satsa rättad.indd - Sveriges Redareförening

Satsa på
SJÖFART

FOTO: JOACHIM SJÖSTRÖM
Med världen som arbetsplats
Detta är några exempel på de
stora handelsvägarna för det
gods som sjötransporteras över
världen. Överst citrusfrukt, sedan
järnmalm, därefter kött och längst
ned råolja.
GRAFIK: SSTF:S ARKIV
Oavsett om du är intresserad av att
börja arbeta till sjöss eller iland
inom sjöfarten eller bara är allmänt
intresserad av sjöfart, så hoppas vi
att du i denna broschyr får svar på en
del av dina frågor. Vill du sedan ha
ytterligare information står vi på Sveriges
Redareförening gärna till tjänst.
Via havet förbinds länder och
människor och nästan all import och
export av varor i världen sker med
fartyg. Den sjöburna handeln över
världshaven uppgår till över fem
miljarder ton årligen, det vill säga
700–800 kilo per invånare på jorden.
Dessutom tillkommer de mellan
2,5 och 3 miljarder ton som årligen
transporteras längs kuster och i kanaler
och floder. Dessa enorma mängder
gods transporteras av över 45.000
lastfartyg i världshandelsflottan som
totalt omfattar närmare 86.000 fartyg.
Över haven transporteras mest olja,
kol, malm och spannmål. Mellan
kontinenter och länder finns också
ett finmaskigt nät av fartygslinjer
där containerfartyg, ro-ro-fartyg och
lastfärjor fraktar varor på tidtabell. Varje
år går hundratals miljoner människor
ombord på färjor och kryssningsfartyg,
antingen för att komma till ett bestämt
mål eller för att helt enkelt fira semester.
Ombord i världshandelsflottans fartyg
arbetar 1–1,2 miljoner män och kvinnor
från världens alla hörn. I en del fartyg
arbetar människor från ett och samma
land, i en del finns det två eller tre
nationali teter och i andra kan det vara
nästan lika många nationaliteter som det
är besättningsmän ombord.
För arbete till sjöss krävs att du har
en behörig het som visar att du har
utbildning, praktik och god hälsa.
Kraven ställs internationellt av FN:s
sjöfartsorganisation IMO, International
Maritime Organization. Med en svensk
behörighet kan du få arbete också i
många utländska fartyg.
Sjöfarten består egentligen av flera
näringar som i olika omfattning är
beroende av kärnan: rederi-, hamnoch
varvsverksamhet. Ett fartyg byggs,
drivs, försäkras, finansieras, köps och
säljs på en internationell marknad där
förut sättningarna i de flesta fall är lika,
oberoende av vilken flagga fartyget för
tillfället seglar under.
Detta innebär att arbetsuppgifterna
för de flesta inom sjöfarten – iland
och till sjöss – är desamma oavsett om
man arbetar i Göteborg, Oslo, Riga,
New York, Singapore, Hongkong eller
någon annanstans i världen. Att arbeta
med sjöfart öppnar en internationell
arbetsmarknad.
I sjöfarten finns arbetsuppgifter för
människor med de mest skiftande
2

FOTO: KNUT REVNE
intressen och förutsättningar. Här behövs
tekniker, ekonomer, jurister, humanister,
beteendevetare och många andra. Med
tanke på sjöfartens internationella karaktär
är goda språkkunskaper alltid meriterande
och ofta nödvändiga.
Kärnan i den verksamhet som vi kallar
för sjöfart utgörs av dem som driver
fartygen till sjöss – befäl och manskap.
Om du väljer att gå till sjöss, och att
utbilda dig till ett sjöyrke, så är ditt beslut
mer än bara ett yrkesval. Det är också att
välja livsstil för åtminstone en del av ditt
yrkesverksamma liv.
Att vara sjöman är att arbeta under
ständigt resande. Vädrets makter har
lika stor inverkan på din arbetsmiljö som
statsmakter och myndig heter. Du arbetar
i ett team som tillsammans måste lösa
alla de problem och situationer som kan
uppkomma under en sjöresa, utan att
ni kan förvänta er särskilt mycket hjälp
utifrån. Att jobba till sjöss är att agera, ta
initiativ och att fatta beslut. Du jobbar
lika ofta med avancerad teknik som med
naturkrafterna.
Sjöfarten är en spännande näring och
en av de mest internationella du kan
arbeta inom.
Du skall också veta att har du väl börjat
till sjöss så är det svårt att släppa sjöfarten.
Många som har gått till sjöss i unga år
lämnar aldrig branschen. En del går iland
efter ett antal år men fortsätter att arbeta
inom sjöfartsföretag och organisationer.
Detta är både naturligt och nödvändigt.
Det finns jobb i land som förutsätter
sjöerfarenhet och det finns andra
I sjöfarten finns arbetsuppgifter för
människor med de mest skiftande
intressen och förutsättningar.
”Världen består till tre fjärdedelar
av vatten. Resten är bara till att
förtöja vid.”
där de unika erfarenheter du får till
sjöss tillsammans med den speciella
kompetens du har är rejäla meriter. Även
utanför sjöfarten är sjöerfarenhet många
gånger meriterande, särskilt för maskintekniker
och sjöingenjörer.
Att jobba till sjöss innebär att du
är hemifrån under arbetsperioderna.
Samtidigt innebär det att du är hemma
lika länge som du arbetar. Har du
ett avlösningssystem med en månad
ombord, så är du hemma en månad. En
sjöman reser alltså inte till jobbet särskilt
ofta och kan därför i princip bo precis var
som helst. Som sjöman förfogar du helt
och hållet över din egen tid – med full
lön – under sex månader per år.
Sjöfarten har funnits länge, åtminstone
sedan den förste bonden kom på att
han kunde ro även grannens grödor och
utrustning över sjön mot betalning. Även
om det är en bransch med gamla anor
så är det samtidigt en bransch med en
mycket stor potential inför framtiden,
inte minst av miljöskäl.
Med denna broschyr vill vi ge dig litet
mer information om det som vi tycker är
Sveriges mest spännande, internationella
och samtidigt naturnära näring: sjö fart.
På Sveriges Redareförenings hemsida
www.sweship.se finner du mer
information och länkar till bland annat
skolor, sjöfarts företag, organisationer och
myndigheter.
Innehåll
Med världen som
arbetsplats . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
Livet till sjöss . . . . . . . . . . . . . . 4
Vem gör vad ombord? . . . . 6
Sjöfartsyrken iland
– hamnar, varv
och andra ställen . . . . . . . . . . 8
Nyföretagandet är
sjöfartens ryggrad . . . . . . . . . . 9
Ett miljöanpassat
transportslag . . . . . . . . . . . . . . 10
Sjöfarten – vår länk
till världshandeln. . . . . . . . . . 11
Testa dig själv: Passar
du som sjöman? . . . . . . . . . . 12
Läsa på sjöbefäls skola . . . 14
Sjömansskolor för
matroser och motormän . 16
Andra utbildningar
för sjöfarten. . . . . . . . . . . . . . . . 17
Fakta om olika fartyg. . . . . 18
Utgiven av
Sjöfartens Utbildnings
Institut
Box 12037
402 41 Göteborg
Besöksadress
Banehagsgatan 15
Telefon 031-85 02 00
Fax 031-24 58 56
E-post info@sjofart.org
Fler broschyrer kan
beställas på www.sjofart.
org. Där finns också mer
information om sjöfart och
länkar ut i världen.
Mer information om sjöfart i allmänhet finns på internet
Sveriges Redareförening: www.sweship.se
Svensk Sjöfarts Tidning: www.shipgaz.com
Sjöfartens Utbildnings Institut: www.sjofart.org
Shipping Facts: www.marisec.org/shippingfacts/home
Grafisk form:
Anna C. Lundberg
Produktion:
Breakwater Publishing AB
Tryck:
Prinfo Linderoths, Göteborg 2007
Sjätte upplagan
3

Livet
till sjöss
Livet till sjöss kan te sig väldigt
olika beroende på vilken typ av
fartyg man arbetar på. Törnarna
varierar mellan en och två
veckor på färjor till upp emot tre
månader för jordenruntgående
fartyg. Den som arbetar på en
kust tanker i Öster- och Nordsjön
kan vintertid vakna upp på en
nedisad båt i Sundsvall medan
den som arbetar på de största
lastfartygen kan befinna sig i
Asiens fuktiga hetta.
Utbudet av fritidsaktiviteter
ombord varierar med fartygens
storlek. Vissa har stora träningshallar
där man kan spela
både badminton, fotboll och
basket. Andra har gym och pool
medan de minsta båtarna ofta
helt saknar träningsutrustning.
Många fartyg har dagrum med
tv och video och e-post blir allt
vanligare. Alla besättningsmedlemmar
har egen hytt med
dusch och toalett.
Klockan är strax efter fyra på
morgonen. Vinden är nästan stilla
och klarar knappt av att krusa vattenytan.
På bryggan har tredjestyrman och hennes
matros just blivit avlösta och det doftar
välkomnande av nybryggt kaffe. Ur högtalarna
strömmar skön musik och genom
ventilerna, där man igår inte såg annat än
grönblå böljor och lekande delfiner, tornar
nu New Yorks imponerande siluett upp
sig i den gryende morgon solen.
Befälhavaren står och småpratar
med sjölotsen. Styrman håller blicken
uppmärksamt fäst på mötande fartyg.
Stämningen är avslappnad men under
den lugna ytan döljer sig en stigande
nervositet. Koncentration och ett väl
fungerande samarbete är av största vikt
när ett 300 meter långt fartyg ska angöra
kusten. Befälhavaren lyfter kikaren och
spanar mot den svarta bogserbåt som
snabbt närmar sig om babord. När den är
nästan ända framme ger han sin order:
– Du kan gå ner nu.
Styrman nickar och ger sig iväg med
en matros hack i häl. Strax därefter
är de på plats vid lotsporten för att
FOTO: PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM
Koncentration och ett väl
fungerande samarbete är av största
vikt när ett 300 meter långt fartyg
ska angöra kusten.
ta emot. Hamnlotsen kliver ombord
och den svarta bogserbåten ligger
kvar vid fartygssidan för att underlätta
manövreringen av fartyget vid ankomst.
Idag infaller ankomst i samband med
frukost och det är ovanligt lugnt i den
annars ganska livliga mässen. Matroser,
motormän och reparatörer som går
dagmän och inte behöver delta vid
ankomst, förser sig av den nygräddade
omeletten, prinskorvarna och det varma
brödet som mässman dukat fram.
Tredje styrman, som nu hunnit sova
några timmar, slänger nyvaket i sig
lite fil och flingor. Så drar hon på sig
arbets overallen och skyndar ut till sin
ankomstposition på poopen.
Strax därefter reser sig andremaskinisten
från befälsbordet, ställer
sin urdruckna kaffekopp i byssans diskmaskin
och tar hissen ner till maskin.
Också han drar på sig en overall, sätter
öronpropparna på plats och öppnar
dörren till det ljust grönmålade maskinrummet.
Här är varmt och bullrigt. Det
doftar starkt av olja och smörjmedel.
Men förutom uttjänta packningar,
som lagats provisoriskt för att undvika
dropp, är det rent och snyggt. Längre
in, i andra änden av det rymliga
maskinrummet, ligger kontrollrummet
behagligt svalt och tyst. Vid panelen
sitter chiefen tillsammans med en
sjöingenjörselev och övervakar att allt
går som det ska. En extra hjälpmotor
har satts igång, bogpropellrarna snurrar
och eftersom utsläpp av länsvatten
i hamn är strängt förbjudet har
länsningen ställts om.
Plötsligt tjuter ett ljudligt larm.
Chiefen slänger en snabb blick på
monitorn framför sig och vänder sig
mot eleven:
– Det är lugnt. Vid ankomst blir det
alltid väldigt ojämna manövrer och då
går avgastemperaturlarmet rätt ofta.
Men det är inget att oroa sig för.
Ute på däck är det kvalmigt och den
fuktiga hettan får kläderna att klibba mot
kroppen.
Solen har nu hunnit en bra bit upp på
himlavalvet och gör tappra försök att lysa
4

upp staden genom den tunga smogen.
Under vinterhalvåret hindrar vädret
underhållsarbete utomhus så nu gäller
det att passa på. Matroser står i shorts
och bara överkroppar. De knackar rost,
slipar och målar. Slipmaskinerna skakar
och alla är försedda med hörselskydd för
att utestänga det ihärdiga oväsendet. Det
är ett tungt jobb men idag blir arbetsdagen
kort eftersom flera fått ledigt för
att åka in till stan.
Uppe på bryggan har tempot skruvats
upp ytterligare. Vid styrpulpeten på
styrbords bryggvinge står kapten och
lots sida vid sida. Kapten sträcker ut
huvudet genom den öppna ventilen för
att bedöma avståndet till kaj. Via radion
pratar han ideligen med styrmännen som
placerat sig vid fartygets körstationer
för trosspel i för och akter. Avgång och
ankomst är de mest kritiska punkterna
under resan och konversationen är
stressad och upphetsad. Men idag är
Mitt i hjärtat av New York, bara ett
stenkast från Empire State Building
och Rockefeller Center.
vädret lugnt. Allt löper problemfritt
och efter en intensiv halvtimme ligger
fartyget till rätta, säkert förtöjt vid kaj.
Så ger sig styrman och en matros av
ner till lastdäck där de ska övervaka
lastning och lossning. Alla moment
går enligt rutinerna. Rampen är redan
lagd och snart väller de amerikanska
stuveri arbetarna ombord för att köra
av bilar, båtar, virke och annat som
följt med över Atlanten. Det är bullrigt
och stressigt. Luften fylls av avgaser
och det gäller att hela tiden se upp
för alla de fordon som i ett rasande
tempo körs av fartyget. Samtidigt,
utanför däckskontoret, tar kapten
emot agenter och representanter för
tullmyndigheten. Nere i maskin stoppas
pumparna och den extra hjälp maskin
som varit igång vid ankomsten tystnar.
Gänget som ska in till stan samlas
nyduschade och ombytta i mässen.
Stämningen är upp slupen. Många har
inte varit iland sedan man lämnade
Sverige för knappt två veckor sedan och
nu ser man fram emot att få fast mark
under fötterna. Lagom till tiofikat dyker
en representant för Svenska Sjömanskyrkan
upp i mässen. Han hälsar glatt
och lägger en efterlängtad bunt med
svenska dags- och skvallertidningar på ett
bord:
– Har ni haft en bra resa? Jaså, det var
dåligt väder över Atlanten. Ja, det är väl
så det brukar vara.
Efter en stunds småprat lämnar han
fartyget tillsammans med gänget som
ska iland. De sätter sig till rätta i hans
stora van och så börjar den timslånga
färden in till Manhattan. Där ligger
Svenska Sjömanskyrkan, som finns
representerad över hela världen,
strategiskt placerad. Mitt i hjärtat av
New York, bara ett stenkast från Empire
State Building och Rockefeller Center.
Men långt ifrån alla ombord hinner
lämna fartyget under hamnuppehållet.
Styrmännen är fullt upptagna med
lossning och lastning och maskinisterna
har en mängd reparations- och
underhålls arbeten att utföra. Dessutom
ska huvudmaskin ses över eftersom
tiden vid kaj är enda tillfället den inte
är igång. Men flera av dem som är kvar
ombord passar ändå på att gå iland.
Under tiden på sjön är telefonerandet
begränsat till den hiskligt dyra
satellittelefonen som i regel bara
används i nödfall. Därför är hamnens
landtelefon eftertraktad. Men det finns
andra möjligheter ombord att kommunicera
med dem där hemma. Liksom på
många andra av dagens fartyg har e-
post installerats och det är en fri förmån
som utnyttjas flitigt.
Dagen går snabbt och det närmar
sig middag. Ruljansen ombord är
fortfarande igång och när landgänget
återvänder till fartyget serverar kocken
tandorikyckling med ris. Trötta slår
man sig ner vid middags borden. Under
sjöresorna drar man ofta ihop ett gäng
om kvällarna och spelar innebandy eller
fotboll i träningshallen. Men idag nöjer
man sig med bastu och ett dopp i poolen.
I dagrummet försöker man enas kring
någon av de många video filmerna att
titta på. Genom avtal med Handelsflottans
Kultur- och Fritidsråd finns
alltid de senaste filmerna ombord. Några
sitter i baren, dricker en öl och spelar
kort. Chiefen har dragit sig tillbaka till
hytten och förbereder den brand övning
som han ska leda om några dagar.
Ute på däck skvallrar den varma
kvällen om ännu en het arbetsdag och vid
lunchtid i morgon fortsätter resan mot
nästa hamn.
Sedan några år tillbaka har
befälen i maskin nya titlar.
Numera tituleras maskinchefen
teknisk chef medan
maskinisten har blivit fartygsingenjör.
FOTO: PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM FOTO:PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM
5

Vem gör vad ombord?
Jonas Tunstad, kapten:
– Jag har yttersta ansvaret
ombord. Det innebär att
jag måste fatta många svåra
beslut som att avgöra om
man ska gå in i en hamn i
dåligt väder eller hur man
ska lösa olika personalproblem.
Men att vara
kapten är på många sätt ett
lagarbete och jag diskuterar
alltid med styr männen innan
jag fattar ett beslut. En stor
del av min arbetstid går åt
till pappersarbete med löner,
beställningar och annat.
Anders Johnsson, andrestyrman:
– Mitt jobb är fritt och
varierande. När vi ligger till
kaj är jag med vid lastning
och lossning. Ute till sjöss
är jag på bryggan och
navigerar. Jag ansvarar också
för sjukvården och nautiska
publikationer och sjökort på
bryggan. Visst är det tufft
ibland och det blir en massa
spring på däck när vi lastar.
Men tråkigt är det aldrig.
Mattias Lundberg, matros:
– På nätterna håller jag
utkik på bryggan och när
vi ligger till kaj jobbar jag
med lastning och lossning.
Sommartid blir det mycket
underhållsarbete ute på
däck med rostknackning
och målning. Jag har arbetat
på sjön i sex år och hunnit
med att pröva olika typer
av sjöfart. Just nu jobbar jag
fyra veckor och är ledig fyra.
Det är precis lagom.
FOTO: MAGNUS GOTANDER / BILDUPPDRAGET AB
En fartygsbesättnings främsta uppgift
är att se till att fartyget förs från
en hamn till en annan på ett sätt som
är säkert för de ombordvarande, lasten,
miljön och omgivningen.
Antalet människor som arbetar
ombord beror på fartygets storlek och
verksamhet. Ett mindre lastfartyg kan
ha en besättning på fem–tio personer,
en stor passagerarfärja kan ha 150
personer i besättningen och på de
största kryssnings fartygen finns det
över tusen anställda.
Befälhavaren är högste chefen
Högste chef ombord i alla fartyg
är befälhavaren, som vanligen har
sjökaptens utbildning. Befälhavaren
ansvarar inför rederi, lastägare och
myndig heter för besättningen,
eventuella passagerare, fartyget och
lasten. Arbetet kan till stor del jämföras
med att vara VD för ett dotterföretag.
På i princip alla fartyg finns
personal i tre avdelningar: däck,
maskin och intendentur.
Förutom att leda det dagliga arbetet
med att föra fartyget från en hamn till en
annan ingår också många företags ledande
uppgifter. Befälhavaren har en viktig
ledarroll som chef för teamet ombord
och han/hon har också ett affärs ansvar,
inte minst i samband med hanteringen
av lasten.
På i princip alla fartyg finns personal
i tre avdelningar: däck, maskin och
intendentur.
Folket på däck
Inom däcksavdelningen arbetar styrmän
och matroser. Avdelningen ansvarar för
fartygets navigering, lasthantering och
underhållet på däck. Chef är överstyrman,
som också är befälhavarens
ställföreträdande. Utöver överstyrman
finns det normalt ytterligare en eller
två styrmän ombord som går vakt
på bryggan till sjöss och i hamn vid
lastning/lossning. Styrmännen har
styrmans- eller sjökaptens utbildning.
Någon av styrmännen har också ansvar
för sjukvården ombord.
Marie Lindberg, mässman:
– Jag hjälper kocken i
köket och gör sallader
och kallskuret. Dessutom
Sjöfart har av tradition varit en mansdominerad verksamhet. Till sjöss har kvinnor
huvudsakligen arbetat inom intendenturen. Detta håller på att ändras och alltfler tjejer söker
en framtid till sjöss också i maskin och på däck.
6

FOTO: KONGSBERG MARITIME
ser jag till att killarna
får kaffe och kakor. Men
det blir mycket städning
också. Jag håller snyggt och
fint i mässen och städar
befälshytterna. Man pysslar
och grejar och försöker se
till att alla mår bra. Jag är
lite av en mamma ombord.
Som styrman går du oftast vakt, både till sjöss och i hamn. Till sjöss är huvuduppgiften att
övervaka fartygets säkra framförande. I hamn gäller det framförallt att ha koll på lastning och
lossning. På ett ro-ro-fartyg skall lasten placeras rätt och vara ordentligt säkrad till däcket.
Befälen inom däcksavdelningen
kallas också nautiker. Matroserna, som
vanligtvis har gått gymnasieskolans
energiprogram, arbetar med fartygets
underhåll och bistår styrmännen vid
vaktgång till sjöss och i hamn.
Maskin och teknik
Maskinavdelningens arbete leds av
fartygets tekniske chef som oftast har
sjöingenjörsexamen. Han eller hon är
ansvarig för maskineriets och all teknisk
kringutrustnings ekonomiska och säkra
drift samt dess underhåll och vård. I
svenska fartyg är den tekniske chefen
också fartygets brandchef och ingår i
fartygets ledningsgrupp. Det innebär att
den tekniske chefens arbete innehåller
många kvalificerade praktiska uppgifter
och flera företagsledande uppgifter.
Ombord finns normalt också en eller
ibland två fartygsingenjörer. I deras
arbetsuppgifter ingår övervakning
och underhåll av huvud maskineri och
hjälpmaskineri med dieselgeneratorer,
kylmaskineri, separatorer, pumpar,
styrmaskin, belysning, däcksmaskineri
och elsystem etc. Motormän, som precis
som matroserna vanligtvis har gått
gymnasiets energi program, arbetar med
maskinernas skötsel och passning samt
utför underhålls- och rengöringsarbeten.
På lastfartyg, till skillnad från passagerarfartyg,
går man normalt inte vakt i
maskinavdelningen. Däremot har en av
maskinbefälen jour under den tid som
maskinrummet inte är bemannat.
Intendenturavdelningen
Intendenturavdelningen är den minsta på
ett lastfartyg. Här arbetar fartygskocken/
kockstuerten som svarar för matlagning,
proviantering och förråd, planlägger
kosthållet och arbetet i byssan (köket).
På större lastfartyg kan det finnas en
mässman som arbetar med dukning,
disk och städning. På passagerarfartyg
och färjor finns det självfallet betydligt
fler i denna avdelning. Chefen för
hotelldelen, restaurangerna och butikerna
kallas för intendent. I organisationen
arbetar t.ex. restaurangchefer, bartenders,
båtvärdinnor, butikspersonal och
servitörer/servitriser samt ett stort antal
kockar, kallskänkor, mässmän och
ekonomibiträden m.fl.
Andra befattningar
På specialfartyg och kryssningsfartyg
finns ett flertal andra befattningar i
besättningarna. Inom däcksavdelningen
på ett kryssningsfartyg finns det en ”staff
captain” och särskilda befäl med ansvar
för t.ex. säkerheten ombord. I maskinavdelningen
finns det särskilda befäl som
ansvarar för el, ventilation, kylutrustning
etc. På en del fartyg kan det också finnas
en arbetsledare på däck som kallas
båtsman, och på andra kan det finnas en
särskild timmerman eller en pumpman.
Bengt Andersson, teknisk chef:
– Den tekniska driften
med automatik, el och
framdrivning är mina
ansvarsområden. Dessutom
är jag brandchef. Det
innebär att jag ser till att
brand utrustningen är okej
och jag leder de brandövningar
som hålls en gång
i månaden. Då simulerar jag
en brand med rökutveckling
och lägger ut en docka som
ska räddas för att få det så
realistiskt som möjligt.
Pierre Nordin, andre fartygsingenjör:
– Min pappa var chief och
jag var bara tre år första
gången jag var ute på
sjön. Jag sköter drift och
underhåll och ser till att
maskinerna är startklara
inför avgång. Det är alltid
mycket att göra. Bra
sammanhållning ombord
är jätteviktigt och mår
någon dåligt försöker
man hjälpa till. Sjömän
är generellt väldigt bra
lyssnare.
Niklas Franzén, motorman:
– Jag arbetar med det mesta
som har med underhåll
och reparationer av maskin
att göra, filterrengöringar,
reparation av bränslepumpar
och ventiler. Som motorman
borrar, svetsar och
svarvar man vanligtvis
också, men på den här
båten finns en reparatör
som sköter sådant. Visst
längtar jag hem ibland men
jag skulle aldrig vilja sluta
arbeta till sjöss.
7

Visste du att …
… på Tjörn med cirka 15.000
invånare finns femton företag
som äger, kontrollerar eller
på annat sätt är engagerade i
över 200 oceangående fartyg?
Dessutom finns två varv
och en av Sveriges största
container hamnar på ön.
… sjöfarten genererar ett
handels överskott till Sverige
på över elva miljarder
kronor?
… en vanlig dag kan vart
fjärde tankfartyg som transporterar
kemikalier och
oljeprodukter i nord europeiska
farvatten vara registrerat
på Donsö i Göteborgs södra
skärgård?
Sjöfartsyrken iland
– hamnar, varv
och andra ställen
Enligt europeiska undersökningar
skapar varje arbetstillfälle till sjöss
sex arbets tillfällen i land.
På rederikontoren arbetar man med
planering, drift och underhåll, administration
och kommersiell operation
av fartygen. På mindre rederier är det
oftast så att ett par personer sköter
hela driften, medan det på större
finns specialister för varje uppgift.
På färjerederikontoren finns det
också många anställda som arbetar
med bokningar, restaurang- och
butiksverksamhet och marknadsföring.
Hamnar fungerar som ett slags
gränssnitt mellan olika transportslag.
Här finns stuveriet som lastar och lossar
fartyg, lastbilar och järnvägsvagnar.
En del last magasineras. Annan last
lossas från större fartyg för att lastas i
mindre fartyg för vidare transport eller
tvärtom. Även om svenska hamnar
nästan uteslutande är i kommunal
ägo så arbetar man i en konkurrensutsatt
marknad. I hamnen finns många
yrken där stuveri arbetare, kran- och
truckförare samt stuveriförmän arbetar
med lastning och lossning. Andra
arbetar med teknik, administration,
personal- och marknads uppgifter.
Idag byggs få – och då framförallt
mindre – fartyg i Sverige. De större
varv som finns är framförallt inriktade
på ombyggnad och reparation av fartyg.
Däremot finns det en omfattande svensk
underleverantörsindustri som konstruerar
fartyg och fartygsutrustning. Här krävs
också specialkunskaper. Bland annat
finns det särskilda utbildningsvägar för
Det finns många yrken och arbets tillfällen inom sjöfarten.
En del förutsätter att man har tidigare sjöerfarenhet.
8

civilingenjörer som vill specialisera sig på
utveckling av fartyg. Inom denna industri
arbetar också många sjöbefäl som har
gått iland.
Mäklare är en annan viktig yrkeskår
inom sjöfarten. Det finns mäklare
verksamma inom olika områden. Vissa
arbetar med förmedling av fartyg och
fungerar då som mellanhand mellan
redare och varv eller mellan redare på
andrahandsmarknaden. Andra arbetar
med att förmedla laster mellan lastägare
och redare. En del har till uppgift att
förmedla köp av bunkerolja.
Ett rederi, vars fartyg anlöper en hamn
där man inte har egen personal, har ofta
utsett en mäklare till sin representant på
plats. Denne mäklare som då kallas agent
har också till uppgift att ta hand om nödvändiga
kontakter med hamn och lokala
myndigheter, assistera besättningen med
läkarbesök och hem resor och mycket
annat.
Linje agenter har också till uppgift
att sälja och boka lastutrymme i ett
linjerederis fartyg. På mäklerierna arbetar
människor både med och utan sjöerfarenhet.
De myndigheter som framför allt arbetar
med sjöfart är Sjöfartsverket, Kustbevakningen
och Tullen. Sjöfartsverket
ansvarar för infrastrukturen till sjöss, det
vill säga allt från utprickning av farleder
till övervakning av sjötrafiken, lotsning,
isbrytning och sjöräddning. I verket
arbetar många nautiker som lotsar. Här
finns också specialister inom många andra
områden.
På Sjöfartsinspektionen kontrollerar
inspektörer att svenska fartyg uppfyller
alla säkerhetskrav. Man kontrollerar också
FOTO: LEIF HANSSON
I Sverige finns ett femtiotal hamnar varav Göteborgs hamn är den största. Det är
också Nordens största hamn. Göteborg har direktanlöp av stora linjefartyg i transocean
trafik. Från andra hamnar skeppas last med mindre fartyg hit och omlastas
till de större fartygen för vidare transport ut i världen.
De svenska hamnarna hanterar gods från hela världen. De fungerar också
som ena fästet på en bro som förbinder Sverige med Europa. Dagligen anlöps
Göteborgs hamn av svenska och utländska fartyg som går i trafik mellan Sverige
och Danmark, Storbritannien, Tyskland och Belgien. Bilden visar en av de nya
terminalerna, Paper Terminal. Denna är en viktig kugge i skogs bolaget Stora
Ensos transportsystem från pappersbruken till kunderna i Europa. Papperet lastas
i stora specialbyggda containers som med järnväg transporteras till Göteborg. Här
lastas de ombord i ro-ro-fartyg och skeppas vidare till Zeebrügge i Belgien.
att sjöutbildningarna i Sverige håller
den standard som krävs och utfärdar
yrkesbehörigheter. Här arbetar nautiker,
sjöingenjörer, andra ingenjörer och jurister.
Sedan finns det många fler yrken och
arbetsplatser som i varierande grad är
delaktiga i sjöfarten. En stor del av dessa
hittar du i sammanställningen på s. 13.
Nyföretagandet är
sjöfartens ryggrad
Sjöfart har alltid varit en tillflykt
för entreprenörer. Utveckling och
förnyelse har hela tiden letts av
kreativa människor som med idéer,
kunskap och uppfinningar startat
nya företag och verksamheter.
Nyföretagandet inom sjöfarten
sker på olika sätt, och i många fall
är det sjöfarare som är kärnan i
utvecklingen. Nya rederier skapas
ofta genom att några sjöbefäl slår
sig samman och tillsammans köper,
driver och bemannar ett fartyg.
Med egen erfarenhet i bagaget och
efter många timmars funderingar
under vakter till sjöss kan ett sjöbefäl
gå iland och starta egen verksamhet
med nya eller utvecklade produkter.
Många mäklerier har också startats
av sjöbefäl eller landanställda som vill
utveckla sig själva och en affärsidé.
Även etablerade företag skapar
nyföretagande inom sjöfarten. Detta
sker antingen genom avknoppning
av verksamheter eller att man börjar
arbeta inom nya områden.
Har du egna funderingar och
ambitioner inom sjöfarten så tag
gärna kontakt med oss på Sveriges
Redareförening. Vi kan hjälpa
till med tips om finansiering,
entreprenörskap, kontakter med
revisorer och mäklare, sakkunskap
inom utbildning och arbetsrätt etc.
9

FOTO: PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM
Visste du att …
… 220.000 svenskar i någon
utsträckning är beroende av
sjöfart i sitt yrke? 20.000
arbetar inom rederi, hamn
eller varvsindustri. Totalt
80.000 arbetar i verksamheter
som är direkt kopplade till
sjöfart och ytterligare 140.000
arbetar i näringar som
levererar varor och tjänster
till sjöfarten.
… om lasten på världens
största containerfartyg
ställs på rad så blir den
38 kilometer lång? Om
man kopplar dragbilar till
containrarna och kör ut dem
på vägen så bildar de en kö på
över sex mil.
Ett miljöanpassat
transportslag
Generellt är sjöfarten ett mycket
väl miljöanpassat trafikslag. Att
transportera människor och gods till sjöss
är energi effektivt.
Det krävs heller inga stora ingrepp i
miljön för att skapa förutsättningar för
sjötransport. Havet ligger där det ligger
och kan användas om och om igen utan
dyrbart underhåll efter slitage. Vattnet
lägger sig tillrätta bakom fartygets akter
och efter ett tag märks det inte att en
stor transport just har passerat.
Ju mer gods som fraktas till sjöss,
desto mindre buller och trängsel på
vägar och järnvägar iland.
Havet ligger där det ligger och kan
användas om och om igen utan
dyrbart underhåll efter slitage.
Havet är stort och olycksriskerna vid
transporter av farliga ämnen är mindre
till sjöss än vid transporter på land.
Miljödifferentierade avgifter
Att sjöfart är bra ur miljösynpunkt
innebär inte att det inte finns problem.
Fartyg släpper också ut föroreningar i
luften. Här pågår ett intensivt arbete
för att minska framför allt utsläpp av
svavel- och kväveoxider.
Sverige har som första land i världen
infört miljödifferentierade avgifter.
Principen är att fartyg som trafikerar
svenska hamnar och som minskar sina
utsläpp, t.ex. genom katalytisk avgasrening
och användning av oljor med
låg svavelhalt, skall få betala mindre i
avgift.
Tyvärr är dock skillnaderna ännu inte
tillräckligt stora för att motivera de
mest långtgående miljöförbättrande
åtgärderna i fartygen.
Avfall lämnas iland
I dag skall allt avfall lämnas i land. Så är
inte alltid fallet och en viktig orsak är
att många hamnar fortfarande inte har
anläggningar för att ta emot avfallet.
Sjöfart förknippas ibland med
oljeutsläpp till sjöss. Även om det finns
mindre seriösa aktörer som medvetet
släpper ut olja i vattnet, så ser bilden
av sjöfarten som nedsmutsare inte
riktigt ut som den man kan få när man
läser tidningar och ser på nyheterna
i TV. Faktum är att merparten av alla
olje utsläpp i havet kommer från andra
källor än sjöfarten.
Miljöarbetet pågår ständigt i sjöfartsnäringen
och i de enskilda rederierna.
Målet är att minimera miljöpåverkan
från alla fartygs operationer.
10

Sjöfarten – vår länk till världshandeln
Sjöfartsnäringen är en förutsättning
för den svenska utrikeshandeln. 95
procent av denna transporteras till och
från Sverige med fartyg. Hamnar finns
utmed hela Sveriges kust, runt Mälaren
och Vänern. Kring sjöfartsnäringen
finns också företag som helt eller delvis
påverkas av sjöfarten och som samverkar
med näringen. Detta kluster sysselsätter
ungefär 220.000 personer i Sverige idag.
Svensk rederinäring ligger bland de
främsta i världen vad gäller
miljö tänkande och säkerhet. För att
branschen ska kunna utvecklas och för
att kompetens och management inte
ska försvinna från landet är det
viktigt att de svenska rederiernas
huvudkontor även i framtiden
stannar i Sverige.
Lika viktigt är att sjöfarten kan
knyta duktiga och framtids inriktade
medarbetare till sig.
Sveriges stora
industriregioner
Svenska hamnar
Det finns ca 125 rederier i Sverige
De orter där flest rederier* har sina
huvud kontor är:
Göteborg. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
Stockholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
Donsö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Skärhamn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
*Rederier anslutna till SRF
NORGE
SVERIGE
ÖSTER-
SJÖN
FINLAND
= Vanliga destinationer för de svenska rederiernas fartyg
Så stor del av
gods transporterna
sker med fartyg
respektive
långtradare, tåg
och flyg.
EUROPA
95%
5%
Källa: Sveriges Redareförening
SGB/INFO
11

Test: Passar du
som sjöman?
Detta fråge formulär har
tagits fram av två kvinnliga
sjökaptener. Det är avsett för
dig som funderar på att söka till
sjömansskola eller sjöbefälsskola.
Visste du att …
… två av de viktigaste
arbets givarna/uppdragsgivarna
för svenskt sjöbefäl
för närvarande är en svensk
myndighet och ett malaysiskt
kryssningsrederi? Sjöfartsverket
sysselsätter omkring
650 sjöbefäl och omkring
200 sjöbefäl är anställda av
Star Cruises som bedriver
kryssnings sjöfart i Asien.
… varje anställd inom
sjöfarten bidrar med över
700.000 kronor per år till
Sveriges bruttonationalprodukt?
Det är mest av alla
branscher.
… längs den svenska kusten,
som med sina 2.700 kilometer
är Europas längsta,
finns cirka 1.000 fyrar, 450
större och 900 mindre fasta
sjömärken, 320 lysbojar,
3.700 prickar och mycket
annan utrustning som sköts
av Sjöfartsverket?
1. Söker du den här utbildningen i
första hand?
a. Ja, första
b. Nej, andra eller tredje
c. Nej, fjärde eller lägre
2. Tror du att du kommer att trivas med
avlösningssystemen till sjöss? Ofta
är det 1–1-system på svenska fartyg.
Exempelvis tre månader ombord och
tre månader hemma när man seglar i
utefart, sex veckor ombord, sex veckor
hemma i kustfart och en vecka ombord,
en vecka hemma på färjor.
a. Ja
b. Nej
3. Tror du att du kommer att sakna
familjen?
a. Inget eller lite
b. En del
c. Mycket
4. Tror du att du kommer att
sakna ditt sociala liv? (Till exempel
kompisar, idrottslag, föreningsliv och
kursverksamhet.)
a. Inget eller lite
b. En del
c. Mycket
5. Kan du tänka dig att arbeta
tillsammans med andra nationaliteter?
a. Ja
b. Tveksam
c. Nej
6. Kan du tänka dig att vara ensam eller
en av få svenskar ombord på ett fartyg?
a. Ja
b. Tveksam
c. Nej
7. Har du någon erfarenhet som
arbetsledare, idrottsledare eller något
liknande?
a. Ja, mycket
b. Ja, lite
c. Nej
8. Har du någon tidigare erfarenhet av
sjöliv?
a. Ja, på handelsfartyg
b. Ja, på segelskutor, fritidsbåtar
eller liknande
c. Nej
9. Hur arbetar du bäst?
a. Lika bra ensam som med andra
b. I lag med andra
c. Ensam
10. Trivs du med att periodvis arbeta
intensivt under oregelbundna
arbetstider? (Vilket bland annat medför
oregel bunden sömn.)
a. Ja
b. Nej
11. Har du problem med sjösjuka?
a. Nej
b. Ja, ibland
c. Ja, ofta
12. Har du svårt för arbete i begränsade
utrymmen?
a. Nej
b. Ja, ibland
c. Ja, ofta
13. Gillar du att meka, även med
smutsiga jobb?
a. Ja
b. Ibland
c. Nej
14. Om du har en flick- eller pojkvän,
sambo, maka eller make: Hur är dennes
inställning till dina planer på denna
utbildning?
a. Positiv
b. Negativ
15. Känner du någon som är till sjöss?
a. Ja
b. Nej
16. Gillar du problemlösning?
a. Ja
b. Nej
17. Tänker du logiskt vid
problemlösning?
a. Alltid eller ofta
b. Ibland
c. Sällan eller aldrig
12

18. Kan du ta snabba beslut?
a. Ja
b. Nej
19. Kan du ta order, även från en person
som är betydligt yngre än du?
a. Ja
b. Nej
20. Är du intresserad av el och
elektronik?
a. Ja
b. Delvis
c. Nej
21. Fartyg är en mansdominerad
arbetsplats. Kan du tänka dig att
endast eller till stor del ha manliga
arbetskollegor?
a. Ja
b. Tveksam
c. Nej
Ju fler a-svar du får, desto större är
sannolikheten att du kommer att trivas till
sjöss och passa in i en yrkesroll ombord.
Du som hellre arbetar iland har många
yrken att välja mellan, se nedan.
FOTO: CONNY WICKBERG
Den maritima miljön
– ett hav av möjligheter
Det finns många yrkeskategorier som
arbetar med sjöfart. Några exempel är
följande:
Till sjöss: Befälhavare, styrman,
matros, teknisk chef, fartygsingenjör,
elingenjör, motorman, intendent,
steward, kocksteward, kock.
I land: Rederitjänsteman,
inspektör, mäklare, agent, klarerare,
skeppsbyggnadsingenjör, sjörättsjurist,
banktjänsteman, försäkringstjänsteman,
hamntjänsteman, hamnarbetare,
stuveriförman, konsult, lärare, forskare,
logistiker, skeppningschef, miljöchef,
it-utvecklare.
Inom myndigheter: Tjänstemän inom
marin, kustbevakning och sjöfartsverket,
t.ex. lots och räddningsledare.
Visste du att …
… cirka 40 miljoner människor
reser med färja till eller
från Sverige varje år och att
ytterligare 30 miljoner åker
med passagerarfartyg inom
Sverige.
13

Studenter och
lärare på
Sjöbefälsskolan
Jenny Östh och Marie-Louise
Dahlberg, blivande
sjöingenjörer:
– Utbildningen är ganska
tuff och det är mycket att
läsa, särskilt under tentaperioderna.
Då längtar
man efter praktiken och
att få komma ut på sjön.
Ibland känns sex månader
hemifrån lite långt, men
det är jätteskönt med
ett avbrott i studierna.
Dessutom lär man sig
väldigt mycket, och de
äldre kan en massa smarta
småknep.
Martin Hartler, blivande
sjöingenjör:
– Fördelen med utbildningen
är att man får en
bred grund att stå på.
Skulle man vilja jobba iland
någon gång i framtiden
är ju det inga problem.
Jag skulle gärna bo
utomlands några år och
som sjöingenjör kan man
bosätta sig var man vill.
Det jobbiga är att lämna
flickvännen när man sticker
ut på sjön och ibland kan
mobilräkningarna bli höga.
Lina Lundkvist, blivande
sjökapten:
– Jag vill inte ha något
nio till fem-jobb och
eftersom jag dessutom
alltid tyckt om havet
kändes sjöbefäl som ett
lämpligt yrke. Fördelen
med utbildningen är att
lärarna själva är utbildade
sjökaptener och har jobbat
till sjöss. De relaterar ofta
till verkligheten vilket
gör utbildningen väldigt
konkret. Dessutom varvas
teorin med praktik ombord
på fartyg och simulatorövningar.
FOTO: MAGNUS GOTANDER / BILDUPPDRAGET AB
Ett viktigt inslag i undervisningen i sjökaptens- och sjöingenjörsutbildningarna är verklighets
trogna övningar i avancerade brygg- och maskinrumssimulatorer.
Läsa på sjöfartshögskola
Grunden för all sjöbefälsutbildning
i världen är ett internationellt
regelverk: STCW 95, Standards of
Training, Certification and Watchkeeping
for Seafarers. Detta är antaget
av FNs sjöfarts organisation International
Maritime Organization, IMO, som
har sitt huvudkontor i London. IMO:s
huvud uppgift är att verka för en sjöfart
som är säker och miljöanpassad, och då
har utbildning och träning stor betydelse.
I Sverige kan man utbilda sig till
sjöbefäl på två högskolor: sjöfartshögskolorna
vid Chalmers Tekniska
Högskola i Göteborg och Högskolan i
Kalmar.
För dig som saknar tidigare
sjöerfarenhet är utbildningen fyraårig
fram till sjökaptensexamen eller
sjöingenjörs examen. Eftersom det
krävs praktisk erfarenhet för att få jobb
som befäl är utbildningen varvad med
fartygsförlagda perioder där du under
ledning av en handledare ombord följer
ett särskilt utbildningsprogram. Under
utbildningens gång får du känna på hur
det är att arbeta i olika fartygstyper och
i olika så kallade fartområden. Många
fartyg seglar i Europatrafik med korta
sjöresor och många hamnanlöp. När du
har fullgjort utbildningen har du nått den
högsta examen och en styrmans- eller
maskinteknikerbehörighet. Då kan du
börja segla som juniorbefäl och efter tre
år kvittera ut den högsta behörigheten
som krävs för att du ska kunna segla
som befälhavare eller maskinchef oavsett
fartygets storlek eller fartområde.
Utöver din examen kan det dock
krävas specialbehörigheter för vissa
typer av fartyg.
Har du sjöerfarenhet finns det ett
treårigt utbildningsprogram vid
Sjöfartshögskolan i Kalmar. Efter två år
får du en styrmans- respektive maskinteknikerexamen.
Vid Chalmers följer du
det fyraåriga programmet men du kan
jobba på praktikperioderna och kvittera
ut lägre behörigheter ”på vägen”.
Särskilda utbildningsprogram finns
på båda skolorna för dem som tänkt sig
en yrkesverksamhet på mindre fartyg i
begränsad trafik och för fiskare.
Mer information om sjöbefälsutbildning finns på internet
Sveriges Redareförening: www.sweship.se, www.brajobb.nu
Chalmers Tekniska Högskola/Sjöfartshögskolan: www..chalmers.se/smt/sv
Högskolan i Kalmar/Sjöfartshögskolan: www.sjofartshogskolan.se
Sjöfartens Utbildnings Institut: www.sjofart.org
14

Gulf of Finland
Eftersom utbildningen är yrkesinriktad
och skall förbereda dig för en yrkesroll
med stort ansvar direkt efter examen
innehåller den skolförlagda utbildningen
både teoretiska och praktiska moment.
North
Båda skolorna har tillgång till övningsfartyg
och förfogar över toppmoderna
Sea
simulator anläggningar där du under
ledning av erfarna instruktörer får öva
dina färdigheter.
Behörighetskraven för utbildningen
är både teoretiska och medicinska.
Förutom att du skall ha en
gymnasieutbildning måste din syn,
hörsel och ditt allmän tillstånd uppfylla
vissa krav. Mer information kan du få av
Sveriges Redare förening och skolorna.
Du kan också söka dig till andra skolor.
I våra grannländer Finland, Norge och
Danmark finns ett flertal skolor som tar
emot svenska studerande.
GRAFIK: ANNA FREDRICSSON
Skagerrak
Kattegat
Vanern
Göteborg
Vattern
Kalmar
Här finns sjöbefälsutbildning
Det finns också en överenskommelse
om att EU:s medlemsstater skall
godkänna varandras behörigheter
vilket gör att du också kan söka dig till
andra skolor i Europa. Mer information
kan du få av Sveriges Redare förening.
Goda framtidsutsikter för sjöbefäl
– både till sjöss och iland
Sjöfarten står inför en befälsbrist som
kan bli omfattande, i Sverige och
inter nationellt. Skälen är flera. I många
länder, däribland Sverige, är medelåldern
hos det seglande befälet hög och stora
pensionsavgångar är att vänta. Allt högre
kompetenskrav internationellt innebär
också att behovet av kvalificerat befäl ökar.
Eftersom sjöbefäl är attraktiva – och
i många fall oumbärliga – för många
funktioner i landorganisationer är
konkurrensen om det duktiga befälet
stor. Även på landsidan är medelåldern
hög bland de svenska befälen.
Arbetsmarknaden för sjöbefäl i
Sverige ser därför ljus ut, särskilt om
handels flottan skulle expandera igen.
På många håll är lönevillkoren för
sjöbefäl goda. I motsats till vad som
gäller t.ex. för svenskutbildade civilingenjörer
och tandläkare som väljer att
arbeta utomlands och som följaktligen
bosätter sig där, förekommer det att
sjöbefäl som arbetar under främmande
flaggor fortfarande bor kvar i Sverige.
En stor och viktig fördel med jobbet
som befäl till sjöss är att man mycket väl
kan bosätta sig var som helst i landet.
Detta innebär att du kan bo i gles- och
avfolkningsbygd, nära natur och fritidsmöjligheter
om du så önskar, och du
Eftersom sjöbefäl är attraktiva
– och i många fall oumbärliga
– för många funktioner
i landorganisationer är
konkurrensen om det duktiga
befälet stor.
Baltic
Sea
är vanligtvis ledig och kan vara hemma
halva året med full lön.
Behovet av sjöfart bara ökar i takt med
att världens länder handlar mer med
varandra samtidigt som transporternas
inverkan på miljön allt mer hamnar i
fokus. Svensk sjöfart verkar också vara
på god väg mot att få villkor som är
likvärdiga med våra konkurrentländers.
Även om vissa åtgärder återstår, så blåser
det därför redan positiva vindar inom
sjöfarten, och det finns många fartyg i
beställning för svenska
rederier. Om inget
oförutsett inträffar
är fram tidsutsikterna
mycket goda för den
som väljer en karriär
inom sjöfartsnäringen,
oavsett om det är
till sjöss eller iland,
inom traditionell
sjöfart eller i någon av
kringnäringarna.
FOTO: PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM
Sverige är en sjöfartsnation
och svenskarna ett sjöfarande
folk. Med Europas längsta
kust är det också naturligt att
det är gott om fritidsbåtar i
Sverige. Vi är också ett land
som är totalt beroende av
havet och sjöfarten för vår
handel och kommunikationer
med andra länder.
Att arbeta till sjöss innebär
också att man har unika
möjligheter att odla fritidsintressen
– oavsett om detta är
båtliv eller ej. Eftersom man
inte har särskilt många resor
till jobbet är det heller inga
problem att vara bosatt även
i glesbygd.
Lagarbete är ett viktigt inslag i
yrkeslivet till sjöss vilket märks
redan i utbildningen, som här i
maskinrums simulatorn.
FOTO: MAGNUS GOTANDER / BILDUPPDRAGET AB
15

Elever och lärare,
Sjöfartsprogrammet
Frida Sjölin, maskin:
– Jag har alltid tyckt om
teknik och hållit på och
mekat med båtmotorerna
hemma på somrarna.
Eftersom sjöyrket gått i
släkten känns det dessutom
extra roligt att få arbeta till
sjöss. Utbildningen är väldigt
praktisk. En dag i veckan
är vi ute med skolfartyget
Gunnfjaun och vi har också
ett maskinrum för övning
inne på skolan. När jag läst
färdigt här ska jag söka in till
sjöingenjörs programmet.
Joakim Dahlberg, däck:
– Att bli sjökapten är lite av
en pojkdröm och jag tänker
definitivt plugga vidare till
befäl. Men först kanske
jag går ut och jobbar som
matros något år. Det är sjön,
äventyret att ge sig iväg och
se världen som lockar. Nästa
år ska vi ut på fartygsförlagd
praktik i sexton veckor och då
hoppas jag få komma till en
båt som gör lite längre törnar.
Jan Coxner, lärare, däck:
– Jag är sjökapten i botten
och arbetade som överstyrman
innan jag gick
iland och började undervisa.
Att själv vara sjökapten
är ett måste för att arbeta
North
som lärare här. Man måste Sea
kunna förklara det som står
i böckerna med praktiska
exempel och dessutom finns
det inte studiemateriel till alla
moment eleverna läser.
FOTO: MAGNUS GOTANDER / BILDUPPDRAGET AB
Norwegian
Sea
GRAFIK: ANNA FREDRICSSON
Sjömansskolor för
matroser och motormän
Som matros går du oftast vakt fyra timmar och är ledig åtta timmar. I dina arbetsuppgifter
ingår bl.a. att vara med och övervaka lastning och lossning.
Skagerrak
Öckerö
Kattegat
Storsjon
Vanern
Tjörn
Siljan
Göteborg
Vattern
Karlskrona
Helsingborg
Härnösand
Här finns sjömansutbildning
Stockholm
Gulf of
Bothnia
Visby
Baltic
Sea
Gymnasieskolorna på Tjörn
och i Göteborg, Helsingborg,
Karlskrona, Visby, Stockholm och
Härnösand utbildar matroser och
motormän. Utbildningen är treårig
och finns inom gymnasieskolans
Sjöfartsprogram. Utbildning till matros
finns också på Öckerö gymnasieskola.
I denna ingår också en tillvalsmodul
med matematik, engelska och fysik
som gör att du når upp till de teoretiska
behörighetskraven för vidare utbildning
till sjöbefäl.
I utbildningen ingår också praktisk
utbildning, både på skolornas egna
övnings fartyg och i handelsflottans
fartyg. När du har en godkänd
utbildning får du också en behörig het
som antingen matros eller motor man.
På gymnasieskolor i Göteborg,
Helsingborg och Härnösand finns
också särskilda utbildningar för dig som
vill arbeta som kock eller kockstuert
på lastfartyg eller inom intendenturavdelningen
på färjorna.
Mer information om gymnasiernas sjömansutbildning finns på internet
Göteborg, YTC Lindholmen: www.ytc.educ.goteborg.se
Helsingborg, Rönnowska skolan: www.sjomansutbildning.com
Härnösand, Härnösands gymnasium: www.harnosand.se
Karlskrona, Törnströmska gymnasiet: www.karlskrona.se
Stockholm, Sjömansskolan: www.sjomansskolan.se
Tjörn, Sjöfartsgymnasiet: www.sjofartsgymnasiet.se
Visby, Christopher Polhem-gymnasiet: www.cpg.se
Öckerö Gymnasieskola: www.ockero.se/gymnasium
16

Andra utbildningar
för sjöfarten
Det finns andra utbildningar i
Sverige som leder till sjöfartsyrken,
anknyter till sjöfartsyrken eller bygger på
sjöfarts yrken än dem som har beskrivits
hittills. Här följer några men det finns
fler, i Sverige och utomlands, så kontakta
Sveriges Redareförening för mer
information.
Högskolenivå:
Nordic Master. Detta är en unik
Master-utbildning där fem högskolor i
Sverige, Norge och Finland samarbetar.
Utbildningen är avgiftsfinansierad och
förutsätter en hög skoleutbildning på
minst ”Bachelor”-nivå.
Fort- och vidareutbildning. Både
Högskolan i Kalmar och Chalmers
Tekniska Högskola har ett omfattande
utbildningsprogram för aktivt sjöbefäl.
Mer information på www.chalmers.se/
smt/sv och www.sjofartshogskolan.se.
Skeppsbyggare. Chalmers Tekniska
Högskola och Kungliga Tekniska
Högskolan i Stockholm har särskilda
utbildningsprogram för civilingenjörer
med skeppsteknisk inriktning. Mer
information på www.chalmers.se/smt/sv.
Sjörätt. Kurser finns på Stockholms
Universitet, Lunds Universitet och
Göteborgs Universitet. För mer
information kontakta universiteten, t.ex.
över internet på www.su.se, www.lu.se
och www.gu.se.
Lighthouse. Lighthouse är ett
tvärvetenskapligt sjöfartsprojekt där
Sveriges Redareförening, Chalmers
och Handelshögskolan i Göteborg
samarbetar. www.chalmers.se/smt/sv/
lighthouse.
FOTO: SSTF:S ARKIV
Förenta Nationernas sjöfarts organisation
International Maritime Organization har
en egen internationell sjöfarts högskola och
den finns faktiskt i Sverige! I Malmö ligger
World Maritime University med både
lärare och studenter från hela världen. Mer
information finns på www.wmu.se.
Sjöfartsekonomi/transportekonomi/
logistik. Kontakta Handelshögskolan i
Göteborg för mer information. www.
gu.se.
Gymnasienivå:
Gymnasieskolan i Strömstad har ett
särskilt program för naturvetare som
uppfyller de teoretiska kraven för sjöbefäl
klass VII. Mer information på www.
sweship.se.
Andra
Klart Skepp Marinteknik i Stocksund
bedriver Kvalificerad Yrkesutbildning,
KY, inom marinteknik i samarbete med
bl.a. Sjöfartshögskolan i Kalmar. www.
klartskepp.se.
Även Skeppsholmens folkhögskola i
Stockholm, www.skeppsholmen.fhsk.se
har sjöinriktade kurser.
Visste du att …
… de som arbetar till sjöss
har en egen service- och trivselorganisation?
Sjömansservice
inom Sjöfartsverket
har ett omfattande utbud
av verk samheter riktade
till sjöfolk, både svenska och
utländska. Mer information
kan du få på www.seatime.se.
… ordet redare kommer från
lågtyskans rêder som betyder
utrustare?
… Sverige är ett av Europas
mest sjöfartsberoende länder
och har EUs längsta kust?
95 procent av all import och
export sker med fartyg. Varje
timme anlöper tre lastfartyg
en svensk hamn och var sjätte
minut lämnar eller ankommer
en färja i inter nationell trafik.
… Göteborg är Norges
viktigaste hamn? Från
hamnen i Göteborg går mer
last med tåg eller lastbil
till Norge än vad som lossas
i någon norsk hamn.
Undantaget olja förstås.
… den svenska handelsflottan
består till stor del av färjor,
tankfartyg, bulkfartyg och
ro-ro-fartyg. Svenska rederier
är världsledande på många
sätt inom färjesjöfart,
transporter av skogsprodukter
och ro-ro-sjöfart. 20 procent
av världens kylfartygsflotta
opereras från Sverige.
Det finns fler kurs- och
studiemöjligheter för sjöfarts
intresserade. Kontakta
Sveriges Redare förening
www.sweship.se eller SUI
www.sjofart.org för mer
information.
17

Fakta om
olika fartyg
Det finns många olika fartygs typer i
handelsflottan som har anpassats
efter typ av last, arbets uppgifter och var
de opererar. Här är några huvudtyper:
”Feederfartyg”. Containerfartyg. Längd
80–120 meter. Fart 13–17 knop.
Containerfartyg. De största
containerfartygen kan ta fler än 6.000
containrar. Dessa bjässar seglar mellan
några stora hamnar i världen. Från
övriga hamnar fraktar s.k. feederfartyg
de containrar som sedan skall vidare med
de stora oceangående fartygen. Feederfartygen
kan ta mellan 250 och 600
containrar.
TECKNINGAR: SVEN-ANDERS BOMAN
Kusttankfartyg. Längd 80–150 meter. Fart
13–17 knop.
Tankfartyg. Från oljefälten i land
och till sjöss transporteras råoljan till
raffinaderier med stora tankfartyg. De
största kallas VLCC, Very Large Crude
Carrier, och ULCC, Ultra Large Crude
Carrier. Dessa kan ta över 200.000 ton
last. Från raffinaderierna transporteras
de färdiga produkterna med mindre
produkttankfartyg. Det finns också
tankfartyg för t.ex. gas och kemikalier.
Ro-pax-fartyg. 120–190 meter. Fart
17–24 knop.
Ro-ro-fartyg. Ro-ro står för roll on/
roll off vilket innebär att lasten antingen
för egen maskin eller med hjälp av
truckar kan rullas ombord. Ro-ro-fartyg
används både på kortare avstånd och
över världshaven. En del är särskilt
anpassade för att transportera fabriksnya
bilar. Andra kan också ta passagerare och
kallas då för ro-pax-fartyg.
FOTO: PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM
Det är Sjöfartsverket som
är huvudman för isbrytar -
verksamheten i Sverige. Tidigare
har bemanningen skötts av
marinen men de militära
besättningarna har ersatts av
civila. Samma sak gäller de
svenska sjömätnings fartygen.
Oceangående bulkfartyg. Längd 200–300
meter. Fart 11–16 knop.
Bulkfartyg. Last i bulk innebär att lasten
är opaketerad och ofta störtas ned i
lastrummen från transportband i land.
Stora bulkfartyg transporterar spannmål,
malm och kol över världshaven. Mindre
bulkfartyg transporterar sedan torra
produkter längs kusterna och i närsjöfart.
Färjor och passagerarfartyg. Färjor är
fartyg som transporterar passagerare
och/ eller bilar mellan två, ibland
fler, hamnar på korta avstånd. Ibland
kombineras resan med kryssnings- och
konferens verksamhet. Stadigt ökande
är kryssnings fartygen som är renodlade
passagerarfartyg som människor reser
med på semester. De allra största av
dessa kan ta närmare 4.000 passagerare
och har en besättning på över 1.000
personer.
Dessutom finns det mängder av
specialanpassade fartyg för t.ex. kyltransporter,
skogsprodukter, bogsering
och offshoreverksamhet.
18

Hur stort är ett fartyg?
Visst kan man beskriva ett fartygs storlek
med längd, bredd, djupgående och höjd.
Men lika viktigt är vikt och volym.
Fartygets dödvikt mäts i ton och visar
hur mycket last och förråd som fartyget
kan ta ombord.
Fartygets tonnage är faktiskt ett
volymmått. Det finns två stycken,
bruttotonnaget som är volymen av
fartygets inneslutna utrymmen och
nettotonnaget som är volymen av
lastutrymmet.
Det finns många djur till sjöss
Många djur har under århundradenas
lopp fått ge namn åt olika företeelser
ombord, och en del av dessa används
forfarande. Att kölsvinet inte är ett
djur som behöver matas har många
nybörjare fått klart för sig till sjöss. Men
visste du att:
Monkey-däcket, eller monkeytoppen,
är däcket över styrhytten/
navigations bryggan?
Hundvakt har den som har vakten
mellan midnatt och klockan fyra på
morgonen?
FOTO: PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM
När man skall säkra ankaret så att det
inte åker ut så lägger man på en björn?
Kattrygg innebär att fartyget har mer
tyngd i fören och i aktern än i mitten?
Motsatsen kallas svinrygg.
RESCUE-BÅT
ANTENNER
AKTER
LIVBÅT
BRYGGAN
BOSTÄDER/KONTOR
BACKEN
POOPEN
FÖRRÅD
MASKIN-
RUM
VÄDERDÄCK
LASTLÅDA
BOGPROPELLER
FÖRRÅD
AKTER
FÖR
Och längst fram ligger backen
Det finns inte två fartyg i världen som är exakt
likadana. Fartyget på denna bild är ett tankfartyg med
däckshuset bak och lastutrymmet framför detta. På andra
fartygstyper kan det vara tvärtom.
Längst akterut finns akterdäck (poopen) med vinschar
för förtöjning. Högst upp på däckshuset finns antenner
för kommunikation via radio och satellit samt för radaranläggningen.
På däcket (våningen) under dessa finns fartygets
styrhytt/ navigationsbrygga. Härifrån styrs fartyget.
Under bryggan finns bostadsavdelningen med hytter,
mäss (matsal), byssa (kök), fritidsutrymmen och kontor.
Under däckshuset finns maskinrummet med motorer
för framdrivning och elproduktion samt all nödvändig
kring utrustning. Det öppna däcket framför däckshuset
kallas väderdäck. Under detta finns lastlådan som i
ett tankfartyg består av flera tankar. I ett bulk- eller
containerfartyg består den av ett eller flera lastrum där
lastningen sker genom öppningar i väderdäcket.
På ett ro-ro-fartyg finns ett eller flera lastdäck dit lasten
rullas in och ut genom öppningar som kan vara placerade
i fartygets akter, för och/eller sidor.
Framför väderdäck finns fartygets fördäck som faktiskt
också kallas backen. Här finns förtöjningswinschar och
ankarspel. Under backen finns förråd och kättingboxen
med ankarkättingen.
Längst ner finns en bogpropeller som är tvärställd och
som används vid manövrering i hamnar.
19

Box 330, 401 25 Göteborg • Besöksadress Södra Hamngatan 53
Telefon 031-62 95 25 • Fax 031-15 23 13
E-post srf@sweship.se • Internet www.sweship.se
Box 404, 401 26 Göteborg • Besöksadress Södra Hamngatan 53
Telefon 031-62 94 00 • Fax 031-62 94 97
E-post info@transportgruppen.se • Internet www.transportgruppen.se
SJÖFARTENS UTBILDNINGS
•
•
INSTITUT
Box 12037, 402 41 Göteborg • Besöksadress Banehagsgatan 15
Telefon 031-85 02 00 • Fax 031-24 58 56
E-post info@sjofart.org • Internet www.sjofart.org