Kollektivtrafik i starka korridorer

More documents

Recommendations

Info

linjen” i Stockholms tunnelbana. I detta projekt är ”gröna linjen” det som SL brukade kalla ”bana 1” och som trafikeras av tre linjer; 17, 18 och 19. Rutt: Betyder ungefär samma sak som linjevariant. Två rutter på samma linje kan innebära att man trafikerar olika vägar på en del av linjen eller att den ena rutten går längre ut än den andra. För spårtrafik innebär rutt eller linjevariant t.ex. extratåg med linjevarianten 18X. Denna går ofta en kortare sträcka än ordinarie linje. Sträcka: En förbindelse mellan ett antal områden i en viss följd. Oftast menas en förbindelse mellan A och B – sträckan mellan A och B. Denna sträcka kan utföras med olika linjer som dessutom kan använda olika rutter. Stombusslinje är en busslinje som utgör en del av länets eller stadens stomnät, på samma sätt som tågtrafik och spårväg och spårväg ingår i stomnätet. Stomnätet är det mest grovmaskiga nätet som erbjuder trafik alla dagar och större delan av dygnet. Direktbusslinje är en kompletterande linje som i regel går direkt på en motorväg mellan två områden utan stopp på den mellanliggande sträckan. Därför kallas den ”direk”. 4.5 Hypoteser En allmänt hållen hypotes är att • det finns <strong>korridorer</strong> där parallell trafikering med tåg och buss är bättre än att bara använda endera trafikslaget. Detta kan delas upp i olika hypoteser: 1. Det ger lägre företagsekonomiska kostnader att köra buss parallellt med tåg än att enbart köra tågtrafik i korridoren. 2. Det ger lägre företagsekonomiska kostnader att köra buss parallellt med stombusstrafik (bastrafiken) än att enbart köra tågtrafik i korridoren. 3. Det ger högre resstandard (lägre tidsåtgång) för kollektivresenärerna om direktbussar körs delvis parallellt med tåg än att enbart köra tågtrafik i korridoren. 4. Det ger högre resstandard (lägre tidsåtgång) för kollektivresenärerna om direktbussar körs delvis parallellt med stombusstrafik (bastrafiken) än att enbart köra tågtrafik i korridoren. 5. Det ger bättre samhällsekonomiskt resultat om direktbussar körs delvis parallellt med tåg än att enbart köra tågtrafik i korridoren. 6. Det ger bättre samhällsekonomiskt resultat om direktbussar körs delvis parallellt med stombusstrafik (bastrafiken) än att enbart köra tågtrafik i korridoren. 7-12. Hypoteserna 1-6 gäller endast om man delar upp trafiken i hög- och lågtrafik. Hypoteserna 1-6 handlar om att det kan vara bättre att dela upp utbudet i bastrafik med tåg eller buss som kompletteras med delvis parallell busstrafik. Hypoteserna 7-12 innehåller samma formuleringar som 1-6 men tar in de fördelar som kan fås av att inte köra parallellt när det inte behövs av kapacitetsskäl, dvs. som förstärkningstrafik för pendlingsresor under rusningstrafik. 17
I denna förstudie har huvudsakligen hypoteserna 5 och 6 undersökts. Dessutom diskuteras hypoteserna 1-4 i kapitel 7. De viktiga hypoteserna 7-12 har inte kunnat undersökas inom ramen för förstudien. 5.6 Litteraturstudie En litteraturstudie har utförts av en kinesisk student. Denna saknar tyvärr rerenslista och har ej kunnat bearbetas. Detta bör göras i eventuell huvudstudie. Studien presenteras i befintligt skick i appendix. 18
Page 1 and 2: Kollektivtrafik i starka korridorer
Page 4: FÖRORD Forskning kan hjälpa till
Page 8 and 9: 1 Sammanfattning Att köra parallel
Page 10 and 11: Summary Running parallel operations
Page 12: 2 Bakgrund Traditionellt anses att
Page 16 and 17: 4 Metodik 4.1 Kostnadsstruktur för
Page 20 and 21: 5 Trafik i starka korridorer 5.1 Ol
Page 22 and 23: SL har märkt att resandet med dire
Page 24 and 25: Man ser att buss och tåg tar ungef
Page 26: Frågan är om korridorer med så l
Page 29 and 30: 6.2 Förutsättningar I detta avsni
Page 31 and 32: 6.2.5 Några begrepp och parameterv
Page 33 and 34: För att utvärdera de olika utredn
Page 35 and 36: Område  Avstånd  Åktid  V
Page 37 and 38: Vi noterar att kostnaderna beräkna
Page 39 and 40: 6.3 Resultat för UA2 - Tågen ers
Page 41 and 42: Antal Direkt- Gång- 1 2 3 >3 resor
Page 43 and 44: 6.3.4 Intäkter och kostnader Nedan
Page 45 and 46: 6.3.6 Samhällsekonomisk sammanstä
Page 48 and 49: 7 Diskussion och slutsatser I bakgr
Page 50 and 51: Kostnaden för de olika alternative
Page 52 and 53: Referenser Andersson, PG., Gibrand,
Page 54 and 55: infrastructure for bus (an exclusiv
Page 56 and 57: created by uncertain demand is shif

Kollektivtrafik i starka korridorer

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?