Skolbibliotekets%20roller%20slutrapport%202013

More documents

Recommendations

Info

Denna version föreligger i manuskriptform. Referenser och citat bör hänvisa till förlagsutgåvan, Limberg, Louise & Lundh, Anna Hampson, red. (2013). Skolbibliotekets roller i förändrade landskap. Lund: BTJ Förlag. uppdragsgivaren är den som avgör vilka resultat som är värdefulla (2001, s. 34f.). Uppdragsforskningen inom det biblioteksoch informationsvetenskapliga området i Sverige har ökat något under senare år. Mattson konstaterar att utvecklingen generellt gått från forskarstyrd forskning till beställarstyrd forskning och att makten i många fall har flyttats från den akademiska världen till grupper utanför akademin (2001, s. 31). Forskningen drivs alltmer av ekonomiska incitament och nytto- och effektivitetskrav tycks öka. Denna utveckling problematiseras exempelvis också hos Hasselberg (2012). Forskning kan alltså ha olika innebörder i varierande sammanhang. Forskning kan ske frånkopplat praktiken, eller i nära samarbete med praktiken. När det gäller den biblioteksoch informationsvetenskapliga forskningen kan relationen med praktiken beskrivas med nedanstående figur. Forskning Praktik/profession/fält Forska om fältet Forska åt fältet Stöd åt fältets egen Forska tillsammans forskning och utveckling med fältet Figur 1 Samverkan mellan forskning och praktik inom biblioteksoch informationsvetenskap. (Figuren är ursprungligen publicerad i en intern rapport kallad Samverkansenheten, Gärdén & Nowé Hedvall 2007). Det finns därmed olika sätt att förstå och använda forskning i skolbibliotekspraktiken. Nu återstår att mer konkret diskutera hur forskning kan användas för att analysera och utveckla biblioteksverksamhet. Metoder för att använda forskning i praktiken De senaste åren har som tidigare nämnts intresset för forskning i bibliotekspraktiken ökat, vilket kommer till uttryck genom att en rad metoder för att arbeta med biblioteksutveckling används på olika bibliotekstyper. En del av metoderna innebär att forskare och praktiker arbetar tillsammans för att mer eller mindre uttalat medverka till utveckling av en verksamhet eller ett projekt. Exempel på sådana metoder är aktionsforskning, forskningscirklar och följeforskning. Andra metoder innebär att bibliotekspersonal tar del av vetenskapliga publikationer, dels för att lära sig mer om forskningsbaserade metoder, dels för att ta del av själva forskningsresultaten. Evidensbaserat biblioteksarbete och tidskriftsklubbar är exempel på sådana metoder. Andra metoder innebär att praktiker tar del av eller själva gör undersökningar och analyser med samma sorts redskap som används inom forskningen, till exempel användarundersökningar och målgruppsanalyser (kvalitativt eller kvantitativt genom intervjuer, enkäter eller observationer), statistik och mätningar, taxonomier eller modeller, omvärldsbevakning (t.ex. genom SWOT-analys) eller olika typer av utvärderingar. Dessa metoder kan ses som redskap för att arbeta med biblioteksutveckling.
Denna version föreligger i manuskriptform. Referenser och citat bör hänvisa till förlagsutgåvan, Limberg, Louise & Lundh, Anna Hampson, red. (2013). Skolbibliotekets roller i förändrade landskap. Lund: BTJ Förlag. Att vara en reflekterande praktiker eller att ha ett reflekterande förhållningssätt är sedan ett trettiotal år tillbaka framlyft som viktigt för verksamhetsutveckling inom många områden. Inom den svenska biblioteksvärlden har en rad metoder använts för att konkretisera ett sådant förhållningssätt: Loggboksskrivande, processkartläggning, kollegiala observationer, pedagogiska bord, reflektionsmetoder som Sex tänkande hattar eller Tvärtom-metoden, Tvinning och studieresor, för att nämna några exempel. Metoderna kan ha mer eller mindre inslag av forskning. Från detta smörgåsbord av förhållningssätt och metoder finns stora möjligheter att skapa egna varianter, anpassade efter det lokala biblioteket och dess förutsättningar vare sig det är ett skolbibliotek eller någon annan typ av bibliotek. Praktiska exempel på hur bibliotek har arbetat forsknings- och kunskapsbaserat med dessa olika metoder finns i skrifterna Mäta och väga: Om statistik och effektivitet på folkbibliotek (Ögland et al. 2010), Definitely, maybe eller Do the right thing: En kurs om evidensbaserat biblioteksarbete i praktiken (Ögland et al. 2011), Att synliggöra och förändra vardagen: Aktionsforskningsinspirerat vardagsarbete (Kultur i Väst 2011), Konsten att synliggöra bibliotek: Ett halländskt projekt 2009-2010 (Eliasson & Jansson 2011), Ett steg till: En metodbok för biblioteksutveckling (Regionbibliotek Stockholm 2009), Nyttovärdering av bibliotek (Nyström & Sjögren 2008) och Att lyfta blicken och bryta mönster: Metod för biblioteksutveckling (Persson et al. 2006). Nedan presenteras de av metoderna som tydligare än de andra anknyter till forskning, nämligen evidensbaserat biblioteksarbete, aktionsforskning, följeforskning, tidskriftsklubb och forskningscirklar. Dessutom diskuteras reflekterande praktiker lite närmare. Evidensbaserat biblioteksarbete eller kunskapsbaserad biblioteksutveckling En metod för professionell utveckling, eller kanske snarare ett förhållningssätt, är den som kallas att arbeta evidensbaserat. För forskare inom samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen kan det tyckas svårt att arbeta med evidens. Särskilt forskare som arbetar utifrån kvalitativa ansatser har svårt att känna sig bekväma med uttrycket, eftersom evidens tycks för kvantitativt, för inriktat på odiskutabla bevis, för inriktat på det mätbara och alltför oförenligt med en kunskapssyn som utgår från att skapa djup förståelse, att tolka olika aktörers uppfattningar eller att försöka hitta mönster och processer. Att arbeta evidensbaserat eller att utgå från beprövad erfarenhet är ett begrepp som i Sverige främst används inom medicin och sjukvård, för att ge riktlinjer för hur vårdpersonal ska utföra sitt arbete. I andra länder förstås inte termen evidens på samma vis. Markless och Streatfield skriver ”In various Scandinavian countries the term for research ‘evidence’, which we use in relation to qualitative work, carries the strong sense of forensic proof.” (2013, s.xv). Evidens kan vidare tolkas som ett alltför snävt begrepp med tanke på biblioteksforskningens och bibliotekens mångsidighet. Inom biblioteksoch informationsvetenskap finns det som kallas Evidence Based Librarianship In Practice – EBLIP. Det finns ingen vedertagen översättning till svenska (Haglund 2010). Möjliga översättningar skulle kunna vara evidensbaserat biblioteksarbete, eller om man vill undvika evidens – forskningsbaserat biblioteksarbete, kunskapsbaserat handlande i biblioteket, forskningsanvändning i praktiken eller teoribaserad bibliotekspraktik. Haglund och Herron (2008) beskriver metoden som ett arbetssätt inom biblioteksoch informationsverksamhet som överbryggar gapet mellan forskning och praktik genom att grunda biblioteksverksamheten på forskningsresultat i kombination med erfarenheter och kunskap om de lokala användarna. Det evidensbaserade arbetssättet går ut på att identifiera problem och formulera en fråga, att söka evidens, det vill säga vetenskapligt stöd/underlag/erfarenhet, att granska teoriers och olika studiers relevans för den egna
Page 1 and 2: Skolbibliotekets roller i förändr
Page 3 and 4: Förord Denna bok presenterar forsk
Page 5 and 6: Denna version föreligger i manuskr
Page 45: Denna version föreligger i manuskr
Page 97 and 98:
Denna version föreligger i manuskr
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
show all

Skolbibliotekets%20roller%20slutrapport%202013

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?