Skolbibliotekets%20roller%20slutrapport%202013

Denna version föreligger i manuskriptform. Referenser och citat bör hänvisa till förlagsutgåvan, Limberg,
Louise & Lundh, Anna Hampson, red. (2013). Skolbibliotekets roller i förändrade landskap. Lund: BTJ Förlag.
uttrycket ”tillgång till skolbibliotek” tolkas som möjlighet för elever och lärare att i
samverkan med bibliotekets personal i det dagliga arbetet i skolan kunna använda biblioteket
för att systematiskt söka, finna och använda medier och tillgodogöra sig verksamheter som är
ägnade att stödja det lärande och den undervisning som pågår i den egna skolan. Detta
innebär att det centrala för användningen av skolbibliotek är lärande och kunskapsbildning
via de medier och andra redskap och verksamheter som erbjuds av biblioteket. Betoningen på
verksamheter förutsätter att biblioteket är bemannat med väl utbildad personal, vilket inte
kommer fram i styrdokumentens skrivningar om skolbibliotek. Britt Omstedt (2012)
kontrasterar styrdokumentens formuleringar om skolbibliotek mot läroplanens formulering
om studie och yrkesvägledares uppdrag som säger att dessa ”ska informera och vägleda
elever inför fortsatt utbildning och vara till stöd för den övriga personalens studie- och
yrkesorienterande insatser” (Skolverket 2011, s. 17). Omstedt föreslår parallella skrivningar
om bibliotekariens uppdrag att handleda elever vid den informationssökning som krävs för
olika studieuppgifter, att stödja elever att utveckla källkritiskt tänkande och förmåga att läsa,
liksom att tillgodogöra sig och använda texter av olika slag. Skolbibliotekarien uppdrag
skulle också omfatta stöd till lärares insatser med avseende på informationskompetens,
källkritiskt granskande och lässtimulans (Omstedt 2012).
I KB:s kartläggning av skolbiblioteken (2012) ringades nio pedagogiska funktioner in för
skolbibliotek med avseende på vad bibliotekets personal arbetar med: 1) undervisning i
informationssökning, 2) undervisning i källkritik, 3) läsfrämjande aktiviteter, 4) fjärrlån av
medier vid behov, 5) planering av medieinköp tillsammans med lärare, 6) planering av
undervisning tillsammans med lärare, 7) särskilda insatser för elever med lässvårigheter, 8)
hjälp till elever att välja material för skoluppgifter, 9) hjälp till elever att välja material för
läsning utanför skolarbetet (Kungliga biblioteket 2012, s. 23). Vi kan konstatera att detta
handlar om mycket varierade uppgifter för skolbibliotek med inriktning på såväl
medieförsörjning som stöd för läsning i och utanför skolan samt undervisning i olika
dimensioner av informationskompetens, som sökning och användning av information med
särskild betoning på källkritik, samt undervisningsplanering i samarbete med lärare. Vi ser
detta som professionell biblioteksverksamhet situerad i skolpraktiker kopplade till lärande,
läsning, informationssökning och -användning och med elever och lärare som främsta
målgrupper. Det innebär att tillgång till skolbibliotek handlar om fysisk tillgång till rum och
systematiskt ordnade medier, valda och avpassade för skolans (elevernas och lärarnas) behov
samt till redskap och verksamheter anpassade till målgruppernas behov med avseende på
språk, läsning, informationssökning, källkritik och framför allt användning av information för
kunskapsbildning.
Ett genomgående drag i olika dokument är att skolbibliotekens uppgifter inriktas mot två
huvudområden, nämligen stöd och stimulans till läsning och språkutveckling samt
handledning och undervisning i olika dimensioner av informationssökning och -användning.
På en mer konkret nivå förekommer en rad olika verksamheter som hör hemma på dessa två
huvudområden, där olika program för lässtimulans och informationskompetens utgör
huvudintressen både i den professionella praktiken och i forskning med relevans för
skolbiblioteksverksamhet.
Skolbibliotek som institutioner i dagens Sverige
Såväl skollagen som bibliotekslagen innebär att skolbibliotek, liksom folkbibliotek, har
kommun (eller friskola) som huvudman. I vårt land finns och har länge funnits ett stort antal