30.10.2014 Views

Behandling av ångestsyndrom - SBU

Behandling av ångestsyndrom - SBU

Behandling av ångestsyndrom - SBU

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Studier <strong>av</strong> psykoterapeutisk behandling<br />

Några randomiserade studier med acceptabla ”primärvårdsförhållanden”<br />

har jämfört psykoterapeutisk behandling <strong>av</strong> ångest med farmakologisk<br />

terapi, eller vanligare, med rutinvård <strong>av</strong> allmänläkare (se Tabell 3).<br />

Oftast har de patienter som inkluderats i studierna inte haft särskilt väldefinierade<br />

besvär, utan inklusionskriterierna har varit, att man bedömt<br />

att patienten skulle ha nytta <strong>av</strong> psykoterapeutisk terapi mot sin ångest.<br />

Studierna kan sammanfattas som att:<br />

• psykoterapeutisk behandling oftast ger samma resultat som rutinvård<br />

• gruppterapi ger lika goda resultat som individuell terapi men är<br />

billigare<br />

• psykoterapi givet <strong>av</strong> sköterska kan löna sig i längden, under förutsättning<br />

att man har ett tillräckligt långt tidsperspektiv (flera år).<br />

Det finns en metaanalys <strong>av</strong> Brown och Schulberg som utvärderar psykosocial<br />

behandling i primärvård <strong>av</strong> depression och ångest. I denna ses<br />

inga större skillnader vad gäller kliniska resultat eller kostnader [11].<br />

Två studier har jämfört behandling <strong>av</strong> kognitiv beteendeterapi (KBT)<br />

och läkemedel. I en tio veckors studie på generaliserat ångestsyndrom<br />

utvärderades diazepam och KBT. De grupper som fick KBT (enbart<br />

eller i kombination med diazepam/placebo) fick signifikant större ångestreduktion<br />

vid slutet <strong>av</strong> behandlingsperioden jämfört med alternativen<br />

utan KBT, men alla grupperna visade signifikant ångestreduktion (även<br />

placebogruppen). Efter sex månaders uppföljning fanns ingen skillnad<br />

mellan grupperna med hänsyn till ångestreducerande medicinering, men<br />

remitteringsfrekvensen till psykiater eller psykolog var lägre i de grupper<br />

som erhållit KBT [49].<br />

Den bäst designade studien, <strong>av</strong> Sharp och medarbetare, utvärderade<br />

effekten <strong>av</strong> KBT och fluvoxamin på paniksyndrom [58,59]. Studien<br />

var dubbel blind med fem behandlingsgrupper (fluvoxamin, placebo,<br />

KBT, KBT + placebo, KBT + fluvoxamin). Alla grupperna med aktiv<br />

behandling hade en signifikant större ångestreduktion efter 13 veckors<br />

behandling och även vid sex månaders uppföljning. De grupper som<br />

erhållit KBT visade något tidigare svar på behandlingen, men bortfallet<br />

var större i KBT-grupperna än i enbart medicin- och placebogruppen.<br />

I denna studie utvärderades också social funktion [59]. Alla behandlingsgrupper<br />

utom placebogruppen visade signifikanta förbättringar <strong>av</strong><br />

social funktion.<br />

Sharp och medarbetare har också gjort en randomiserad kontrollerad<br />

studie, där olika intensitet <strong>av</strong> KBT-behandlingen jämfördes [60]. En<br />

grupp fick ”standardintensitet” (åtta behandlingar), en grupp fick reducerad<br />

intensitet (sex kortare behandlingar) och en grupp fick enbart ett<br />

häfte om KBT för självstudier. Gruppen som fick ”standardintensitet”<br />

<strong>av</strong> KBT-behandling blev signifikant bättre än de båda andra.<br />

Sertralin enbart eller i kombination med exponering jämfördes i en studie<br />

på generaliserad social fobi. Studien som bedrevs <strong>av</strong> 47 allmänläkare<br />

i Sverige och Norge, omfattade 387 patienter, var<strong>av</strong> 289 rekryterades från<br />

primärvården medan 159 annonsrekryterades. Sertralin g<strong>av</strong> signifikant<br />

bättre resultat än placebo, medan tillägg <strong>av</strong> exponering inte g<strong>av</strong> någon<br />

signifikant bättre effekt [7].<br />

Diskussion<br />

Epidemiologiska studier genomförda i primärvård indikerar att ångestsyndrom<br />

är vanligt förekommande bland primärvårdspatienter men att<br />

allmänläkarna, åtminstone initialt, prioriterar att åtgärda och utreda<br />

ångestens kroppsliga symtom. För att förbättra den diagnostiska säkerheten<br />

redan tidigt borde diagnostiska hjälpmedel, utarbetade och<br />

utprovade i primärvård, användas i större utsträckning. Dessa är både<br />

ett diagnostiskt stöd för läkaren och ett utvärderingsinstrument för den<br />

enskilda patienten och läkaren under behandlingen. Det finns således<br />

stort behov <strong>av</strong> ytterligare primärvårdsanpassade instrument.<br />

Det finns både studier som talar för värdet <strong>av</strong> behandling <strong>av</strong> ångestsyndrom<br />

hos primärvårdspatienter och studier som talar för motsatsen.<br />

Problemen med randomiserade kontrollerade studier i primärvård är<br />

84 B E H A N D L I N G AV Å N G E S T S Y N D R O M<br />

K A P I T E L 1 • U P P TÄC K T O C H B E H A N D L I N G AV Å N G E S T I P R I M Ä RVÅ R D 85

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!