satsa rättad.indd - Sveriges Redareförening

Studenter och
lärare på
Sjöbefälsskolan
Jenny Östh och Marie-Louise
Dahlberg, blivande
sjöingenjörer:
– Utbildningen är ganska
tuff och det är mycket att
läsa, särskilt under tentaperioderna.
Då längtar
man efter praktiken och
att få komma ut på sjön.
Ibland känns sex månader
hemifrån lite långt, men
det är jätteskönt med
ett avbrott i studierna.
Dessutom lär man sig
väldigt mycket, och de
äldre kan en massa smarta
småknep.
Martin Hartler, blivande
sjöingenjör:
– Fördelen med utbildningen
är att man får en
bred grund att stå på.
Skulle man vilja jobba iland
någon gång i framtiden
är ju det inga problem.
Jag skulle gärna bo
utomlands några år och
som sjöingenjör kan man
bosätta sig var man vill.
Det jobbiga är att lämna
flickvännen när man sticker
ut på sjön och ibland kan
mobilräkningarna bli höga.
Lina Lundkvist, blivande
sjökapten:
– Jag vill inte ha något
nio till fem-jobb och
eftersom jag dessutom
alltid tyckt om havet
kändes sjöbefäl som ett
lämpligt yrke. Fördelen
med utbildningen är att
lärarna själva är utbildade
sjökaptener och har jobbat
till sjöss. De relaterar ofta
till verkligheten vilket
gör utbildningen väldigt
konkret. Dessutom varvas
teorin med praktik ombord
på fartyg och simulatorövningar.
FOTO: MAGNUS GOTANDER / BILDUPPDRAGET AB
Ett viktigt inslag i undervisningen i sjökaptens- och sjöingenjörsutbildningarna är verklighets
trogna övningar i avancerade brygg- och maskinrumssimulatorer.
Läsa på sjöfartshögskola
Grunden för all sjöbefälsutbildning
i världen är ett internationellt
regelverk: STCW 95, Standards of
Training, Certification and Watchkeeping
for Seafarers. Detta är antaget
av FNs sjöfarts organisation International
Maritime Organization, IMO, som
har sitt huvudkontor i London. IMO:s
huvud uppgift är att verka för en sjöfart
som är säker och miljöanpassad, och då
har utbildning och träning stor betydelse.
I Sverige kan man utbilda sig till
sjöbefäl på två högskolor: sjöfartshögskolorna
vid Chalmers Tekniska
Högskola i Göteborg och Högskolan i
Kalmar.
För dig som saknar tidigare
sjöerfarenhet är utbildningen fyraårig
fram till sjökaptensexamen eller
sjöingenjörs examen. Eftersom det
krävs praktisk erfarenhet för att få jobb
som befäl är utbildningen varvad med
fartygsförlagda perioder där du under
ledning av en handledare ombord följer
ett särskilt utbildningsprogram. Under
utbildningens gång får du känna på hur
det är att arbeta i olika fartygstyper och
i olika så kallade fartområden. Många
fartyg seglar i Europatrafik med korta
sjöresor och många hamnanlöp. När du
har fullgjort utbildningen har du nått den
högsta examen och en styrmans- eller
maskinteknikerbehörighet. Då kan du
börja segla som juniorbefäl och efter tre
år kvittera ut den högsta behörigheten
som krävs för att du ska kunna segla
som befälhavare eller maskinchef oavsett
fartygets storlek eller fartområde.
Utöver din examen kan det dock
krävas specialbehörigheter för vissa
typer av fartyg.
Har du sjöerfarenhet finns det ett
treårigt utbildningsprogram vid
Sjöfartshögskolan i Kalmar. Efter två år
får du en styrmans- respektive maskinteknikerexamen.
Vid Chalmers följer du
det fyraåriga programmet men du kan
jobba på praktikperioderna och kvittera
ut lägre behörigheter ”på vägen”.
Särskilda utbildningsprogram finns
på båda skolorna för dem som tänkt sig
en yrkesverksamhet på mindre fartyg i
begränsad trafik och för fiskare.
Mer information om sjöbefälsutbildning finns på internet
Sveriges Redareförening: www.sweship.se, www.brajobb.nu
Chalmers Tekniska Högskola/Sjöfartshögskolan: www..chalmers.se/smt/sv
Högskolan i Kalmar/Sjöfartshögskolan: www.sjofartshogskolan.se
Sjöfartens Utbildnings Institut: www.sjofart.org
14