Rapport av fÃ¶rstudien Mitt hjÃ¤rta - Valdemarsviks kommun

More documents

Recommendations

Info

undet tillsammans med kommunerna och landstinget ska utveckla styrning, kunskaper och metoder avseende folkhälsopolitik. Med andra ord strävar såväl den folkhälsopolitiska policyn som Mitt hjärtasatsningen mot samma mål, det vill säga gemensamt arbete för förbättrad hälsa i befolkningen. I kartläggningen framkommer att ingen av kommunerna hittills har integrerat den folkhälsopolitiska policyns mål och strategier på lokal nivå. Söderköping och Valdemarsviks kommuner utgår dock från policyn i sitt folkhälsoarbete. Finspångs kommun planerar att utgå från policyn i det kommande arbetet med handlingsplanen för det folkhälsopolitiska arbetet. Framöver behövs ett gemensamt arbete för att förverkliga policyn och inte låta den bli en hyllvärmare. Åtgärdsförslag • z Identifiera hinder och möjligheter för att utveckla folkhälsoarbetet, utifrån nämnda framgångsfaktorer. • z Integrera den folkhälsopolitiska policyns vision och mål i det lokala arbetet. Diskussionsfrågor • z Finns det ett folkhälsoperspektiv i de politiska besluten? • z Ser kommunens olika verksamheter sina roller i folkhälsoarbetet? • z Har vi sett över kunskapen om folkhälsa i den egna politiska respektive tjänstemannaorganisationen? • z Följs folkhälsoarbetet respektive hälsoläget upp regelbundet? På vilket sätt? • z Hur ser kännedomen ut om den Folkhälsopolitiska policyn och dess intentioner? • z Hur har vi tagit till oss policyns budskap angående strategi, kunskap och metoder? Framgångsfaktorer för folkhälsoarbete Ett framgångsrikt folkhälsoarbete utgår från lokala förutsättningar och bygger på befintliga strukturer. Framgångsfaktorer för folkhälsoarbetet: • z En samordnande funktion med folkhälsokompetens • z Tydlig politisk förankring • z Tydliga och mätbara folkhälsomål • z Systematisk arbetssätt och uppföljning • z Tvärsektoriellt arbetssätt • z Bred samverkan • z Långsiktighet i planeringen • z Budget Källa: Statens Folkhälsoinstitut Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011–2014 Vision Östergötland – En hälsoregion 2020 Mål De övergripande gemensamma och mätbara målen för det folkhälsopolitiska arbetet i Östergötland är att: • z Förbättra förutsättningarna i samhället för en god, jämlik och jämställd hälsa. • z Öka antalet levnadsår med god hälsa och livskvalitet. • z Utjämna skillnaderna i hälsa genom att stärka hälsan hos de mest utsatta. Strategi Kommunerna och Landstinget i Östergötland samt Regionförbundet Östsam ska utveckla styrning, kunskaper och metoder avseende folkhälsopolitik genom att: • z Styra och följa upp området folkhälsa från högsta politiska nivå. • z Ha ett folkhälsoperspektiv i politiska beslut. • z Besluta om operativa mål och insatser för folkhälsan i planer och styrdokument. • z Avsätta resurser, tid och kompetens för det folkhälsopolitiska arbetet. Kunskaper • z Stärka kompetensen hos politiker och medarbetare kring hälsans bestämningsfaktorer och öka förmågan att hantera dem. • z Öka kunskaperna bland politiker och medarbetare om och i vilken utsträckning beslut och åtgärder bidrar till en jämlik hälsa. • z Öka kunskaper och medvetenhet om förutsättningar för en god hälsa bland alla som bor och verkar i Östergötland. Metoder • z Använda och utveckla metoder som integrerar folkhälsa i all verksamhet. • z Säkerställa att det finns gemensamma regionala och lokala indikatorer för hälsa och för jämlikhet i hälsa. Indikatorerna bör tas fram i samverkan med nationella och internationella aktörer. • z Koppla de regionala och lokala indikatorerna till budgetar och styrdokument i respektive verksamhet. • z Utveckla en hållbar struktur för regional samordning kring folkhälsopolitik och folkhälsoarbete inom Regionförbundet Östsam där även andra myndigheter, det civila samhället, näringslivet med flera involveras. • z Överväga att en Östgötakommission för folkhälsa startar. Rapport av förstudien Mitt hjärta 2012 32
Vad kan vi utläsa av de identifierade interventionerna? Se hemsidor som ett verktyg Övervägande delen av de identifierade interventionerna inom kommun och landsting har inhämtats via kontakt med nyckelpersoner. Landstingets och kommunernas hemsidor är mycket bristfälliga och sällan uppdaterade vad gäller information om folkhälsoarbete, kontaktuppgifter till nyckelpersoner samt tillgång till aktuella styrdokument. Här finns en underutnyttjad möjlighet till kunskaps- och informationsspridning samt dialog mellan kommunala verksamheter och befolkningen. Mer struktur efterlyses Kartläggningen visar att det pågår hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och stödjande insatser inom många olika verksamheter inom landsting och kommun. Det är dock många gånger svårt att tyda utifrån vilket uppdrag, initiativ eller behov som insatser har startats. En avsaknad av struktur och uppdrag/processer med otydlig politisk förankring bidrar till att det finns ”folkhälsa överallt och ingenstans” i kommunerna. Detta försvårar möjligheten att följa upp arbetet systematiskt och att uppvisa resultat. Det finns även en utmaning för verksamheterna i att ha en god omvärldsbevakning, det vill säga att känna till vad andra gör inom samma område. Utjämnas ojämlikheterna i hälsa? Det är av stor vikt att interventioner som genomförs inom kommun och landsting utgår från ett behov och medverkar till en utjämning av hälsoskillnaderna i befolkningen. En risk med frivilligt deltagande, från till exempel skolor och vårdcentraler i olika projekt eller interventioner, är att det helt oavsiktligt kan bidra till att hälsoklyftorna i stället ökar. Till exempel kanske en skola eller vårdcentral i ett sämre gynnat socioekonomiskt område avböjer att medverka i ett projekt på grund av hög belastning medan ett annat redan väl fungerande område utvecklas ytterligare i stället. Svårt att avgöra hur väl samverkan fungerar Kartläggningen visar att samverkansformerna kring barn och unga är många och omfattande. Hur väl fungerande samverkan är framgår inte. I samtal med nyckelpersoner framgår att vissa samverkansgrupper inte har ett tydligt uppdrag och att mandatet ser olika ut i grupperna. Prioritera primärprevention Gemensamt för Finspångs, Norrköpings och Söderköpings kommuner är att de har uttalat att prioriterade målgrupper och utvecklingsområden är barn, unga, äldre, demokrati och inflytande samt drog- och brottsförebyggande insatser. Även i Valdemarsviks kommun är barn och unga en prioriterad målgrupp, med fokus på de allra yngsta. Prioriteringen av de tidiga insatserna syns tydligt då förskolan har valt att införa Livskunskap i sina verksamheter. En diskussion kring utveckling av primärpreventiva/ tidiga insatser bör hållas inom samtliga organisationer och verksamheter. Det finns ett stort värde i att genomföra insatser innan ohälsa och riskbeteenden uppstår, både för den enskilda individen som för samhället. Vad behöver utvecklas? Det alkoholförebyggande arbetet är omfattande inom kommunerna. Samtal med nyckelpersoner visar därmot att behovet av insatser mot ungdomars tobaksbruk är stort. Då tobaksbruk är en av de största riskfaktorerna för att utveckla hjärt- och kärlsjukdom är det av stor betydelse att samtliga kommuner vidareutvecklar detta arbete. Även här bör de primärpreventiva/tidiga insatserna vara i fokus, det vill säga insatser som förhindrar tobaksdebut. Det finns i dag många erkända tobaksförebyggande metoder för detta ändamål inom arenorna skola och fritidsverksamhet. De kommunala drogförebyggande samordnarnas kompetens och kontaktnät kan även utnyttjas i större utsträckning. Det finns också en stor utvecklingspotential gällande insatser för att motverka/minska övervikt och fetma. Arbetet med Fysisk aktivitet på Recept (FaR) är omfattande och värdefullt, men för att minska andelen invånare med övervikt eller fetma behövs fler tidiga insatser. För att skapa goda matvanor behövs medvetenhet och kunskap, vilken kan spridas i mötet med föräldrar och barn på olika arenor. Två goda exempel som kan nämnas är Hälsokurvan på BVC och arbetet med projekt Viktiga barn. Föräldrastödjande arbete i form av utbildningar och nätverk bedrivs mer eller mindre i alla kommuner via MVC, BVC, förskola och skola. Dock tenderar föräldrastödet att avta med barnets stigande ålder. Det finns ett stort behov av föräldrastödjande insatser för föräldrar till barn i skolåldern. Med andra ord skulle föräldrastödet kunna utvecklas även för äldre åldersgrupper. Vilka insatser kommunerna gör för att främja hälsa hos den äldre generationen var svårt att utläsa via kartläggningen. Kommunerna skulle till exempel kunna utveckla arbetet med att främja fysisk aktivitet, kultur och social samvaro via regelbundna aktivitet- Rapport av förstudien Mitt hjärta 2012 33
Page 1 and 2: Finspång Norrköping Söderköping
Page 3 and 4: Innehåll Sammanfattning 4 Beskrivn
Page 5 and 6: • z Få interventioner riktade ti
Page 7 and 8: Besök i nätverk Webbsökningar Ny
Page 9 and 10: Resultat - Kartläggning kommunerna
Page 11 and 12: Landstingets länsövergripande fol
Page 13 and 14: Kommunala verksamheter Landstingets
Page 15 and 16: Målgrupp: Vuxna 25-64 år Preventi
Page 29 and 30: Avslutningsvis fanns en möjlighet
Page 31: Reflektioner och åtgärdsförslag
Page 35 and 36: Fortsatt arbete med Mitt hjärta I
Page 37 and 38: Bilagor Bilaga 1 - Faktasammanstäl
Page 39 and 40: Hur vanligt är hjärt- och kärlsj
Page 41 and 42: marsvik och Finspång jämfört med
Page 43 and 44: Att vara fysisk aktiv innebär i de
Page 45 and 46: Bilaga 2 - Nyckelpersoner som lämn
Page 47 and 48: K KBT Kognitiv beteendeterapi. Kron
Page 49 and 50: Bilaga 5 - Sammanställning av grup
Page 51: Bilaga 6 - Enkätformulär Bilaga 6

Rapport av fÃ¶rstudien Mitt hjÃ¤rta - Valdemarsviks kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?