur
en återgivning förhåller sig i tid till det som återges, om flera källor i själva verket bygger på
en ursprunglig källa (beroende), samt om källan är tendentiös (Leth & Thurén 2000).