Hur vaccinera säkert inom företagshälsovård? - Örebro läns landsting

vaccinationer mot polio erbjuds i det löpande arbetet t.ex. i anslutning till
hälsoundersökningar.
Att det är kostnadseffektivt att vaccinera har visats genom att sjukdomar som t.ex. polio är
påväg att utrotas. Det är därför viktigt att vaccinationer kan erbjudas både till barn och
ungdomar via barn- och skolhälsovård, men även till vuxna via primärvård och
vaccinationsmottagningar där även företagshälsovården finns med. Det är viktigt att tänka på
att vaccinationer inte är obligatoriska, och man kan därför stöta på personer som inte har
fullständig grundvaccinering. Vid reseprofylax måste också information ges om vad de
sjukdomar vi vaccinerar mot i vaccinationsprogrammet kan ställa till med. Eftersom de är så
sällsynta är många unga idag okunniga om detta.
Nödvändig utrustning enligt föreskrift ska finnas tillhands, liksom rutiner och kvalitetssystem
som stärker patientsäkerhet och trygghet för personalen. Varför finns då inte syrgas på mer än
sex av tio av de studerande företagssköterskornas arbetsplatser, och en av fem saknar
andningsmask/blåsa? Det är trots allt ovanligt att det sker allvarliga överkänslighetsreaktioner,
En bidragande orsak till det kan vara att de allra flesta använder ett vaccinationsformulär
innan vaccination med möjlighet att uppskjuta vaccination vid minsta tvekan, och eventuellt
hänvisa till annan enhet, t.ex. sjukhus.
Det är få ärenden i förhållande till de miljontals vaccinationer som årligen utförs som blir
disciplinärenden hos HSAN. Anmälningar enligt Lex Maria görs från alla delar av hälso- och
sjukvården. Tyngdpunkten av vårdskador och risksituationer som blir kända ligger på
riskmoment i samband med diagnostik och behandling av enskilda patienter. Men en hel del
belyser också patientsäkerhetsarbetets kärna av de helt undvikbara riskerna för vårdskada som
förväxlingar och bristande vårdrutiner samt patientsäkerhetsrisker som hänger samman med
de mera strukturella förhållandena i vården. Inriktningen på det moderna
patientsäkerhetsarbetet är inte, att ganska ensidigt fokusera på den vårdpersonal som
synbarligen orsakat en vårdskada genom t.ex. en felaktig läkemedelsinjektion (name – blame
– shame) utan att gå vidare i orsakskedjan bakom en felhändelse och identifiera de barriärer
som inte fungerat (eller inte funnits) och som därför behöver förbättras för att kunna uppnå en
mera bestående patientsäkerhetsnivå i verksamheten. Inriktningen är att identifiera och
åtgärda systemfel snarare än individfel som grund för arbetet med att förbättra
patientsäkerheten (11).
Det var nästan hälften (46 %) av de studerande företagssköterskorna som upplevt att de ibland
hamnat i jobbiga situationer i samband med vaccinationer t.ex. att förväntas vaccinera trots
suboptimala omständigheter t.ex. att annan personal bokat in vaccinering eller att läkaren inte
var på plats. Det är möjligt att striktare rutiner i kvalitetssystemet som de flesta hade på sin
arbetsplats hade gjort situationen mera tillfredsställande för de studerande
företagssköterskorna.
Studien visar att vaccinationsverksamheten ställer krav på att företagssköterskorna är
uppdaterade i det allmänna vaccinationsprogrammet, samt även riktade vaccinationsprogram.
Anledningen är att man ställs inför frågan att eventuellt fylla på grundvaccinering hos de lite
äldre kundanställda där skyddet är otillräckligt i förhållande till de nuvarande
arbetsuppgifterna som den anställde har.
Företagssköterskan behöver också lätt kunna uppdatera sig fortlöpande i reseprofylax då våra
kundanställda reser till många av världens länder, både som säljare eller som fabriksarbetare.
Det ställer krav på att företagshälsovården skall kunna svara på vilka vaccinationer som är
lämpliga, samt lägga upp ett lämpligt vaccinationsprogram. Det tar tid att kontrollera vad som
är lämpligt för var och en, inte minst vad den anställde har för hälsotillstånd och tidigare
13