Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
— 617 — EDUN 3.907:<br />
Slut med hemlighetsmakeriet<br />
De kommitterade besjälas af<br />
en ny anda.<br />
Pressen erhåller på förhand<br />
alla önskade upplysningar.<br />
ATER NALKAS den af våra stora nationella<br />
högtidsdagar, som af alla civiliserade<br />
folk motses med spändt intresse. Svensken<br />
Alfred Nobels med vidhjärtad frikostighet<br />
tilltagna penningbelöningar åt diktkonstens och<br />
vetenskapens yppersta skola på nytt utgå under<br />
värdiga och lysande festligheter i den svenska<br />
hufvudstaden. Framstående svenske män skola<br />
med full insikt om andemeningen i den Nobelska<br />
testamentshandlingen utdela prisen åt<br />
de mest förtjänta, och Stockholm skall infatta<br />
akten i sin vackraste högtidsram.<br />
Lyckliga omständigheter parade med klokt<br />
förutseende hafva äfven bidragit att förlägga<br />
Nobeldagen till den allra lämpligaste af årets<br />
månader, ty aldrig framträder Mälardrottningen<br />
mera till sin fördel än just i december. En<br />
intressant dimma, erinrande om den i våra häfder<br />
bekanta Lutzendimman, brukar då insvepa<br />
staden i ett behagligt blygrått töcken, som<br />
mildrar alla konturer och förkortar alla perspektiv,<br />
grönskan i våra parker är försvunnen,<br />
hvarigenom alléernas nyckfulla grenverk framträder<br />
oskuggadt för det skönhetsälskande ögat,<br />
solens så godt som absoluta frånvaro åstadkommer<br />
en romantisk klärobskyr, som hastigt<br />
öfvergår till natt med tända lyktor och ett<br />
uppfriskande duggregn, hvilket sistnämnda belägger<br />
gatorna med en svart, såpmjuk substans,<br />
som särskildt pristagaren i kemi bör ha ett stort<br />
utbyte af att undersöka. Tar man vidare i betraktande<br />
den stora julbrådskan och invånarnes i följd<br />
däraf ökade intresse för ideella manifestationer<br />
sådana som Nobeldagen, torde ett tacksamhetsvotum<br />
till vederbörande för den väl<br />
valda tidpunkten ej kunna misstydas.<br />
I ett fall ha dock de kommitterade •— låt<br />
vara af ett uppriktigt nit att göra det bästa<br />
möjliga af prisutdelningsakten — icke förstått<br />
att handla i öfverensstämmelse med den från<br />
allt småsinne och hemlighetsmakeri frigjorde<br />
nobelska personligheten. Hvar och en vet, att<br />
vi syfta på vederbörandes halsstarrighet att<br />
ända in i det sista fördölja namnen på pristagarne<br />
för året. Pressens först i human form,<br />
sedan i skarp och förtörnad ton framställda<br />
uppmaningar till de kommitterade att i god tid<br />
meddela dessa namn och sålunda förebygga<br />
det för Sverige nedsättande i att först genom<br />
de utländska tidningarnas spalter få afslöjad en<br />
hemlighet, som i alla händelser ej kan bevaras<br />
till Nobeldagen, ha hittills bemötts med<br />
en afvisande tystnad. Sveriges press och den<br />
allmänhet, denna press representerar, d. v. s.<br />
hela den- svenska nationen, skulle hållas utanför<br />
händelsernas gång, endast därför att det<br />
behagar ett af stel byråkratism genomsyradt<br />
-kotteri att omgärda en af de ädlaste och för<br />
.utvecklingen mest befruktande handlingar någon<br />
människa gjort med en högviktig ämbetsmannaandas<br />
löjliga skrankor.<br />
Detta är visserligen så genomsvenskt det kan<br />
vara, men själfva saken, som är en ljusets sak,<br />
gagnas ej af att ha ljusskygga män till förvaltare.<br />
Det var därför en öfverraskning af angenämaste<br />
slag, som bereddes oss, då vi för några<br />
dagar sedan aflade vårt sedvanliga besök hos<br />
de vetenskapliga och litterära institutionernas<br />
höfdingar för att om möjligt kunna aflocka dem<br />
åtminstone ytterlinjerna af deras hemligheter<br />
i Nobelsaken. Naturligtvis väntade vi oss, nu<br />
som förr, blott och bart ett negativt resultat,<br />
ty. en journalist här i landet är just ej • bortskämd<br />
med några favörer vid utöfningen af<br />
sitt kall.<br />
Vårt första besök gällde Svenska akademiens<br />
ständige sekreterare, dr C. D. af Wirsén. Den<br />
grånade vise satt nästan gömd bland folianter<br />
och manuskripthögar i sitt graftysta arbetsrum,<br />
och vår blyga entré kunde ej rycka honom ned<br />
ur hans höga meditationer. Vi tilläto oss en<br />
•liten hostattack — ej tillgjord, utan organiskt<br />
framvuxen ur den dimmiga väderleken — och<br />
signalerade på detta sätt vår tillfälliga vistelse<br />
vid Parnassens fot.<br />
Han lösgjorde sig värdigt ur sin sångmös<br />
etiska famntag, reste sig, gick oss till mötes<br />
och tryckte med allmänmänsklig värme vår<br />
kylslagna hand.<br />
Vi sade vårt ärende och höjde därvid något<br />
vår arm för att begagna som åskledare för den<br />
Jofursblixt, som vi väntade skulle framljunga<br />
ur Saronskaldens ögon. Men i stället möttes<br />
vi af ett barnafromt leende och en med blid<br />
stämma uttalad anmodan att sitta ned i skuggan<br />
af en uppnäst Sokfates.<br />
"Det är med glädje jag ser en pressens representant<br />
hos mig för att inhämta upplysningar<br />
om hvem som skall hugnas med årets litterära<br />
Nobelpris," sade skalden med den honom egna<br />
melankolien i rösten.<br />
"Pressen å sin sida blir er mycket förbunden,<br />
herr doktor, emedan ni, trots allt hvad man säger,<br />
i alla fall tycks vara en man med moderna<br />
åsikter. Det här hemlighetsmakeriet..."<br />
"Låt oss inte använda ett så banalt uttryck<br />
. . . Diskretionssträfvandet är bättre, om<br />
man öfver hufvud skall tala om ett förhållande,<br />
som från och med nu upphört att finnas till . . .<br />
Vi önska nämligen ingenting högre än att<br />
press och allmänhet i förväg ska bli underlättade<br />
om de utseddes-namn. Det är naturligtvis<br />
både värdigare och korrektare."