Behandling av ångestsyndrom - SBU
Behandling av ångestsyndrom - SBU
Behandling av ångestsyndrom - SBU
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Studier <strong>av</strong> psykoterapeutisk behandling<br />
Några randomiserade studier med acceptabla ”primärvårdsförhållanden”<br />
har jämfört psykoterapeutisk behandling <strong>av</strong> ångest med farmakologisk<br />
terapi, eller vanligare, med rutinvård <strong>av</strong> allmänläkare (se Tabell 3).<br />
Oftast har de patienter som inkluderats i studierna inte haft särskilt väldefinierade<br />
besvär, utan inklusionskriterierna har varit, att man bedömt<br />
att patienten skulle ha nytta <strong>av</strong> psykoterapeutisk terapi mot sin ångest.<br />
Studierna kan sammanfattas som att:<br />
• psykoterapeutisk behandling oftast ger samma resultat som rutinvård<br />
• gruppterapi ger lika goda resultat som individuell terapi men är<br />
billigare<br />
• psykoterapi givet <strong>av</strong> sköterska kan löna sig i längden, under förutsättning<br />
att man har ett tillräckligt långt tidsperspektiv (flera år).<br />
Det finns en metaanalys <strong>av</strong> Brown och Schulberg som utvärderar psykosocial<br />
behandling i primärvård <strong>av</strong> depression och ångest. I denna ses<br />
inga större skillnader vad gäller kliniska resultat eller kostnader [11].<br />
Två studier har jämfört behandling <strong>av</strong> kognitiv beteendeterapi (KBT)<br />
och läkemedel. I en tio veckors studie på generaliserat ångestsyndrom<br />
utvärderades diazepam och KBT. De grupper som fick KBT (enbart<br />
eller i kombination med diazepam/placebo) fick signifikant större ångestreduktion<br />
vid slutet <strong>av</strong> behandlingsperioden jämfört med alternativen<br />
utan KBT, men alla grupperna visade signifikant ångestreduktion (även<br />
placebogruppen). Efter sex månaders uppföljning fanns ingen skillnad<br />
mellan grupperna med hänsyn till ångestreducerande medicinering, men<br />
remitteringsfrekvensen till psykiater eller psykolog var lägre i de grupper<br />
som erhållit KBT [49].<br />
Den bäst designade studien, <strong>av</strong> Sharp och medarbetare, utvärderade<br />
effekten <strong>av</strong> KBT och fluvoxamin på paniksyndrom [58,59]. Studien<br />
var dubbel blind med fem behandlingsgrupper (fluvoxamin, placebo,<br />
KBT, KBT + placebo, KBT + fluvoxamin). Alla grupperna med aktiv<br />
behandling hade en signifikant större ångestreduktion efter 13 veckors<br />
behandling och även vid sex månaders uppföljning. De grupper som<br />
erhållit KBT visade något tidigare svar på behandlingen, men bortfallet<br />
var större i KBT-grupperna än i enbart medicin- och placebogruppen.<br />
I denna studie utvärderades också social funktion [59]. Alla behandlingsgrupper<br />
utom placebogruppen visade signifikanta förbättringar <strong>av</strong><br />
social funktion.<br />
Sharp och medarbetare har också gjort en randomiserad kontrollerad<br />
studie, där olika intensitet <strong>av</strong> KBT-behandlingen jämfördes [60]. En<br />
grupp fick ”standardintensitet” (åtta behandlingar), en grupp fick reducerad<br />
intensitet (sex kortare behandlingar) och en grupp fick enbart ett<br />
häfte om KBT för självstudier. Gruppen som fick ”standardintensitet”<br />
<strong>av</strong> KBT-behandling blev signifikant bättre än de båda andra.<br />
Sertralin enbart eller i kombination med exponering jämfördes i en studie<br />
på generaliserad social fobi. Studien som bedrevs <strong>av</strong> 47 allmänläkare<br />
i Sverige och Norge, omfattade 387 patienter, var<strong>av</strong> 289 rekryterades från<br />
primärvården medan 159 annonsrekryterades. Sertralin g<strong>av</strong> signifikant<br />
bättre resultat än placebo, medan tillägg <strong>av</strong> exponering inte g<strong>av</strong> någon<br />
signifikant bättre effekt [7].<br />
Diskussion<br />
Epidemiologiska studier genomförda i primärvård indikerar att ångestsyndrom<br />
är vanligt förekommande bland primärvårdspatienter men att<br />
allmänläkarna, åtminstone initialt, prioriterar att åtgärda och utreda<br />
ångestens kroppsliga symtom. För att förbättra den diagnostiska säkerheten<br />
redan tidigt borde diagnostiska hjälpmedel, utarbetade och<br />
utprovade i primärvård, användas i större utsträckning. Dessa är både<br />
ett diagnostiskt stöd för läkaren och ett utvärderingsinstrument för den<br />
enskilda patienten och läkaren under behandlingen. Det finns således<br />
stort behov <strong>av</strong> ytterligare primärvårdsanpassade instrument.<br />
Det finns både studier som talar för värdet <strong>av</strong> behandling <strong>av</strong> ångestsyndrom<br />
hos primärvårdspatienter och studier som talar för motsatsen.<br />
Problemen med randomiserade kontrollerade studier i primärvård är<br />
84 B E H A N D L I N G AV Å N G E S T S Y N D R O M<br />
K A P I T E L 1 • U P P TÄC K T O C H B E H A N D L I N G AV Å N G E S T I P R I M Ä RVÅ R D 85