Alla abstracts (PDF) - Södertörns högskola

SMDI 25‐26 november 2010 Södertörns högskola
Abstracts
kommer till uttryck. i form av bilder, musik, dans och rörelse och digitalt berättande samt vilka
eventuella synergieffekter det kan ha gett, likaså hur pedagoger i grundskola, kulturskola och
universitet ser på "Det vidgade text- och språkbegreppet" och hur detta kommer till uttryck i
praxis, eftersom det kan ha betydelse för elevernas fortsatta läs- och skrivutveckling.
Referenser
Bruner, J. (2002). Kulturens väv. Göteborg: Daidalos AB
Postman, N. (1997). När skolans klocka klämtar. Göteborg: Daidalos AB
Svensklärarföreningens årsskrift 2006. Svensklärarserien 229. Ord och bild ger mening
Wiklund, U. (2009). När kulturen knackar på skolans dörr. Klippan: Sveriges
Utbildningsradio AB
Peter Andersson, Högskolan i Skövde
Nätbaserad argumentation i mellanåren
Argumenterande skrivande har i den svenska skolkontexten haft relativt svårt att hävda sin plats i
relation till narrativt skrivande, trots ökad fokus i nationella styrdokument och skrivpedagogisk
diskurs (se t.ex. Nyström 2000, Brorsson 2007, jfr Berge et. al. 2005). Elever i alla åldrar tycks
kämpa med att argumentera i skrift. Bristen på stoff och logisk struktur och en till synes alltför
expressiv och personligt präglad stil anges vanligen som överordnade problem (se översikten i
Igeland 2007). Att elever behöver mer erfarenhet av att läsa och studera goda förebilder framhålls
ofta som en viktig förutsättning för att förbättra elevprestationerna. Ett resultat som delvis pekar
i en annan riktning är Igeland (2007), som visar hur svårt elever i slutet av norsk grundskola har
att – efter given lärarrespons – förbättra sina texter. I synnerhet gäller detta deras förmåga att
utveckla och reflektera över sina egna och andras ståndpunkter, något som Igeland tolkar som ett
tecken på att eleverna saknar det kognitiva arbetet, snarare än förståelse för genrestruktur. Med
utgångspunkt i Igeland (2007) har jag tillsammans med lärare i åk 5 och 6 låtit en grupp elever
genomföra en uppgift som innebär nätbaserat meningsutbyte. Dessa elevers behandling av
respons och deras slutgiltiga texter jämförs med en kontrollgrupp som har genomfört en mer
traditionell skoluppgift med sedvanlig lärarrespons. De preliminära resultaten visar på några
intressanta skillnader med hänsyn till den roll som medium och plats spelar för behandling av
egna och andras argument i den skriftliga argumentationen.
Referenser
Berge, K. L. (2005). Tekstkulturer og tekstkvaliteter. I: K. L. Berge m.fl. (red.) Ungdommers skrivekompetanse. Bind
II. Norskeksamen som tekst. Oslo: Universitetsförlaget, s. 11–190.
Brorsson, B.N. (2007). Man liksom bara skriver. Skrivande och skrivkontexter i grundskolans år 7 och 8. Örebro.
Igeland, M. A. (2007). ”Svinaktig vanskelig”? Skriftlig argumentasjon på ungdomssteget. I: Matre, S. og T.
Løkensgard Hoel (red.), Å skrive for nåtid og framtid, bind 1. Skriving i arbeidsliv og skole. Trondheim.
Nyström, C. (2000). Gymnasisters skrivande. En studie av genre, textstruktur och sammanhang. Uppsala.
Pia Anderson, Forskarskolan i Läs- och Skrivutveckling, USOS, Stockholms Universitet
Textuell makt – fem gymnasieelever läser och skriver i svenska och
samhällskunskap
Skolans verksamhet orienteras mot skriven text. Läsning och skrivande på alltmer avancerade
nivåer förutsätter förståelse för meningsskapande (Säljö. 2000) och innebär maktaspekter. Olika
positioner i spänningsfältet mellan makt och vanmakt inför textarbetet skapar olika
2 (17)