Rapport av fÃ¶rstudien Mitt hjÃ¤rta - Valdemarsviks kommun

More documents

Recommendations

Info

Många olika faktorer påverkar människors hälsa och välbefinnande och så även insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdom. Biologiska faktorer, levnadsförhållanden och levnadsvanor påverkar risken för hjärt- och kärlsjuklighet, figur 2. Metabolt syndrom och dess roll vid uppkomsten av flera av våra vanligaste folkhälsoproblem riktas det stort intresse mot i dag. Definitionen är en ansamling av riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom avseende övervikt, blodtryck, blodfetter och blodsocker. Gener Ärftlighet Upplevd hälsa Utbildning Alkohol Högt blodsocker Övervikt Fysisk aktivitet Stroke Hjärtinfarkt Hjärtsvikt Diabetes Matvanor Högt blodtryck Tobak Stress Höga blodfetter Civilstånd Livsstilsfaktorer som rökning och alkohol, felaktig kost, stillasittande, oförmåga att hantera stress, depression, ångestsjukdomar, sömnbrist, låg fysisk aktivitet kan vara bidragande faktorer till utveckling av metabolt syndrom. Studier har visat att individer med metabolt syndrom löper en kraftigt ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Risken att insjukna i diabetes är också betydligt högre hos individer med metabolt syndrom. (1, 4) Socialt nätverk Nära relationer Arbetsförhållanden Figur 2. Levnadsförhållanden, levnadsvanor och biologiska riskmarkörer som påverkar risken för hjärt- och kärlsjukdom och diabetes (1). De viktigaste biologiska riskmarkörerna för hjärt- och kärlsjukdom och diabetes är höga blodfetter, högt blodtryck, högt blodsocker och övervikt (vit ring). De biologiska riskmarkörerna påverkas av våra levnadsvanor och levnadsförhållanden men även av ålder, kön och arv (ljuslila ring). Positivt är att hjärt- och kärlsjukdomar går att påverka i mycket hög grad. Ohälsosamma levnadsvanor såsom rökning, stress och fysisk inaktivitet påskyndar till exempel åderförkalkningen. Hur snabbt åderförkalkningen fortskrider kan påverkas med exempelvis fysisk aktivitet och hälsosamma kostvanor. När en person uppvisar riskmarkörer som högt blodtryck eller höga blodfetter utan att vara sjuk, kan förebyggande åtgärder inklusive läkemedelsbehandling bromsa utvecklingen eller till och med sänka blodtrycks och/eller blodfettsnivåer. (1) Hjärt- och kärlsjukligheten går att påverka Flera studier visar att mellan 80–90 procent av alla hjärtinfarkter orsakas av faktorer som kan påverkas. Rökning, höga blodfetter och psykosociala faktorer är de största riskfaktorerna följt av bukfetma, högt blodtryck, lågt intag av frukt och grönt, fysisk inaktivitet, typ 2-diabetes och alkoholförbrukning. (1) Med psykosociala riskfaktorer menas låg socioekonomisk status, låg utbildningsnivå, dålig ekonomi, osäker arbetssituation och bristande socialt nätverk. De psykosociala riskfaktorerna har lika stor betydelse för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar som rökning och biologiska riskmarkörer som högt blodtryck och fetma. (5) Lågutbildade löper större risk för dåligt självskattad hälsa och förtida död i exempelvis cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och skador. Värk i rörelseorganen och nedsatt psykiskt välbefinnande är också vanligare bland personer med låg socioekonomisk status. Skillnaderna i ohälsa beror delvis på att ohälsosamma levnadsvanor är vanligare i de här grupperna, men det finns även andra faktorer, som psykosocial stress, som kan förklara skillnaden. (1, 6) Definition av metabolt syndrom Enligt Adult Treatment Panel III Minst tre av följande fem kriterier: • z Blodtryck ≥ 130/85 eller blodtrycksmedicin. • z Triglycerider ≥ 1,7 mmol/l eller medicin mot höga blodfetter. • z HDL-kolesterol < 0,9 mmol/l hos män, < 1,1 mmol/l hos kvinnor eller medicin mot höga blodfetter. • z Midjemått ≥ 102 cm hos män, ≥ 88 cm hos kvinnor. • z Fasteblodsocker ≥ 6,1 mmol/l. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) • z Störd sockerreglering (typ 2-diabetes, förstadier till diabetes eller uppmätt nedsatt insulinkänslighet). Plus minst två av följande fyra kriterier: • z Blodtryck ≥ 140/90 och/eller blodtrycksmedicin. • z Triglycerider ≥ 1,7 mmol/l och/eller HDL-kolesterol < 0,9 mmol/l hos män, < 1,0 mmol/l hos kvinnor. • z BMI > 30 och/eller midja-/stusskvot > 0,9 hos män och > 0,85 hos kvinnor • z Äggviteutsöndring i urinen. Rapport av förstudien Mitt hjärta 2012 38
Hur vanligt är hjärt- och kärlsjukdom i östra Östergötland? Hjärt- och kärlsjukligheten kan beskrivas utifrån ett flertal olika variabler. I denna sammanställning ges först en beskrivning av dödlighet och insjuknande i hjärtinfarkt men även dödlighet i lungcancer och demenssjuklighet. I det efterföljande avsnittet presenteras data från fler indikatorer som påverkar hjärt- och kärlsjukligheten. Dessa indikatorer är självrapporterat allmänt hälsotillstånd, psykisk hälsa, psykosociala faktorer (stöd och trygghet) och levnadsvanor. Dödligheten i hjärtinfarkt varierar mellan kommunerna i länet. Östra Östergötlands samtliga kommuner har en högre dödlighet bland män jämfört med länet och riket. För kvinnor är dödligheten högre i Norrköping och Valdemarsvik jämfört med länet och riket. I Finspång är dödligheten högre i jämförelse med riket, se tabell 1. I 2009 års Öppna jämförelser i folkhälsa presenteras att riksgenomsnittet för att drabbas av akut hjärtinfarkt >20 år ligger på 412,1/100 000 invånare bland kvinnor och 802,4/100 000 invånare bland män (åldersstandardiserade värden) (8). Östergötland ligger totalt sett högre än riksgenomsnittet. I östra Östergötland är risken att drabbas av akut hjärtinfarkt störst i Valdemarsvik, se tabell 2. Även lungcancer hör till hjärt- och kärlsjuklighet I stort sett förorsakas all lungcancer av rökning, vilken i sin tur är en av de största orsakerna till hjärt- och kärlsjuklighet. Lungcancer är en sjukdom som tar lång tid att utveckla och dödligheten i dag speglar därför till stor del rökvanorna för 30 år sedan. Rökningen bland män minskar och därmed sjunker insjuknandet i lungcancer för dem. Kvinnor röker i stället i högre utsträckning än vad män gör i dag och därför kommer lungcancerfrekvensen att fortsätta öka bland kvinnor. Dödligheten i lungcancer är högre bland båda könen i Norrköping och bland kvinnor i Valdemarsvik i jämförelse med länet och riket, se tabell 3. Tabell 1 Män Ödeshög 40,6 Valdemarsvik 39,7 Kinda 35,8 Norrköping 31,6 Ydre 29,9 Finspång 28,9 Söderköping 27,7 Mjölby 27,7 Motala 26,2 Boxholm 24,2 Linköping 23,4 Åtvidaberg 23,2 Vadstena 18,5 Östergötland 27,6 Riket 26,6 Kvinnor Norrköping 27,3 Kinda 26,2 Ydre 25,9 Motala 22,4 Valdemarsvik 21,8 Finspång 21,1 Mjölby 20,2 Åtvidaberg 19,4 Boxholm 19,1 Vadstena 18,8 Linköping 18,0 Ödeshög 16,6 Söderköping 12,5 Östergötland 21,7 Riket 18,3 Tabell 1. Dödlighet i hjärtinfarkt per 10 000 invånare efter kommun och kön, 15 år och äldre, åldersstandardiserade värden, år 2005–2009 (7). Tabell 2 Kommun Totalt Män Kvinnor Valdemarsvik 789,4 1111,8 509 Norrköping 701,8 995,2 493,3 Finspång 629,6 876,9 424,5 Söderköping 615,2 819,7 464,5 Riksgenomsnitt 582,3 802,4 412,1 Tabell 2. Antalet drabbade personer i akut hjärtinfarkt, per 100 000 invånare, 20 år och äldre under åren 2002–2006 i östra Östergötlands kommuner (8). Tabell 3 Män Ödeshög 10,5 Norrköping 7,0 Motala 6,6 Linköping 5,5 Mjölby 4,9 Boxholm 4,9 Åtvidaberg 4,8 Söderköping 4,7 Vadstena 4,4 Finspång 4,3 Valdemarsvik 3,1 Ydre 3,0 Kinda 0,9 Östergötland 5,7 Riket 5,4 Kvinnor Norrköping 5,1 Motala 4,2 Valdemarsvik 4,1 Mjölby 3,6 Linköping 3,5 Ödeshög 3,4 Finspång 3,2 Åtvidaberg 3,0 Kinda 2,9 Vadstena 2,8 Söderköping 2,7 Boxholm 2,4 Ydre 1,2 Östergötland 3,9 Riket 3,9 Tabell 3. Dödlighet i lungcancer per 10 000 invånare efter kommun och kön, 15 år och äldre, åldersstandardiserade värden, år 2005–2009 i Östergötland (7). Rapport av förstudien Mitt hjärta 2012 39
Page 1 and 2: Finspång Norrköping Söderköping
Page 3 and 4: Innehåll Sammanfattning 4 Beskrivn
Page 5 and 6: • z Få interventioner riktade ti
Page 7 and 8: Besök i nätverk Webbsökningar Ny
Page 9 and 10: Resultat - Kartläggning kommunerna
Page 11 and 12: Landstingets länsövergripande fol
Page 13 and 14: Kommunala verksamheter Landstingets
Page 15 and 16: Målgrupp: Vuxna 25-64 år Preventi
Page 29 and 30: Avslutningsvis fanns en möjlighet
Page 31 and 32: Reflektioner och åtgärdsförslag
Page 33 and 34: Vad kan vi utläsa av de identifier
Page 35 and 36: Fortsatt arbete med Mitt hjärta I
Page 37: Bilagor Bilaga 1 - Faktasammanstäl
Page 41 and 42: marsvik och Finspång jämfört med
Page 43 and 44: Att vara fysisk aktiv innebär i de
Page 45 and 46: Bilaga 2 - Nyckelpersoner som lämn
Page 47 and 48: K KBT Kognitiv beteendeterapi. Kron
Page 49 and 50: Bilaga 5 - Sammanställning av grup
Page 51: Bilaga 6 - Enkätformulär Bilaga 6

Rapport av fÃ¶rstudien Mitt hjÃ¤rta - Valdemarsviks kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?