VerksamhetsberÃ¤ttelse med Ã¥rsredovisning - RBU

Full fart med 

Verksamhetsberättelse 

med årsredovisning 

RBU 

2009

Jag vill (kryssa för lämpligt alternativ) 

■ anmäla följande familjemedlemmar 

Namn/födelsedatum .............................................. 

......................................................................... 

e-postadress ........................................................ 


......................................................................... 

e-postadress ........................................................ 


......................................................................... 

e-postadress ........................................................ 

■ ge bort medlemskap 

Namn ................................................................. 

......................................................................... 

Adress ................................................................ 

Postnummer och postadress.................................... 

......................................................................... 

RBU svarsnummer XXXXX 

Box 8026 

104 20 Stockholm 

RBU betalar 

porto

FOTO: CARINA HEDLUND 

Riksförbundet för 

Rörelsehindrade 

Barn och Ungdomar 

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) är ett svenskt nationellt förbund av medlemsföreningar 

med det gemensamma syftet att verka för att barn och unga med rörelsehinder får ett fullvärdigt 

liv, individuellt anpassat stöd, delaktighet och jämlikhet på samma villkor som barn utan rörelsehinder. 

RBU:s vision är ett rättvist samhälle och ett utvecklande liv för barn och unga med rörelsehinder. 

Gemensamt för alla i RBU, oavsett diagnos, är vår gemensamma vision om ett rättvist samhälle och ett 

utvecklande liv för barn och unga med rörelsehinder. Visionen är vår ledstjärna i all verksamhet. Det låter 

kanske självklart. Det borde det också göra. Att skapa förutsättningar för ett rättvist liv åt barn och unga 

med rörelsehinder, på lika villkor som alla andra, är att ge barnen livets möjligheter. Men för barn med 

rörelsehinder är samhället inte alltid rättvist. Även om Barnkonventionen talar om att barnets bästa alltid 

ska komma i första rummet, så stämmer det inte alltid med verkligheten. Därför finns RBU. 

RBU grundades 1955 

Medlemsantal 2009: 11916 

Antal föreningar: 38 

Ungdomspartaj i Umeå maj 2009. 

Redaktör: Johan Alexander Lindman 

Grafisk form: Ingrid Sillén, Migra Grafiska AB, Stockholm 

Omslag: Foto: Carina Hedlund 

Fotografer: Karin Björk, Gunilla Boëthius, Carina Hedlund, Renée Höglin, Meg Klingberg, 

Johan Alex Lindman, Jane Morén, Mathias Roth, Ingrid Sillén, Julia Sjöberg, Håkan Sjöström, 

RBU:s bildarkiv. 

Tryck: Grafiska Punkten, Växjö 2010 

Adress: Box 8026, 104 20 Stockholm 

Besöksadress: Sankt Eriksgatan 44, 3 tr 

Tel: 08-677 73 00 • Fax: 08-677 73 09 • E-post: info@riks.rbu.se 

Webbplats: www.rbu.se • Gåvoplusgiro: 90 00 71 - 2

Innehåll 

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 

Påverkan och opinion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 

Föreningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11 

Diagnoser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16 

Stabil ekonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22 

Övrigt i förbundet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26 

Årsredovisning och koncernredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29 

Förvaltningsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30 

Tilläggsupplysningar: Noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39 

Revisionsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .47 

Bilaga: Kodrapport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .48 

Organisationsskiss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .52 

Förbundsfakta: projekt, uppdrag och medlemskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .54 

Information på andra språk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .57 

RBU:s historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .59 

RBU-kontakt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .omslag 3 

Välkommen till RBU! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .omslag 4 

1

Förord 

RBU på väg mot en ny position 

2009 var ett spännande år för RBU. Avstamp gjordes för att göra RBU synligare och mer känt, ett arbete 

som i förlängningen ska leda till att organisationen blir en starkare påverkansaktör, lättare attraherar 

nya medlemmar och blir intressant som samarbetspartner för företagsstöd. Till detta ska läggas 

årskampanjen med ett alltid lika aktuellt ämne, nämligen sysselsättning och jobb för unga vuxna med 

funktionsnedsättning. 

Vision och mål 

RBU har en tydlig vision om ett rättvist 

samhälle och ett utvecklande liv för 

barn och unga med rörelsehinder. Självklarheter, 

kan det tyckas. Men vissa medborgare 

i Sverige förnekas dessa självklarheter. 

En grupp som ofta sätts på undantag 

är barn och unga med olika rörelsehinder. 

Barnen får höra att de skapar merkostnader 

för kommunen, att de är den 

dyraste invånaren där, att de måste förstå 

att de inte kan förvänta sig detsamma av 

livet som alla andra, utan att de istället 

ska vara tacksamma för att de »fått det så 

bra«. Den unge »handikappanpassas« på 

så vis redan tidigt genom dessa attityder 

hos en oförstående omvärld. Visionen 

anger alltså något som inte är uppfyllt och 

inte finns – ännu. För att verka i enlighet 

med visionen har RBU årliga delmål som 

alla ska leda fram till det läge där RBU 

ska befinna sig 2012, vi kallar det »Position 

2012«. 

Målen för påverkan, föreningsstöd, diagnoser, 

insamling och ekonomi har varit 

högt ställda under 2009, och har till stor 

del, men inte helt och fullt, uppnåtts. 

Formerna för genomförande av arbetet 

för uppnående av målen har däremot slipats 

och blivit allt bättre. Metodiken med 

ett årligt påverkans- och opinionstema 

har visat sig ge ett bra resultat, och utökat 

medlemsstöd i form av konferensarrangemang 

och initiativ till nordiskt samarbete 

skapar mervärde. 

En medlemsvärvningskampanj har 

genomförts och varit bidragande till att 

antalet medlemmar i princip har kunnat 

hållas intakt. Den medlemsökning på två 

procent som var målet har däremot inte 

kunnat uppnås. I syfte att stärka den viktiga 

ekonomiska basen genomfördes en 

fortsatt strategisk satsning på insamling 

genom så kallat CSR, eller corporate social 

responsibility (sponsring i dagligt tal). 

Ett antal företag har därför påbörjat samarbete 

med och stöd till RBU. RBU har 

haft positiva verksamhetsresultat, men har 

samtidigt bibehållit en stabil ekonomi, 

och kan också visa upp ett litet överskott i 

resultaträkningen. Men för att åstadkomma 

mer och samtidigt synas bättre, behöver 

vi en bättre ekonomisk bas att stå 

på. 

RBU är ännu som organisation alldeles 

för okänd utanför den egna medlemskåren 

och den närmaste intresse- och samarbetssfären. 

Även kunskapen om levnadsförhållandena 

för barn och unga med rörelsehinder 

och deras familjer är ganska 

låg i det svenska samhället. Målet är förstås 

att förändra detta, och komma till det 

önskade läge vi kallar »Position 2012«. Ett 

omfattande arbete för synliggörande av 

RBU ska genomföras, och de första förberedande 

stegen mot en nationell kampanj 

under 2010 har tagits. 

Denna verksamhetsberättelse med årsredovisning 

vill visa hur förbundet RBU 

arbetat under 2009 med att steg för steg 

förbättra och förmera sin verksamhet. Vi 

redogör för målen för 2009 och för utfallet. 

Samtidigt vill vi visa på de svagheter 

som finns i organisationen och vad som 

gjorts för att ändra detta. 

RBU:s fyra målområden och delmål under 2009 har varit: 

Påverkan och opinionsbildning 

• Ge ut en årsrapport och använd i 

påverkansarbetet 

• Genomför aktioner för den nationella 

handlingsplanen 

• Synliggöra RBU i medier, myndigheter 

och organisationer 

Stabil ekonomi 

• Fortsatt intäktsökning av egna 

intäkter 

• Stärk RBU som varumärke 

Föreningsverksamhet 

• Utveckling gentemot habiliteringarna 

• Nationell medlemsvärvningskampanj 

• Utveckla RBU-Dagarna 

• Utveckla medlemsnyttan 

Diagnosverksamhet 

• Utveckla diagnosprojekten 

• Utveckla temanumret forskning 

• Utveckla projekt- och diagnossamordning 

»Position 2012« – 

där ska vi vara 2012! 

Den målstrategiska planen antogs redan 

2005 och gäller fram till och med 2011, 

RBU:s alla kortsiktiga mål, till exempel 

under 2009, ska mynna ut i ett tänkt läge 

år 2012, »Position 2012«. År 2012 ska därför: 

■ RBU vara en tydlig aktör inom minst två 

påverkansområden 

RBU verkar inom minst två påverkansområden, 

företrädesvis socialrätt och socialförsäkringar, 

skola eller habilitering 

och hjälpmedel. 

2

Position 2012 ligger bara två verksamhetsår 

bort. I somliga verksamhetsdelar har redan 

målen överträffats, annat ligger efter. 

Än finns alltså tid att agera. För de strategiska 

målen ligger fast och ska uppnås. 

Utmaningarna är väl kända. RBU ska vara 

det självklara valet av organisation för familjer 

med barn och unga med rörelsehinder 

och alla som vill stödja verksamheten. 

Ett medlemskap i RBU ska skapa ett tydligt 

mervärde. Dessutom ska RBU som 

organisation vara bekant för allmänheten, 

beslutsfattare och media. Förbundet ska 

därför ha en målinriktad och drivande roll 

inom påverkan och opinionsbildning, diagnosinriktade 

aktiviteter, insamling och 

marknadsföring samt föreningsstöd. För 

att uppnå detta har RBU en strategi, med 

årliga aktiviteter och delmål. 

■ RBU ha en aktiv föreningsverksamhet 

som arbetar med gemensamt påverkansarbete, 

medlemsrekrytering och social gemenskap 

Samtliga föreningar deltar lokalt i den årliga 

temakampanjen. Samtliga föreningar 

genomför årligen insatser för medlemsrekrytering, 

bland annat vid habiliteringarna. 

■ RBU har en omfattande diagnosverksamhet 

som ger stor medlemsnytta 

Minst två årliga arrangemang kring diagnoser 

arrangeras. 

■ RBU har en ändamålsenlig organisation 

med god ekonomi som bygger på intäkter 

genererade av egen verksamhet 

Intäkterna är större än utgifterna och 

minst hälften av intäkterna ska komma 

från egen verksamhet. 

Inför 2010 

Sammantaget var 2009 ett bra år för 

RBU, ett år då flera stora satsningar påbörjades 

eller planlades, men utförandet 

och resultatet är att vänta under de kommande 

åren. Parallellt med detta förstärkte 

vi det som vi redan sett ge effekt och resultat 

och är i linje med målinriktningen. 

Det framstår samtidigt som allt tydligare 

var förbundet har sina styrkor och sina 

svagheter. En svaghet är vår relativa resursbrist. 

Förbundet är i mycket sina resurser 

– ideella krafter, anställd personal och 

pengar – och vi måste därför ibland avstå 

sådant som vi gärna skulle vilja göra. 

En styrka har samtidigt varit att vi kunnat 

hålla en stabil ekonomi. RBU har sedan 

2005 varit ytterst försiktig med sitt 

kapital och vart år också kunnat redovisa 

en ekonomi i balans. Om vi däremot inte 

satsar så riskerar vi att inte heller kunna 

växa verksamhetsmässigt, och därmed 

missa våra långsiktiga mål. Förbundet har 

därför beslutat att använda upp till en 

miljon kronor av sparat kapital för att 

genom satsade resurser bli en känd påverkansfaktor 

och samtidigt också få tillbaka 

genom nya resurser, framför allt genom 

företagssamarbeten. Detta synsätt ingår i 

den nationella marknadsförings- och insamlingskampanj 

som började planläggas 

2009 och som kommer att blomma ut 

under 2010. 

Intäktsökning är ofta beroende av 

marknadsföring, och bägge dessa arbetsfält 

måste visa tydliga resultat, för att befrukta 

varandra. Syftet med arbetet med 

insamling, sponsorer/CSR-samarbetspartners 

och all annan intäktsökning är dock 

först och främst att stärka vårt viktiga påverkansarbete. 

Kärnan här är påverkan 

3

4 

RBU:s mål 2010 

1. Årsrapport 09 

2. Aktioner för genomförande av nationella 


3. Aktivitet i anledning av 20 år av Barnkonventionen 

4. Synliggöra RBU i medier, myndigheter och 

organisationer 

5. Utveckling gentemot habiliteringarna 

6. Nationell medlemsvärvningskampanj 

7. Utveckling av RBU-Dagarna 

8. Utveckla medlemsnyttan 

9. Utveckla diagnosprojekten 

10. Utveckla temanumret forskning 

11. Utveckla projekt- och diagnossamordning 

12. Fortsatt intäktsökning av egna intäkter 

13. Stärk RBU som varumärke 

genom RBU:s årliga temarapporter, och 

det direkta medlemsstödet. Förbundet har 

under flera år påtalat att påverkansarbete 

via förbundet inte är tillräckligt. För att 

åstadkomma förändring behövs också 

uppslutning kring årsrapporten, med lokala 

aktiviteter runt hela landet. Det ger 

god marknadsföring. Detta förstärker 

RBU som känd påverkansaktör. Detta i 

sin tur skapar attraktion på företag för 

samarbeten. Etc. 

RBU, liksom flertalet andra ideella organisationer 

i Sverige, är väl medvetet om 

att organisationers medlemsminskning 

skvallrar om ett samhälle där organisering 

via föreningar inte längre är självklart för 

många. Dagens svensk har större valmöjligheter 

än förut, och det finns mycket att 

välja av när man ska fylla sin tid. Samtidigt 

består RBU till största delen av medlemmar 

som själva är barn med egen funktionsnedsättning 

och deras föräldrar och 

syskon. Att ha ett rörelsehinder påverkar 

hela familjen, och är något som finns där 

hela tiden, även utanför ordinarie skoloch 

arbetstid. Hela familjen blir ett arbetslag 

kring den unge, och tiden att dessutom 

lägga på utåtriktade aktiviteter som lokala 

påverkanskampanjer finns i många 

fall helt enkelt inte. Kongressen har bestämt 

att detta är vägen 

att gå, ett tätt samarbete 

förbund och föreningar 

emellan i årliga temakampanjer, 

men detta 

har vi inte lyckats med. 

Målet i »Position 2012«, 

att alla föreningar deltar 

aktivt i den årliga kampanjen, 

har förbundet 

därför valt att frångå 

som ett verktyg för att 

nå vår vision. Istället 

får vi slå in på andra 

vägar. 

Under 2010 ska RBU 

öka sina egna intäkter 

till tre miljoner 

kronor, vår organisations 

hittills högsta 

målsättningen inom 

insamling. Marknadsföring ska genomföras 

parallellt med insamlingen, och därmed 

också på längre sikt säkra de intäkter 

som är nödvändiga för fortsatt utveckling 

av verksamheten. Insamling och marknadsföring 

under de två senaste åren har 

ju visat sig inte fullt ut ge de intäkter som 

varit vår förhoppning. Ett färre antal väl 

valda insamlingsaktiviteter kommer därför 

att genomföras under 2010, en prioritering 

som bygger på våra vunna erfarenheter. 

Omsorg om de resurser RBU faktiskt har, 

är ledord. Det betyder att förbundet räknar 

med fortsatt snäva ekonomiska ramar 

och att de målstrategiska aktiviteterna har 

förtur till resurserna. Samtidigt gör vår 

vetskap om hindren och vår hänsyn till 

dem, att verksamheten kommer att bedrivas 

med en fortsatt stabil ekonomi. 

I år redovisar RBU för första 

gången en rapport över hur vår organisation 

arbetar med så kallade 

kvalitetskoden, den kodex som alla 

medlemsorganisationer i Frivilligorganisationernas 

Insamlingsråd 

(FRII) ska upprätta. Genom att 

agera efter kodens principer och 

krav på öppenhet, kvalitet och etisk 

insamling ska förtroendet för RBU 

som organisation växa, och i förlängningen 

öka tilltron till RBUs 

förmåga att uträtta vad den enskilde 

inte själv förmår. Koden kräver 

också att vi tydligt visar på måluppfyllelse, 

effektiv resursanvändning, öppenhet samt 

god styrning, kontroll och utvärdering. 

Kodrapporten hittar du som bilaga till årsredovisningen 

i denna verksamhetsberättelse. 

Vi ska vara stolta och glada för allt det 

som fungerar bra, samtidigt som vi måste 

jobba extra med det som kan bli bättre. Vi 

har två verksamhetsår på oss fram till det 

att »Position 2012« ska vara uppnådd, och 

det blir två år fyllda av målinriktade aktiviteter, 

men också av nya grepp och idéer 

för att flytta fram RBU:s positioner, inte 

minst genom »Kampanj 2010«, RBU:s 

största marknadssatsning sedan Radiohjälpskampanjen 

i början på 1990-talet. 

En del kanske måste göras på nya sätt. 

Men gemensamt för allt det vi gör är att vi 

vill se ett samhälle där även våra barn och 

unga, och deras familjer, har samma möjligheter 

och förutsättningar som alla andra 

medborgare, ett rättvist och utvecklande 

liv. 

Tack alla ni som varit med och drivit 

RBU framåt under 2009. Vi kommer att 

fortsätta agera för att göra vårt bästa för 

att uppnå målen på väg mot »Position 

2012«. Var med du också! Och som alltid, 

kom ihåg: det tar tid att förändra – men 

det går! 

För förbundsstyrelsen: 

Agnetha Mbuyamba 

Förbundsordförande 

För förbundskansliet: 

Johan Alexander Lindman 

Generalsekreterare 

Agnetha Mbuyamba och Johan Alex Lindman bjuder på 

tårta på Öppet hus.

Påverkan och opinion 

Årsrapport 2009: 

Vem bryr sig!? 

Årsrapporten med den retoriska titelfrågan »Vem bryr sig!?« vill visa på det tomrum som möter många 

unga med rörelsehinder, och därmed även deras familjer, när den unge gått ut skolan och söker sig en 

sysselsättning, ett jobb, en framtid. 

Mål 2009: Det övergripande målet 

för RBU:s påverkans- och opinionsarbete 

är att skapa ett samhälle i enlighet 

med RBU:s vision om ett rättvist 

samhälle och ett utvecklande liv för 

barn och unga med rörelsehinder. Dessutom 

var målen 2009: 

✓ Ge ut och använd årsrapport 2009 

✓ Aktioner för genomförande av nationella 


✓ Aktivitet i anledning av 20 år av 

Barnkonventionen 

✓ Synliggöra RBU i medier, myndigheter 

och organisationer 


Ungdomsseminariet i maj. Ungdomar lyssnar på Sosso Hietanen. 

Vem bryr sig? 

Årsrapport 2009 | RBU, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar 

I rapporten fastslogs de krav på förbättringar 

som RBU vill få genomförda: 

1. Alla unga med funktionsnedsättning 

ska ha rätt till en meningsfull sysselsättning 

2. Varje kommun ska ha en handlingsplan 

för att ge unga med funktionsnedsättning 

arbete eller annan meningsfull sysselsättning 

3. Mer resurser och kompetens till Arbetsförmedlingen 

för individuellt stöd till 

unga med funktionsnedsättning 

Kampanjen, med årsrapporten som 

grund, presenterades internt i organisationen 

i samband med RBU:s förbundsmöte 

under våren, och snart därefter för en insatt 

rekordstor publik vid RBU:s seminarium 

under Politikerveckan på Gotland. 

Inbjudna företrädare för flera riksdagspartier 

deltog i seminariet, och i den efterföljande 

debatten ledd av moderatorn Bengt 

Westerberg, diskuterades rapporten med 

utgångspunkt från RBU:s krav på förbättringar. 

»Jag är väl inte född för att 

bara sitta av min tid« 

Medlem i RBU 

Kampanjen landet runt 

RBU har alltsedan starten med de årliga 

rapporterna 2006 som mål att den årliga 

temakampanjen inte enbart ska drivas 

gentemot de nationella myndigheterna 

och organen via förbundet, utan också att 

allt fler föreningar ska genomföra lokala 

kampanjaktiviteter med årsrapporten som 

grund. Självklart är det bra om fler får ta 

del av årsrapporten, ju fler desto större 

chans att påverka. Förbundet har därför 

årligen tagit fram ett kampanjpaket med 

insändare, debattinlägg och förslag på hur 

temat kan lyftas fram av föreningar och 

medlemmar inom RBU. Varje år har också 

några föreningar eller enskilda medlemmar 

skickat in insändare till lokala eller regionala 

tidningar. Dessa gemensamma 

kampanjinriktade aktiviteter mellan nationell 

och lokal nivå har varit positiva och 

skapat såväl påverkan som marknadsföring. 

I andra fall kommer den lokala aktiviteten 

lite senare, och RBU Västernorrlands 

kampanjande under flera år med årsrap- 

5

Hembesök i Östergötland, bland annat vid kampanjen »RBU bjuder hem riksdagen«. 

porten 2006 i handen gav resultat. Bästa 

lekparken i Sverige ska byggas i Sundsvall. 

Längre söderut tog RBU Östergötland 

upp tråden från 2008 års rapport och bjöd 

hem riksdagsledamöter från östgötabygd 

för att visa hur en RBU-familjs vardag ter 

sig, och levnadsförhållandena för familjer 

med barn och unga med rörelsehinder belysas. 

Detta grepp var lyckat och gav riksdagsmännen 

och -kvinnorna en djupare 

förståelse genom att få samtal om den 

självupplevda berättelsen i hemmiljö. Medial 

bevakning ingick också i den lokala 

kampanjen »RBU bjuder hem riksdagen«. 

Effekten som skulle uppnås är en större 

förståelse och insikt, och därmed förändringsbenägenhet 

hos allt fler riksdagspolitiker. 

»Alla är förstående 

men ingen gör något« 

Ur RBU:s årsrapport 

»Jag vill öppna restaurang. Den ska heta CP-krogen och ha låg 

bardisk. Det ska inte finnas några stolar vid borden, men de gäster 

som kommer dit utan rullstol får hyra en. Kan man ta femton 

kronor för det? Det ska vara bra mat till justa priser och coverband 

på lördagarna. Det ska vara människor med funktionsnedsättning 

som jobbar där och jag vill vara ansvarig för underhållningen.« 

Johan Lystad, 23 år, i RBU:s årsrapport. 

Att uppnå målet inom »Position 2012«, 

det vill säga att alla föreningar 2012 aktivt 

deltar i årskampanjen, har omvärderats av 

förbundsstyrelsen. Över åren har en tydlig 

tendens visat att allt färre föreningar och 

medlemmar deltar inom just årsrapportens 

tema och med lokala aktiviteter. Målet 

är visserligen vältänkt men det fungerar 

inte att tro på ett brett nationellt genomförande 

genom att förlita sig på det ideella 

engagemanget hos redan tidspressade 

medlemsfamiljer. Förbundsstyrelsen beslutade 

därför att det långsiktiga målet upphör 

att gälla som riktmärke. Målet är, som 

det visat sig, i praktiken omöjligt att uppnå. 

Alla medlemmar och föreningar ska 

istället från och med 2010 erbjudas att delta 

lokalt utifrån årsrapportens tema, men 

målet tas bort. Under 2009 genomfördes 

därför inte heller en satsning på lokal uppföljning 

av årsrapporten. 

Det är däremot tydligt att RBU:s föreningar 

agerar inom de fält som föreningarnas 

medlemmar upplever problem 

6

SOM MEDLEM eller föreningsrepresentant 

i RBU har du möjlighet att få 

gratis rådgivning 

om bostadsanpassning 

och annan 

tillgänglighet 

och användbarhet, 

eftersom 

RBU deltar i 

samarbetet Bygg 

Klokt. Kontakta 

Bygg Klokt på 

telefon 08-677 70 58 / 08-677 70 30 

Läs mer på byggklokt.se 

med. Så har exempelvis RBU Stockholm 

och RBU Västmanland agerat kraftfullt 

gentemot brister inom habiliteringsverksamheten. 

Nedräkning för tillgänglighet 

Ett av målen med den av riksdagen antagna 

nationella handlingsplanen »Från patient 

till medborgare« är att Sverige ska vara 

tillgängligt till 2010. Som vi alla vet så ser 

det inte ut så när det gäller enkelt avhjälpta 

hinder, en tillgänglig kollektivtrafik och 

en tillgänglig statsförvaltning. Genom 

Bygg Klokt, ett permanent samarbete 

mellan sex handikapporganisationer arbetar 

vi tillsammans med frågor som berör 

den fysiska miljön, dvs den byggda miljön, 

med stöd av handlingsplanen, lagstiftningen 

och våra egna erfarenheter och kunskaper. 

Man brukar även använda ordet tillgänglighet. 

Plan- och bygglagen har förstärkts för 

undanröjande av enkelt avhjälpta hinder i 

lokaler och på platser dit allmänheten har 

tillträde. I korthet innebär det att markoch 

fastighetsägare är skyldiga att ta bort 

enkelt avhjälpta hinder. Detta är unikt på 

så sätt att det aldrig tidigare har funnits 

lagstiftning som kräver retroaktiva förändringar 

av befintliga byggnader, lokaler 

och platser. Exempel på sådana hinder är 

dörrar utan dörröppnare, för höga trösklar, 

nivåskillnader som inte överbryggts 

med ramp och lekplatser som barn i rullstol 

inte ens kan komma in på. Denna allmänna 

miljö ska dock kunna användas av 

alla. Mer omfattande och kostsamma åtgärder 

kan endast krävas vid ny-, om- och 

tillbyggnad. 

Den nationella handlingsplanen ska 

RBU:s påverkansområden 

RBU arbetar med många påverkansområden 

förutom temat för den årliga 

rapporten. Exempel på frågor som 

RBU engagerat sig i 2009 genom besök, 

uppvaktningar eller skrivelser: 

• Remiss: Möjlighet att leva som andra 

(SOU 2008:77) 

• Remiss: Föräldrastöd – en vinst för 

alla (SOU 2008:131) 

• Remiss: Brist på brådska – en översyn 

av aktivitetsersättningen (SOU 

2008:102) 

• Remiss: En hållbar lärarutbildning 

(SOU 2008:109) 

• Remiss: Den nya skollagen (Ds 

2009:25) 

Några RBU-toppmöten 2009 

Lars Ohly (v), partiordförande, och 

pressekreterare Kristoffer Housett 

Hans Ytterberg, utredare om funktionsnedsättning 

som diskrimineringsgrund, 

på uppdrag av integrations- och 

jämställdhetsdepartementet 

Kenneth Johansson, ordförande i 

riksdagens socialutskott om LSS-förändringar 

Jeppe Samuelsson och Johannes 

Carlsson, politiska sekreterare (m), 

om koordinator till familjerna, daglig 

sysselsättning, restriktiva tolkningar 

av LSS, samt parkeringstillstånd. 

alltså inom mindre än ett år vara uppfylld, 

men än är det långt kvar till ett tillgängligt 

Sverige. För att samordna påtryckningar 

för att detta politiska åtagande genomförs 

har, genom Bygg Klokt, bedrivits lobbyarbete, 

rådgivning vid projektering, utvärdering 

och inventering och förslag lämnats. 

Målgrupper har varit regeringen, Boverket, 

Räddningsverket, Konsumentverket, 

professionella inom byggsektorn, förtroendevalda 

inom handikappsfären och andra 

som vill medverka till den byggda miljöns 

tillgänglighet. 

SOM MEDLEM i RBU har du möjlighet 

till gratis juridisk rådgivning. Kontakta 

RBU:s förbundsjurist Henrik Petrén 

på telefon 08-677 73 07 (tisdagar 

kl 13-16) eller via e-post 

fragajuristen@rbu.se 

Juristspalten 

Förbundsjurist Henrik Petrén om Barnkonventionen 

Barnkonventionen 20 år 

I ÅR ÄR DET 20 ÅR SEDAN FN antog 

konventionen om barnets rättigheter. 

Det har uppmärksammats 

på olika sätt, bland annat med en 

hearing i riksdagen där barn från 

RBU deltog (läs mer om detta på 

annan plats i tidningen). Du som 

läser är förhoppningsvis väl bekant 

med att det finns en barnkonvention 

och kanske känner du 

också till dess viktigaste principer. 

Men vilken juridisk status har 

barnkonventionen egentligen? Är 

det en lag? Kan den åberopas i 

domstol? Hur kan man använda 

barnkonventionen i sin argumentation 

eller i sitt påverkansarbete? 

INTERNATIONELLA KONVENTIO- 

NER är en del av den internationella 

rätten (folkrätten). En konvention 

är egentligen ett avtal 

mellan de länder som har undertecknat 

och ratificerat den. Att ratificera 

betyder att det nationella 

parlamentet godkänner ett avtal 

som dess regering har ingått 

genom att underteckna konventionen. 

När man ratificerar en 

konvention förbinder sig staten 

gentemot övriga länder som har 

antagit konventionen att efterleva 

innehållet i densamma. 

Vilken juridisk status som en 

konvention får i den nationella 

rätten varierar mellan olika rättssystem. 

I vissa länder, exempelvis i 

USA (som nu faktiskt är det enda 

landet i världen som inte har ratificerat 

barnkonventionen), blir en 

ratificerad konvention en del av 

den nationella rätten utan några 

ytterligare åtgärder. Detta system 

kallas för monism. I andra länder, 

som i Sverige, måste en ratificerad 

konvention införlivas i den nationella 

rätten genom lagstiftning för 

att bli direkt tillämplig i den nationella 

rätten. Detta system kallas 

för dualism. 

BARNKONVENTIONEN HAR INTE 

GJORTS TILL LAG I SVERIGE. Men 

delar av barnkonventionens principer 

finns inskrivna i svenska 

lagar och på så sätt är deäven direkt 

tillämpliga i domstol. Ett exempel 

är socialtjänstlagens 2 § 

som stadgar att ”när åtgärder rör 

barn skall det särskilt beaktas vad 

hänsynen till barnets bästa kräver”, 

vilket direkt svarar mot artikel 

3 i barnkonventionen. 

Menbetyderdådettaattbarnkonventionen 

inte gäller i Sverige 

om det inte direkt framgår av en 

lagtext? Nej, så är det tack och lov 

inte. Sverige har förbundit sig i ett 

internationellt avtal (konventionen) 

att efterleva det som där 

stadgas. I dedelar av barnkonventionen 

som inte har gjorts till 

svensk lag anser riksdagen att Sverige 

redan uppfyller kraven. Det 

betyder att myndigheter (både på 

statlig och kommunal nivå) och 

domstolar som har att tillämpa 

svensk lag måste ha barnkonventionen 

i åtanke när man tolkar innehållet 

i lagarna. Om man tänker 

sig lagarna som en karta som vi 

måstefölja så skullejag vilja likna 

barnkonventionen vid en kompass 

som krävs för att kunna läsa 

kartan rätt. 

Därför kan man mycket väl 

stödja sig på barnkonventionen i 

en rättslig argumentation, trots 

att den alltså inte gjorts till direkt 

lag i Sverige. Och på samma sätt 

är barnkonventionen ett mycket 

viktigt verktyg i det påverkansarbete 

som RBU och andra gör. 

Genom att ställa uppenbara brister 

i det svenska samhället mot 

vad Sverige i barnkonventionen 

faktiskt har lovat att efterleva gör 

vi det svårare för beslutsfattare att 

blunda för bristerna. 

Så, gör som RBU, använd barnkonventionen 

i stort och smått. 

Fortsätt att påminna beslutsfattareom 

deviktiga principer som 

Sverige har förbundit sig vid: Att 

alla barn har samma rättigheter 

och lika värde, att inget barn får 

diskrimineras och att barnets 

bästa är överordnat 

vid alla 

åtgärder som 

rör barnet! 

HENRIK PETRÉN 

Förbundsjurist 

Juridisk rådgivning för RBU:s medlemmar tisdagar 13–16 

Ring 08-677 73 07 eller e-posta fragajuristen@rbu.se 

Juristspalten från Rörelse nr 6/09 om Barnkonventionen 

20 år. 

Juridiskt stöd till medlemmar 

RBU:s medlemmar får gratis juridisk rådgivning 

av förbundets förbundsjurist. 

Medlemmarnas frågor 2009 har huvudsakligen 

rört information, ansökan och process. 

De rättsområden som varit efterfrågade 

har framför allt rört LSS, följt av 

LASS, bilstöd och vårdbidrag. Juridiskt 

stöd och information har också lämnats 

genom Juristspalten i varje nummer av 

medlemstidningen Rörelse och genom 

föreläsningar och föreningsbesök av förbundsjuristen. 

21 

7

RBU bland 

1000 moderater 

Tillsammans med tusentals moderata 

kommunpolitiker inbjöds 

RBU att delta vid årets 

rikskonferens i Örebro. RBU:s 

förbundsordförande Agnetha 

Mbuyamba talade om situationen 

för barn och unga med rörelsehinder 

vid ett seminarium 

om LSS under rubriken »Att 

leva som andra«. Ett exempel 

är att personer med rörelsehinder 

fortfarande saknar den rätt 

till meningsfull sysselsättning 

som den öviga personkretsen i 

LSS har. Samtidigt arbetade 

socialdepartementet vidare 

med att sammanställa remissvaren 

till den stora LSS-utredning 

som avslutades hösten 

2008. RBU har riktat skarp 

kritik mot att gruppen unga 

med rörelsehinder ännu en 

gång har lämnats utanför rätten 

till en meningsfull daglig 

sysselsättning. 

Påverkan och synliggörande 

hand i hand 

Påverkansarbetet syftar till att skapa förändringar 

som leder till förbättringar för 

barn och unga med rörelsehinder och deras 

familjer. Utöver det sprider vi kunskap 

och information om livssituationen för 

barn och unga med rörelsehinder och deras 

familjer. Vi bjuder in folkvalda i riksdagen, 

företrädare för myndigheter och 

organisationer, utredare för statliga utredningar 

med flera. RBU erbjuder generöst 

sin hjälp och sitt stöd för att påverka 

framtidens handikappolitik. Dessa möten 

gör att vår kunskap förmedlas och förståelsen 

för och viljan att tillmötesgå RBU 

blir större. Samtidigt blir RBU en kraft att 

räkna med, en part som man gärna lyssnar 

på och våra åsikter efterfrågas. 

Otillgänglighet = 

diskrimineringsgrund? 

Hans Ytterberg, utredare om otillgänglighet 

som diskrimineringsgrund, fick i möte 

med RBU budskapet att inte glömma 

bort barnens verklighet, att alltför många 

RBU:s förbundsjurist Henrik Petrén överlämnar årsrapport 

till statsminister Fredrik Reinfeldt. 

»Vad betyder det egentligen 

att leva som andra när barn 

och unga med 

funktionsnedsättningar 

dagligen utestängs från 

det samhälle som de 

flesta tar för givet« 

Agnetha Mbuyamba i tal vid Moderaternas 

rikskonferens, Örebro i maj 2009 

barn med rörelsehinder börjar sitt utanförskap 

tidigt. Lekplatser och förskolor är 

exempel på miljöer där barnen tidigt riskerar 

att möta otillgänglighet som utestänger. 

Att skolor inte räknas som publika lokaler 

i plan- och bygglagens mening och 

att de därför inte omfattas av reglerna om 

enkelt avhjälpta hinder, gör att tillgängliggörande 

av skolor, kommunala som fristående, 

går alldeles för trögt. RBU framförde 

därför att tvingande lagstiftning är 

nödvändig, och RBU förespråkar en lagstiftning 

som tvingar skolor att göra sina 

lokaler fysiskt tillgängliga. Det ska inte vara 

möjligt att starta en ny skola utan lokaler 

där alla elever kan röra sig fritt. 

Målet är viktigare än medlen. Att samhället 

ska vara tillgängligt för alla är målet, 

och diskrimineringslagstiftningen kan vara 

ett medel för att nå detta mål, men det får 

inte bli det enda. Att koppla tillståndsgivning 

till att verksamhet eller lokal är tillgänglig 

kan vara ett kompletterande medel. 

En lagstiftning om tillgänglighet som 

diskrimineringsgrund kommer att definiera 

vad som är lägsta godtagbara nivå av 

tillgänglighet, men får inte bli ett tak för 

samhällets ambitioner. 

Barnkonventionen 20 år 

På 20-årsdagen av Förenta Nationernas 

generalförsamlings antagande av konventionen 

om barnets rättigheter (barnkonventionen), 

arrangerades den 20 november 

en mycket viktig hearing som gav 

barn och ungdomar möjlighet att ställa 

frågor direkt till ansvariga ministrar och 

andra beslutsfattare i samhället. Ett av 

barnkonventionens grundläggande mål är 

att göra barn delaktiga och låta dem uttrycka 

sin mening. Den årliga ministerhearingen 

är ensam i sitt slag i Sverige och 

ett unikt tillfälle för barn och ungdomar 

att göra sina åsikter om grundläggande 

rättigheter offentliga. 

Den årliga ministerhearingen arrangerades 

av Nätverket för Barnkonventionen 

och riksdagens tvärpolitiska barngrupp. 

Vid hearingen deltog Maria Larsson, äldre- 

och folkhälsominister, Göran Hägglund, 

socialminister, Jacques Barrot, vice 

ordförande i Europeiska kommissionen, 

kommissioner för frihet, säkerhet och rättvisa 

samt Marta Santos Pais, FN: s generalsekreterares 

särskilde representant för 

våld mot barn. I anslutning till inledningen 

av dagen deltog Magnus G Graner, 

statssekreterare hos justitieminister Beatrice 

Ask. 

Vid panelutfrågningen deltog Henrik 

Petrén, förbundsjurist på Riksförbundet 

för rörelsehindrade barn och ungdomar 

(RBU) tillsammans med RBU-medlemmen 

Fredrik Viklund 10 år, Elisabeth 

Dahl, generalsekreterare på Rädda Bar- 

8

Påverkan och opinion 

 

 

Information om hearingen. 

Olivia Lindqvist och Elin Blideskog på ministerhearing. 

nen, Véronique Lönnerblad, generalsekreterare 

på Unicef, samt representanter från 

Rädda Barnens Ungdomsförbund. 

Ministerhearingen avslutades med utfrågning 

av representanter från den tvärpolitiska 

barngruppen. Arrangörer var 

Nätverket för Barnkonventionen, där 

RBU ingår, och riksdagens tvärpolitiska 

barngrupp, och ägde rum i riksdagshusets 

förstakammarsal. Läs mer på barnkonventionen.se 

RBU:s påverkansarbete ger resultat. Under 

2009 kunde vi bland annat se följande 

framgångar i frågor som RBU har drivit: 

• Större möjlighet att fritt välja skola 

även för barn med rörelsehinder 

• Ett barnperspektiv kommer att föras in 

i LSS 

• Registerkontroll för all personal som arbetar 

med unga enligt LSS 

• Individuell plan ska erbjudas alla som 

omfattas av LSS 

• Förändrad syn på bilanpassningar så att 

hela familjens behov nu beaktas 

Under 2009 har Socialstyrelsen och Försäkringskassan 

arbetat med att ta fram ett 

RBU kraftsamlar för barnen, väckarklocka i Kulturhuset 23 april 2009. Solveig Hellquist, 

riksdagens tvärpolitiska barngrupp i samtal med Agnetha Mbuyamba, RBU, se www.samba.nu 

nytt behovsbedömningsintrument för personlig 

assistans. Till arbetet har knutits en 

referensgrupp i vilken RBU genom förbundsjuristen 

Henrik Petrén har deltagit. 

Dessvärre upplevde referensgruppen inte 

att samarbetet var fruktbart och att man 

fick gehör för sina synpunkter i processen. 

Socialstyrelsens och Försäkringskassans arbete 

resulterade slutligen i ett 91-sidigt dokument 

där varje litet fragment av det 

dagliga livet skulle granskas, flera av frågorna 

var dessutom direkt integritetskränkande. 

RBU valde då tillsammans med 

övriga representanter från handikapp- och 

brukarrörelsen att lämna samarbetet. Protesten 

ledde till att Socialstyrelsen drog 

tillbaka dokumentet och i skrivande stund 

är det okänt vad som kommer att ske med 

arbetet framöver. 

9

FOTO: JANE MORÉN 

Från reportage om Saga 4 år i Rörelse nr 1/2009.

Föreningar 

RBU i hela landet 

RBU:s konferenser har bevisat att de är 

Mål 2009: 

efterfrågade och av hög och jämn kvalitet. 

✓ Utveckling gentemot 

habiliteringarna 

Årets fyra konferenser samlade såväl 

✓ Nationell medlemsvärvningskampanj 

rekordmånga besökare som gav prov 

på fördjupade kunskaper inom 

✓ Utveckla RBU-Dagarna 

✓ Utveckla medlemsnyttan 

diagnoser och olika teman. 

Konferenserna har marknadsförts 

allt bättre, vilket gav resultat med god uppslutning också av de som 

arbetar professionellt med och för barn och unga med olika 

rörelsehinder. 

Årets medlemsvärvningskampanj avsåg att öka antalet medlemmar 

med 2 procent. Riktigt så bra gick det nu inte, men de senaste årens 

årliga medlemsminskning med uppåt 5 procent per år kunde hejdas 

med gemensamma krafter. Medlemsminskningen stannade på 0,87 

procent, ett gott resultat. Värvningskampanjen pågick genom 

Rörelse och via rbu.se och sporrade medlemmarna med priser för 

bästa värvare. Andra bidragande orsaker kan ha varit den satsning 

på information till habiliteringar, hjälpmedelscentraler och 

1,9 

barnmottagningar vid sjukhus, som genomförts de tre senaste 

åren. Habiliteringarna erbjöds också att bli gratismottagare av 

3,4 

tidningen Rörelse. Syftet är också att personal vid 

habiliteringarna ska efterfråga, ja till och med eftertrakta, 

9,3 

RBU:s konferenser som fortbildning. 

Göteborg 

Föreningsstödet utvecklas vidare, och utbildning i 

webbverktyget för de lokala föreningshemsidorna har utförts. 

3,2 

FöreningsBrevet har sänts vid fem tillfällen, och 

verksamhetsutvärdering genom uppföljning av resultat sett mot mål 

diskuterades vid den numera traditionsenliga 

Ordförandekonferensen. Verksamhetsberättelsen med ekonomisk 

redovisning och årsrapporten har också sänts ut till samtliga 

medlemshushåll, vilket kraftigt förbättrar informationsflödet. 

Värmland 

1,9 

Dalarna 

Västmanland 

Älvsborg 

Skaraborg 

Halland 

2,4 

3,3 

2,9 2,6 

Bohuslän 

4,3 

5,8 

Jönköping 

2,4 

2,5 

Skåne 

Jämtland 

2,3 

1,9 

4,0 

Östra Skåne 

Norrbotten 

Södra Lappland 

Västernorrland 

Örebro 

3,5 

0,9 

5,2 

2,1 

Gävleborg 

Uppsala 

4,0 

Kronoberg 

2,5 

3,5 

Umeå 

Södermanland 

Östergötland 

Kalmar 

Blekinge 

2,1 

Så här fördelar sig de 12016 medlemmarna 

procentuellt på de 27 distriktsföreningarna. 

18,4 

1,5 

Gotland 

11 

2,2 

Stockholm 

Skellefteå

RBU INFORMERAR OM 

RBU-föreningar med 

medlemsökning 2009 

✓ RBU Gävleborgs län 

✓ RBU Stockholms län 

✓ RBU Uppsala län 

✓ RBU Gotland län 

✓ RBU Blekinge län 

✓ RBU Västmanland 

✓ RBU Norrbotten 

✓ RBU Kalmar 

✓ RBU Södra Lappland 

✓ RBU Östergötlands län 

✓ RBU Skaraborg 

Vid utgången av 2009 fanns det 38 RBUföreningar 

fördelade på 27 distriktsföreningar 

och 11 lokalföreningar, dvs samma 

antal som vid årsskiftet 2008⁄09. 

Medlemsvärvningskampanjen »Värva 

en medlem – så blir vi dubbelt så många« 

riktade sitt – något kryptiska – budskap 

till alla medlemmar. RBU består idag av 

omkring 12 000 medlemmar, hushåll med 

flera familjemedlemmar liksom enskilda 

stödjande medlemmar. Givetvis var syftet 

att alla vi medlemmar skulle hitta en ny 

medlem vardera. 

Några som tog detta på allvar var de 

värvare som kammade hem segrarna som 

bästa medlemsrekryterare under första respektive 

andra halvåret 2009: 

• RBU Bowlingsklubb, Västerås, genom 

Åsa och Lars Bleckert 

• Matz Wahlkvist, RBU Södermanland 

• Eva Klevås, RBU Skåne 

• Anna Nordh, RBU Skaraborg 

• Maria Ennefors, RBU Stockholm 

• Lilian Lauberg, RBU Gotland 

• Malin Tjernell, RBU Stockholm 

Medlemsvärvningen rullar på 

Kampanjen »Värva en medlem så blir vi 

dubbelt så många« pågick under hela året, 

men arbetet med att göra RBU synligare 

på landets habiliteringar slutar inte med 

värvningskampanjen. Tillsammans med 

föreningarna påbörjade förbundet i slutet 

av året en omfattande informationssatsning 

som kommer att fortsätta under hela 

RBU-föreningarna 

✓ Vill du läsa mer om föreningarna? 

✓ Vill du stödja din lokala RBU-förening? 

✓ Gå in på www.rbu.se och välj 

»Föreningar« 

✓ Du kan stödja genom medlemskap 

(med eller utan tidningen Rörelse), 

ideellt arbete eller gåvor 

första halvåret 2010. Satsningen innebär 

bland annat att omkring 150 folderställ 

med RBU-information sätts upp på landets 

alla habiliteringar och även andra 

platser. Knappt hälften av RBU:s nya 

medlemmar hittar till vår organisation via 

habiliteringarna, och därför ska vi också 

finnas på plats med rikhaltig information. 

När »Kampanj 2010« rullar igång är det 

viktigt att finnas på plats över hela landet 

för nya medlemmar. 

Konferenser i mål 

RBU:s plan att för första året arrangera fyra 

konferenser genomfördes, och efterfrå- 

Värva en medlem – så blir vi dubbelt så många! 

Medlemsvärvningstävlingen 2009 

är nu inne på sin andra rafflande 

etapp. Vi tror att många fler än ni 

som redan är medlemmar skulle 

vilja stödja RBU eller själva få stöd 

av RBU om man bara kände till 

oss. Gör en insats – värva en eller 

flera medlemmar! Alla, verkligen 

alla, är välkomna! Prata om oss, 

sprid den kunskap du själv har! 

LBli medlem 

iRBU! 

Mejla info@riks.rbu.se 

och begär mer information! 

Tävling: 

Värva flest medlemmar 

och vinn pris! 

Nu har du ny chans att vinna fina priser i deltävling 

2 i RBU:s Medlemsvärvningstävling 2009. 

Använd talongen nedan och fyll i dina uppgifter 

och lämna till den person som du vill värva. Be 

honom eller henne att i sin tur fylla i sina uppgifter 

och skicka in talongen till förbundet senast 

den 31 december 2009. Alla värvade medlemmar 

som också betalar medlemsavgiften räknas, 

och de som värvat flest medlemmar andra halvåret 

2009 kommer att få fina priser och uppmärksammas 

i Rörelse och på hemsidan. 

Börja värva nu! 

Som medlem i RBU får du: 

• Stöd och gemenskap. 

• Kunskap och information. 

• Tidningen Rörelse med reportage, nyheter, 

forskning 6 gånger om året. 

• Medlemsservice från förbundsjurist. 

• Gratis material och rabatter. 

• Rabatt på konferenser och seminarier. 

• Rabatt på semesteranläggningen Mättinge. 

• Möjlighet att ansöka till RBU:s Medlemsfond m.fl. fonder. 

• Möjlighet att påverka och förändra. 

• Rabatt på alla Scandic-hotell i hela Norden. 

• Tillgång till din lokala förenings alla aktiviteter. 

✁ 

12 

Talongen kan även skrivas ut från www.rbu.se Klicka på länken Värva en medlem på startsidan 

Värvningssida i Rörelse nr 6/09. 

I 

Barn & ungdomar med 

medfödd 

benskörhet

Föreningar 

Skola • fritid 

Vad händer 

efter studenten? 

Umeå 15–16 maj 2009 

Scandic Plaza Hotell 

Konferensen vänder sig till professionella, föräldrar 

och till dig med eget rörelsehinder. Syftet är att förmedla 

kunskap och erfarenheter för att skapa ett 

rättvist samhälle och ett utvecklande liv för barn och 

unga med rörelsehinder. 

Information, program 

och anmälan på www.rbu.se 

RBU som en kunnig och kvalitativ arrangör 

av temakonferenser, såväl för medlemmar 

som för de som arbetar med och för 

barn och unga med olika typer av rörelsehinder. 

Utöver temakonferenserna arrangerades 

också en särskild ordförandekonferens 

på RBU:s fritidsgård Mättinge. 

Folderställ med all information, flankerad av Meg Klingberg och Sewed Lövgren. 

gan på denna typ av mötes- och informationsplatser 

var god. Hög kvalitet och ett 

brett utbud av konferenstema har gett god 

medlemsnytta och bra marknadsföring av 

RBU-Dagarna 

RBU-Dagarna, en samlingspunkt för 

medlemmar, arrangerades i form av konferensen 

»Skola och fritid: vad händer efter 

studenten?« tillsammans med riksförbundets 

Förbundsmöte i maj. Invigningstalade 

gjorde förre landshövdingen Georg 

Andersson som initierat talade om utanförskap 

och gemenskap. På programmet 

stod sedan intressanta tema som lek för alla, 

rätten till en trygg uppväxt, idrott och 

hälsa, stödinsatser i grundskolan, universitetsstudier, 

och att flytta hemifrån. Parallellt 

hade ungdomarna seminariepass med 

spännande innehåll som Kristoffer Olofsson 

som lärde ut drivkraft och att sätta 

mål och Carina Svensson om att vara alldeles 

ovanligt vanlig. Susanna »Sosso« 

Hietanen, socionom med specialisering på 

sexologi och kriminologi, ledde ett spän- 

Deltagarna Vicki Skure Eriksson och Ann Halldin lär sig »kärleksretorik« på RBU:s ordförandekonferens. 

De ordnade en lyckad konferens: Karin Björk, 

Ulrika Strömmer och Helena Magnusson. 

13

Föreläsare på RBU-Dagarna i Umeå 

FOTON: CARINA HEDLUND 

Månadens fråga på rbu.se 

Gör samhället tillräckligt 

för att ge 

personer med funktionsnedsättning 

arbete 

eller annan sysselsättning? 

(149 

svar) 

Ja 3 st 

Nej 140 st 

Vet ej 6 st 

Finns det en badplats 

som är tillgänglig för 

personer med funktionsnedsättning 

där 

du bor? (58 svar) 

Ja 21 st 

Nej 30 st 

Vet inte 7 st 

Har ditt barn personlig 

assistans? (112 

svar) 

Ja 56 st 

Nej 56 st 

Tycker du/ditt barn 

att ni får de hjälpmedel 

ni behöver (91 

svar) 

Ja 33 st 

Nej 31 st 

I viss mån 27 st 

Är du nöjd med hur 

ditt barns transporter 

till och från skolan 

fungerar? (28 svar) 

Ja 16 st 

Nej 11 st 

Vet inte än 1 st 

Mottagare av Guldrullen 

2002: Börje Valfridsson, Östersund, för go-kart special 

2005: Kurt Johansson, Skara, för researrangemang 

2006: Hans Skyllberg, Stockholm, för insatser i Rumänien 

och Moldavien 

2007: Kerstin Blom,Vänersborg, för mångåriga insatser 

2008: Gunilla Boëthius, Stockholm, för teaterpjäser 

2009: Maria Törnqvist, Uppsala, för fritidsengagemang 

RBU PÅ WEBBEN 

Besöken 2006–2009 

rbu.se besöks allt mer – ett resultat av att RBU 

syns mer i samhället 

Totalt antal besök: 187 889 

Genomsnitt träffar/dygn: 3722 

Genomsnitt besökare/dygn: 515 

Genomsnittlig besökstid: 2 min 40 sek 

Maria Törnqvist fick Guldrullen, RBU:s medlemspris 2009. 

14

Föreningen 

Barnen besökte Älgarnas hus och sen rockade de loss på vuxenförbjudet party 

FOTON: CARINA HEDLUND 

Joel och Hampus på vuxenförbjudna Snödiscot. 

Vuxenförbjudet! 

Jenny Norberg gillade discot. 

Nya och gamla medlemmar inbjuds till: 

RBU-party för barn och unga!!! 

Kom till en heldag med särskilt program för våra yngsta och unga vuxna 

medlemmar 

NÄR? 16 maj 2009 • VAR? I Umeå 

VAD HÄNDER? 

11.00–12.30 Föreläsningar för ungdomar på Hotel Plaza i Umeå i 

anslutning till RBU-konferensen ”Skola – Fritid. 

Vad händer efter studenten?” 

13.30–17.00 Utflykt till Älgfarmen i Bjurholm. 

18.00 Middag och underhållning på Hamnmagasinet. 

20.00 Snödisco för ungdomar på Hamnmagasinet 

Lisa Spets och och Elin Sjöström. 

VAD KOSTAR DET? Det är gratis! 

Var anmäler jag mig?: 

Ring Maria Sjöström 070-6908379 eller skicka ett email till 

maria.sjostrom@dalennet.se 

SISTA DAG FÖR ANMÄLAN 6/5 2009. Anmälan är bindande. 

Välkomna! 

15

Diagnoser 

Diagnosinriktade projekt 

Målet med RBU:s arbete med de tio diagnoser som förbundet företräder är att alla medlemmar ska 

kunna få tillgång till såväl gemenskap med andra som information och nya forskningsrön inom den eller 

de diagnoser man är intresserad av. Via förbundets kunskapskoordinator har fyra arrangemang ägt 

rum, kompletterat med en forskningsinriktad konferens inom den europeiska organisationen för osteogenesis 

imperfecta (OIFE) och med stöd av RBU. 

RBU INFORMERAR OM 

RBU-konferenser 2009 

• Hela livet med ryggmärgsbråck och hydrocefalus, 

Stockholm 13–14 mars 

• Skola och fritid: Vad händer efter studenten? Umeå, 

15–16 maj 

• Hela livet med cerebral pares, Stockholm, 25–26 

september 

• Att utveckla och förändra beteenden, Stockholm, 

11 december 

Barn & ungdomar med 

medfödd 

benskörhet 

Mål 2009: 

✓ Utveckla diagnosprojekten 

✓ Utveckla temanumret forskning 

✓ Utveckla projekt- och diagnossamordning 

Skola • fritid 

Vad händer 

efter studenten? 

Umeå 15–16 maj2009 

Scandic Plaza Hotell 

Konferensen vänder sig till professionella, föräldrar 

och till dig med eget rörelsehinder. Syftet är att förmedla 

kunskap och erfarenheter för att skapa ett 

rättvist samhälle och ett utvecklande liv för barn och 

unga med rörelsehinder. 

Information, program 

och anmälan på www.rbu.se 

Foto: Yanan Li 

Konferens om 

Cerebral Pares 

Stockholm 

25–26 september 2009 

• Forskning 

• Metodutveckling 

• Att leva med Cerebral 

Pares 

www.rbu.se • www.nhr.se 

Att förmedla och förmera kunskap 

Fyra konferenser arrangerades under året, 

vilket redan är en fördubbling av det mål 

som är satt för »Position 2012«, nämligen 

minst två årliga arrangemang. Främsta orsaken 

till att målet redan uppnåtts och 

toppats var förstärkningen 2008 genom 

rekrytering av en kunskapskoordinator till 

förbundskansliet. Inom diagnossatsningen 

har alltså målet med minst ett visst antalet 

arrangemang redan uppnåtts. 

Behovet av ett bredare kontaktnät och 

en fördjupad kunskapsinhämtning visade 

sig dock ganska snart. Inom landets gränser 

är ändå olika typer av forskning och 

metodutveckling inom diagnoserna begränsad. 

Kontakt togs därför med ett tjugotal 

organisationer inom de diagnoser 

som RBU representerar i de andra nordiska 

länderna Norge, Danmark och Finland 

och i de självstyrande områdena Åland, 

Färöarna och Grönland. Syftet är att bredda 

kontaktytorna för kunskaper, och därmed 

kunna öka medlemsnyttan genom att 

förmedla forskning och metodutveckling 

även från våra grannländer. Initiativet togs 

väl emot hos våra nordiska grannar och 

planeringsträffar kunde hållas med organisationer 

för såväl cerebral pares, ryggmärgsbråck 

och muskelsjukdomar i både 

Norge och Danmark. Ett tydligt första resultat 

av detta är att RBU tillsammans 

16

med Cerebral parese-foreningen i Norge 

och Spastikerforbundet i Danmark arrangerar 

en samnordisk konferens med tema 

cp och kognition i Göteborg 2010. 

Först ut på plan var »Hela livet med 

ryggmärgsbråck och hydrocefalus« i mars. 

Konferensen behandlade bland annat 

hydrocefalus och kognitiva svårigheter, det 

livslånga föräldraskapet, liksom inkontinens 

och projektet »Oberoende« som 

RBU deltar i via Universitetssjukhuset i 

Linköping. Bland många habila föreläsare 

märktes Staffan West, som själv har ryggmärgsbråck, 

och som talade om erfarenheterna 

i sitt liv och Urban Morén om samlevnad 

och vänskap. 

Medlemsantal fördelad på diagnosgrupp och övriga 

Stödjande 

6,7% 

Plexus 

0,4% CP 33,7% 

OI 1% 

Kortväxta 

1,4% 

PWS 

1,5% 

Muskel 

6,1% 

ADHD 

10,1% 

Ej angivit 

diagnos 

7,2% 

Övriga 7% 

RMB 

11% 

FFH 13,9% 

»Viktigt för mig som förälder 

att få information om ny forskning. 

Pricken över i:et var att 

lyssna på Staffan, härligt att få 

höra hans inställning« 

Förälder om konferensen »Hela livet med 

ryggmärgsbråck och hydrocefalus« 

Nättidningen Ryggrader, om ryggmärgsbråck 

och hydrocefalus, utkom med ett 

nummer och sändes till en bred medlemskrets 

inom diagnosen. Bland annat rapporterade 

tidningen från årets stora konferens 

i Orlando, USA, och bland annat om 

det stora forskningsprogram om orsakerna 

bakom ryggmärgsbråck och hydrocefalus 

som pågår där. Såväl konferensen som nättidningen 

Ryggrader tillkom genom förbundets 

projektgrupp för ryggmärgsbråck, 

och förbundet stöttade deltagandet vid 

konferensen för kunskapsspridning. 

RBU:s kunskapskoordinator Eva-Lena Söderlund och Eva Buschmann, generalsekreterare i Cerebral 

parese-foreningen i Norge, besöker Helene Elsass center, Danmark, där direktör Peder 

Esben Bilde berättar om verksamheten. 

»Jag tror inte vårt föräldraskap 

med sina omsorger någonsin 

upphör« 

Föräldraröst vid Spina Bifida-stiftelsens 

konferens i Orlando, USA. 

RBU:s projektgrupp för RMB genom Eva Toft och Renée Höglin samt Eli Skattebu från den norska 

Ryggmärgsbrokkforeningen och Tomi Kaasinen från CP-Liitto i Finland, samlade på konferens 

om ryggmärgsbråck i Orlando, USA. 

17

Diagnoser 

CP hela livet! – Så tyckte vi 

a) Vad tyckte du om konferensen? 

b) Vad var bäst/sämst 

c) Vilken typ av konferenser ska RBU arrangera? 

Emma Åverling, 37 år, Vetlanda, butiksanställd 

Den är väldigt intressant. 

Bäst är man får veta hur det är nuförtiden och lär av varandra, och 

sämst kan vara att det är svårt med parallella seminarier. 

Typ dessa konferenser, och att de med cp själva deltar aktivt. 

»Jonas Helgesson hade den 

bästa föreläsningen jag någonsin 

hört.Vilken underbar inspirationskälla! 

Detta lever jag på 

länge.Vilken livsglädje!« 

Deltagare vid konferensen ”Hela livet 

med cerebral pares”. 

Michael Johansson, 22 år, Uppsala, personlig assistent/driftstekniker 

Oj, det har varit helt ok. 

Bäst är att unga med egen cp är med, sämst att det är lite pressat 

i tid. 

Mer om hur det fungerar i arbetslivet. 

Lotta Appelquist, 50+, Sollefteå, egen företagare 

Alltid bra med konferenser. 

Bäst att mingla med andra, sämst att föräldrar eller syskon inte 

finns som talare. 

Anhörigkonferenser är viktigt. 

Joakim Olsson, 38 år, Halmstad, kapten i militären 

Jag tycker att konferensen är bra. 

Bäst är att man får idéer, sämst möjligen att det är lite stressat 

med frågor. 

Bra med konferenser, växla mellan barn- och ungdomsinriktning 

respektive vuxeninriktning. 

Anders Eriksson, 22 år, Uppsala, arbetslös/journalist 

Den är bra, trodde inte att det skulle komma så mycket folk. Kul 

att vi med egen cp får vara aktiva. 

Jag är bäst! Kanske lite kort om tid är sämst. 

Bjud in lärare och andra om hur det är med funktionsnedsättning i 

skolan och vilka krav man kan ställa på skolan. 

Fredrik Rosengren, 33 år, hjälpmedelsrepresentant/kvalitetsansvarig, 

Borås 

Jag har haft bra möten jämfört med en stor mässa, och har träffat 

engagerade föräldrar. 

Nya och gamla kunder är bäst och att vi utställare får gå på 

föreläsningarna. Sämst är maten. 

Denna konferens är bra, mer av denna typ. 

Jonas Helgesson underhöll. 

RBU:S STÖRSTA KONFERENS hittills 

var ett samarrangemang med Neurologiskt 

Handikappades Riksförbund (NHR), och 

hela 520 personer, företrädesvis RBUmedlemmar, 

slöt upp till »Hela livet med 

cerebral pares« i Stockholm i september. 

Fjorton föreläsare berättade var och en ur 

sitt perspektiv om allt från orsak, symptom 

och behandling av cerebral pares, träning, 

hjärnans förmågor, pågående forskning 

om tal, energiomsättning och korsettbehandling 

till hur det är att leva med 

cp och vuxenlivet. Som presentatörer agerade 

unga killar och tjejer med egen cpskada, 

som med lätt men tydlig hand styrde 

från scenen. 

Höga betyg till RBU:s konferenser 

Alla RBU:s konferenser utvärderas 

grundligt och fick höga betyg 

(av 5,0 möjliga): 

• Hela livet med ryggmärgsbråck 

och hydrocefalus 4,4 

• Skola och fritid: vad händer efter 

studenten? 4,1 

• Hela livet med cerebral pares 3,7 

• Att utveckla och förändra beteenden 

4,1 

18

att leva på. 

nya krafter. 

ditt barn. 

både till barn generellt och till barn med 

särskilda behov. 

funktionsnedsättning. 

för skolan. 

andra inom vården. 

aktuell medicin, behandling, vårdgivare och 

vaccinationer. 

att erbjuda barnet alternativ. 

olika val och beteenden. 

hemmet. 

genom att visa olika lekar och 

sysselsättningar. 

att barnen får leka ihop. 

ske under dagen. 

exempel att borsta tänderna. 

möjligt. 

transportmedel som buss och tåg. 

telefonnummer och personnummer. 

ett planeringsmöte i god tid för att skolan ska 

kunna matcha barnets speciella behov. 

skolgång. 

möjligt utan att du som förälder är med. 

• Låt barnet välja hur hela, eller delar av veckoeller 

månadspengen ska användas. 

möjligt. 

om att du finns tillgänglig om det behöver 

hjälp. 

stor? 

funktionsnedsättning och sina speciella behov. 

Förklara det som barnet inte förstår. 

doktorer och andra vårdgivare. 

och sex. 

fritiden. 

dagen. 

ska tillgodoses. 

du blir vuxen. 

att göra och för anteckningar. 

B 

kunna hjälpa dig i framtiden 

egen hand. 

som är aktuellt. 

du kan ha rätt till. 

tillsammans med handläggare. 

särskilt stöd för dina personliga behov, till 

exempel att kunna sköta din ekonomi eller få 

annan hjälp du behöver. 

matcha dina fritidsintressen och fysiska 

träningsbehov. 

telefon och e-post och hitta på saker 

tillsammans. 

din tid. 

du gör bankärenden. 

boendestöd. 

universitet? Vid universitet och högskolor 

finns en särskild kontaktperson och 

samordnare för studenter med 

funktionsnedsättning. Ta kontakt. 

förmedlingen och undersök vilka möjligheter 

som finns till arbete. 

börja nya relationer med vuxenorienterade 

vården. 

medicinska journal. 

vårdgivare. 

Tack till Bloorview Kids Rehab, Toronto, för all inspiration. 


Att utvecka och förändra beteenden 

Sist ut bland konferenserna var »Att utveckla 

och förändra beteenden« i Stockholm 

i december. Föredragshållarna Gunilla 

Bromark och Terje Falck-Ytter är 

bägge psykologer och samtalade med de 

intresserade och vetgiriga deltagarna om 

att förstå och påverka svårigheter inom 

autismspektrumstörning respektive med 

hjälp av tillämpad beteendeanalys. 

Konferensen besöktes även av Lucia 

med tärnor, som alla hade gått en RBUutbildning 

och också samlat in medel till 

vår organisation. 

»Beteendestörningar hos 

personer i mitt jobb är vanligt. 

Vi skulle behöva mer av detta. 

Det ger substans i vad beteendestörningar 

är« 

Deltagare och assistanssamordnare om 

”Att utveckla och förändra beteenden”. 

Projekt – Så Gör Du! 

1. En god idé 

2. En eller flera till projektgruppen 

3. Finansiering 

4. Beslut av förbundsstyrelsen 

5. Kör igång 

6. Rapportera resultat 

Ge mig vingar som bär! 

Projektet »Ge mig vingar som bär!« syftar till att samla erfarenhet och kunskap om 

hur man underlättar för ungdomar med funktionsnedsättning i transitionen, dvs den 

målmedvetna och planerade övergången från barn till ungdom och från ungdom till 

vuxen. Projektet går in i sin slutfas och har tagit fram ett rikhaltigt utbud av material 

för alla dem som vill veta mer. Beställ via rbu.se 

CHECKLISTA 

Jag gör så att det händer 

Tidslinjen: ATT VÄXA UPP 

Barnets 

ålder 

nga individer och deras familjer genomgår många förändrings 

processer under uppväxten. För att vara väl förberedd inför fram- 

behöver de unga och deras familjer känna till de nya in- 

Utiden 

stanser och verksamheter som erbjuder service och stöd när 

skolgången är avklarad. Ungdomar behöver också utveckla nya färdigheter 

och lära sig ta eget ansvar inför vuxenlivet, inte minst träna sig i 

att föra sin egen talan. 

Den här checklistan kan hjälpa dig som är ung att se hur pass redo 

du är inför framtiden. Den hjälper dig att ringa in vad du behöver öva 

dig på och du kan börja lägga upp planer för hur du ska nå mål som 

du sätter upp. 

Vilka unga riktar sig checklistan till? 

Den vänder sig till unga människor som har utvecklat en del av de 

kunskaper som behövs i vuxenvärlden men som de känner att de vill 

lära sig mer om. Olika teman i checklistan kan hjälpa dig som är ung 

att börja utveckla de kunskaper som behövs när man är vuxen. De kan 

få dig att börja fundera över vad du vill hålla på med i vuxenlivet. Ni 

som är unga och era familjer kan gå igenom och fylla i checklistan tillsammans. 

Det ger också tillfälle till samtal om hur familjen kan hjälpas 

åt, som ett lag, i förberedelserna för din framtid. 

Information till föräldrar 

Föräldrar talar ofta om att barnets kognitiva färdigheter påverkar planerna 

för framtiden och i hur hög grad den unge kan eller inte kan 

medverka i planeringen. Det är naturligtvis delvis så, men inte bara. 

De färdigheter ditt barn behöver i vuxenlivet påverkas av vilka mål han 

eller hon har. Även om ditt barn inte kommer att kunna bli oberoende, 

så kommer den unga personen som vuxen ändå att flytta över till vuxenvärlden 

med de verksamheter som finns där. Och en del frågor i 

checklistorna berör alla, oberoende av vilka kognitiva kunskaper individerna 

har. 

Trots allt kan det finnas en del frågor i checklistorna som du som 

förälder inte tycker berör ditt barn. Utmana dig själv och tänk kreativt 

runt varje frågeställning. Fundera över hur frågorna kan uppmuntra ditt 

barn att göra egna val och delta aktivt i sitt eget liv. En del frågor kan 

fungera som tankeställare för dig som förälder. Har du egna undringar, 

tala mednågon i habiliteringsteamet eller annan person som du har 

förtroende för om hur du kan använda den här checklistan för att möta 

ditt barns behov. 

Vad gör jag när jag är färdig med checklistan? 

Processen medatt utveckla livskunskaper och planera för framtiden slutar inte här. Fortsätt 

utveckla de färdigheter du tycker är viktiga för dig och din familj. Fråga efter om det 

finns material för en fortsättning som kan hjälpa dig vidare in i vuxenlivet. 

Föräldraskap 

Socialt 

Medicinskt Utbildning 

Egenvård 

0 – 3 

• Låt ditt barn förstå att världen är en bra plats 

• Ta korta pauser från ditt barn för att samla 

• Fundera över hur förskoletiden bör se ut för 

• Delta med ditt barn i aktiviteter som riktar sig 

• Umgås med föräldrar till barn med och utan 

• Stimulera barnets vilja till ”kan själv”. 

• Låt barnet gå i förskola som en förberedelse 

• Etablera goda arbetsrelationer med läkare och 

• För en egen journal med sammanfattning av 

Till föräldrar 

4 – 6 

• Uppmuntra förmågan att fatta beslut genom 

• Lär ditt barn vad som händer som en följd av 

• Ta reda på vilket samhällsstöd du kan få i 

• Låt ditt barn lära sig vad det själv tycker om 

• Ta med barnet till lekplatser och parker. 

• Bjud hem familjer med barn i samma ålder så 

• Börja lära barnet hålla reda på sina saker. 

• Gör ditt barn uppmärksamt på vad som ska 

• Uppmuntra barnet att göra saker själv, till 

• Ta med dig barnet när du går och handlar, om 

• Res, om möjligt, med ditt barn på vanliga 

• Ge barnet anpassade sysslor i hemmet. 

• Lär barnet personlig information som adress, 

• När ditt barn ska skrivas in i skolan, be om 

• Skriv ner i en bok eller pärm om barnets 

• Förklara för ditt barn vilken diagnos det har. 

• Lär barnet om dess speciella behov. 

7 – 11 

• Låt ditt barn testa gränser och göra misstag. 

• Stöd barnet i förmågan att tala för sig. 

• Uppmuntra barnet att ha egna intressen. 

• Hjälp ditt barn att få kamrater. 

• Stötta ditt barn att delta i aktiviteter, om 

• Låt barnet bjuda hem kamrater. 

• Lär barnet packa sin skolväska. 

• Låt barnet skriva i en egen kalender. 

• Låt barnet göra hemläxor så självständigt som 

• Stötta barnet med hemläxor genom att tala 

• Börja fråga barnet: Vad vill du bli när du blir 

• Fråga barnet vad det vet om sin 

• Uppmuntra ditt barn att själv prata med 

• JAG GÖR SÅ ATT DET HÄNDER • 

Material i projektet 

Ge mig vingar som bär. 

12 – 16 

• Använd dina föräldrar som en resurs. 

• Sök efter äldre förebilder. 

• För din egen talan. 

• Prata om relationer 

• Delta i gruppaktiviteter i skolan. 

• Engagera dig i föreningar och aktiviteter på 

• Umgås med vänner. 

• Håll reda på de saker som du behöver under 

• Bestäm hur dina egna personliga hjälpbehov 

• Använd en kalender för planering. 

• Laga mat tillsammans med andra. 

• Lär dig hitta i samhället på egen hand. 

• Prata med dina föräldrar om var du vill bo när 

• Delta i planering som har med din utbildning 

• Prata om val av yrke. 

• Försök hitta volontärjobb eller andra småjobb. 

• Ta reda på vilken hälso- och sjukvård som ska 

• Sköt en del av dina medicinska kontakter på 

• Boka tider själv och skriv ner och spara det 

Till ungdomar 

17 – 21 

• Ta del av information om samhällsstöd som 

• Upprätta en plan för din närmaste framtid 

• Fundera över om du behöver ansöka om 

• Bli en stödperson för yngre barn. 

• Leta reda på olika grupper för vuxna som kan 

• Håll kontakt med vänner från skoltiden genom 

• Håll reda på dina egna saker och organisera 

• Lär dig färdigheter för ett självständigt liv. 

• Planera och laga måltider. 

• Öva dig på att göra en budget och lär dig hur 

• Titta på olika boendealternativ och 

• Har du tänkt att studera vid högskola eller 

• Letar du efter arbete? Kontakta arbets - 

• Avsluta relationen med barnsjukvården och 

• Be att få en sammanfattning av din 

• Diskutera behandlingsupplägg med ny 

Allt eftersom barnet utvecklas, bygg vidare på tidigare erfarenheter och lägg till nya aktiviteter och ansvarsområden som passar barnet. 

Fråga 

doktorn 

Frågor som hjälper dig att prata 

fritt med din doktor: 

• Vad innebär din tystnadsplikt? 

Kommer du att behålla allt jag 

säger för dig själv? 

• Är det OK för dig att vi träffas 

utan mina föräldrar? 

• Om jag behöver, kan jag få träffa 

dig utan att mina föräldrar vet 

om det? 

Frågor om sjukdom 

eller symptom: 

• Vadärdetförfelpåmig? 

• Kan du rita en teckning och förklara 

eller visa en bild? 

• Vad beror de här problemen på? 

• Är det allvarligt? 

• Kan jag smitta någon annan, hur 

i så fall? 

• Är det någon slags mat eller aktiviteter 

som jag ska undvika tills 

jag blir bättre? 

• När kan jag börja skolan eller 

jobba igen? 

• Hur kan jag förhindra att det 

händer igen? 

Ge mig vingar som bär 

– om transitionsprocessen mot vuxenlivet 

Guide till föräldrar och andra betydelsefulla vuxna 

Mentorskola 

Mer information om hur du skapar ett 

RBU-projekt hittar du på rbu.se, 

under »RBU:s Föreningssidor« och 

»Nationella projekt«, där även manual 

och en ansökningsblankett finns. 

19

Bloggar om sig och dottern Tekla. 

Stacey Courson från Alabama med dottern 

Sophie, 7 år. 

Maria Lundqvist-Brömster var gäst 

när RBU invigde sitt kansli. 

Ninnie Wallenborg 

d 

itete t sy ys sk ko on 

Christina 

Renlun d 

Christina Renlund 

O at 

vara liten 

och ha en syster 

el er bror med sjukdom el er 

funkti ns e sättning 

Om a t vara liten och ha en syster 

e ler bror med sjukdom e ler 

funktionsnedsä tning 

Rörelse, tidningen för dig som är medlem i RBU 

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar 

Nr 1•2009 


Nr 2 • 2009 


Nr 3•2009 

Sjukgymnasten blev 

förälder till ett barn 

med cp sid 4 


Saga, 4 år, 

för tidigt född 

och opererad 

för hydrocefalus 

sid 9 

Towe vill göra ordet cp 

vackert sid 6 

FOTO:RENÉE HÖGLIN 

Öppet hus i RBU:s 

nya lokaler sid 9 

FOTO:RENÉE HÖGLIN 

RBU-projekt iTanzania 

Möten med föräldrar 

och barn sid 10 

Johan har flyttat till eget bo: 

Det känns som om man 

inte får ha något hemligt 

för LSS sid 12 

Lena Nyberg: 

Stötta barnen, 

kuva dem inte! sid 10 

Debatt: 

Hur ska vikunna 

fortsätta att röra på 

oss? sid 17 

Värva en 

medlem så 

att vi blir 

dubbelt så 

många! 

Tävling! 

sidan 22 

Merja startade egen 

chatsida om hydrocefalus 

sid 8 

Så himla annorlunda. En film om syskonrelationer sid 6 

Barcelona: Världens 

mest tillgängliga stad? 

sid 8 

Tävlingen 

fortsätter! 

Värva en 

medlem så 

att vi blir 

dubbelt så 

många! 

sidan 17 

Skolvardag med rörelsehinder: 

Många känner sig 

utestängda men… sid 4 

Anton, 17, trivs på 

Waldorfskolan sid 5 

Glad vår! 

Från idiot till medborgare. 

Ny bok av Karl Grunewald sid 10 

Anton Sjöström. 

Älgutflykt och 

party för unga på 

RBU-Dagarna i 

Umeå. 

För vuxna: 

Viktiga föredrag och 

rapport om livet efter 

studenten. 

Hundarna är allt för Annie 

Unga på Internet 

Ninnie 

startade 

sajten Tobias har fått nya 

funktionshinder.se 

Har alla barn tillgång 

vänner på nätet sid 5 

till Internet och den 

sid 4 

nya tekniken? 

sid 8 

Träffa RBU:s 

ambassadörer sid 16 

Riksförbundetför Rörelsehindrade Barn och Ungdomar 

Nr4•2009 


Extra stort nummer av Rörelse om 

forskning kring RBU:s alla diagnoser 

Nr5 • 2009 

Riksförbundetför Rörelsehindrade Barn och Ungdomar 

Nr 6•2009 

Åsa tog språnget sid 6 

Helikoptern räddar Ida sid 8 

Ida och hunden Isa har det bra påGotland, utom när något akut händer. 

FOTO: REÉE HÖGLIN 

Hela livet med 

celebral pares 

konferens med 

livsperspektiv sid 8 

Erik Johnsson var en av deltagarna på konferensen. 

you 

All 

need 

B 

is love 

Sex och samlevnad 

Katrina och Sebastian 

Alltid tillsammans sidan 6 

Sortera inte bort 

våra barn! Sid 4 

Vadå osynlig? Sid 10 

RBU påpolitikerveckan: Varning för »välviljans tyranni« sid 14 

Sannas rapport 

från leran 

i Hultsfred sid 12 

De ingåri ett amerikanskt 

forskningsprojekt 

om ryggmärgsbråck 

sid 5 

Läkemedel på väg mot Duchennes muskeldystrofi 

Måns mårbra och tarmedicin varje dag sid 12 

Ingrid ringde till sin mamma: Inte vilket mobilsamtal som helst sid 27 


Nya böcker sidan 19 

Armlös, benlös 

men inte hopplös 

Veronica 

av Mikael Andersson 

Litet syskon av 

om samliv 


med assistans 

sidan 4 

Juristspalten: 

Så kan du använda Barnkonventionen sidan 21 

Christina Renlu n i 


L n 

Litet syskon 

Lite 

et 

Litet syskon 

sy 

yskon 

Guldkorn till RBU 

Allmänna Arvsfondens pris Guldkornet 

tilldelades 2009 det nu avslutade RBUprojektet 

Föräldrar ni kan!, som inriktade 

sig på familjer med barn med adhd. 

Agneta Lundqvist 

(tidigare Sjöbeck), 

projektledare, tog 

emot priset i Göteborg. 

–Jag kände mig 

som en filmstjärna 

på en Guldbaggegala, 

sa Agneta. 

Det satt 300 personer 

i lokalen. 

Guldkornet i unik design. 

Ur Allmänna Arvsfondens motivering: 

»Föräldrar Ni kan har på ett nyskapande 

och utvecklande sätt lyft upp möjligheterna 

att ha ett fungerande familjenätverk 

när det finns barn med neuropsykiatriska 

funktionshinder i familjen. Målet med 

projektet har varit att ge föräldrar och syskon 

till barn med neuropsykiatriska funktionshinder 

möjligheter att vara bra föräldrar 

och syskon. Att hitta enkla och ändå 

metodinriktade former för ett fungerande 

familjenätverk, så att familjerna får ökade 

kunskaper i sitt föräldraskap och syskonskap 

utifrån sina egna förutsättningar.« 

Agneta Lundqvist, projektledare 

»Föräldrar ni kan!« 

20

Anton var med i reportage om skolan i Rörelse nr 2/2009 

FOTO: RENÉE HÖGLIN



Stabil ekonomi innebär att RBU ska driva sin verksamhet med de resurser vi har och planera kommande 

verksamhet utifrån de resurser vi med säkerhet kan räkna med. Målen 2009 har varit dels att 

öka de egna intäkterna genom insamling och företagssamarbeten, dels att stärka RBU som varumärke. 

Målstrategin fram till ”Position 2012” bygger på att vi också ökar våra egna intäkter. Utan dessa 

intäkter uteblir verksamhetsökningen. 

Mål 2009: 

✓ Fortsatt intäktsökning för egna 

intäkter 

✓ Fortsatt stärkning av RBU som 

varumärke 

I startgroparna för Kampanj 2010 

Kongressen för två år sedan satte ned insamlingsmålet 

för 2009, men bibehöll det 

långsiktiga målet för »Position 2012«. Insamlingsresultatet 

blev visserligen bättre 

än 2008, men lyckades inte uppnå årsmålet 

1,5 miljoner kronor. Andra intäkter har 

dock sörjt för att budgeten inte sprack, inte 

minst ett större statsbidrag än förväntat. 

Som alltid har RBU agerat med försiktighet, 

och prioriterat de aktiviteter som bedömts 

kunna gynna måluppfyllelsen i 

»Position 2012«, dvs att uppnå ett insamlingsresultat 

2012 i paritet med statsbidragens 

storlek. I klartext innebär detta 2,5 

miljoner kronor. 

Efter två år av försöksverksamhet har vi 

fått en bättre förståelse för vad som fungerar 

och vad som inte fungerar för vår organisation. 

Vi har avsevärt större möjligheter 

att få stöd via företag än via allmänheten. 

Vi har bättre förutsättningar att föra en 

dialog med företrädare för dem som känner 

till RBU, än via enkelriktad information 

till dem som aldrig hört talas om oss. 

Vår »vänkrets« är däremot 

för liten, och måste breddas. 

Det är därför RBU behöver 

göra sig mer känt, 

men även för att skapa ett 

bättre intresse från media 

och allmänheten till gagn 

för våra frågor. 

Helt i enlighet med målstrategin 

ska en nationell 

insamlingskampanj hållas 

2010. Syftet är att lyfta fram 

våra barn och få fler att förstå 

att de visst inte »fått det 

så bra«. Våra barn och unga 

kommer sällan till tals, syns 

ofta inte, men deras röst är 

viktig. Våra frågor är viktiga. 

Därför genomför RBU 

en kampanj 2010. Kampanjen 

ska förändra attityder, 

skapa förståelse och intresse, 

höja våra frågors status 

och skapa bättre möjligheter 

för intäktsökning på flera 

vis. 

För att starta i tid påbörjade 

RBU arbetet redan i oktober med att 

lägga upp en plan för hur vi på bästa och 

billigaste vis ska kunna skapa en slagkraf- 

22

– Det här uppdraget ligger oss mycket 

varmt om hjärtat och vi är mycket 

glada över att ha fått förtroendet”, säger 

Björn Schumacher, kampanjansvarig 

på SWE. I förslaget som vi presenterade 

tog vi verkligen ut svängarna 

och det är kul att RBU har modet 

att ta ett sådant grepp. Men framför 

allt så tror vi att det kommer att 

göra skillnad för dessa barn och unga. 

Det är för deras skull vi ställer upp 

med vår tid och vårt engagemang”. 

Lucia 2009 med tärnor på RBU-utbildning på förbundskansliet. 

tig kampanj inom en begränsad resurs. 

Lösningen heter pro bono och bartring. 

Pro bono betyder ”för det goda”, och betyder 

gratis. Bartring står i princip för ”byteshandel”, 

dvs RBU bjuder på något, och 

samarbetspartnern bjuder tillbaka med något 

som vi behöver, till exempel kompetens. 

För att få ett genomtänkt och kreativt 

förslag på hur vi ska nå ut, gick RBU 

ut och sökte hjälp för att uppmärksamma 

våra barns och ungdomars situation. 

Många reklambyråer var intresserade, men 

valet föll på SWE som har såväl resurser 

som nätverk, liksom ett personligt engagemang. 

Kampanjen i sig rullar igång hösten 

2010 och pågår året ut. 

Marknadsföring och insamling 

Insamling innefattar såväl sponsring, gåvor, 

testamenten, kampanjer och ansökningar 

till fonder och stiftelser. Många talar 

numera inte om sponsring utan hellre 

om CSR, eller corporate social responsibility, 

dvs företagens samhällsansvar. Ett 

företagssamarbete kan se ut på många olika 

vis, men genererar et bidrag till organisationen 

och möjlighet för företaget att synas 

genom att verka för RBU:s vision och 

samtidigt få en bra marknadsföringskanal. 

Förbundsstyrelsen antog en reviderad policy 

för insamling/sponsring och flera företagssamarbeten 

kunde därefter avtalas, varav 

merparten startar 2010. Förbundet ser 

detta som en mycket viktig kanal för intäktsökning 

och samtidigt som ett sätt att 

knyta band till både företagen och deras 

anställda för långsiktiga samarbeten. 

RBU mottog ett större testamente, men 

fick också mindre men viktiga gåvor till 

exempel via Blossom Tainton via Bingolotto, 

liksom Lill Lindfors som skänkte via 

samma tv-program till RBU Kronoberg. 

Två hotell ur kedjan Scandic Hilton valde 

att via sina gäster samla in medel till RBU, 

liksom en julgåva från datafirman EPM 

Data. Via högtids- och minnesgåvor har 

också influtit medel. 

Ett nytt grepp kring marknadsföring 

togs genom att i samråd med Swedish Traditional 

Events få ensamrätt på att samarbeta 

med Lucia 2009, liksom med Skansen, 

Stockholm, där Lucia kröntes i december. 

I förarbetet från RBU:s sida låg 

även casting av luciakandidaterna, utbildning 

av de utvalda om RBU, pressreleaser 

och genomförande av en uppsjö luciatåg 

inklusive kortege genom Stockholm. Luciorna 

samlade dessutom in pengar till vår 

organisation genom telefonomröstning 

och medverkade i TV4. RBU hade även 

ett marknadsstånd på Skansen alla adventshelger. 

Insamlade medel ska, förutom att täcka 

kostnaderna för själva marknadsföringen, 

ge möjlighet till ytterligare utveckling av 

förbundets strategiska målarbete, företrädesvis 

inom påverkan och opinionsbildning. 

En sådan utveckling kan däremot 

ske först då insamlingsresultatet skapat de 

nödvändiga ekonomiska förutsättningarna. 

Det långsiktiga arbetet med att stärka 

RBU som varumärke går hand i hand 

med insamlingsaktiviteterna. I många delar 

är ett känt RBU en förutsättning för 

insamling, varför stor vikt läggs vid att 

RBU figurerar i medier inom hela samhället, 

och gärna inom helt nya fora. 

23

Vill du också bidra? 

Stora som små, alla bidrag är viktiga. Du kan stödja RBU på 

många olika sätt. 

Vi stödjer RBU: 

Medlem 

Ett medlemskap i RBU kostar ca 300 kr. Som medlem får du en 

hel del förmåner, bl.a. tidningen Rörelse sex gånger om året. 

Månadsgivande 

En gåva varje månad via autogiro från ett bank- eller plusgirokonto. 

Se mer på www.rbu.se 

Gåva 

Sätt in ett valfritt belopp på 90 00 71-2, skänk en gåva via 

www.rbu.se, eller ring 08-677 73 02 så skickar vi ett inbetalningskort 

till dig. Se också www.bidra.nu 

Fördelning använda medel 2007, 2008 och 2009 

Starta en insamling 

Svårt att komma på något att ge bort på en bemärkelsedag? 

Starta din egna elektroniska RBU-insamling via www.rbu.se 

och klicka på ikonen ”Min insamling” och sedan sprida informationen 

bland familj och släkt. 

Testamente 

Ett testamente kan omfatta kontanter, värdeföremål, aktier, 

fondandelar, fastigheter m.m. RBU är befriad från skatt på 

ränteintäkter, aktieutdelningar och kapitalvinster. Beställ vår 

folder om testamentsgåvor där det står hur man upprättar ett 

testamente. 

Gratulationsgåva 

En gratulationsgåva är ett sätt att uppvakta vid födelsedagar 

eller andra högtidliga tillfällen. Ett gåvogram med givarens 

personliga hälsning skickas till jubilaren. 

Minnesgåva 

Med en minnesgåva kan minnet av en avliden hedras i samband 

med begravning. Närstående får en hälsning och RBU 

ett värdefullt stöd. Se www.rbu.se och 

www.frii.se/minnesgava 

Spara i fonder 

Fördelning insamlade medel, totalt 2,2 mkr 

Bancos Humanfond stödjer RBU. En procentsats av fondförmögenheten 

i Humanfonden skänks varje år till RBU. 

Övriga stiftelser 3% 

Stiftelsen 

Aktiegåva 

Sunnderdals 

6% 

Som privatperson och ägare av börsnoterade aktier kan skattefritt 

skänka utdelningen från sina aktier till RBU. Normalt beskattas 

utdelningen med 30 procent. Se www.aktiegavan.se 

Radiohjälpen 9% 

Handla med God Handling 

Genom att handla via God Handling får RBU del av beloppet. Se 

Stiftelsen Norrbacka-Eugenia 

www.godhandling.se 

8% 

Företagsgåva 

För företag finns flera engagemangsformer, bl.a. sponsring, ge en 

gåva eller starta en insamling. 

CSR- och företagssamarbete 

Stiftelsen 

SVCR 31% 

Vill ditt företag också stödja vårt arbete för visionen om ett rättvist 

samhälle och ett utvecklande liv för barn och unga med rörelsehinder? 

Kontakta förbundskansliet och be om ett möte för 

att diskutera hur ditt företag och din personal kan ingå ett företagssamarbete 

med RBU. 

Testamenten 

32% 

Utdelning 

Humanfonden 

3% 

Barnkassen 

0,4% 

Minnesgåvor 

3% 

Insamlat 

företag 2% 

Insamlat allmänhet 

3% 

24

Erika Löfquist, Simon Löfquist och Filip Uhlin körde rullerace. Erika, som är 16 år 

och har ryggmärgsbråck, bekände att hon avskyr att förlora. Hon och Simon bor i 

Vänersborg, hennes stora intressen är att teckna och skriva. Erika är alltså rullstolsburen, 

medan Simon och Filip tillfälligt prövade rullerace. 

RBU på Lilla DN-Galan 

Mitt i sommaren deltog RBU för första 

gången i Lilla DN-Galan i Kungsträdgården 

i centrala Stockholm. På inbjudan av 

arrangörerna talade förbundsordförande 

från scenen och två av RBU:s ambassadörer, 

elitryttarinnan Malin Baryard Johnsson 

och hennes make, forne sportkommentatorn 

Henrik Johnsson, tillsammans 

med sonen Alvin, berättade om sitt engagemang 

för barn och idrott. RBU bjöd på 

dryck och godis och passade på att berätta 

om verksamheten. 

På en bana arrangerade RBU rullerace, 

och alla barn som ville provade på att köra 

rullstol. För de vågade kördes tävling på 

tid, tre samtidigt. För de som ville handledde 

svenska friidrottsstjärnor prova-påövningar 

i olika fridirottsaktiviteter. 

”Även vi inom idrotten behöver 

arbeta med att göra 

idrotten mer tillgänglig för 

personer med rörelsehinder”, 

Malin Baryard Johnsson, 

RBU-ambassadör. 

RBU-ambassadörerna Malin 

Baryard och Henrik Johnsson 

med sonen Alvar träffade 

Fredrik Mbuyamba. 

25

Övrigt i förbundet 

Övrigt i förbundet 

Stiftelser och fonder 

RBU förvaltar genom stiftelser och fonder 

kapital avsett för de ändamål som gåvogivare 

eller testator bestämt. Utdelningar 

har skett från RBU:s Forskningsstiftelse 

och Stiftelsen Ebbe och Ingrid Johannessons 

Minnesfond. Dessutom disponerar 

förbundet vissa andra ändamålsbestämda 

medel, exempelvis RBU:s Medlemsfond, 

som styrelsen beslutar om nyttjande av efter 

de riktlinjer som antagits. 

Utdelade medel 2009: 

RBU:s Forskningsstiftelse: 

10 personer, totalt 313 500 kr 

Stiftelsen Ebbe och Ingrid Johannessons 

Minnesfond: 10 personer, 

totalt 20 000 kr 

Sture Franssons Minne: 10 personer, 


RBU:s Medlemsfond: 63 personer, 


Stiftelsen CP-Barnens Hjälpfond: 

Ingen utdelning 

RBU Mättinge AB 

Genom det helägda aktiebolaget RBU 

Mättinge AB äger och driver RBU konferens- 

och fritidsanläggningen Mättinge i 

Södermanland. Under året arrangerade 

RBU på Mättinge fem läger, fyra under 

sommaren och ett höstläger. Totalt deltog 

ett 38 barn och unga på årets RBU-läger. 

De ändamålsbestämda medel som RBU 

förfogar över för subventionering av medlemmars 

vistelser på RBU-läger på Mättinge 

beräknas ta slut under 2010. 

Kongressen 2008 gav förbundsstyrelsen 

mandatet att under den kommande kongressperioden 

få pröva och besluta om 

driften respektive ägandet av Mättinge 

och bolaget. Under året tog förbundsstyrelsen 

också ett inriktningsbeslut att Mättinge 

torde komma att säljas. Mättinge har 

diskuterats inom förbundsstyrelsen och 

tillsammans med styrelsen för RBU Mättinge 

AB löpande. Mot bakgrund av behovet 

av underhåll och investeringar i anläggningen 

har bolagsstyrelse och bolagets 

VD ombetts inkomma med sin syn på hur 

verksamheten föreslås kunna skapa ett sådant 

överskott som täcker behovet av insatser 

för anläggningens underhåll och 

drift. Orsaken är att förbundsstyrelsen vill 

göra en närmare analys av förutsättningarna 

att fortsätta driften av Mättinge på 

sätt som hittills, alternativt se över vilka 

investeringar som krävs för att öka attraktiviteten 

och därmed generera ett överskott 

stort nog att återställa fastighetens 

skick och därefter bibehålla detta. Dessutom 

har markandsvärdering av fastigheten 

skett av fyra mäklarfirmor. 

Antalet gästnätter minskade något jämfört 

med 2008 och var totalt 7934 (2008: 

8812), varav 3060 (2008: 3226) avsåg personer 

med funktionsnedsättningar, 3640 

(2008: 3912) för anhöriga och assistenter 

och 1234 (2008: 1674) övriga. Resultatmässigt 

visade dotterbolaget RBU Mättinge 

AB för räkenskapsåret 2009 ett underskott 

på drygt 223 000 kr. 

Internationellt 

RBU arbetar med internationella utvecklingssamarbeten 

och gör detta via Handikapporganisationers 

Internationella Biståndsförening 

(SHIA) i enlighet med den 

Antal gästnätter på Mättinge 

RBU:s Tanzaniaprojekt till stöd för familjer med barn med ryggmärgsbråck 

och hydrocefalus. 

26

policy för internationellt utvecklingssamarbete 

som förbundet har. Alla internationella 

utvecklingssamarbeten syftar till organisationsutveckling, 

det vill säga stöd till 

en organisation eller tillkomsten av en organisation, 

liksom utveckling för människor 

med funktionsnedsättning för självbemäktigande 

och andra insatser som syftar 

till att stärka mänskliga rättigheter och 

minska fattigdomen. Samarbete ska ske i 

de länder som valts ut vara så kallade programländer, 

och ett samarbete ska ske 

mellan de svenska organisationer som verkar 

i samma land. 

RBU har ett pågående samarbete 

genom projektet för barn med ryggmärgsbråck/hydrocefalus 

i Tanzania, där möjligheten 

till utökning till att omfatta även 

Zanzibar undersöktes. Planer på ett nytt 

eventuellt samarbete, via RBU Uppsala, 

med organisationer i Sri Lanka, skrinlades 

efter den samlade bedömningen att ett 

projekt inte var möjligt att genomföra på 

ett framgångsrikt vis. Förbundsstyrelsen 

beslutade istället att ställa sig positiv till 

att ingå i ett tänkt nytt programlandssamarbete 

i Rwanda. 

Yvonne Tenninge, projektledare för Kampanj 

2010. 

månaders anställning. Vikariatet avbröts 

dock i förtid av den anställde. Tjänsten 

var därför under större delen av året obesatt. 

En för »Kampanj 2010« särskilt rekryterad 

projektledare påbörjade sitt 7-månadersuppdrag 

i oktober. 

PÅ BESLUT AV förbundsstyrelsen kommer 

rollen som redaktör för Rörelse att 

slås ihop med webbredaktörskapet för 

rbu.se under 2010, och uppdraget utformas 

som en projektanställning med arbetsplats 

på förbundskansliet. Rekrytering 

av redaktör/webbredaktör gjordes därför, 

och denne tillträder tjänsten i april 2010. 

Förbundskansliets systematiska arbetsmiljöarbete 

genomförs bland annat med 

genomgång av den fysiska respektive den 

psykosociala arbetsmiljön, och en skriftlig 

medarbetarenkät görs. En sommaravslutning 

med genomgång av arbetsplanerna i 

förhållande till målstrategin gav kreativa 

uppslag på förbundsordförandes lantställe 

Blåkulla, Stjärnhov, Dalarna, och en höstupptakt 

hemma hos förbundsjuristen i 

Hässelby, Stockholm, kreerade även den 

nya idéer till gagn för verksamheten. 

Medarbetare och kansli 

Förbundet flyttade under våren från hyrda 

kanslilokaler (totalt 7 rum) hos Neurologiskt 

Handikappades Riksförbund (NHR) 

på Sankt Eriksgatan 44, 4 tr, Stockholm, 

till egna ombyggda lokaler övertagna från 

Handikappombudsmannen (HO), samma 

adress, en trappa ner. De nya lokalerna 

motsvarar väl behovet och består av fem 

kontorsrum, ett mindre sammanträdesrum, 

pentry, kopieringsrum och ett anpassat 

WC. 

Ett välbesökt Öppet Hus hölls i de nya 

lokalerna, och lockade riksdagspolitiker, 

företagssamarbetspartners, och företrädare 

för socialstyrelsen, hjälpmedelsinstitutet 

och organisationer samt medlemmar. 

Öppet hus på RBU. Förbundsstyrelsens Lena Nyberg och RBU-kansliets Tomas Marklund låter sig väl smaka. 

VID ÅRETS SLUT arbetade på förbundskansliet 

fem ordinarie anställda; generalsekreterare, 

förbundsekonom, förbundsjurist, 

kanslisekreterare och kunskapskoordinator. 

Tjänsteinnehavaren på posten som 

marknads-/insamlingsansvarig var föräldraledig 

och vikarie rekryterades för åtta 

Jessica Stjernström kanslichef 

RBU Stockholm. 

Roland Håkansson, ordförande 

i Shia. 

Maria Lundqvist-Brömster, riksdagsledamot 

(FP). 

27


Ungdomspartaj i Umeå maj 2009

Årsredovisning 

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU 

Organisationsnummer 802002-8125 

Årsredovisning för 

räkenskapsåret 2009 

Styrelsen och generalsekreteraren för Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU 

avger härmed följande årsredovisning. 

Innehåll 

sid 

Förvaltningsberättelse 30 

Ändamål och Mål 30 

Medlemmar och föreningar 30 

Förvaltning 32 

Förbundskansliet mm 34 

Ekonomi / Budgetjämförelse 35 

Resultat och ställning 35 

Resultatdisposition 36 

Information om 2010 36 

Resultaträkning 37 

Balansräkning 37 

Kassaflödesanalys 38 

Noter, nr 1 – 18 39 

Underskrifter 47 

Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i kronor. 

Uppgifter inom parentes avser föregående år. 

29

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 

Verksamheten: Förbundets ändamål 

Förbundet, är en riksomfattande, politiskt och religiöst obunden 

ideell förening, bestående av en sammanslutning av medlemsföreningar 

från olika distrikt i Sverige. Förbundets ändamål är att 

verka för att barn och unga med rörelsehinder får ett fullvärdigt 

liv och att de ges villkor som är likvärdiga med andra barns. 

Därför strävar RBU efter ett förverkligande av rätten till individuellt 

anpassat stöd, delaktighet och jämlikhet samt att i övrigt förbättra 

villkoren för barn och unga med rörelsehinder och deras familjer. 

För att främja dessa intressen kan förbundet vara medlem i 

nationella och internationella sammanslutningar. 

RBU:s vision är ”Ett rättvist samhälle och ett utvecklande liv 

för barn och unga med rörelsehinder”. 

I samband med RBU:s 50-årsjubileum 2005 fastställde RBU:s 

kongress, genom ett måldokument, organisationens mål för de 

två kongressperioderna 2006-2008 och 2009-2011. 

Måldokumentet syftar till att bedriva en strategisk verksamhet 

som ska uppnå en viss position 2012. Måldokumentet syftar också 

till att successivt bygga upp ett RBU med huvudsaklig inriktning 

på påverkansarbete och samhällsutveckling men med ett bibehållet 

ansvar för en aktiv lokal föreningsverksamhet. Målen är 

såväl gemensamma som styrande för central verksamhet på förbundsnivå 

som lokal verksamhet i distrikts- och lokalföreningar. 

RBU:s mål fram till position 2012 är att: 

• RBU:s påverkans- och opinionsverksamheten ska öka 

• RBU ska vara känt externt och internt 

• RBU:s föreningar ska stärkas 

• RBU:s diagnosspecifika verksamhet ska öka 

• RBU:s ekonomi ska vara stabil 

Medlemmar och föreningar 

Under 2009 har RBU:s totala medlemsantal minskat med precis 

100 medlemmar. 

Detta är ett trendbrott mot senare års minskningar. 

Från att ha minskat med ca 5 procent per år, stannar nu minskningen 

på knappt 1 procent. 

RBU ser detta som en framgång för satsningen på medlemsvärvning 

under året. 

För medlemsavgiften i RBU, som varierar från 300 – 350 kr 

beroende på förening och är en avgift för hela familjen, ingår 

bland annat följande: 

✓ Möjlighet att söka bidrag ur RBU:s Medlemsfond för hjälpmedel 

och rekreation m.fl. fonder 

✓ Tidningen Rörelse med reportage och forskning, 6 nummer 

per år 

✓ Gratis juridisk rådgivning av förbundsjurist 

✓ Rabatt på informationsmaterial eller gratis material 

✓ Rabatt för deltagande på RBU-Dagarna 

✓ Rabatt på RBU:s konferenser och seminarier 

✓ Rabatt på vistelser på RBU:s fritidsanläggning Mättinge 

✓ Rabatt på boende på Scandic-hotellen i Norden 

✓ Medlemsförsäkring: RBU-medlemmar omfattas av RBU:s 

olycksfallsförsäkring hos Folksam, gäller vid deltagande i organisationens 

verksamhet 

✓ Gemenskap med andra och tillgång till sin RBU-förenings alla 

aktiviteter 

Medlemsantal 2005 – 2009 

30


Medlemmarna är fördelade på totalt 38 medlemsföreningar, 

varav 27 är distriktsföreningar och 11 lokalföreningar. 

Antalet medlemmar i förbundet uppgick den 31 december 2009 till 11 916 

(12 016). 

Distriktsförening 2009 2008 2007 2006 2005 

RBU Blekinge län 239 224 222 207 192 

RBU Bohuslän 219 232 237 291 444 

RBU Dalarna 219 224 221 214 213 

RBU Gotlands län 196 180 173 202 213 

RBU Gävleborgs län 502 481 509 535 545 

RBU Göteborg m omnejd 1097 1118 1 182 1 287 1 410 

RBU Hallands län 338 380 411 432 503 

RBU Jämtlands län 251 292 292 319 334 

RBU Jönköpings län 289 290 296 314 343 

RBU Kalmar län 258 253 275 299 281 

RBU Kronobergs län 284 305 314 317 324 

(RBU Malmö stad) - 125 201 222 

RBU Norrbottens län 426 428 463 456 

RBU Skaraborg 514 513 511 495 495 

RBU Skellefteå m omnejd 252 265 273 258 264 

RBU Skåne 681 696 615 673 669 

RBU Stockholms län 2229 2208 2 264 2 347 2 402 

RBU Södermanlands län 414 423 414 470 513 

RBU Umeå m omnejd 266 252 421 438 465 

RBU Uppsala län 500 480 506 524 519 

RBU Värmlands län 333 341 360 366 370 

RBU Västernorrland 273 275 273 288 295 

RBU Västmanlands län 411 398 406 405 414 

RBU Älvsborg 403 411 457 487 496 

RBU Örebro län 317 317 347 392 431 

RBU Östergötlands län 631 627 647 642 685 

RBU Östra Skåne 265 307 326 361 470 

Summa medlemmar 11916 12016 12 505 13 227 13 968 

Lokalföreningarna ingående i följande distriktsföreningar 

är: 

RBU Bohuslän: RBU Uddevalla 

RBU Gävleborg: RBU Norra Hälsingland, RBU 

Sandviken och RBU Gävle 

RBU Norrbotten: RBU Luleå, RBU Gällivare- 

Malmberget 

RBU Södermanland: RBU Eskilstuna 

RBU Västernorrland: RBU Sundsvall/Timrå, 

RBU Örnsköldsvik 

RBU Västmanland: RBU Västerås 

RBU Östergötland: RBU Norrköping 

31

Förvaltning 

RBU:s högsta beslutande organ är kongressen, där distriktsföreningarna representeras vart tredje år av sina ombud. Kongressen väljer de 

som ska företräda RBU under mandatperioden de kommande tre åren. RBU:s kongress 2008 valde följande personer till ny förbundsstyrelse, 

med mandatperiod fram till kongressen i maj 2011. Vid den nya förbundsstyrelsens första möte 2009, avsade sig Lars-Göran Berg 

sin plats, och Pelle Löfquist utsågs till ordinarie ledamot. Förbundets styrelse höll under 2009 fem protokollförda sammanträden. 

NAMN DISTRIKT HAR BARN MED DIAGNOS NÄRVARO 

Agnetha Mbuyamba Stockholm Ja 4 

Ordförande 

Yrke: Förtroendevald förbundsordförande RBU 2000‒2011 

Utbildning: Barnskötarutbildning, lärarutbildning 

Arbetslivserfarenhet: Vårdlärare, 6 år i ett projekt ”De allra svårast flerfunktionshindrade och nyskadade”, 

som handlade om att förbättra deras livssituation 

Arbetat halvtid åt forskningsstiftelsen Sävstaholm 

Övrigt: Ordinarie ledamot av Radiohjälpen och Victoriafonden. 

Ordförande Östermalms handikappråd. 

Ledamot i styrelsen för RBU Stockholm, 1986 – 90 

Ledamot i RBU:s förbundsstyrelse 1988-2000 

Ordförande i f.d Familjesektionen i RBU 

Ordförande RBU Mättinge AB 

Stefan Gustavsson Blekinge Ja 5 

Vice ordförande 

Yrke: IT System Specialist, Relacom AB 

Utbildning: 4-årigt tekniskt gymnasium 

Arbetslivserfarenhet: Försäljning, inköp, projektledning och systemspecialist inom olika industriverksamheter 

Övrigt: Vice ordförande i RBU Blekinge 

Karin Björk Umeå Ja 4 

Ledamot 

Yrke: Miljöinspektör vid Umeå kommun, Samhällsbyggnadskontoret 

Utbildning: Miljö- och hälsoskydd Umeå Universitet 

Arbetslivserfarenhet: Egen företagare 

Övrigt: Arbetar på uppdrag av RBU i projketgruppen för Ryggmärgsbråck 

Sonja Fransson Älvsborg Ja 4 

Ledamot 

Yrke: Verksam som förtroendevald i flera styrelser 

Utbildning: Tandsköterske-examen samt arbetsvägledarutbildning 

Arbetslivserfarenhet: Tandsköterska, Utslussare på behandlingshem för missbrukare, 

Arbetsvägledare (samordnare för fd Älvsborgs län med “Unga funktionshindrade”) 

Övrigt: Kommun och landstingspolitiker, ledamot i Försäkringskassans styrelse, 

Riksdagsledamot i 12 år. Sekr, samt senare Ordf i RBU Södra Älvsborg, 

Ordf för CP gruppen i RBU samt ledamot och ordf i ett antal andra föreningar. 

Ordf i Sisus (fd.statlig myndighet) och ledamot i Hjälpmedelsinstitutet 

Anne-Lie Jordansson Göteborg Ja 4 

Ledamot 

Yrke: Administratör på ACA Assistans i Öjersjö AB 

Utbildning: Undersköterska och mentalskötare 

Arbetslivserfarenhet: Vård och omsorg: gruppboende för funktionshindrade, psykiatrin, HIV team 

Övrigt: Ordförande för RBU Göteborg med omnejd i 8 år. 

Samt ledamot i Riksförbundets förbundsstyrelse sedan 2005. 

32


NAMN DISTRIKT HAR BARN MED DIAGNOS NÄRVARO 

Pelle Löfquist Älvsborg Ja 3 

Ledamot 

Yrke: IT-chef, CIO Rexel Sweden 

Utbildning: MSc Elektroteknik, Chalmers 

Arbetslivserfarenhet: Inom branschen från 1988, bland annat Projektledare, VD 

Övrigt: Ungdomstränare, styrelseuppdrag i Wargöns IK, kassör i RBU Älvsborg 

Matz Wahlkvist Södermanland Ja 4 

Ledamot 

Yrke: Egen företagare inom bygg, renovering, förmedling och förvaltning av fastigheter 

Utbildning: Grundskola 

Arbetslivserfarenhet: Inom yrket 

Övrigt: Ordförande i Södermanland, ledamot Bygg Klokt, ledamot Mättinge AB, 

ledamot Byrk AB samt sitter även med i nätverks grupper 

Lena Nyberg Stockholm Nej 4 

Suppleant 

Yrke: Vd Skärgårdsstiftelsen 

Utbildning: Jurist 

Arbetslivserfarenhet: Föreningsjurist, borgarråd, statssekreterare, myndighetschef 

Övrigt: Tidigare Barnombudsman, barnrättsaktivist 

Malin Tjernell Prioset Stockholm Ja 4 

Suppleant 

Yrke: Advokat på advokatbyrå i Stockholm 

Utbildning: Jur kand 

Arbetslivserfarenhet: Advokatbyrå, försäkringsbolag 

Valberedningen: 

Fram till kongressen 2011 består RBU:s valberedning av: 

Marianne Ludvigsson, sammankallande, RBU Kalmar 

Ulrika Strömmer, RBU Umeå 

Renée Höglin, RBU Stockholm 

Förbundsmöte och ordförandekonferens 

Förbundsmötet hölls i Umeå den 17 maj, och föregicks av två RBU-Dagar på temat »Skola – Fritid – Vad händer efter studenten?«. 

Värdar och medarrangörer för dessa dagar var RBU Umeå. 

Vid förbundsmötet var 20 av 27 distriktsföreningar representerade av var sitt ombud. Genom förbundsstyrelsens åtta närvarande ledamöter 

var ytterligare två distriktsföreningar representerade. 

I samband med RBU-dagarna, arrangerades ett barnkalas med aktiviteter för flera åldersgrupper, närmare etthundra barn och 

ungdomar deltog. 

För utmärkt planering och genomförande stod medlemmar från RBU Umeå. 

Kalaset bekostades helt av tacksamma bidrag på totalt 65 000 kr från: 

• Åhlénsstiftelsen 

• Stiftelsen Sven Jerrings Fond 

• Stiftelsen Kronprinsessan 

Margaretas Minnesfond 

Ordförandekonferensen ägde rum 21‒22 november på Mättinge, med förutom förbundsstyrelsen, representanter från sju distriktsföreningar. 

På programmet fanns en avrapportering från förbundsstyrelsen om hur förbundet arbetat efter kongressen 2008, och hur resultatet 

följts upp mot målen. Dessutom erbjöds en retorikutbildning. 

33

Betydande samarbetspartners 

Lika Unika, 

Lika Unika är en nystartad samarbetsorganisation tillsammans 

med Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB) , Hörselskadades 

Riksförbund (HRF), Neurologiskt Handikappades Riksförbund 

(NHR) och Synskadades Riksförbund (SRF). 

Fokus ligger på de mänskliga rättigheterna. 

Bygg Klokt, 

I Bygg Klokt arbetar RBU tillsammans med Neurologiskt 

Handikappades Riksförbund, Hörselskadades Riksförbund, 

Personskadeförbundet RTP, Synskadades Riksförbund och DHR - 

Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder. Samarbetet syftar 

till att på olika sätt verka för ”bättre tillgänglighet och användbarhet 

i byggd miljö” 

Habiliteringen i Uppsala län, 

Tillsammans med habiliteringen i Uppsala län, driver RBU projektet 

”Ge mig vingar som bär”. Projektet är finansierat med medel 

från Allmänna arvsfonden. Syftet är inriktat på hur man kan 

stödja barn och ungdomar i transitionsprocessen mot vuxenblivandet. 

Inom projektet har verktyg tagits fram till personal, ungdomar 

och föräldrar för detta arbete. 

Förbundskansliet 

Vid årets början var sex personer anställda vid RBU:s förbundskansli: 

• generalsekreterare 

• kanslisekreterare 

• förbundsjurist 

• förbundsekonom 

• kunskapskoordinator 

• marknads-/insamlingsansvarig 

Dessutom hade RBU en anlitad projketledare för pågående arvsfondsprojekt. 

Marknads-/insamlingsansvarige har varit föräldraledig 

hela året, tjänsten var bemannad på halvtid under 2 månader, 

maj och juni. Från och med oktober arbetar på heltid en projektledare 

för Kampanj 2010, ett arbete som förväntas pågå i sex månader. 

Förbundskansliet flyttade i början av året från lokaler hyrda i 

andra hand av NHR, till egna lokaler på samma adress, S:t 

Eriksgatan 44, från plan 4 till plan 3. 

Arbetet som utförts av förbundskansliet under 2009 har skett 

med de långsiktiga målen för ögonen, och med samordning av generalsekreteraren 

för varje område. 

• RBU:s Årsrapport, ”Vem bryr sig” med seminarium under 

Almedalsveckan på Gotland 

• Påverkansarbete gentemot beslutsfattare 

• Konferensverksamhet, 3 st diagnosspecifika konferenser för 

ryggmärgsbråck, cerebral pares, autism/ADHD, samt RBU- 

Dagarna i Umeå, i samarbete med RBU Umeå 

• Insamlings och marknadsföringssatsningen har fortsatt under 

året och RBU har varit synligt vid bl a: 

✓ Lilla DN-galan 

✓ EM-kvalmatcher i fotboll och arenareklam vid TV-sändningar 

✓ Advents och Luciafirande samt omröstning till Lucia 2009 

på Skansen 

• Arbete med företagssponsring, vilket bedöms få effekt under 

2010 

• Kampanj 2010, en kombinerad satsning på marknadsföring 

och insamling som inletts sista kvartalet 2009 

• Folderställ för RBU:s informationsfoldrar har inköpts, målet är 

att sprida dessa till landets alla barnhabiliteringar, detta som ett 

viktigt led i medlemsvärvningen. 

• Arvsfondsprojekt: Delaktighet och identitet - att vara ung, 

man och rörelsehindrad i ett föränderligt samhälle. Detta projekt 

kommer att avslutas 2010 

Väsentliga finansieringskällor för RBU för arbetet ovan är framförallt. 

Bidraget från SVCR = Stiftelsen Svenska Kommittén för 

Rehabilitering, 700 tkr 

Avsatta förbundsmedel till Årsrapport, 216 tkr 

Allmänna arvsfonden, 178 tkr 

Bidrag från Radiohjälpen/Victoriafonden till 

konferenskostnader, 131 tkr 

RBU vill också lyfta fram det viktiga arbete, framförallt av mer diagnosspecifik 

karaktär, som utförs för riksförbundet av medlemmar 

med stort engagemang. 

Genom dessa är RBU representerade i: 

Styrelsen för IF (The International Federation for Spina Bifida 

and Hydrocephalus) 

Delegat i OIFE (Osteogenesis Imperfecta Federation Europé) 

Delegat i OI-Norden 

Dessutom har RBU en arbetsgrupp som arbetat med ryggmärgsbråcksfrågor 

både på nationell och på internationell nivå. 

Utbetalda bidrag 

Från RBU:s medlemsfond har under året delats ut 144 tkr, till 61 

medlemmar för ändamålen hjälpmedel, habilitering och rekreation. 

Bidragsgivningen har beslutats av styrelsen för CP-Barnens 

Hjälpfond på uppdrag av RBU. 

Från avkastningen i Sture Franssons Minnesfond har totalt 20 

tkr utbetalats till 10 medlemmar för habilitering och rekreation. 

Dessutom har RBU:s Forskningsstiftelse erhållit 192 tkr av minnesfondens 

kapital i enlighet med fondens riktlinjer. Beslutande 

för dessa medel har förbundsstyrelsens arbetsutskott varit. 

34


Ekonomi 

Budgetjämförelse 

Budget 09 Utfall 2009 

Intäkter 10 633 000 11 455 666 

Kostnader -12 711 000 - 13 168 940 

Direktavkastning på kapital 750 000 925 650 

Återföring aktieägartillskott 70 000 70 000 

Periodiseringsfond Mättinge - - 21 564 

Skatt Mättinge - - 45 509 

Utnyttjande Ändamålsbestämda medel 1 515 000 1 247 584 

Reservering Ändamålsbestämda medel - 257 000 - 137 223 

Verksamhets resultat 0 325 664 

Inför 2009 hade kongressen 2008 beslutat om verksamhetsbudgeten, 

vilken var byggd på farhågor, försiktighet och förhoppningar. 

Verkligheten visade sig verka för RBU i många delar. 

Farhågan om höga kostnader för RBU:s tjänstepensionsförpliktelse 

infriades inte, detta gör att de 431 tkr som avsattes av 2008 års resultat 

ej behövt ianspråktas, samt att ytterligare ca 350 tkr besparades direkt i 

verksamheten. 

Den försiktigt budgeterade intäkten från statsbidraget på 2,8 mkr 

blev, vilket tidigt var bekant, plus 675 000 kr. 

Målet om att de egna intäkterna, avseende insamlade medel, skulle 

nå 1,4 miljoner kronor, nåddes ej och resultatet blev 993 tkr. Siffrorna, 

ska också sägas, räddades av ett testamente som utskiftades i slutet av 

året med 645 tkr. En anledning till att målet inte kunde nås var att 

tjänsten för arbetet med insamling var obemannad större delen av året. 

Vakansen har å andra sidan, men inte som önskat, inneburit lägre personalkostnad. 

Den relativt nystartade satsningen på konferensverksamhet skulle 

enligt budgeten täcka sina kostnader. Nu nåddes inte det målet utan 

den verksamhetsgrenen blev underfinansierad med 103 tkr. Den planerade 

halvtidsanställningen har inte räckt till, mycket beroende på 

extra arbetsinsatser inför framtida nordiskt samarbete, så lönekostnaden 

har därför blivit högre. Samtidigt har konferenserna i sina utvärderingar 

fått mycket goda betyg från både medlemmar och professionella. 

Kostnaden är därför väl motiverad utifrån medlemsnyttan. 

Målet om en stabil ekonomi för RBU under året, var att verksamheten 

skulle gå runt på sina intäkter och att resultatet därmed slutar på 

noll. Resultatet blev att, se även not 14 Eget kapital, 461 896 kr kunnat 

avsättas som Avsatta förbundsmedel. Av dessa avser 136 tkr ett 

överskott från näringsfastigheten Mättinge som ej budgeterats, och avsätts 

därför i resultatdispositionen. 

Återstoden att disponera för framtida bruk för RBU är då 325 664 

kr. För en än mer rättvisande jämförelse med budgeterad verksamhet, 

bör också de kostnader för Kampanj 2010 som nedlagts 2009, 269 

tkr, läggas till. Samt den outnyttjade bufferten för pensionskostnader 

på 431 tkr. Sammanfattningsvis står RBU 1 025 000 kr bättre rustade 

inför framtiden än vad som kunde planeras. Med detta kan konstateras 

att den stabila ekonomin även för 2009 bibehållits, samt även att förutsättningarna 

för framtiden förbättrats. 

Resultat och ställning 

(2008 års siffror inom parentes) 

Förbundet 

Förbundets verksamhetsresultat visar ett underskott på - 1,7 miljoner 

kro nor (-2,7). Det finansiella resultatet blev positivt och uppgick till 

2,8 mil joner kronor (-1,6), och anledningen är återföringen av förra 

årets nedskrivning av det långfristiga värdepappersinnehavet. 

Verksamhetens underskott för året täcks av den del av finansnettot 

som avser direktavkastning, utnyttjande av ändamålsbestämda medel 

och avsatta förbundsmedel. Den del av det finansiella resultatet som 

hänförs till förändring av RBU:s kapitalplaceringar, exklusive Sture 

Franssons Minnesfond (som behandlas särskilt), 1,6 miljoner kronor 

avsätts till RBU:s sparkapital, i enlighet med RBU:s riktlinjer för det 

egna kapitalet. Detta gör att 0,5 miljoner kronor kunnat avsättas som 

förbundsmedel till grund för kommande års stabila ekonomi. 

Verksamhetens intäkter uppgick till 11,5 miljo ner kronor (12,9). 

Minskningen (1,4) förklaras av de lägre bidragen, i form av 

Arvsfondsmedel eftersom färre projekt bedrivits (0,6), samt att RBU år 

2008 erhöll en ”stötdämpare” till statsbidraget (0,8). 

För bundets verksamhetskostnader, exklusive de finansiella posterna, 

uppgick till 13,2 mil jo ner kronor (15,6) och minskade därmed med 

2,4 miljoner kronor jämfört med föregående år. Denna förändring beror 

dels på personalkostnaderna som minskade med 0,6 miljoner kronor 

till 4,5 mil jo ner kronor (5,1), och att de externa kostnaderna minskade 

med 1,9 miljoner kronor till 6,6 miljoner kronor (8,5). 

Minskningen av personalkostnader beror dels på att en heltidstjänst 

varit obemannad större delen av året, samt lägre kostnader för tjänstepensionsförpliktelsen. 

Att de externa kostnaderna minskat beror främst på att 2008 dels 

var ett kongressår, samt att RBU då arrangerade en stor internationell 

konferensen om Cerebral pares i Göteborg. 

Tidningen Rörelse hade kostnader under året på 1,0 miljoner kronor 

och utkom med 6 utgåvor (1,0/6). Annons- och prenumerationsintäkter 

har under året uppgått till 0,9 miljoner kronor (0,8). Därmed 

har nettokostnaden minskat i jämförelse med de senaste åren. 

Från och med i år upprättas inte koncernredovisning för RBU och 

det helägda dotterföretaget RBU Mättinge AB, utan undantaget i enlighet 

med årsredovisningslagen utnyttjas. 

Resultatet i bolaget utgörs av ett underskott på –223 432 kr, 

(+108452 kr). Eget kapital uppgår till 344 454 kr, vilket innebär att 

aktiekapitalet på 500 000 kr till viss del är förbrukat. 

Resultatförändringen har påverkats av dels lägre beläggning än 2008, 

och dels att kostnaderna inte minskat i samma omfattning, bl a har 

kostnaden för elförbrukningen stigit med nästan 20 %, 58 tkr. 

Förmögenhet/Placeringar 

Placeringarna sker efter rådgivning från SEB-kapitalförvaltning. 

Förbundets nettoförmögenhet uppgick per den 31 december 2009 

till 24,6 mil joner kronor (21,7). Marknadsvärdet på förbundets långfristiga 

värdepappersinnehav upp gick till 24,8 miljoner kronor (23,9). 

Innehavet utgjordes till 13,3% av svenska aktiefonder, 11,9% av utländska 

aktiefonder, 51 % av svenska räntebärande och 23,8% av al- 

35

ternativa placeringar (hedgefonder, aktieobligationer). 

Samtliga värdepapper är värderade till sitt marknadsvärde, då det 

totala marknadsvärdet understiger anskaffningsvärdet med 0,6 miljoner 

kronor. Effekten av finansmarknadens uppåtgående rörelse 2009 

blev att av förra årets nedskrivning av RBU:s placeringar på 2 411 tkr, 

har 1 815 tkr (75 %) återhämtats. För de placeringar som är gjorda för 

Sture Franssons Minnesfond blev återhämtningen 111 tkr av 152 tkr 

(73 %). 

Direktavkastningen 2009 på RBU:s placeringar har varit 3,9 % på 

ett genomsnittligt bokfört värde av innehavet vid årets ingång och utgång. 

Och motsvarande för placeringarna i Sture Franssons 

Minnesfond 2,98 %. 

Vid årets slut erhölls ett antal större aktieposter genom ett testamente, 

dessa omsattes omgående. I samband med detta togs också beslut 

att sälja alla övriga enskilda aktieinnehav, vilket innebar en realisationsförlust 

på - 0,2 mkr. 

I övrigt har kapitalplaceringarna legat kvar i enlighet med den aktuella 

placeringspolicyn under året. I den mån som verksamheten finansierats 

av olika ändamålsbestämda medel från tidigare år, har försäljning 

i övrigt skett med undvikande av kapitalförluster. 

En ny placeringspolicy togs fram och beslutades i februari 2010. 

Tidigare var fördelningen mellan värdepappersslagen formulerad. 

Fr.o.m 2010 är den utökad med formuleringar framförallt om etik, 

syfte och mål. 

RBU:s egna kapital 

Tillämpningen av riktlinjerna för RBU:s egna kapital redovisas i resultatdispositionen 

nedan. 

Avsatta förbundsmedel 

• Av tidigare års avsatta förbundsmedel från testamenten för kommande 

årsrapporter återstår: 314 808 kr 

• Till kommande finansieringsbehov för fastigheten Mättinge avsätts 

överskottet från näringsfastigheten, ingående belopp var 95 411 kr, 

tillsammans med årets överskott, 136 232 kr, uppgår det nu till: 

231 643 kr 

• Det outnyttjade beloppet för pensionskostnader kvarstår under 

2010: 431 547 kr. 

• Årets tillförda resultat, 325 664 kr, avsätts till följande poster i prioriteringsordning. 

1:a hand, för kravet på buffert i KP-pensionsfond 

2:a hand, till kommande Årsrapporter 

Därmed är summan för Avsatta förbundsmedel: 1 303 662 kr 

Sparkapital 

Återstoden av balanserat kapital, vilken är lika med årets återföring av 

den orealiserade nedskrivningen från tidigare år av värdepapper, samt 

årets realisationsresultat, förs till det som kallas Sparkapital, vilket är 

basen i RBU:s ekonomi. 

Ingående Sparkapital: 

Årets återförda nedskrivning av värdepapper: 

Årets realisationsresultat: 

Utgående Sparkapital: 

14 954 602 kr 

1 814 732 kr 

- 204 253 kr 

16 565 081 kr 

Balanserat kapital 

Här ackumuleras tidigare års resultat. 

Efter dispositioner ovan är Balanserat kapital 0 kr 

TOTALT EGET KAPITAL 2009-12-31: 17 868 743 KRONOR 

(exklusive donerade ändamålsbestämda medel) 

2008: 16 012 232 kr 

2007: 18 615 588 kr 

I övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning samt kassaflöde 

sanalys för förbundet. 

Information om 2010 

RBU ser återigen fram emot ett spännande år, både vad gäller verksamheten 

och utvecklingen av den, och förutsättningarna för att fortsatt 

bedriva verksamheten med en stabil ekonomi. Här kommenteras 

de viktigaste och kända faktorerna för ekonomin och verksamheten 

2010. 

Statsbidraget för 2010 är större än vad som budgeterats med, ca 

500 tkr plus. 

Ett större testamente på närmare 860 tkr har redan influtit, dessutom 

äger förbundet vetskap om ytterligare ett inkommande testamente. 

RBU konstaterar med tacksamhet att dessa intäkter kommer att ligga 

på en relativt hög nivå 2010. 

Under 2010 måste ett kreditförsäkringsvillkor på en 20 procentig 

garantibuffert till tjänstepensionsförpliktelsen uppfyllas. Osäkerhet om 

storleken på kostnaden för detta råder. Det finns avsatta förbundsmedel, 

samt även utrymme i budgeten för att möta detta. De senaste signalerna 

om storleken på kostnaden för detta, säger att prognosen på 

avkastningen i stiftelsen i det närmaste ska täcka detta. 

Förutsättningarna för att kunna bedriva lägerverksamhet, kommer 

att ses över. De medel, 225 tkr (Gabrielssons testamente), som är avsatta 

för att täcka underskotten i lägerverksamheten, kommer att ta 

slut under 2010. 

Förbundsstyrelsen har gett förbundskansliet i uppdrag att arbeta 

med den troliga inriktningen att fastigheten Mättinge och bolaget 

RBU Mättinge AB avvecklas. Förutsättningar för att behålla fastigheten 

och bolaget är att finansieringen av kommande underhåll på fastigheten 

Mättinge kan lösas. 

Kampanj 2010, en kombinerad satsning på marknadsföring och insamling, 

inleddes sista kvartalet 2009. Kostnaden för denna del kunde 

täckas av 2009 års positiva resultat, annars är det uttalat att detta får 

finansieras av RBU:s sparkapital och att den ej ska påverka övrig planerad 

verksamhet. Återstår gör nu en beräknad kostnad på 250 000 

kr. Samtidigt har kampanjen som mål att dra in 1 miljon kronor förutom 

det för året budgeterade insamlingsmålet på 2 miljoner kronor. 

RBU lämnar Handikappförbundens samarbetsorgan under 2010. 

En ny samarbetsform med namnet ”Lika Unika” och med fokus på 

mänskliga rättigheter har bildats tillsammans med fyra andra förbund: 

Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB) 

Hörselskadades Riksförbund (HRF) 

Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) 

Synskadades Riksförbund (SRF) 

36


RESULTATRÄKNING 

Not 2009 2008 

Verksamhetens intäkter 

Förbundsavgifter 731 849 738 029 

Insamlade medel och gåvor 2 2 277 947 1 851 921 

Försäljning m.m. 2 3 308 345 3 758 509 

Bidrag 2 5 137 488 6 527 644 

Övriga intäkter 37 9 535 

Summa 11 455 666 12 885 638 

Verksamhetens kostnader 5 

Externa kostnader 3 – 6 607 499 – 8 479 899 

Personalkostnader 4 – 4 534 577 – 5 074 828 

Lämnade bidrag –1 797 449 –1 835 098 

Avskrivningar av materiella 

anläggningstillgångar 9–10 – 229 415 – 215 358 

Summa –13 168 940 –15 605 183 

Verksamhetens resultat – 1 713 274 – 2 719 545 

Resultat från finansiella investeringar 

Resultat från värdepapper 

som är anläggnings tillgångar 6 2 687 072 – 1 629 776 

Övriga ränteintäkter 2 487 61 061 

Återföring av nedskrivning 

av andelar i koncernföretag 70 000 – 

Summa 2 759 559 – 1 568 715 

Resultat efter finansiella poster 1 046 285 – 4 288 260 

Bokslutsdispositioner 7 – 21 564 94 297 

Skatt på årets resultat 7 – 45 509 – 6 759 

BALANSRÄKNING 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

Not 2009-12-31 2008-12-31 

Byggnader och mark 9 676 089 721 569 

Inventarier 10 247 081 339 028 

Summa 923 170 1 060 597 

Finansiella anläggningstillgångar 

Andelar i koncernföretag 11 1 1 

Andelar i intresseföretag 11 125 125 

Andra långfristiga 

värdepappersinnehav 12 24 803 878 23 855 550 

Summa 24 804 004 23 855 676 

Summa anläggningstillgångar 25 727 174 24 916 273 

Omsättningstillgångar 

Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 118 050 298 260 

Skattefordran 274 393 317 343 

Övriga fordringar 66 488 41 215 

Förutbetalda kostnader 

och upplupna intäkter 13 425 813 403 823 

Summa 884 744 1 060 641 

Kassa och bank 1 413 114 459 601 

Summa omsättningstillgångar 2 297 858 1 520 242 

SUMMA TILLGÅNGAR 28 025 032 26 436 515 

Årets resultat 979 212 – 4 200 722 

Fördelning av årets resultat 

Årets resultat enligt 

resultaträkningen ovan 979 212 – 4 200 722 

Utnyttjande av ändamålsbestämda 

medel från tidigare år, samt av 

avsatta förbundsmedel 

och sparkapital 14 1 247 584 4 772 422 

Reservering av ändamålsbestämda 

medel som inte utnyttjats 

under året, samt av avsatta förbundsmedel 

och sparkapital. 14 – 2 226 796 – 571 700 

Kvarstående belopp för 

året/balanserat kapital 0 0 

37

BALANSRÄKNING 

Not 2009-12-31 2008-12-31 

EGET KAPITAL OCH SKULDER 

Eget kapital 14 

Ändamålsbestämda medel 7 118 468 7 995 768 

Avsatta förbundsmedel 1 303 662 1 057 629 

Sparkapital 16 565 081 14 954 602 

Balanserat kapital – – 

Summa 24 987 211 24 007 999 

Obeskattade reserver 

Periodiseringsfond 8 324 393 302 829 

Summa 324 393 302 829 

Långfristiga skulder 

Förlikningsavtal, 

Håkanssons testamente – 81 429 

Summa – 81 429 

Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 314 615 276 078 

Skulder hos koncernföretag 205 572 154 613 

Skuld till Allmänna arvsfonden m.fl. – 

pågående projekt 15 1 009 605 568 400 

Övriga skulder 476 038 390 353 

Upplupna kostnader 

och förutbetalda intäkter 16 707 598 654 814 

Summa 2 713 428 2 044 258 

SUMMA EGET KAPITAL 

OCH SKULDER 28 025 032 26 436 515 

KASSAFLÖDESANALYS 

2009 2008 

Den löpande verksamheten 

Verksamhetsresultat – 1 786 132 – 2 719 545 

Avskrivningar 229 415 215 358 

Erhållen ränta 589 835 502 236 

Erhållna utdelningar 376 997 437 767 

Betald inkomstskatt – 6 759 – 42 078 

Kassaflöde från den löpande 

verksamheten före förändringar 

av rörelsekapital – 596 644 – 1 606 262 

Ökning/Minskning av fordringar (–/+) 171 053 143 221 

Minskning/Ökning av skulder (–/+) 621 849 – 89 513 

Kassaflöde från den löpande 

verksamheten 196 258 – 1 552 554 

Investeringsverksamheten 

Förvärv av materiella 

anläggningstillgångar – 91 988 – 123 764 

Placeringar i finansiella 

anläggningstillgångar – 9 771 340 – 12 794 549 

Avyttring av finansiella 

anläggningstillgångar 10 620 583 14 033 213 

Kassaflöde från 

investeringsverksamheten 757 255 1 114 900 

Förändring av likvida medel 953 513 – 437 654 

Likvida medel vid årets början 459 601 897 255 

Likvida medel vid årets slut 1 413 114 459 601 

Ställda säkerheter Inga Inga 

*Ansvarsförbindelser FPG/PRI 290 117 Inga 

*Ansvarsförbindelsen gäller till FPG/PRI, Försäkringsbolaget 

Pensionsgaranti, och motsvarar 2 % av RBU:s pensionsförpliktelse i 

enlighet med gällande Kreditförsäkringsvillkor. 

38


TILLÄGGSUPPLYSNINGAR 

NOT 1 REDOVISNINGS- OCH 

VÄRDERINGSPRINCIPER 

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen, 

Bok förings nämndens all männa råd och FRII:s 

mall för årsredovisning. I årsredovisningen har även vissa 

upplysningar lämnats som krävs av Stiftelsen för insam lings - 

kontroll. Som bilaga till årsredovisningen finns också den 

Kodrapport som ska upprättas av FRII:s medlemmar. 

Verksamhetsintäkter 

Insamlade medel 

Som insamlade medel redovisas mottagna gåvor från allmänheten, 

företag, organisationer, samfund, privata och ideella 

fonder och stiftelser samt sponsring. Till insamlade medel 

räknas även testamentsgåvor och donationer, lotteriintäkter, 

värdet av skänkta tillgångar samt intäkter från insamlade medel 

med gåvobevis, t.ex. nål- och brevmärken. Även medel 

från Radiohjälpen är att klassificera som insamlade medel. 

Gåvor 

Med gåva avses tillgång som lämnats utan krav på ekonomisk 

motprestation. Gåvan utgör an lägg nings tillgång om den är 

avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. 

Övriga gåvor utgör omsättningstillgångar. 

Intäkter i form av gåvor intäktsförs i den period som gåvan 

överlämnas på ett sak rättsligt sätt. I den mån det på balansdagen 

finns av talade men ej erhållna bidrag från företag och organisatio 

ner intäktsförs dessa efter individuell prövning. 

Gåvor från privatpersoner redo visas enligt kontantprincipen. 

Även gåvor från företag och orga nisa tioner redovisas 

normalt i den period då bidraget erhålles. 

Erhållna gåvor värderas till verkligt värde, dvs. försäljningsvärde 

eller återanskaffnings värde. Er håll na gåvor redovisas 

netto, dvs. efter avdrag för försäljnings- och hanteringskostnader 

och even tuell gåvoskatt. 

Bidrag 

Bidrag intäktsredovisas i den period när bidraget utbetalats 

till förbundet. Som bidrag räknas likvida medel som förbundet 

erhåller från en bidragsgivare som är ett offent lig rättsligt 

organ. Offentligrättsliga organ inkluderar bidragsgivare som 

EU, Sida, Forum Syd, So cialstyrelsen, Allmänna arvsfonden 

samt stat, landsting och kommuner. 

Ett villkorat bidrag är ett bidrag som är förenat med villkor 

som innebär återbetalnings skyl dighet om villkoret inte 

uppfyllts. Intäktsredovisning sker endast när det med hög 

grad av sannolikhet kan bedömas att bidraget inte kommer 

att återkrävas. Villkorade bidrag skuldförs där för till dess att 

de kostnader som bidraget ska täcka uppkommer. 

Försäljning 

Som försäljning definieras avyttring av en vara eller tjänst 

med en faktisk funktion och/eller där konkurrerande kommersiella 

produkter eller tjänster finns på marknaden. Hit 

räknas även pre nu mera tionsintäkter. Förbundets försäljningsintäkter 

har inte till någon del uppstått i för sälj - 

ningsverksamhet som bedrivs inom ramen för insamling. De 

redovisade försäljningsintäkterna avser avgifter och ersättningar 

för att finansiera eller delfinansiera ändamåls - 

kostnader. 

Verksamhetskostnader 

Ändamålskostnader 

Ändamålskostnader är sådana kostnader som kan hänföras till 

förbundets uppdrag enligt stad garna. Förbundets ändamålskost 

nader omfattar personalkostnader och andra kostnader 

som uppstår i påverkansarbetet, medlemsverksamheten (läger, 

kurser och konferenser), projektverksamheten, råd och stöd 

till med lem mar samt kost nader för information och opinionsbildning, 

tidningen Rörelse och dialog med medlemmarna. 

Till ändamålskostnaderna räknas även de till ändamålskostnaderna 

fördelade gemensamma kostnaderna. Kostnader 

för administration som uppstår som en direkt följd av en aktivitet 

eller projekt inom ändamålet räknas till ändamålskostnader. 

Exempel på sådana kostnader är kostna der för admi - 

nistra tion och revision av förbundets externfinansierade projekt, 

vilka i allmänhet finansieras med medel från Allmänna 

arvsfonden, samt för administrationen av RBU:s medlemsfond 

och Sture Franssons Minnesfond. 

Insamlingskostnader 

Med insamlingskostnader menas direkta kostnader för insamlingsarbetet. 

Direkta kostnader är lönekostnader för de 

medarbetare som arbetar med insamling, samt kostnader för 

ansökningar till fonder och stiftelser, insamlings aktiviteter, 

kampanjer, utskick och hanteringen av givar re gister. Hit hör 

också de till insam lingskostnaderna fördelade gemensamma 

kostnaderna. 

Administrationskostnader 

Administrationskostnader är sådana som behövs för att administrera 

förbundets verksamhet. Exempel på sådana kostnader 

är styrelsemöten (arvoden, resor och logi), revision och delar 

av ad mi nistra tiva sys tem. Hit hör även till administrationskostnader 

fördelade gemen sam ma kostnader, t.ex. hela el ler 

delar av lönekostnader för ekonomi- och personalfunktion. 

Tillgångar och skulder 

Donerade tillgångar 

Tillgångar som doneras till förbundet värderas till verkligt 

värde vid gåvotillfället. Gåvan redovisas som en omsättningstillgång 

om tillgången ska avyttras inom ett år och som an- 

39

läggningstillgång om avsikten är att behålla till gången minst ett 

år. Intäkten redovisas i posten insamlade medel. I den mån det 

uppkommer en realisationsvinst/-förlust vid avyttringen redovisas 

denna också i posten insamlade medel om tillgången avyttras kort 

efter att gåvan erhållits. Om gåvan är av finansiell karaktär redovisas 

realisationsresultatet som en finansiell post om förbundet har 

väntat med försäljningen i avsikt att erhålla ett bättre pris. 

Långfristiga värdepappersinnehav 

Långfristiga innehav av aktier och andelar värderas till anskaffningsvärdet. 

Om det verkliga värdet har minskat och denna värdenedgång 

bedöms vara varaktig görs nedskrivning, i första hand 

utifrån ett portföljperspektiv. 

Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentidpunkt 

värderas vid förvärvet till an skaff ningsvärde. Skillnaden mellan 

anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras så att den effektiva 

räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. Övriga 

obligationer värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och 

marknadsvärde. 

Materiella anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över den 

bedömda ekonomiska livs längden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider. 

Byggnader (se not 9) 

33 år 

Inventarier och Byggnadsinventarier 

(se not 10) 

5 år 

Datorer (se not 10) 

3 år 

Lager 

Lagret tillhörande dotterbolaget Mättinge AB, har värderats utifrån 

först in, först ut-principen, (FIFU) 

Fordringar 

Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning 

beräknas bli betalt. 

Eget kapital 

Eget kapital utgörs av Ändamålsbestämda medel och Fritt eget 

kapital. 

I ändamålsbestämda medel ingår avsättningar för åtaganden som 

ska infrias i framtiden. När förbundet belastas med kostnader för 

ändamålet redovisas dessa i resultaträkningen. Upplösning sker 

därefter av för ändamålet avsatta medel under eget kapital med 

motsvarande belopp. I ändamålsbestämda medel ingår donationer 

och testamenten samt avsatta förbundsmedel. 

Till fritt eget kapital hör sparkapital och balanserat kapital. 

Sparkapitalet är det som avsätts för förbundets ekonomiska trygghet, 

och värdesäkras alternativt utnyttjas efter beslut av förbundsstyrelsen. 

Balanserat kapital består av det som i övrigt ackumulerats 

under åren. 

Kassaflödesanalys 

Kassaflödesanalysen upprättas enligt den indirekta metoden, dvs. 

den utgår från verksamhetens resultat. Det redovisade kassaflödet 

omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetal ningar. 

40


NOT 2 VERKSAMHETENS INTÄKTER 

Insamlade medel och gåvor fördelar sig enligt följande: 

2009 2008 

Allmänheten 163 816 414 186 

Erhållna testamenten 723 616 2 966 

Företag 51 400 106 140 

Externa stiftelser och fonder 1 339 115 1 328 629 

Summa 2 277 947 1 851 921 

Av ovanstående belopp har kronor 160 147 (435 178) erhållits via RBU:s 90-konton, 

Plusgiro 90 00 71 – 2, Bankgiro 900 - 0712. 

Försäljning fördelar sig enligt följande: 

2009 2008 

Informationsmaterial 64 838 101 373 

Sålda tjänster 57 724 61 962 

Annonser 816 395 754 574 

Prenumerationer 57 169 60 487 

Deltagaravgifter 1 712 219 2 180 113 

Hyresintäkter 600 000 600 000 

Summa 3 308 345 3 758 509 

Bidrag fördelar sig enligt följande: 

2009 2008 

Staten 4 878 004 5 646 768 

Allmänna arvsfonden 177 738 781 270 

Övriga 81 746 99 606 

Summa 5 137 488 6 527 644 

NOT 3 EXTERNA KOSTNADER 

2009 2008 

Lokal- och fastighetskostnader 737 319 1 022 413 

(Varav avseende Mättinge) (185 288) (425 585) 

Hyra av kontorsutrustning 55 448 56 474 

Förbrukningsinventarier och 

förbrukningsmaterial 6 620 18 219 

Data- och internetunderhåll 336 657 303 396 

Fordonskostnader och transporter 6 092 21 936 

Resor 171 081 252 307 

Annonser och PR 139 366 131 974 

Extern representation 13 944 18 785 

Kontorsmaterial 41 848 80 383 

Externtryck 345 957 408 163 

Telefon och porto 272 929 288 297 

Försäkringar 55 269 55 503 

Revision och rådgivning 111 625 111 313 

Redovisningstjänster 15 000 15 000 

Övriga externa tjänster 1 219 375 1 676 056 

Prenumerationer och facklitteratur 6 492 13 713 

Kurser och konferenser, ej personal1 048 601 1 787 366 

Läger, utflykter och material 1 688 921 1 896 369 

Medlemsavgifter 333 943 312 942 

Övrigt 1 012 9 290 

Summa 6 607 499 8 479 899 

41

NOT 4 LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER 

2009 2008 

Ordförande 496 123 434 668 

Förbundssekreterare 480 931 464 225 

Styrelse 81 528 299 797 

Arvoden till övriga förtroendevalda 12 840 47 000 

Övriga anställda 1 935 553 1 758 105 

Totala löner och ersättningar 3 006 975 3 003 795 

Sociala kostnader 1 399 703 1 960 608 

varav pensionskostnader 418 963 1 132 958 

Ledande befattningshavare är generalsekreteraren och förbundsordföranden. 

Av förbundets pensionskostnader avser 31 027 (25 449) kronor generalsekreterare. 

Förbundsordförandens arvode beslutas av RBU:s förbundsstyrelse och utifrån kongressens ramar, från februari 2009 har ordföranden 

arvoderats till 90% (jan 80%) av fullt arvode. Utöver detta erhålls också samma förmåner som för tjänstemännen vad gäller 

friskvård och terminalglasögon. Något pensionsavtal som förbundet bekostar finns ej. 

Generalsekreterarens lön är ett rent tjänstemannaavtal, med fast månadslön och följer i övrigt kollektivavtal KFO/HTF samt lokalt 

inrangeringsavtal. I lönekostnaden ovan ingår värdet av rikskuponger samt förändring av semester- och komptidsskuld. Likaså 

dennes pensionsavtal är detsamma som för övriga tjänstemän. 

NOT 5 VERKSAMHETSKOSTNADER FÖRDELADE PÅ FUNKTIONER 

Verksamhetens kostnader fördelade på nedanstående funktioner avser dels direkta kostnader för 

respektive funktion, dels fördelade gemensamma kostnader. De gemensamma kostnaderna har fördelats efter en uppskattning av lönekostnadernas 

fördelning mellan ändamål, insamling och administra tion. 

2009 2008 

Ändamålskostnader – 8 364 727 – 8 724 160 

Direkta kostnader vid försäljning av varor/tjänster – 2 889 010 – 3 758 508 

Insamlingskostnader – 749 373 – 751 329 

Administrationskostnader –1 165 830 – 2 371 186 

Summa –13 168 940 – 15 605 183 

Förbundets nyckeltal för andelen administrations- och insamlingskostnader av verksamhetsintäkter exklusive försäljning av varor och 

tjänster och och inklusive ränteintäkter och utdelningar på värdepappersinnehav är 20 % (31 %). 

NOT 6 RESULTAT FRÅN VÄRDEPAPPER OCH FORDRINGAR SOM ÄR ANLÄGGNINGS TILLGÅNGAR 

2009 2008 

Utdelningar 376 997 437 767 

Räntor 582 504 488 418 

Realisationsvinster vid försäljningar 105 651 7 734 

Realisationsförluster vid försäljningar – 303 764 – 968 

Återföring av nedskrivning 1 925 684 – 

Nedskrivning – – 2 562 727 

Summa 2 687 072 – 1 629 776 

NOT 7 BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT 

2009 2008 

Bokslutsdispositioner 

Avsättning till Periodiseringsfond – 62 680 – 

Upplösning av Periodiseringsfond 41 116 94 297 

Summa – 21 564 94 297 

Aktuell skatt 

Skatt avseende räkenskapsåret – 45 509 – 6 759 

Summa – 45 509 – 6 759 

42


NOT 8 OBESKATTADE RESERVER / AVSÄTTNINGAR 

2009 2008 

Obeskattade reserver 

Periodiseringsfond tax 2004 – – 41 116 

Periodiseringsfond tax 2005 – 74 534 – 74 534 




Periodiseringsfond tax 2010 – 62 680 

Summa – 324 393 – 302 829 

NOT 9 BYGGNADER OCH MARK 

2009-12-31 2008-12-31 

Ackumulerade anskaffningsvärden 

Ingående anskaffningsvärde 19 679 498 19 679 498 

Fastighetsförbättring – – 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 19 679 498 19 679 498 

Ackumulerade avskrivningar 

Ingående avskrivningar – 5 153 680 – 4 563 296 

Årets avskrivningar – 590 384 – 590 384 

Utgående ackumulerade avskrivningar – 5 744 064 – 5 153 680 

Nedskrivning mot bidrag etc. 

Ingående nedskrivning – 13 804 249 – 14 349 153 

Årets upplösning avseende löpande avskrivningar 544 904 544 904 

Utgående ackumulerade nedskrivningar – 13 259 345 – 13 804 249 

Utgående planenligt restvärde 676 089 721 569 

Mättinge 1:14, Trosa kommun har inte åsatts taxeringsvärde 

NOT 10 INVENTARIER 

2009-12-31 2008-12-31 



Försäljningar och utrangeringar – 8 074 – 23 244 

Inköp 91 989 123 764 


Ackumulerade avskrivningar enligt plan 

Ingående avskrivningar enligt plan – 771 280 – 624 646 

Försäljningar och utrangeringar 8 074 23 244 

Årets avskrivningar enligt plan – 183 935 – 169 878 

Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan – 947 141 – 771 280 

Utgående planenligt restvärde 247 082 339 028 

NOT 11 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG OCH INTRESSEFÖRETAG 

KONCERNFÖRETAG 

2009-12-31 2008-12-31 



Återbetalat aktieägartillskott – 70 000 – 


Ackumulerade nedskrivningar 

Ingående nedskrivningar – 1 099 999 – 1 099 999 

Återförd nedskrivning 70 000 – 

Utgående ackumulerade nedskrivningar – 1 029 999 – 1 099 999 

Utgående bokfört värde 1 1 

43

INTRESSEFÖRETAG 


Ingående anskaffningsvärde 125 125 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 125 125 

Specifikation andelar i koncernföretag och intresseföretag 

Eget kapital Resultat Kapital- Antal andelar Bokfört värde 

andelar 

KONCERNFÖRETAG 

RBU Mättinge AB, 556532-3671 med 344454 – 223432 100% 10 1 

säte i Stockholm 

Totalt 1 

INTRESSEFÖRETAG 

Mobilitetscenter ekonomisk förening 25 % 4 125 

769613-7871, med säte i Göteborg 125 

NOT 12 LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV 

2009-12-31 2008-12-31 

Ingående bokfört värde 23 855 550 27 663 710 

Förvärv 8 823 012 12 794 549 

Försäljningar – 9 800 368 – 14 039 982 

Återföring av nedskrivning 1 925 684 – 

Nedskrivning – 2 562 727 

Utgående ackumulerat bokfört värde 24 803 878 23 855 550 

Aktier Antal Marknadsvärde Anskaffningsvärde 

Skandia Försäkrings AB (Under tvångsinlösen) 420 0 0 

Aktiefonder 

Robur Globalfond 596,9812 23 241 37 986 

Robur Kapitalinvest 5 800,4974 327 322 357 926 

SEB Stiftelsefond Sverige 188 811,3185 2 898 650 2 778 716 

SEB Stiftelsefond Utland 382 978,0046 2 036 524 2 629 241 

SHB Aktiefond Index 48,9365 243 796 235 601 

Summa aktier 5 529 533 6 039 470 

Räntebärande värdepapper 

Marknadsvärde Anskaffningsvärde 

Obligationer och förlagsbevis 

SEB Bolån nominellt 4 000 000 3 937 685 3 937 685 

Swedbank Hypotek AB nominellt 4 000 000 3 982 704 3 982 704 

Ikano Bank SE nominellt 3 000 000 2 993 947 2 993 947 

Summa nominellt 11 000 000 10 914 336 10 914 336 

Antal Marknadsvärde Anskaffningsvärde 

Räntefonder 

Robur Sv Obligationsfond 1 772,3022 431 183 374 295 

Robur Sv Likviditetsfond 45,9550 6 066 6 064 

SEB Företagsobligationsfond 8 787,3286 963 944 960 084 

Summa 1 401 193 1 340 443 


Blandfonder 

Robur Mixfond 139,9156 2 934 2 975 

Summa räntebärande 12 318 463 12 257 754 

44


Alternativa placeringar 

Marknadsvärde Anskaffningsvärde 

SEB Aktieobligation Global Nr 263G nominellt 1000000 1 000 000 1 005 000 

SEB Asset Selection 7 468,5502 975 120 1 000 000 

SEB Hedge 2 131,6764 2 202 220 2 297 838 

SEB Indexbevis, 922W Sverige Lösen nominellt 370 000 413 697 370 000 

SEB Multihedge 10 690,2533 962 946 1 028 170 

Summa alternativa placeringar 5 553 983 5 701 008 

Summa långfristiga värdepappersinnehav, RBU 23 401 979 23 998 232 

PLACERINGAR FÖR STURE FRANSSONS MINNESFOND 


SEB Stiftelsefond Sverige 13 765,0499 211 322 192 296 

SEB Stiftelsefond Utland 22 509,1559 119 695 172 085 

SEB Obligationsfond Flex SEK 36 275,7334 374 373 366 256 

SEB Penningmarknadsfond SEK 50 414,7124 503 920 506 417 

SEB Multihedge 2 138,0506 192 589 205 634 

Summa placerat för Sture Franssons Minnesfond 1 401 899 1 442 688 

SUMMA BOKFÖRT VÄRDE LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV 24 803 878 

NOT 13 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER 

2009-12-31 2008-12-31 

Upplupna ränteintäkter 162 111 166 955 

Förutbetald hyreskostnad 112 758 77 859 

Övriga poster 150 944 159 009 

Summa 425 813 403 823 

NOT 14 EGET KAPITAL 

RBU ÄNDAMÅLSBESTÄMDA FRITT EGET KAPITAL TOTALT 

MEDEL 

Donationer Avsatta Sparkapital Balanserat Totalt eget 

och förbunds kapital kapital kapital 

testamenten medel 

Balans vid årets ingång 7 995 768 1 057 629 14 954 602 – 24 007 999 

Årets resultat 979 212 979 212 

Utnyttjande av ändamåls bestämda 

medel från tidigare år – 1 031 721 1 031 721 

Reservering av ändamålsbestämda 

medel som inte utnyttjats under året 154 421 – 154 421 

Utnyttjande av Avsatta förbundsmedel – 215 863 215 863 

* Reservering av Avsatta förbundsmedel 461 896 – 461 896 

** Omföring av Sparkapital 1 610 479 – 1 610 479 

Balans vid årets utgång 7 118 468 1 303 662 16 565 081 0 24 987 211 

* Se resultatdisposition 

** Avser orealiserad nedskrivning av RBU:s värdepapper, exklusive nedskrivning i Sture Franssons Minnesfond. 

45

Donationer och testamenten 

fördelar sig enligt följande 2008-12-31 Utnyttjande Reservering 2009-12-31 

Gabrielssons gåva, 

Mättinge 149 842 Avskrivn Pool –74 921 74 921 

Gabrielssons testamente, 812 525 Lägerverksamhet - 587 689 224 836 

läger 

Liljeblads donation 4 528 982 4528 982 

Sture Franssons Minnesfond 1 249 697 Bidrag från avkastning – 20000 Avkastning 36337 

Bidrag Forskning –191926 Reavinst 6141 

Återföring 110951 1191200 

Carlenruds Testamente 7093 RMB-konferens – 7093 

M Johanssons Testamente 1247629 Medlemsbidrag –144000 Gåva 992 1098529 

RBU:s Medlemsfond Administration – 6092 

Summa 7995768 –1031721 154421 7118468 

NOT 15 SKULD TILL ALLMÄNNA ARVSFONDEN M.FL. – PÅGÅENDE PROJEKT 

2009-12-31 2008-12-31 

Allmänna arvsfonden 353 105 530 843 

Radiohjälpen 644 083 - 

Caroline Montgomerys stiftelse 7 557 7 557 

SHIA 4 860 30 000 

Summa 1 009 605 568 400 

NOT 16 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER 

2009-12-31 2008-12-31 

Semesterlöner 422 212 347 589 

Särskild löneskatt 103 045 220 528 

Revisionsarvode bokslut, reservering 60 926 50 875 

Övriga poster 121 415 35 822 

Summa 707 598 654 814 

NOT 17 MEDELANTAL ANSTÄLLDA M.M. 

2009 2008 

Antal Varav män Antal Varav män 

anställda 

anställda 

6,3 3 5,5 3 

Sjukfrånvaron i förbundet uppgick under perioden 1/1 2009 – 31/12 2009 

till 1,6 %, (0,9 %) av den to ta la arbets tiden. 

Utav den frånvaron avsåg 0 %, (0 %) långtidssjukfrånvaro (≥ 60 dgr). 

Ersättningar understigande ½ prisbasbelopp har utbetalats under 2009 

till ett sammanlagt belopp om 162 442 kr (72 898) 

Styrelse: 

2009-12-31 2008-12-31 

Antal varav män Antal varav män 

Styrelseledamöter 7 3 7 3 

46


Stockholm 2010-04-30 

Johan Alexander Lindman Agnetha Mbuyamba Stefan Gustafsson 

Generalsekreterare Förbundsordförande Vice ordförande 

Karin Björk Sonja Fransson Anne-Lie Jordanssont 

Pelle Löfquist 

Matz Wahlkvist 

Revisionsberättelse 

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och generalsekreterarens 

förvaltning i Riksförbundet för Rörelsehindrade barn och ungdomar, RBU för år 

2009. Det är styrelsen och generalsekreteraren som har ansvaret för räkenskapshandlingarna 

och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. 

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på 

grundval av vår revision. 

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat 

och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss 

om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att 

granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. 

I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och generalsekreterarens 

tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar 

som styrelsen och generalsekreteraren gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera 

den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, 

åtgärder och förhållanden i förbundet för att kunna bedöma om någon styrelseledamot 

eller generalsekreteraren har handlat i strid med årsredovisningslagen eller förbundets 

stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. 

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande 

bild av förbundets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i 

Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. 

Styrelsens ledamöter och generalsekreteraren har enligt vår bedömning inte handlat i 

strid med förbundets stadgar. Vi tillstyrker att förbundsmötet fastställer resultaträkningen 

och balansräkningen för förbundet och beviljar styrelsens ledamöter och generalsekreteraren 

ansvarsfrihet för räkenskapsåret. 

Vår revisionsberättelse har avlämnats 2010-05-10 

Ulrika Granholm Dahl 

Auktoriserad revisor 

Rolf Johannesson 

Förtroendevald revisor 

47

RBU:s kodrapport för 

verksamhetsåret 2009 

Detta är RBU:s första kodrapport i enlighet med FRII:s kvalitetskod för insamlingsorganisationer. Syftet med koden är att öka transparensen och 

öppenheten inom organisationerna i insamlingsbranschen och därigenom stärka förtroendet för RBU. Syftet är också att öka professionaliteten, 

förbättra styrning, ledning och kontroll samt att tillse att det finns strukturer för utvärdering av organisationens verksamhet. RBU har påbörjat 

arbetet och lämnar härmed sin första kodrapport för verksamhetsåret 2009. 

FRII:s kvalitetskod Följs Kommentar Hur informationen finns tillgänglig 

1. Övergripande principer 

1.1-1.5 Organisationens värdegrund Ja Vision och Måldokument 2005 Stadgar, årsberättelse och rbu.se 

2. Förhållningssätt till omvärlden 

2.1 Redogörelse för beroendeförhållanden Ja Huvudmän som högsta Årsredovisningen (fr.o.m. 2009) 

beslutande organ (kongress) 

För övrigt oberoende 

2.2 Riktlinjer för val av samarbetspartners Ja/arbete Riktlinjer för CSR- Styrdokumentet policy 

pågår samarbetspartners för insamling/CSR finns, 

policy för leverantörer beslutas 2010 

2.3 Betydande samarbetspartners Ja Övriga samarbetspartners Årsredovisningen för 2009, rbu.se 

(org:er, myndigheter och företag) 

2.4 Krav på samarbetspartners Ja/arbete Riktlinjer för sponsorer och Styrdokument policy för insamling/ 

samarbetspartners respektive CSR finns, policy för leverantörer 

leverantörer beslutas 2010 

2.5 Motverka oegentligheter Ja Firmateckning, attestordning, Styrdokument 

revision 

3. Mål och måluppfyllelse 

3.1 Mål utifrån vision, värderingar och Ja Målstrategi 2005, förnyad 2008 Styrdokument, se årsberättelse och rbu.se 

ändamål omsätts till aktiviteter 

till och med 2011, samt 

verksamhetsplan 

3.2 Utvärderar målen Ja Uppföljning per år, ekonomi Styrelseprotokoll, jfr även årsberättelse 

per kvartal 

3.3 Redovisning av måluppfyllelse Ja Mål och utfall Årsberättelse och rbu.se, årsmötesprotokoll, 

styrelseprotokoll 

4. Styrning, ledning, protokoll 

4.1 Stadgar och högsta beslutande organ 

4.1.1 Stadgar Ja RBU:s stadgar antogs 13 mars rbu.se 

1955, och har reviderats senast 

2008 

4.1.2 Högsta beslutande organ: kongress Ja Kongress vart tredje år, rbu.se 

däremellan förbundsmöten 

4.1.2.1 Kallelse till kongress och Ja Kallelse till kongress (och rbu.se samt FöreningsBrevet 

förbundsmöte 

förbundsmöte) sker via 

FöreningsBrev samt rbu.se 

4.1.2.2 Styrelsens och revisorernas närvaro Ja Närvaro av styrelseledamöter Kongress- och förbundsmötesprotokoll, 

och revisorer antecknas 

årsredovisning 

4.1.2.3 Genomförande kongress/ Ja Styrelseordförande är aldrig Kongress- och förbundsmötesprotokoll, 

förbundsmöte mötesordförande och offentliga handlingar, se även rbu.se 

styrelseledamot eller anställd 

aldrig justerare 

4.1.2.4 Protokoll Ja Kongress- och förbundsmötes- rbu.se 

protokoll 

48


4.2 Tillsättning av styrelse och Ja 

revisorer, valberedning 

4.2.1 Tillsättning av valberedning Ja Valberedning tillsätts av kongress Stadgar 

4.2.2 Valberedningens uppgift Ja Valberedning föreslår styrelse och rbu.se. Arvodet beslutat av kongress 2008, 

revisorer och föreslår arvodering implementeras fullt ut vid nästa kongress 2011 

för ledamöter och ordförande 

4.2.3 Styrdokument och kompetensbehov Ja Senast reviderat styrdokument/ rbu.se, kongressprotokoll 

arbetsordning för valberedning 

2008 

4.2.4 Formella hinder som styrelseledamot Ja SFI:s regler beaktas, bl.a. tas eko- www.insamlingskontroll.se 

nomisk personupplysning angå- utreds 2010 om även uppgift ska tas ur brotts 

ende betalningsanmärkning etc registret 

4.2.5 Mandatperiod och möjlighet Ja Stadgarna reglerar Stadgar, rbu.se 

till omval 

4.2.6 Information om valberedningen Ja Upplysning om valberedning rbu.se (även i medlemstidningen) 

och kontaktuppg 

4.2.7 Information om styrelsen Ja Upplysning om styrelseleda- Årsredovisningen sedan 2008, rbu.se 

möternas kompetens och 

mötesnärvaro 

4.5 Styrelsen 

4.5.1 Styrelsens arbetsordning Ja Reglerar ordförandes resp rbu.se, styrdokument 

ledamöters åtaganden, personliga 

ansvar, jäv, tillsättning och rekrytering 

av generalsekreterare, 

protokoll och utvärdering 

4.5.2 Styrelsens arvodering Ja Beslutas av kongress Kongressprotokoll på rbu.se samt i årsredovis 

ning på rbu.se 

4.5.3 Styrelsens rapportering Ja Årliga rapporter över måluppfyllelse 

och ekonomi 

4.5.3.1 Redovisning av måluppfyllelse Ja Måluppfyllelse Årsberättelsen, rapport vid kongress och för 

bundsmöte/protokoll, i styrelseprotokoll 

4.5.3.2 Finansiell rapportering Ja Finansiell rapportering Årsredovisning, rapport vid kongress och för 

bundsmöte/protokoll, rbu.se 

4.5.4 Intern kontroll 

4.5.4.1 Utvärdering av intern kontroll Ja/arbete Styrelsen fastställer attestordning Utvärderar den interna kontrollen 2010, policy 

pågår för den interna kontrollen tas fram 2010 

4.5.4.2 Rapportering om hur den Ja Den finansiella interna kontrollen Revisionsrapport, redovisas i styrelsen, 

interna kontrollen är organiserad granskas årligen av revisorerna se protokoll 

4.5.5 Arbete med redovisnings- och 

revisionsfrågor 

4.5.5.1 Säkerställande av kvaliteten i Ja Intern dokumentation av hur Årliga rapporter från revisorerna och 

den finansiella rapporteringen kvaliteten säkerställs i den finan- kapitalförvaltaren, årliga möten med 

siella rapporteringen och hur revisorerna, tertialuppföljning från kansliet till 

styrelsen kommunicerar med styrelsen, interna rapporter/protokoll 

revisorerna 

4.5.6 Styrelsens övriga uppgifter 

4.5.6.1 Riktlinjer för finansiering, Ja Riktlinjer hur verksamheten ska Beslutat 2010 i styrelsen, styrdokument 

kapitalplacering, sparande och egna finansieras och kapitalet placeras (ersätter tidigare policy) 

kapitalets storlek 

4.5.6.2 Riskanalys Arbete Riskhanteringsstrategi och Beslut ska fattas 2010 av styrelsen, 

pågår regelbundet utvärdera styrdokument 

riskhanteringen 

4.5.6.3 FRII:s kvalitetskod tillämpas Ja 2009 är första kodrapporten, Årsredovisningen och rbu.se 

styrelsebeslut på att RBU ska uppfylla 

samtliga krav, klart 2010 

4.6 Ledande befattningshavare / 

generalsekreterare 

49


4.6.1 Instruktion till högsta tjänsteman Ja Delegationsordning mellan Arbetsordning och befattningsbeskrivning 

styrelse och generalsekreterare som styrdokument 

(GS), befattningsbeskrivning 

för GS, delegationsbeslut för 

arbetsmiljöarbete från styrelse 

till GS 

4.6.2 Ersättning till ledande befattnings- Arbete Policy för ersättning till ledande Styrdokument, kommer att läggas ut på rbu.se. 

havare pågår befattningshavare tas fram 2010. Lönekostnad med förmåner redovisas i 

Löneförhandling för GS behand- årsredovisningen 

las i arbetsordning för styrelsen, 

lönen med förmåner offentlig 

5. Insamling 

5.1 90-konto Ja Innehar ett s.k. 90-konto, Årsredovisningen, rbu.se 

följer SFI:s regler 

5.2 – 5.15 

- Policy/riktlinjer för insamling Ja Insamlings-/CSR-policy, Styrdokument på rbu.se, i årsredovisningen 

- Förtroende varav insamlingens ändamål, specificering av insamlingens kostnader, 

- Organisationens ansvar återrapportering och kostnader är återrapportering och kostnaderna 

- Insamlingens ändamål offentligt tillgänglig information 

- Återrapportering 

- Kostnader 

- Respekt för givaren 

- Gåvor till särskilda ändamål 

- Återbetalning av gåva 

- Att tacka nej till gåva 

- Bild och text i insamlingsarbetet 

- Minderåriga i insamlingsarbetet 

- Marknadsföring 

- Hantering och avyttring av gåvor i 

form av fast egendom 

6. Medarbetare 

6.1 – 6.4 Riktlinjer för anställda, Ja/arbete - Anställningskontrakt Styrdokument och avtal 

uppföranderegler, frivilliga, respekt för pågår - Kollektivavtal med lokalt Jävs- och ersättningspolicy tas fram och 

medarbetarnas rättigheter inrangeringsprotokoll inkl policy beslutas 2010, inklusive beslut om ev 

för lönesättning 

provisionsbaserad ersättning, 

- Policy för hemarbete uppföranderegler samt regler för frivilliga 

- Systematiskt arbetsmiljöarbete 

med medarbetarsamtal, uppföljning, 

utvärdering samt 

psykosocial och fysisk 

- Företagshälsovård 

6.5 Kompetens-utveckling Ja Ingår i utvecklingssamtalet, Styrdokument arbetsmiljöpolicy 

medel avsatta i budget 

6.6 Utvärdering/utvecklingssamtal Ja Utvärdering årligen mot vision, Styrdokument, arbetsmiljöpolicy 

ändamål och mål 

7. Kodrapport 

7.1 Kodrapport / alternativ Ja Denna genomgång utgör RBU:s Årsredovisningen (som bilaga), rbu.se 

första kodrapport, för verksamhetsåret 

2009 

7.2 Finansiell rapportering / årsredovisning Ja Årsredovisning rbu.se 

7.3 Årsredovisningen eller särskild rapport Ja Ingår som bilaga i årsredo- rbu.se 

visningen 

7.4 Webbplatsen Ja Kodrapport i årsberättelsen rbu.se 

50


7.5 Information som ska finnas offentligt Ja I årsredovisning och på rbu.se, Årsberättelse, rbu.se 

tillgänglig 

dessutom som trycksak att 

beställa (årsrapport) 

7.6 Auktoriserad eller godkänd revisor Ja Auktoriserad revisor väljs vid Årsredovisningen 

kongress 

7.7 Revisorns utökade rapporterings- Ja Kodrapport, granskning av Enligt lagstiftning, revisionskodex samt avtal 

skyldighet 

organisationens ansökan om 

statsbidrag 

Stockholm den 5 februari 2010 

Agnetha Mbuyamba Stefan Gustavsson Karin Björk 

Förbundsordförande Vice förbundsordförande Ledamot 

Sonja Fransson Anne-Lie Jordansson Pelle Löfquist Matz Wahlkvist 

Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot 

Johan Alexander Lindman 

Denna kodrapport har ej granskats av auktoriserad 

Generalsekreterare revisor men har förevisats för RBU:s revisor den 4 februari 2010 

51

Organisation 

RBU:s organisation 

MEDLEMMAR 

FÖRENINGAR 

KONGRESS 

FÖRBUNDSSTYRELSE 

GENERALSEKRETERARE 

KUNSKAPSKOORDINATOR 

KANSLISEKRETERARE 

FÖRBUNDSEKONOM FÖRBUNDSJURIST MARKNADSANSVARIG 

52

RBU:s förbundskansli 

GENERALSEKRETERARE 

Verksamhets-, kansli- och personalansvar 

samt organisationsutveckling 

Budget- och bidragsansvarig 

Informationsansvarig 

Centrala arrangemang; kongress, förbundsmöte m. m. 

Sekreterare/föredragande i förbundsstyrelsen 

KUNSKAPSKOORDINATOR 

Konferens- och seminariearrangör 

Kontakt inom forskning och 

utveckling 

Mässarrangemang 

KANSLISEKRETERARE 

Medlemsregistret 

Redaktör rbu.se 

Beställningar/utskick 

Fondadministration 

Arkivet 

FÖRBUNDSEKONOM 

Ekonomiadministration och 

-styrning 

Bokslut, årsredovisning, ekonomiuppföljning 

Kontakt med revisor och kapitalförvaltare 

Ekonomihantering av fonder etc. 

Arvodes- och löneadministration 

FÖRBUNDSJURIST 

Expertområde: Socialförsäkring 

och socialrätt 

Påverkans- och opinionsarbete 

Kontakt med nationella myndigheter 

och organ 

Juridisk medlemsrådgivning 

Projektledare för årsrapporterna 

MARKNADSANSVARIG 

Insamling enligt plan med strategi 

Utveckling av befintliga intäkts - 

källor och finna nya 

Marknadsföringsansvarig inkl. 

material 

Sponsringskontakt 

Kampanjansvarig, t. ex. medlemsvärvning 

53

Förbundet 

Förbundsfakta, projekt 

RBU:s pågående projekt med 

stöd från Allmänna Arvsfonden 

■ Att vara oberoende: viktigt för den 

enskilde och samhället 

Projektets syfte är att hitta behandlingsmetoder 

för barn med neurogen blås- och 

tarmstörning som leder till ökat oberoende 

i toalettsituationen. 

Projektet drivs av RBU genom projektledare 

Gunilla Gladh vid IMK, avdelningen 

för pediatrik, Hälsouniversitetet, 

Linköpings universitet. Avslutas 2010. 

Rullstolsmobility-projektet, alla samlade. 

■ Delaktighet och identitet: att vara 

ung, man och rörelsehindrad i ett föränderligt 

samhälle 

Projektets syfte är att undersöka männens 

könsidentitet samt frånvaro av eller möjligheter 

till delaktighet. Känner de vanmakt 

eller inte och hur kan de komma 

förbi hindren? 

Projektet drivs av RBU genom projektledare 

Karin Barron, docent vid 

Sociologiska institutionen, Uppsala universitet. 

Avslutades 2009. 

■ Ge mig vingar som bär: om transitionsprocessen 

mot vuxenlivet 

Projektets mål är att utveckla och pröva en 

modell som stöd för ungdomar så att de är 

rustade att föra sin egen talan och är förberedda 

för vuxenlivet. 

Projektet är ett treårigt samarbetsprojekt 

mellan RBU och Landstinget i 

Uppsala län. Projektledare är Eva-Lena 

Söderlund, kunskapskoordinator vid RBU 

och arbetsterapeut vid habiliteringen för 

barn och vuxna i Uppsala län. Avslutas 

2010. 

■ Nationellt kunskapscenter för bostadsanpassning 

Projektets syfte är att etablera ett natio- 

xx talar i samband med presentation av transitionsprojektet »Ge mig vingar som bär«. 

nellt center för bostadsanpassning, där 

förutom förbunden och deras medlemmar 

även andra intressenter involveras, för att 

uppnå en långsiktigt hållbar drift. 

Projektet drivs av RBU, DHR, NHR, 

Reumatikerförbundet och RTP genom 

projektledare stationerad på RTP. Agnetha 

Mbuyamba är RBU:s representant i styrgruppen. 

Avslutas 2011. 

■ Rullstolsmobility för barn och ungdomar 

med rörelsehinder och synskada 

Projektets syfte och mål är att ta tillvara 

och vidareutveckla den kompetens som 

finns regionalt och lokalt, liksom den som 

finns vid Resurscenter Syn, samt att utveckla 

samverkan mellan föräldrar, skola 

och professionella inom kommun och 

landsting, så att kunskapen kommer barnen 

till del. Detta ska ske genom att organisera 

och genomföra en lärprocess för 

barn och ungdomar, föräldrar, lokala nätverk 

och professionella. 

Projektet drivs av RBU och 

Synskadades Riksförbund (SRF) genom 

Specialpedagogiska Institutet/Resurscenter 

Syn, Örebro. Avslutas 2010. 

54

Förbundsfakta: 

uppdrag och medlemskap 

Valberedning 

Revisorer 

FS red.råd 

för rbu.se 

Marianne Ludvigsson, sammankallande 

Renée Höglin, ledamot 

Ulrika Strömmer, ledamot 

Catarina Andersson, suppleant 

Monica Johansson Juntti, suppleant 

Ulrika Granholm-Dahl, aukt. revisor 

ÖPWC 

Rolf Johannesson, ordinarie lekmanna - 

revisor 

Jonas Grahn, aukt. revisor ÖPWC, 

suppleant 

Per Sundmar, lekmannarevisor suppleant 

Meg Klingberg, sammankallande 

Maria Ennefors 

Johan Alex Lindman 

Förbundsstyrelsen 

Från vänster: Agnetha Mbuyamba, förbundsordförande, Stefan 

Gustavsson, vice förbundsord förande, Karin Björk, Sonja Fransson, 

Anne-Lie Jordansson, Matz Wahlkvist, Pelle Löfquist, Lena Nyberg, 

Malin Tjernell Prioset. 

RBU-uppdrag: 

FS, AU, valberedning, revisorer, arbetsgrupper 

Förbundsstyrelsen Agnetha Mbuyamba, förbundsordförande 

Stefan Gustafsson, vice förbundsord - 

förande 

Karin Björk, ledamot 

Sonja Fransson, ledamot 

Anne-Lie Jordansson, ledamot 

Matz Wahlkvist, ledamot 

Pelle Löfquist, suppleant 

Malin Tjernell Prioset, suppleant 

Lena Nyberg, suppleant 

Vakant suppleant 

Arbetsutskottet 

Agnetha Mbuyamba, sammankallande 

Stefan Gustafsson 


Ideella sektorn/handikapporganisationer 

Lika Unika 

Agnetha Mbuyamba, ledamot styrelse 

Johan Alex Lindman, ledamot styrelse 

Handikappförbundens 

Samarbetsorgan (HSO) 

Nätverk inom HSO med 

andra organisationer: 

Soc.förs.-nätverket 

Juristnätverket 

Agnetha Mbuyamba, ordinarie 

Renée Höglin, suppleant 

Henrik Petrén 


Stiftelsen för bistånd åt Birgitta Brink (ledamot) 

rörelsehindrade i Skåne (ledamot), fr. o. m. 2010 Eva Klevås 

Ideella sektorn övrigt 

ABF Medlem sedan 1968 

Bygg Klokt 

Frivilligorganisationernas RBU medlem i 

Insamlingsråd (FRII) 

Matz Wahlkvist, 

ersatt fr. o. m. augusti av Meg Klingberg 

55

Mobilitetscentrum 

Nätverket för barnkonventionen 

Johan Andersson, ordinarie 

Eva-Lena Söderlund, suppleant 


Svenska Handikapp- RBU medlem i, 

organisationernas Inter- Agnetha Mbuyamba ordinarie 

nationella Bistånds- i styrelsen 

förening (SHIA) 

Stiftelsen för 

Lotta Rapacioli 

Insamlingskontroll (SFI) 

Statliga, kommunala och landstingskommmunala 

myndigheter 

Handikappombuds- Agnetha Mbuyamba 

mannens råd (HO) 

fr.o.m. 23/2 2009 

Stiftelsen Focus 

Thomas Sejersen, ordinarie 

Gunilla Gladh, ordinarie 

Paul Uvebrant, ordinarie 

Lars Juntti, suppleant 

(samtliga på mandat av FS till den 

22/2 2009) 

Sven Knutsson, ordförande 

Agnetha Mbuyamba, vice ordförande 

Paul Uvebrant, ordinarie 

Karin Barron, ordinarie 

Kate Himmelman, ordinarie 

Gunilla Glad Mattsson, ordinarie 

Lena Jemtå, suppleant 

Monica von Heijne, suppleant 

(samtliga på mandat av FS till den 

22/2 2011) 


Johan Alex Lindman, suppleant 

Hjälpmedelsinstitutets 

Brukarråd 


Sunnerdahls 

Handikappfond 


Tomas Marklund, suppleant 

Luftfartsstyrelsen 

samverkansgrupp 

»Ett flyg för alla« 

Heidi Nordin, ordinarie 

Charlotta Tåqvist, suppleant 

Svenska Centralkommittén 

för 

Rehabilitering (SVCR) 



RH-nämnden 

(antagningsnämnd 

för riksgymnasierna) 

Sten Palm 

Specialpedagogiska Lars-Göran Berg t.o.m. 31/12 2010 

skolmyndighetens 

nationella råd (NIR) 

Stiftelser, fonder, övrigt 

CP-Barnens Hjälpfond Eva-Lena Söderlund, sammankallande 

valda t.o.m. 22/2 2009 Kenth Ahlin, ledamot 

Ulrika Strömmer, ordinarie 

Ammi Sundqvist, suppleant 

Matz Wahlkvist, suppleant 

fr.o.m. 23/2 2009 

Eva-Lena Söderlund, sammankallande 

Agnetha Mbuyamba, ledamot 

Pelle Löfquist, suppleant 

Stefan Andersson, suppleant 

Anne-Lie Jordansson, suppleant 

Johannessons stiftelse RBU:s arbetsutskott 

t.o.m. 16/11 2008 Agnetha Mbuyamba 

Stefan Gustafsson 


Jonssons, Svenssons Agnetha Mbuyamba, ordinarie 

och Svenssons Stiftelse Tomas Marklund, suppleant 

Victoriafonden 


Diagnoser 

MEDFÖDD BENSKÖRHET (OI) 

OI Norden 

Carina Svenheden 

representerar RBU 

Osteogenesis Imperfecta RBU medlem i, 

Federation Europe(OIFE) Carina Svenheden 

representerar RBU 

RYGGMÄRGSBRÅCK (RMB) 

International Federation RBU medlem i 

for Hydrocephalus and Renée Höglin ordinarie 

Spina Bifida (if) i styrelsen t.o.m. 30/6 2010 

Tanzania RMB/ 

Hydrocephalus 

Projektgruppen: 

Eva Toft, projektledare 

Karin Berggren 

Renée Höglin 

Norrbacka- 

Tomas Marklund, ordinarie 

Eugeniastiftelsen Agnetha Mbuyamba, suppleant 

(utsedda t.o.m. 30/6 2009) 

därefter: 



RBU:s Forskningsstiftelse 

Sven Knutsson, ordförande 

Agnetha Mbuyamba, vice ordförande 

Peder Esben Bilde, ordinarie 

Eva Karlsson, ordinarie 

56

Bilaga 

Information på andra språk 

Arabiska 

يبرع 

بابشلاو لافطألل ةيلهألا ةيعمجلا دعت 

نم (RBU) ةصاخلا تاجايتحالا يووذ 

ةينعملا ةيديوسلا تاسسؤملا 

مهليهأت ىلإ فدهت يتلاو نيقاعملاب 

‏.مهل ةبسانم ةيعامتجا ةايح ريفوتو 

نم نيرخآ ءاضعأو تايعمج RBU مضت 

يف تاءاقل دقعت ‏.ديوسلا ءاحنأ عيمج 

بابش اهيدل يتلا رسألل ةيعمجلا 

تاجايتحالا يوذ نم راغص لافطأو 

نيباصملاك ةفلتخملا ةصاخلا 

ةيلقعلا تابارطضالاو يخملا للشلاب 

يف تاهوشتلاو ADHD ب ةفورعملا 

ةيشغأل يئاملا ددمتلاو/ةيرقفلا ةدمعألا 

رومضو ماظعلا ةشاشه ضرمو خملا 

ضرملاب نيباصملاو تالضعلا 

يليو ردارب ةمزالتمب فورعملا 

فتكلا تالضع فلتو مزقتلاو 

‏.تاقاعإ ةدعب نيباصملاو نيعارذلاو 

يف نيكراشملا ءاضعألا لصحي 

معدلاو ةقفرلا ىلع ةيعيمجلا 

ىلعو ةمزاللا تامولعملاو ةحيصنلاو 

ىلع كلذكو ‏(طاشنلا)‏ “Rörelse” ةلجم 

تارمتؤملا ىلع ةصاخ تاموصخ 

كل ةيعمجلا لخاد متت يتلا ةطشنألاو 

‏.كترسألو 

يف كارتشالا يف اًضيأ تنأ بغرت له 

! ةيعمجلا 

ءاجرلا ‏،ديزملا ىلع فرعتلا تدرأ اذإ 

بيو ىلع ةيعمجلا عقوم ةعجارم 

بتكملاب لاصتالا وأ www.rbu.se 

‏.(هاندأ ناونعلا)‏ يسيئرلا 

Engelska 

English 

The National Association for Disabled 

Children and Adolescents (RBU) is a 

Swedish organisation for disabled that 

works towards a vision of a fair society 

and a life of development for children 

and adolescents with a disability. RBU 

has associations and members all over 

Sweden. In RBU families get together, 

that have adolescent and young children 

with different disabilities, such as cerebral 

palsy (CP), ADHD, Spinal 

Dysraphism/hydrocephalus, brittle bone 

disease (OI), muscle diseases, Prader 

Willi-syndrome, dwarfism, plexus 

brachialis, and multiple disabilities. 

As a member of RBU you get companionship, 

support and advice, information, 

the magazine “Rörelse” 

(Movement), discounts on conferences 

and activities in the association for you 

and your family. 

Become a member you too! 

If you want to know more, please look 

on RBU’s homepage www.rbu.se or 

contact the secretariat of the association 

(address below). 

Finska 

Suomi 

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn 

och Ungdomar (RBU, Valtakunnallinen 

liikuntavammaisten lasten ja nuorten 

liitto, on ruotsalainen vammaisorganisaatio, 

joka toimii oikeudenmukaisen 

yhteiskunnan vision ja liikuntavammaisten 

lasten ja nuorten kehittävän elämän 

edistämiseksi. RBU:hun kuuluvat yhdistykset 

ja jäsenet koko Ruotsista. RBU 

kokoaa perheet, joissa on erilaisista liikuntavammoista 

kärsiviä lapsia ja nuoria, 

joilla on mm. celebral pares (CPvamma), 

ADHD, selkäydintyrä/hydrokefalia 

, Osteogenesis 

Imperfecta (OI), lihassairaus, Prader 

Willin oireyhtymä, lyhytkokoisuus, hartiapunos 

ja monivammaisuus. 

RBU:n jäsenenä saat mm. yhteenkuuluvuutta, 

tukea ja neuvoja, tietoa, 

’Rörelse’-lehden, alennuksia konferensseihin 

sekä yhdistystoimintaa sinulle ja 

perheellesi. Liity sinäkin jäseneksi! 

Lisätietoja saat käymällä RBU:n kotisivuilla 

www.rbu.se tai ottamalla yhteyttä 

liiton toimistoon (katso alempana oleva 

osoite). 

Franska 

Francaise 

La fédération Nationale des Enfants et 

Jeunes A Mobilité Reduite (RBU) est 

une organisation suédoise des handicapés, 

luttant pour une société équitable 

et une vie évoulutive des enfants et jeunes 

à mobilité réduite. RBU a des associations 

et des membres dans la Suède 

entière. Au sein du RBU sont réunis des 

familles avec des enfants et jeunes ayant 

des différentes types de handicaps moteur, 

tels l’infirmité motrice cérébrale 

(IMC), le TDAH, le myéloméningocèle/ 

hydrocéphalie, l’ostéogenèse imparfaite 

(OI), les maladies musculaires, le syndrome 

de Prader Willi, la petite taille, le 

plexus brachial et des des handicaps 

multiples. 

En tant que membre dans le RBU tu 

bénéficie entre autre de convivialité, 

soutien et conseil, connaissance, le magazine 

Rörelse (Mouvement), des réductions 

pour des conférences ainsi que des 

activités des associations pour toi et ta 

famille. Deviens membre toi aussi! 

Si tu souhaite en savoir plus, regardes 

sur le site du RBU www.rbu.se ou contactes 

le secrétariat de la fédération 

(adresse ci-dessous). 

57

Portugisiska 

Portugues 

A Associação Nacional para Crianças e 

Adolescentes Deficientes (RBU) é uma 

organização sueca para deficientes que, 

na perspectiva de uma sociedade mais 

justa procura proporcionar uma melhoria 

de vida a crianças e adolescentes com deficiências. 

A RBU tem associações e membros 

por toda a Suécia. Na RBU reúnem-se famílias 

que têm adolescentes e crianças 

pequenas com diferentes deficiências como 

paralisia cerebral (PC), ADHD, disrafismo 

espinhal / hidrocefalia, osteogénese 

imperfeita (OI), doenças musculares, 

sindroma Prader Willi, nanismo, lesão do 

plexo braquial e muitas outras. 

Como membro da RBU dispõe de 

acompanhamento, de apoio e aconselhamento, 

de informação, da revista 

“Rörelse” (Movimento) e de desconto em 

conferências e actividades na associação 

para si e familiares. 

Torne-se sócio também! 

Se precisar de mais informação, por favor, 

veja a página da RBU na Internet 

www.rbu.se ou contacte a nossa sede 

(morada abaixo indicada) 

Ryska 

Pусский язык 

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn 

och Ungdomar (RBU)(Всешведское 

Общество инвалидов детского и 

юношеского возраста с 

двигательными нарушениями) - это 

шведская организация инвалидов, 

заботящаяся о создании справедливых 

общественных условий и 

благоприятных условий для развития 

детей и подростков с нарушениями 

опорно-двигательного аппарата. RBU 

имеет местные отделения и членов по 

всей Швеции. RBU объединяет семьи 

детей и подростков с различными 

недугами опорно-двигательного 

аппарата, такими как детский 

церебральный паралич, ADHD 

(синдром дефицита внимания и 

гиперактивности), спиномозговые 

грыжи/гидроцефалия, синдром 

Прадера-Вилли, задержки роста, 

врожденная хрупкость костей, 

болезни мышечной системы, 

акушерские парезы плечевого 

сплетения и различные 

множественные пороки развития. 

Благодаря членству в RBU ты 

ощутишь сообщность и 

сопричастность, получишь поддержку 

и добрый совет, знания, подписку на 

журнал «Движение», скидки на 

участие в конференциях и 

разнообразные общественные 

мероприятия для тебя и всей твоей 

семьи. Присоединяйся к нам! 

Подробнее о нашем объединении 

можно прочитать на интернет-узле 

www.rbu.se или узнать при 

обращении в канцелярию Общества 

(адрес приводится ниже). 

Serbokroatiska 

Srpski 

Nacionalno Udruženje za Hendikepiranu 

Decu i Adolescente (RBU) predstavlja 

švedsku organizaciju za hendikepirane 

koja radi na viziji pravednog društva i 

život razvoja za decu i adolescente sa 

hendikepom. RBU ima udruženja i članove 

širom Švedske. U RBU-u, okupljaju 

se porodice koje imaju adolescente i 

malu decu sa različitim oštećenjima, kao 

što su cerebralna paraliza (CP), ADHD, 

spinalni disrafizam/hidrocefalus, osteogenesis 

imperfecta (OI), mišićne bolesti, 

sindrom Prader-Willi, patuljast rast, paraliza 

pleksusa brahijalisa i multipla 

oštećenja. 

Kao član RBU-a, dobijate društvo, 

podršku i savet, informacije, časopis 

„Rörelse” (Pokret), popust na konferencije 

i aktivnosti unutar udruženja za vas i 

vašu porodicu. 

Postanite i vi član! 

Ako želite da saznate nešto više, pogledajte 

Web stranicu RBU-a 

www.rbu.se ili kontaktirajte sedište 

udruženja (dole navedena adresa). 

Spanska 

Español 

La Asociación Nacional para Niños y 

Adolescentes Minusválidos (RBU) es 

una organización sueca para discapacitados 

que trabaja hacia una visión de una 

sociedad justa y de una vida de desarrollo 

para niños y adolescentes minusválidos. 

La RBU tiene conexiones y socios en toda 

Suecia. En la RBU se juntan familias 

con niños y adolescentes que sufren minusvalías 

diversas, como parálisis cerebral 

(PC), déficit de atención e hiperactividad 

(ADHD), disrafismo espinal/hidrocéfalo, 

osteogénesis imperfecta 

(OI), enfermedades musculares, síndrome 

de Prader Willi, enanismo, problemas 

del plexo braquial y múltiples discapacidades. 

Como socio de la RBU, recibe compañerismo, 

apoyo y consejo, informaciones, 

la revista “Rörelse” (Movimiento), descuentos 

en conferencias y actividades en 

el seno de la asociación para usted y su familia. 

¡Hágase socio también! 

Si quiere saber más, visite la página de 

la RBU, www.rbu.se, o póngase en contacto 

con nuestra oficina central (dirección 

más abajo). 

Turkiska 

Türkçe 

Uluslararası Özürlü çocuklar ve yetişkinler 

birliği (RBU) özürlü çocuklar 

ve yetişkinler için adil bir toplum ve gelişme 

hayatı vizyonuna yönelik çalışan 

bir İsveç özürlüler organizasyonudur. 

RBU’nun İsveç genelinde birlikleri ve 

üyeleri vardır. RBU’da beyin felci (CP), 

ADHD, Spinal Disrafi/Hidrosefali, cam 

kemik hastalığı (OI), kas hastalıkları, 

Prader Willi sendromu, cücelik, plexus 

brachialis gibi çeşitli özürleri bulunan 

yetişkin ve genç çocukların aileleri bir 

araya gelir. 

RBU’nun bir üyesi olarak dostluk, 

destek ve tavsiye, bilgi, “Rörelse” 

(Hareket) dergisi, sizin ve aileniz için 

birlikteki konferanslar ve etkinliklerle ilgili 

indirimler alabilirsiniz. 

Siz de üye olun! 

Daha fazla bilgi almak istiyorsunuz 

RBU’nun ana sayfasına (www.rbu.se) 

veya genel merkezimizle (adres aşağıda) 

temas kurun. 

58

Bilaga 

RBU:s historia 

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) har funnits till sedan den 13 mars 1955, 

då Centralstyrelsen för Sveriges föräldraföreningar för CMR-(spastiska) barn, som förbundet då hette, 

bildades av fem RBU-föreningar. CMR stod för centralmotoriska rubbningar, numera säger vi cerebral 

pares. Fyra namnändringar senare fastställdes förbundets namn 1972 till RBU, som står för 

Rörelsehindrade Barn och Ungdomar. Efter 53 år av hårt arbete, diskussioner, information, påverkan 

och utveckling har livet för barn och unga med rörelsehinder och deras familjer förbättrats. Det har 

varit år fyllda av engagemang som burits av medlemmar med över tygelse och kraft. Idag består RBU 

av 38 föreningar över hela landet och drygt 12 000 medlemmar. 

Tittar man tillbaka på orsaken till förbundets 

bildande och de behov som fanns då, 

1955, så är det som att läsa stadgarna eller 

en verksamhetsberättelse i RBU i dag. 

Verksamheten då – liksom till stor del ännu 

i dag – syftar till: 

• samordning av verksamheten inom 

förbundet och dess föreningar 

• bättre vård-, behandlings- och 

utbildningsmöjligheter 

• verka för ett tillgodoseende av barnens 

behov bland statliga och kommunala 

myndigheter 

• arbeta för upplysning och främja 

forskning 

• i övrigt arbeta för en förbättring av 

barnens levnadsförhållanden. 

Så formulerades ändamålet i RBU:s första 

stadgar och principerna gäller faktiskt än 

idag. Det som tillkommit inom RBU sedan 

dess är ett tydligare familjeperspektiv 

och – förutom ursprunget i cerebral pares 

(CP) – även diagnoserna adhd, flerfunktionshinder, 

hydrocefalus, kortväxthet, 

medfödd benskörhet (Osteogenesis imperfecta, 

OI), muskelsjukdomar, Plexus brachialis-skada, 

Prader Willis syndrom och 

ryggmärgsbråck. Inalles tio diagnoser representeras 

alltså numera av RBU, och 

den senaste är hydrocefalus, som upptogs 

som egen diagnos 2008. Gemensamt för 

diagnoserna är att de är livslånga, men i 

övrigt inte homogena. Var och en med 

funktionsnedsättning är också en enskild 

individ med speciella möjligheter, behov 

och intressen. Två personer med samma 

medicinska diagnos behöver inte ha samma 

upplevelse av dess konsekvenser. 

Samtidigt har många mer än en typ av 

funktionsnedsättning. Graden av funktionsnedsättning 

varierar också. RBU 

rymmer därför ett brett spann av såväl diagnosspecifika 

som dia gnosövergripande 

intressen, vilket ställer höga krav på hur 

RBU organiserar sin verksamhet. Den nya 

ändamålsparagrafen 2008 hjälper däremot 

förbundet att arbeta tydligt och med utvalt 

fokus. 

Fortfarande, trots Barnkonventionen 

och en förbättrad lagstiftning, har barn 

och unga med rörelsehinder, och därmed 

deras familjer, inte samma möjligheter 

som andra medborgare. En del av detta 

beror på ren okunskap, ibland parad med 

ekonomiska sparbeting. Mycket finns alltså 

att göra. RBU:s långa tradition i kombination 

med medlemmarnas engagemang 

ger oss förmågan att fortsätta att driva det 

förändringsarbete som demokratin och våra 

barn och unga kräver. 

hört & hänt 

RBU Stockholms län nr 5 special • december 2004 

1 9 5 4 

 

 

 

50 år med RBUs eldsjälar 

50 år med RBU, RBU Stockholms 

jubileumsnummer 2004. 

2 0 0 4 

Från invalid till person 

med funktionsnedsättning 

På 1950-talet började ordet handikappad 

användas som synonym till tidigare begrepp 

som vanför eller invalidiserad. 

Handikappet avsåg då en egenskap hos 

personen, till exempel ett rörelsehinder. 

Ordet handikapp har alltmer gått från att 

vara individrelaterat till miljörelaterat, det 

vill säga att ett handikapp uppkommer i 

mötet mellan en person och en brist i miljön 

eller verksamheten. 

Utvecklingen har gått från vanför till 

59

handikappad och vidare till rörelsehindrad 

och funktionshindrad, och slutligen funktionsnedsatt. 

Socialstyrelsens terminologiråd 

har beslutat att revidera termerna 

funktionsnedsättning och handikapp. 

Funktionsnedsättning och funktionshinder 

är inte längre synonymer, funktionshinder 

blir en egen term och handikapp 

utgår. I och med detta definieras begreppet 

funktionsnedsättning som nedsättning 

av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. 

Begreppet funktionshinder 

definieras som en begränsning som en 

funktionsnedsättning innebär för en person 

i relation till omgivningen. För båda 

termerna avråds handikapp som synonym. 

Konsekvensen är att funktionshinder inte 

är något som en person har utan det är 

miljön som är funktionshindrande. 

Statistik: barn med rörelsehinder 

RBU får ofta frågan hur många familjer 

som har barn och unga med rörelsehinder. 

I Sverige finns tyvärr ingen exakt statistik 

över antalet barn och unga med olika 

funktionsnedsättningar. Följande fakta 

har vi dock kunnat samla. Av landets hela 

folkmängd är gruppen 2‒17 år cirka 20% 

av befolkningen. Av dessa beräknas 

225000 barn och unga i åldern 2‒17 år ha 

en långvarig sjukdom eller ett lindrigt till 

svårt funktionshinder, dvs 13% i åldersgruppen. 

Av dessa i sin tur bedöms omkring 

7000 barn och unga ha måttliga till 

svåra besvär (inte lindriga) av ett specifikt 

rörelsehinder (vilket är fler än de med autism, 

synskada, diabetes, barncancer och 

talfel, men färre än barn med hörselskada, 

epilepsi, mag- och tarmbesvär, astma och 

skriv- och lässvårigheter). Detta överensstämmer 

väl med RBU:s egna beräkningar 

där gruppen 0‒20 år med något rörelsehinder, 

även lindriga, uppskattas till 

12000 ‒ 13000. En slutsats av dessa siffror 

skulle därför bli att det föds 600‒650 barn 

med olika rörelsehinder varje år i Sverige. 

Se Barn med rörelsehinder – en statistisk 

beskrivning från 1997 av Karin 

Paulsson (opublicerad). 

60

RBU-kontakt 

Förbundskansliet 

Postadress: RBU 

Box 8026, 104 20 Stockholm 

Besök: Sankt Eriksg 44, 3 tr. 

Telefon: 08-677 73 00 (växel), 

säkrast må-fre 10.00–12.00 och 

14.00–16.00 

fax 08-677 73 09, e-post: 

info@riks.rbu.se 

internet: www.rbu.se 

Generalsekreterare 

Johan Alex Lindman, 

08-6777304 

johan.lindman@riks.rbu.se 

Förbundsekonom 

Tomas Marklund, 08-6777305 

tomas.marklund@riks.rbu.se 

Förbundsjurist 

Henrik Petrén, 08-677 7307 

henrik.petren@riks.rbu.se 

Kunskapskoordinator 

Eva-Lena Söderlund, 

08-677 73 08 

eva.lena.soderlund@riks.rbu.se 

Kanslisekreterare 

Meg Klingberg, 08-677 73 02 

meg.klingberg@riks.rbu.se 

Marknads-/insamlingsansvarig 

Lotta Rapacioli, 08-6777303 

lotta.rapacioli@riks.rbu.se 

Redaktör/webbredaktör 

Mathias Roth 

mathias.roth@riks.rbu.se 

Besök vår hemsida www.rbu.se 

Plusgirokonton RBU:s gåvokonto 90 00 71-2 

Förbundsstyrelsen 2008–2011 

Förbundsordförande 


08-6777301 

070-664 46 85 

agnetha.mbuyamba@riks.rbu.se 

Vice ordförande 

Stefan Gustavsson 

0455-170 64 (hem) 

070-9651111 (mobil) 

stefan.gustavsson@riks.rbu.se 

Ordinarie 


0521-22 31 48 (hem) 

0705-27 52 08 (mob) 

pelle.lofquist@telia.com 

Karin Björk 

090-695 36 04 (hem) 

070-653 16 88 (mobil) 

karin.bjork@live.se 

RBU:s valberedning och revisorer 2008–2011 

Sammankallande 

Marianne Ludvigsson 

0495-504 57 (hem) 

0495-497 20 (arb) 

070-570 03 56 (mobil) 

marianne.ludvigsson@ 

riks.rbu.se 

Ordinarie 

Renée Höglin 

renee.hoglin@riks.rbu.se 

Ulrika Strömmer 

ulrika.strommer@riks.rbu.se 

Suppleant 

Catarina Andersson 

catarina.andersson@riks.rbu.se 

Sonja Fransson 

0325-331 38 (hem) 

070-530 42 17 (mobil) 

sonjafransson@telia.com 

Anne-Lie Jordansson 

031-92 53 34 (hem) 

070-731 22 77 (mobil) 

annelie.jordansson@riks.rbu.se 

Matz Wahlkvist 

016-51 54 73 (hem) 

070-172 96 61 (mobil) 

matz.wahlkvist@riks.rbu.se 

Suppleanter 

Malin Tjernell Prioset 

08-411 79 02 (hem) 

0733-50 32 00 (mob) 

malin.tjernell@nbw.se 

Lena Nyberg 

08-30 75 03 (hem) 

Monica Johansson Juntti 

assteamet.lulea.mjuntti@ 

telia.com 

Ordinarie auktoriserad 

revisor: 

Ulrika Granholm Dahl 

ÖPWC:s tel: 08-555 330 00 

(vxl) 

Ordinarie lekmannarevisor: 

Rolf Johannesson 

rolf.johannesson@telia.com 

rolf.johannesson@telia.com 

RBU:s distrikts- och lokalföreningar 

RBU Blekinge 

c/o Yvonne Forssell 

Apollovägen 3 

374 41 Karlshamn 

Tel 0454-199 09 

0708-68 63 33 

yvonneforssell@telia.com 

RBU Bohuslän 

Göteborgsvägen 25A 

451 43 Uddevalla 

Tel 0522-311 49 

rbubohuslan@telia.com 

Lokalförening RBU 

Uddevalla 

Göteborgsvägen 25 A 

451 43 Uddevalla 

Tel 0522-311 49 

RBU Dalarna 

Klöverstigen 10C 

784 51 Borlänge 

Tel 076-809 94 94 

rbu.dalarna@spray.se 

RBU Gotland 

c/o Anna-Lena Pettersson, 

Fole Stentollby 611, 621 

75 Visby, tel 0498-360 23 

fole.gotland@telia.com 

RBU Gävleborg 

Fack FH 29, 801 30 Gävle 

Tel 026-68 27 55 

landen.liss@comhem.se 

Lokalförening RBU Norra 

Hälsingland 

c/o Staffan Södermark, 

Bäck 2106, 820 65 Forsa, 

staffan.sodermark 

@tele2.se 

Lokalförening RBU Gävle 

Åsa-Lena Äng, 

Kokstensvägen 54 

804 33 Gävle 

asa.ang@comhem.se 


Sandviken 

c/o Åsa Granquist 

Sörbyvägen 19 

810 22 Årsunda 

Tel. 026-29 03 03 

asa.granquist1@telia.com 

RBU Göteborg 

Lillatorpsgatan 10, 

416 55 Göteborg 

Tel 031-338 99 50/51 

info@rbu.nu 

RBU Halland 

Sperlingsgatan 5 

302 48 Halmstad 

rbuhalland@rbuhalland.se 

Tel 035-15 22 83 

RBU Jämtland 

c/o Ann-Britt Widegren- 

Jonsson 

Näslägden 115 

836 93 Häggenäs 

Tel 0642-220 35 

070-523 69 73 

abwj@live.se 

RBU Jönköping 

Barnarpsgatan 33 

553 16 Jönköping 

Tel 036-15 28 85 

0708-77 97 67 

rbu.jonkoping@telia.com 

RBU Kalmar 

c/o Lars Johansson 

Sunnanängsgatan 6 

598 32 Vimmerby 

Tel 0492-156 24 

larspetrus@telia.com 

RBU Kronoberg 

c/o Peter Holmquist 

Hägnen Tolg, 360 40 

Rottne 

Tel 0470-966 92 

holmquist@g.lrf.se 

RBU Norrbotten 

Kronan H 4, 974 42 Luleå 

monica.karlsson59 

@telia.com 

Lokalförening RBU Luleå 

Kronan H 4, 974 42 Luleå 

0920-977 60 

monica@lyckass.se 

RBU Skaraborg 

Skaraborgsgatan 29 A 

532 30 Skara 

Tel 0511-103 86 

rbuskaraborg@gmail.com 

RBU Skellefteå 

Elevhemsgatan 7 

931 56 Skellefteå 

Tel 0910-372 37 

skelleftea.rbu@swipnet.se 

RBU Skåne 

Annegården, 226 47 Lund 

Tel 0706-142525 

rbu.skane@telia.com 

RBU Stockholm 

S:t Göransgatan 84, 3 tr, 

112 38 Stockholm 

Tel 08-650 58 12, mån–tor 

8.30–16, fre 8.30–12.30 

kontakt@stockholm.rbu.se 

RBU Södermanland 

Eleonoragatan 18 

633 43 Eskilstuna 

Tel 016-51 71 10 

Fax 016-13 87 91 

rbu@hsod.se 


Eskilstuna c/o RBU 

Eleonoragatan 18 

633 43 Eskilstuna 

Tel 016-51 71 10 

rbu@hsod.se 

RBU Södra Lappland 

c/o Thomas Ekbäck 

Parkgatan 12 

923 41 Stensele 

Tel 070- 323 78 79 

thomasekback@it4unet.se 

RBU Umeå 

c/o Ulrika Strömmer 

Kälkvägen 3 

903 54 Umeå 

090-13 40 16 

070-584 75 34 

ulrika@strommer.se 

RBU Uppsala 

Kungsgatan 64 

753 18 Uppsala 

Tel 018-32 13 83 

rbu.lan@c.hso.se 

RBU Värmland 

c/o Leif Johansson 

Körsvik Vassängen 

66040 Segmon 

Tel 0555-32061 

leif.drutten@tele2.se 

RBU Västmanland 

c/o HSO 

Hörntorpsvägen 4, ing 25 

724 71 Västerås 

Tel 021-35 57 54 

rbu.vastmanland 

@vasteras.cc 


Västerås 

c/o Susanne Kankaanpää 

Gräset, Svanå 

730 50 Skultuna 

Tel 021-730 07 

RBU Västernorrland 

c/o Ann-Louise 

Magnusson 

S:t Olofsvägen 1 

864 33 Matfors 

Tel 060-225 17 

ann-louise.m@telia.com 


Sundsvall/Timrå 

c/o Ann-Louise 

Magnusson 

S:t Olofsvägen 1 

864 33 Matfors 

Tel 060-225 17 


Örnsköldsvik 

c/o Peter Westin 

Vegagatan 23 A, 4 tr 

891 33 Örnsköldsvik 

Tel 070-649 35 73 

wheelies21@hotmail.com 

RBU Älvsborg 

c/o Thomas Arvidsson, 

Hallebergsgatan 10, 

461 39 Trollhättan, 

Tel 0520-48 08 21 

ka.marie@telia.com 

RBU Örebro 

Mellringevägen 120 

703 53 ÖREBRO 

Tel 019-13 22 04 

tore.hagman@telia.com 

RBU Östergötland 

Västra vägen 32 

582 28 Linköping 

Tel 013-10 10 13 

rbu-e@telia.com 


Norrköping 

Sandbyhovsgatan 19 

602 14 Norrköping 

Tel 011-39 25 28 

070-552 05 00 

ulrika.hofstedt 

@comhem.se 

RBU Östra Skåne 

c/o Handi-Campen 

Lasarettsboulevarden 33B 

291 33 Kristianstad 

Tel 044-10 32 40

BLI MEDLEM I RBU! 

Var vänlig texta! 

■ Vill bli medlem 

■ Är medlem och vill anmäla familjemedlemmar 

(se omstående sida) 

■ Är medlem och vill ge bort ett medlemskap 

(se omstående sida) 

Medlemsnummer.................................................. 

Förnamn ............................................................. 

Efternamn .......................................................... 

Adress ................................................................ 

Postnummer och postadress.................................... 

......................................................................... 

Telefon bostad...................................................... 

e-post................................................................. 

Födelsedatum år månad dag ................................... 

Namnteckning 

......................................................................... 

Önskemål om RBU ................................................ 

......................................................................... 

......................................................................... 

......................................................................... 

......................................................................... 

www.rbu.se 

08-6777300

Välkommen till RBU! 

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) arbetar för ett rättvist samhälle och ett 

utvecklande liv för barn och unga med rörelsehinder. 

I RBU samlas barn och unga med rörelsehinder och deras föräldrar, syskon och alla andra som vill vara medlemmar. 

RBU företräder familjer som har barn och unga med olika typer av rörelsehinder, bland annat 

cerebral pares (cp), adhd, ryggmärgsbråck, hydrocefalus, medfödd benskörhet (oi), muskelsjukdomar, Prader- 

Willis syndrom, kortväxthet, plexus brachialis-skada och flerfunktionshinder. 

RBU arbetar aktivt för att förändra attityderna i samhället och skapa bättre förutsättningar för barn och 

unga med rörelsehinder och deras familjer. Vi uppvaktar politiker, driver kampanjer, ger ut rapporter och informationsmaterial, 

arrangerar kurser och konferenser. 

RBU startade 1955 och har medlemmar i distrikts- och lokalföreningar runt om i hela landet. 

När du blir medlem går du med i en av RBU:s föreningar. Du kan även vara medlem i flera RBU-föreningar. 

Aktiviteterna i RBU-föreningarna kan omfatta allt från att medlemmar tillsammans påverkar makthavare till 

att träffas för spännande och roliga fritidsaktiviteter. 

Som medlem i RBU får du: 

Stöd och gemenskap från andra i samma situation 

Kunskap och information 

Möjlighet att påverka och förändra livssituationen 

Tidningen Rörelse 6 gånger om året med reportage, forskning och nyheter 

Tillgång till förbundsjurist för råd och stöd 

Rabatt på informationsmaterial och gratis material 

Rabatt på deltagande i de årliga RBU-Dagarna 

Rabatt på RBU:s konferenser och seminarier 

Rabatt på vistelser på RBU:s fritidsanläggning Mättinge 

Möjlighet att ansöka ur RBU:s Medlemsfond m.fl. fonder 

Företagsrabatter 

Tillgång till din RBU-förenings alla aktiviteter 

Gratis rådgivning om den byggda miljön/tillgängligheten via Bygg Klokt 

Besöksadress: S:t Eriksgatan 44, 3 tr, Stockholm • Postadress: Box 8026, 104 20 Stockholm 

Telefon (växel): 08-677 73 00 • Telefax: 08-677 73 09 • E-post: info@riks.rbu.se • Hemsida: www.rbu.se 

Gåvokonto/Plusgiro: 90 00 71-2 

Bankgiro: 735-4343 • Plusgiro: 47 83 03-1

VerksamhetsberÃ¤ttelse med Ã¥rsredovisning - RBU

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?