Kan vi lita på trafikprognoser?

Förord
För närvarande pågår en rad projekt som syftar till att visa hur transportsektorn kan miljöanpassas.
Olika slag av åtgärder har identifierats och deras möjligheter att bidra till att minska
miljöbelastning har studerats i många sammanhang. I dessa analyser spelar trafikprognosmodeller
en viktig roll. De mer eller mindre detaljerade prognoser som kan tas fram med
modellernas hjälp utgör i sig en viktig utgångspunkt för att belysa transportsektorns miljökonsekvenser.
Men viktigare är ändå de möjligheter som modellerna erbjuder när det gäller att
simulera olika effekter av möjliga åtgärder eller förändringar i själva transportsystemet eller i
dess omgivning. Det kan gälla konsekvenser av alternativa scenarier för ekonomisk utveckling,
markanvändning, värderingsförändringar i samhället, förändringar av transportsystemen i
form av ny teknik eller investeringar i transportnäten, samt - och kanske viktigast - effekter av
olika tänkbara styrmedel.
Mot denna bakgrund blir det viktigt att diskutera i vilken utsträckning idag tillgängliga
trafikprognosmodeller förmår att beskriva relevanta effekter av olika åtgärder och förändringar
som kan vara av betydelse för arbetet med att miljöanpassa våra transportsystem. Hur är
befintliga modeller upplagda? Hur tillämpas de? På vilken empirisk grund vilar modellerna?
Hur säkra är de modellsamband och antaganden som byggts in i modellerna? Hur säkra är de
resultat som modellerna genererar? Finns det från miljösynpunkt några viktiga effekter som
befintliga prognosmodeller inte förmår att behandla? Hur skulle modellerna behöva utvecklas
för att kunna ge ett bättre beslutsunderlag när det gäller miljöanpassning av transportsektorn?
Institutionen för infrastruktur och samhällsplanering vid KTH har på uppdrag av Naturvårdsverket
genomfört en kritisk granskning av några befintliga trafikprognosmodeller för att
belysa dessa frågor. Uppdraget har utförts av civilingenjörerna Muriel Beser, Jonas Eliasson,
Anders Karlström och Stina Rosenlind, som alla är doktorander med inriktning mot transportmodellering.
Projektledare har varit tf professor Lars-Göran Mattsson.
Dokumentationen kring de modellsystem som behandlas i denna rapport är bristfällig. För att
komplettera informationen har det därför varit mycket värdefullt att vi fått möjlighet att
intervjua olika personer som haft en nyckelroll när det gäller utveckling och användning av
utvalda modellsystem. Vi vill härmed framföra vårt tack för att de så välvilligt har ställt upp.
Stockholm i mars 1996
Författarna
2