För allehanda begrepp och rutiner inom GIS-världen - Bild.ylm.se ...

För allehanda begrepp och rutiner inom GIS-världen
Senast uppdaterad 2012.6.15. L G Spång
GIS
Förkortning för geografiskt informationssystem. I detta ingår GPS, totalstation,
diverse programvaror som t.ex. MapInfo, ArcGis, Google Earth, m.fl. som behandlar
kartor och koordinater. Grundkonceptet i alla GIS-program är att varje objekt med
koordinater (väg, stig, hus, sjö o.s.v.) har attribut som beskriver vad det är för något
och hur det ska presenteras på kartan.
GPS
Satelitbaserat globalt positioneringssystem, en apparat som anger var du befinner
dig på jorden i x,y,z, d.v.s. longitud, latitud och höjd över havet. X- och y-värden kan
anges i olika format (projektioner) men vanligast i Sverige SWEREF99 och RT90 2,5
gonV, rikets nät. Transformation mellan olika koordinatsystem görs i de flesta GISprogram
genom att spara en kopia av lagren.
GPSGO
Navigationsprogram för Window Mobile operativsystem och GPS-enhet. Programmet
är under utveckling men gratis. Det fungerar utan problem i nuvarande version. En
fördel med programmet är att underlagskartan kan vara en rasterfil (typ bmp, png,
jpg m.m.) som kalibreras med tre punkter. Punkter och sträckor som GPS-enheten
läser av lagras och kan exporteras till KML-filer som sedan kan öppnas i Google Earth
eller Google Maps. Hemsida: http://www.craporola.com/GPSGO.html
VistaPro
Ett enkelt program för terrängmodellering och animation av flygturer. Det finns även
begränsade möjligheter att klä terrängen med skog, vegetation, vägar och hus.
VistaPro gjordes 1991 för Amiga och har inte modifierats mycket sedan dess. Det
fungerar utmärkt i PC-miljö och behöver inte installeras; ett s.k. stand alone
program.
Terrängen byggs upp utifrån en kartbild (rutnätsdata) där färgskalan anger
höjdvärdet. Kartbilden med färg-höjd-skala måste utformas separat i ett annat
program, t.ex. MapInfos skapa tematisk karta. När kartbilden är klar går man igenom
följande steg:
-Notera hur stor kartbilden är, eventuellt justera så att den är kvadratisk i
exempelvis Paint. Kartbilden kan se ut så här och behöver inte vara större än
600x600 punkter:

-Ställ in storleken på kartbilden med Image size. (1). Om man skriver fel eller vill
ändra nollställer man med mellanslag.
-Öppna kartbilden med Load (2)
-Omvandla färgerna (eller i det här fallet gråskalan) till höjdvärden med
Import/View as elevations/colors (3)
-En grovskiss av modellen syns i nedre fönstret och kartan i övre fönstret. Vill du
kolla modellen så trycker du på Render (4)
-Lägg till hav, sjöar och åar med Water (5). En klurig grej som VistaPro är ensam
om är att åar letar sig fram själv genom att följa lägsta punkt. Man markerar bara
var ån börjar. Havet kan väljas vid vilken nivå som helst. Mycket tacknämligt för
landhöjningsstudier.
- Lägg till skog med Tree (6). Man kan välja mellan fördefinierade 3d-träd och 2dträd.
2d-träd är i princip bilder på träd som står upprätta vända mot kameran.
Väljer man 2d-träd måste man ordna bilder på dessa först i TGA-format, så att
bakgrunden (svart) blir genomskinlig och lyser genom grenverket. Några 2d-träd
finns i särskild mapp, men vill man ha särskilda träd blir det till att gå ut i skogen
och fota.
- Fördela skogen över modellen genom att trycka på Trees On. En ruta dyker upp
som anger vilka nivåer träden ska växa. De högst partierna heter Tree4, de lägsta
Tree1. Eventuellt får man ändra trädgränsen i Terrain (7).
- Stigar, hus m.m. kan placeras ut manuellt med Placement (8).
- En åktur över modellen skapas med Path och sedan Animation/Render (9). Man
får välja vilken typ av farkost man ska färdas i, vilket påverkar rörelsemönstret.
Man kan också själv definiera rörelsemönstret. Renderingen till AVI (lämpligast)
brukar ta sin tid och AVI-filmerna blir gigantiska. Komprimera gärna filmerna till
WMF i Movie Maker.

Det finns ytterligare möjligheter att modifiera modellen med färger, textur, moln,
sol, måne, dimma m.m. Nackdelen är att 3d-modeller inte kan importeras, t.ex.
gravhögar, hyddor m.m. Det går att fuska med 2d-träden och t.ex. länka kaktusar till
bilder av gravar och placera ut dessa manuellt.
GRASS
GIS-program i ”open source”. Fr.o.m. version 6.3 finns den i Windows. GRASS har
utvecklats helt i Linux under 20-års tid och börjar nå en mognad fullt i klass med
ArcGis och MapInfo. Både raster och vektor data hanteras och flera verktyg för
geografiska analyser finns. Se GRASS hemsida.
Open source
Program som utvecklas av frivilliga med källkoden fullt öppen, d.v.s. modifieringar
görs kontinuerligt av en stor grupp programmerare på olika håll i världen som är
hängivna tanken att program ska vara gratis. GRASS och QGIS är GIS-verktyg i open
source. Det finns även sidogrenar som lobbar för att statligt framställt kartmaterial
ska vara offenligt t.ex. Open Source Geospatial Foundation. Se vidare www.gnu.org
Rutnätsdata
Rutnätsdatafiler ser ut som terrängbilder. Färgerna kan ändras efter behov och
reliefverkan kan återges. Man kan också återge dem i 3D.

Syftet med rutnätsfiler (ändelsen .mig .dem .grd .g m.m.) är oftast att illustrera
terrängen med höjdkurvor. Rutnätsfiler är inte bara höjdvärden. De kan representera
vilken data som helst. Rutnätsdata är ett resultat av olika sorters beräkningar som
görs av data på en yta.
Ibland kan det vara nödvändigt att omvandla rutnätsdata i textformat till listor med
x,y,z. T.ex lantmäteriets .g format, som är ett textbaserat format, kan inte läsas in av
Mapinfo, och därför måste en konvertering till x,y,z listor göras. Ett Makro i Excel
kan utföra operationen:
Sub Makro1()
'
' Konvertering av rutnätsdata i .g-format till xyz-lista
' 2009-11-06 av Lars Göran Spång
'Spara xyz-listan som txt-fil
Dim r, c
newr = 509
YNV = Cells(4, 2) + 25000
Range("a509").Select
'markerar var xyz-listan börjar, dvs på rad 509
For r = 6 To 506
XNV = Cells(3, 2)
For c = 2 To 502
Cells(newr, 3).Value = Cells(r, c)
Cells(newr, 2).Value = YNV
Cells(newr, 1).Value = XNV
newr = newr + 1
XNV = XNV + 50
Next
YNV = YNV - 50
Next
End Sub
När rutinen körs skapas en lista med xyz värden från rad 509. Spara listan som text
för att sedan importera till Mapinfo. När listan omvandlats till punkter kan de
användas för att generera rutnätsdata med hjälp av IDW eller TIN interpolering.
QGIS kan öppna .g-format direkt om ändelsen ändras till .grd.

Makro
En procedur som kan spelas in och upprepas. Det är också vanligt att skriva
proceduren som ett program eller ”script”. För att köra ett Makro i Excell så måste
möjligheten öppnas via Excelle-allternativ/Säkerhetscenter/Aktivera alla makron.
P2p.mbx
Tilläggsprogram för MapInfo som omvandlar polylinjer till punkter. Exempelvis kan
man behöva punkterna från höjdkurvor för att göra terrängmodeller eller tätare
höjdkurvor. Z-värdet (höjdvärdet exempelvis) för varje linje måste vara inskrivet i
tabellen.
Interpolering med IDW (inverse distance weight)
I exemplet nedan visas ett utsnitt av alla inmätta fyndpunkter på Bjästamon. Både
skärvsten och andra fynd är samlade, men alla har ett höjdvärde (z).
IDW fungerar på så vis att en cirkel (sökradie) sveper över ytan och beräknar värden
som uppstår inom cirkeln. Cirkelns mittpunkt förflyttas i ett rutnät och skriver in nya
värden varje steg. Om inga andra inställningar har gjorts beräknas medelvärdet för
alla punkter som hamnar inom cirkeln, med viss övervikt (exponent) för de punkter
som ligger närmast mitten. I inställningar kan flera modifieringar göras.
Vill man markera en höjdlinje, så kan man modifiera färgerna så att en någorlunda
skarp gräns framträder vid en viss nivå. Här exemplifierat som en strandlinje vid 56,4
m.ö.h:

Tillvägagång med MapInfo:
1. Öppna tabell och skapa tematisk karta:
2. Välj Rutnät standard
3. Välj tabell, kolumn med värden m.m. Om bara ett urval av tabellens ska
interpoleras, läggs först urvalet som ett skikt i lagerhanteraren.

4. Gå till inställningar
5. Ställ in interpolerings parametrar
6. Ställ in brytpunkter och färgskalor i Format knappen (punkt4). För att få
gråskalekartor till exempelvis VistaPro, så behövs bara två brytningar (svart och vitt).
Interpolering med TIN (triangulated irregular network)
TIN interpolering bygger på triangulering. Fördelen med TIN är att interpoleringen
görs olika noggrant beroende på hur tätt punkterna är inmätta. Det är speciellt
fördelaktigt när mätpunkterna är ojämnt fördelade över en yta. Exemplet nedan, som
bygger på fyndpunkters höjdvärden i en husgrund, är ett tydligt exempel på ojämnt
fördelade mätpunkter. En TIN-interpolering ger i sådana fall ett bättre resultat än
interpolering med IDW:

Triangulering går ut på att mäta sluttningen i trianglar som förbinder alla punkter.
Från exemplet ovan ser trianglarna ut på följande vis:
Varje triangel färgas utifrån färgskalan och bara ytor där punkter har kunnat bindas
samman av trianglar färgas.
TIN-interpolering med MapInfo:
Öppna tabell och välj skapa tematisk/Rutnät.
1. Välj TIN. Gör eventuellt ett urval först, och lägg i lagerhanteraren.

2. Välj i inställningar rutornas (cellernas) storlek (påverkar upplösningen) och
längsta avstånd mellan närliggande punkter.
3. Välj i format lämpliga färger och brytpunkter. De kan ändras efterhand. För att få
gråskalekarta till exempelvis VistaPro behövs bara två brytningar, svart och vitt.
Det finns även ett extra verktyg för Mapinfo för att göra isaritmer som bygger på
triangulering; Triangulation & Contouring.mbx.

Triangulation & Contouring.mbx
Tilläggsprogram för Mapinfo som skapar isolinjer utifrån punkter med specifika
värden, t.ex. fosfatvärden, höjdvärden m.m. Programmet körs i flera steg.
1. Först öppnas tabellen med värdena, d.v.s. lagret med punkter, då även lager
för traingulering och konturlinjer skapas. Obs! Inga punkter får vara
sammanfallande! Det går att sära på dem med ett särskilt tilläggsprogram som
heter Disperse points.mbx
2. Sedan anges vilken kolumn i tabellen som innehåller värdet.
3. Punkter som ska ingå i beräkningen markeras.
4. Intervall definieras.
5. Triangulering beräknas enlig samma metod som TIN och ritas ut.
6. Isolinjer skapas och samlas i ett lager; contours.tab.
7. Om så önskas görs linjerna mjuka med ordinarie rutin i Mapinfo
8. Etiketter placeras vid linjerna med ordinarie rutin i Mapinfo
Google Earth
Gratis GIS-program med sattelitdata som underlag. Vägar och gränser finns också
diggade. Programmet måste vara uppkopplat på nätet för att fungera, eftersom data
kontinuerlig hämtas från nätet. Man kan välja vilken data som ska hämtas genom att
kryssa i listan. Man kan också göra en egen lokal databas (My places) med kml-filer
som komprimeras till kmz-filer. Egna objekt som ska läggas på kartan, skapas med
enkla verktyg:
Genom att klicka på någon av symbolerna ovan lägger man manuellt in objekt som
sedan kan tillskrivas attribut i ett textfönster:

Flygbilder och kartor går också att enkelt rektifiera och drapera så att de passar in i
underlagskartan:
Google Earth är ett 3D-program och terrängen byggs upp av höjddata som NASA
tillhandahåller. 3D-egenskaperna är särskilt användbara för att animera

landhöjningen. En enfärgad bild läggs över ett valfritt område på samma sätt som
ovan. Under fliken ”Altitude” specificerar man vilken nivå bilden ska ligga, varvid
strandkonturerna framträder på den angivna nivån. Terrängen måste vara aktiverad
och höjdfaktorn ska inte vara överdriven (=1):
KML-filer
Filformat för Google Earth (Keyhole markup language). KML är ett textformat som
liknar html. KML komprimeras av Google Earth till KMZ om man vill göra mindre
filer. Flera institutioner distribuerar sin kartinformation i KML-format, bl.a
UNESCOS världsarv och Riksantikvarieämbetets byggnader, fornlämningar m.m.
KML har samma struktur som XML och kan bearbetas i Excell exempelvis genom att
bara ändra namnet på ändelsen. I Excell kan man sedan enkelt klippa ut tabellen med
text och koordinater för att sedan föra över till andra GIS-program. Det finns även
online-program som gör konverteringar till andra format (www.zonums.com).
Rektifiering
Att modifiera kartbilder i rasterformat så att de passar in i en underlagskarta. I
Google Earth rektifierar man genom att ändra längd och bredd på kartbilden via
gröna ”handtag” i kanterna. Vridningen görs med en liten grön romb som skjuts upp
och ner. Det går även att rektifiera skeva kartor genom att justera hörnen individuellt
(Egenskaper/Plats/Konvertera till QuadLatLong). I Mapinfo görs rektifiering genom
att markera punkter som är gemensamma för underlaget och kartbilden, varefter en

medelskalning beräknas. QGIS har flera konverteringsmetoder som även rektifierar
oregelbundenheter (se vidare i QGIS lathund).
Drapering
Projicering av kartbild på en terrängmodell. I Vistapro draperas kartbilder, eller
vilken bild som helst, via import/PCX as ground colors. Bilden måste vara i .pcx
format och 256 färger. Bilden måste dessutom vara i samma storlek som terrängen,
d.v.s. 256, 512 eller 1024 punkters längd och bredd, beroende på om terrängen är
normal, large, eller huge. I Mapinfo draperas rasterbilden på en terrängmodell
automatiskt med 3D-view. I Google Earth draperas också bilder på terrängen
automatiskt om inte inställningen ändras i Properties/Altitude, som ska vara
clamped on ground.
Vistapro tärrängbild över Härnön och Hemsön under bronsålder, renderad rakt av
utan särskilda inställningar för träd, ljus, färger m.m.

Samma vy som ovan med karta draperad över terrängen. Havsnivå går emellertid inte
att ändra i detta läge.
Shp2Kmz
Ett gratisprogram för konvertering av shapefiler till .kmz som kan öppnas i Google
Earth. Koordinatsystemet måste vara i longitud/lattitud (WGS84) och
transformationen görs lämpligen i Mapinfo. Shp2Kmz är ett enkelt program som kan
laddas ner från http://www.zonums.com. Programmet erbjuder möjligheter att
transformera mellan olika koordinatsystem över hela världen, men svenska
koordinatsystem finns inte med.
Vid konverteringen specificeras vilka uppgifter som ska följa med, vilken färg/symbol
punkterna eller polygonerna ska ha m.m.
Transformation
Omvandling mellan olika koordinatsystem. Transformation görs lämpligen i QGIS.
”Non Earth” koordinater kan inte transformeras i Map Info, men i QGIS går det i
efterhand att precisera vilket referenssystem som koordinaterna gäller.
Transformation från ”non earth” RT90 till SWEREF99 går till så att CRS
(referenssystemet) på kartan specificeras till RT90 2,5 gon V (rikets nät, även om
kartan från början har fått definitionen ”non earth”). Sedan sparas skikten i kartan
med projektion SWEREF99, eller vilken projektion som helst. Observera att endast
Shape-filer kan omvandlas med QGIS.
Mapinfo2Google.mbx
Tilläggsprogram för Mapinfo som gjorts i Mapbasic (mbx) för export till Google
Earth. När programmet öppnats (Ctrl+U) så finns det tillgängligt i Mapinfos meny.
Alla objekt i det aktiva fönstret kan sedan konverteras till Google Earth filer (kml)
förutsatt att projektionen är WGS84. En kolumn i tabellen kan bifogas som attribut
genom att slå på etiketterna. För att få med flera attribut kan man använda sig av
uttryck när etikettexten definieras:

Det går då också att foga in html taggar för att få olika typsnitt, radbrytning m.m.
Eventuellt måste tabelltexten granskas så att inte otillåtna tecken (typ
citationstecken) kommer med. Även åäö måste ändras manuellt. Öppna kml filen
med textredigerare (typ anteckningar) och ersätt.
Avgränsning mellan rubrik och beskrivning görs med ”|”. Rubriken kan ha 50 tecken
och beskrivningen 243. Mer att läsa i
http://members.optusnet.com.au/mobilec/MI2Google/introduction.htm
SQL – search query language
Ett språk för att söka, sortera och bearbeta databaser. I Mapinfo används SQL för att
ordna i tabellerna. Här nedan några vanliga rutiner utifrån en typisk tabellstruktur:
Tabellstruktur:

Sök efter föremål av järn:
Sök efter ord som innehåller ”Spets” eller ”spets”:

Sök efter föremål mellan nivåerna 51-52 m.ö.h:
Gruppera och räkna antalet fynd artvis, samt sortera så att de vanligaste står överst:
Kartex

Lantmäteriets eget program för hantering av rasterkartor i RIK-format. Programmet
är gratis och finns även för mobila enheter som kör operativsystemet Windows
Mobile. Det finns program (MakeRIK) för att skapa RIK-filer utifrån en tiff-fil, och en
tillhörande referens fil, där koordinaterna specificeras.
Kartex hanterar också vektordata i små mängder, d.v.s. punkter, linjer och polygoner.
Dock är GIS-verktygen ganska knöliga. Objektattribut, t.ex. beskrivningar av
fornlämningar, måste läggas upp i en databas via Access eller Excell. Länkar till URL
(hemsidor) innehåller sedan beskrivningar. För att tanka över objekten till en mobil
enhet så exporteras de till waypoint, där endast kort textinfo kan läggas in.
Filändelser i Kartex:
Rasterkarta - .rik
Databas -.mdb
Waypoint - .kwf
Databas i mobil enhet – sdf
Hotlink
Mapinfos metod att länka objekt till mer omfattande material än tabelldata. Hotlink
är ett pekverktyg som öppnar en fil eller webbadress enligt specificerad sökväg.
Sökvägen skrivs in i tabellen för varje post, exempelvis:
Länk
http://www.murberget.se
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/visa.html?objektid=12000000036025
G:\GEMENSAM\Kulturarvs-IT\skannade kartor från
länet\Ångermanland\Härnösand stad\Härnösand 1790.djvu
Objekt
Murberget
Murbergets
gravrösen
Karta
Härnösand
1790
Länsstyrelsen
http://www.murberget.se/rapport/data/12/d899e9a9-083d-4281-836f-
8b676e709b76.pdf#page=6
Länkarna kan hänvisa till filer i det interna nätverket (G:\GEMENSAM o.s.v.), men
endast då man är uppkopplad. När man länkar till PDF-filer kan tillägg göras som
hänvisar till sidnummer (#page=nr), vilket är användbart om en PDF fil innehåller en
lång katalog av beskrivningar med bilder m.m.
QGIS (Quantum Gis)
Ett open source program som anknyter till GRASS men med mer fokus på
användarvänlighet. De vanligaste gis-rutinerna finns och ett ansenligt lager av
plugins. Särskilt användbara är plugin som öppnar Google kartor och Open Street
Map kartor. Data kan importeras från både ArcGis och Mapinfo, samt ett stort antal
andra format, inkl GPS data. Se vidare www.qgis.org. Se även QGIS-lathund.
SAGA GIS
Open source paket för rumsliga analyser. I paketet ingår bl.a. geostatistiska verktyg
och analyser av terräng, men även standardfunktioner för att hantera GIS-data.
Tillämpningar körs med tre fönster; bibliotek med rutiner – inställningar av
parametrar – kartpresentation. Det finns gott om publikationer, manualer och
”tutorials”. Något invecklat att köra och tar tid. Se vidare http://www.sagagis.org/en/index.html

CUSTOM MAPS
Android app för smarta mobiler med GPS. En kartbild (jpg) rektifieras i själva
mobilen med Google Maps som bakgrund. Bilden får vara högst 3 mB. Den
rektifierade kartbilden sparas som KMZ-fil och får long/latt koordinater enligt
WGS84. En behändig app om man stöter på en skylt med karta, som man tar ett foto
av och sedan kan ha till hands med sin position markerad. Endast vid rektifieringen
behöver man vara uppkopplad på nätet. Det går även att förbereda kartan i Google
Earth på den stationära datorn, för att sedan ha med sig kartan i mobilen.
Se vidare: http://www.custommapsapp.com
I QGIS finns en pluggin som heter Garmin Custom Map
(http://plugins.qgis.org/plugins/GarminCustomMap) som skapar .kmz filer av
kartfönstret. Med grundinställningar skapas en serie kartor på vardera 1 mB. För att
göra en större karta på 3 mB ökas storleken och zoomfaktorn (upplösningen). Öppna
sedan kmz filen i Google Earth. Ta fram egenskaper för varje kartbild som ska sparas
och konvertera antalet rektifieringspunkter till 4 (Plats/Konvertera till LatLonQuad).
Spara varje kartbild för sig i mobilen i mappen Custom maps. Observera att kartor
ska vara projicerade i WGS84 för att bli rätt i mobilen. Google Earth klarar däremot
av att öppna KMZ filerna oavsett vilken projektion kartor och projekt är inställda i.