Rapport av förstudien Mitt hjärta - Valdemarsviks kommun

Att vara fysisk aktiv innebär i det här sammanhanget
att man rör sig flera gånger per vecka eller dagligen.
Det handlar om ”vardagsmotion” som att promenera,
cykla eller att utföra trädgårdsarbete men också ren
regelbunden motionsträning. Även fast vardagsmotionen
är inräknad, är det bara en fjärdedel av alla
vuxna östgötar som säger sig vara fysiskt aktiva. Figur
10 visar att en signifikant mindre andel kvinnor i
Valdemarsvik rör sig 30 minuter per dag i jämförelse
med länets sammanslagna värde.
Övriga faktorer
Likväl som att levnadsförhållanden och levnadsvanor
påverkar hälsan har även lokalsamhället, den byggda
miljön och kulturen betydelse för hälsan. Studier som
analyserar lokalsamhällets socioekonomiska nivå och
dess påverkan på hälsan har generellt sett kommit
fram till att detta har stor påverkan, även efter kontroll
för den individuella socioekonomiska positionen.
Sambanden mellan hälsa och den lokala socioekonomiska
statusen är dock inte helt entydiga. Forskare
har analyserat den socioekonomiska nivån och risken
för hjärtinfarkt. De finner att risken för män att få
hjärtinfarkt är högre i mer depraverade områden. För
kvinnor däremot är mönstret det omvända; kvinnor
i de rikaste områden hade nästan 70 procent högre
risk för hjärtinfarkt, efter kontroll av individuell socioekonomisk
status. Den ökade risken är enbart delvis
förklarad av individuella sociala faktorer. (16)
konst och kultur kan bidra till att utveckla individer
och samhällen. Undersökningar har visat att människor
som deltar i kulturlivet eller kulturskapande
aktiviteter har bättre hälsa. Med en ökad helhetssyn
på människan spelar kulturen en viktig roll för ett ökat
välbefinnande, som drivkraft för kreativitet och som
hjärngympa. Kultur på recept, Konst i vården och Kultur
för seniorer är tre exempel på etablerade projekt
inom hälso- och sjukvården, som ska öka välmående
samt förebygga och förkorta sjukfrånvaro. (19)
Forskning visar även att miljöfaktorer påverkar hälsan.
Studier visar att långvarig utsatthet för buller kan öka
risken för hjärt-och kärlsjuklighet. Buller orsakar en
minskning av antalet år med god hälsa. Förekomsten
av partiklar i luften har störst hälsoeffekt av alla miljöfaktorer,
då dessa kan orsaka hjärt-och kärlsjukdom.
Människor boende i glesbygd har generellt sett sämre
hälsa än tätortsbor, till exempel högre förekomst av
hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt, fetma och kroppsliga
besvär som värk i rygg och nacke. Orsaken är sannolikt
att levnadsvillkoren (bland annat möjlig-heterna
till arbete och högre utbildning) är annorlunda
och att medelåldern är högre i glesbygd jämfört med
i tätorter. Med anledning av detta är hälsofrämjande
insatser viktiga för att skapa ett gott liv för dem som
bor i glesbygd. (17)
Ett sätt att göra detta är att förbättra förutsättningarna
till olika former av fysisk aktivitet, då det i dag är
välkänt att den byggda miljön påverkar människors
fysiska aktivitetsnivå. Ett aktivt liv där fysisk aktivitet
är integrerad i vardagen främjar sociala relationer
och sammanhållning. Genom samhällsplanering
och insatser för att förbättra den byggda miljön ger
kommuner förutsättningar för fysisk aktivitet, vardagsmotion,
lek och rörelse. Tillgång till grönområden,
trafikplanering, trygghet och bostadsnära natur har
stor betydelse för möjligheter till fysisk aktivitet. (18)
Forskning har påvisat samband mellan deltagande
i kulturell verksamhet och förbättrad hälsa. Arbetet
med kultur och hälsa bygger på övertygelsen om att
Med glesbygd menas områden i Sverige med liten och
spridd befolkning utanför tätort. Motsatsen till områden
med samlad bebyggelse och någorlunda talrik befolkning
(>200 invånare).
Rapport av förstudien Mitt hjärta 2012
43