Alla abstracts (PDF) - Södertörns högskola

SMDI 25‐26 november 2010 Södertörns högskola
Abstracts
Empirisk forskning kring elevers läsning av skönlitteratur har hittills till stor del byggts på elevers
verbala eller skriftliga utsagor medan områden där tolkningen representeras på annat sätt än
muntligt eller skriftligt inte är utforskat i samma utsträckning.
Mitt forskningsintresse riktas mot elevers tolkningar och representationer av poesi. Avhandlingen
har en hermeneutisk forskningsansats och utgår från föreställningen att tolkningen är existentiellt
grundläggande för oss människor, vi är teckentolkande och teckenskapande individer. Samtidigt
behöver vår förståelse och tolkning även ett uttryck, en form, en gestalt. Representation i denna
mening handlar inte om en direkt avbildning av världen, utan en avbildning av hur vi förstår och
tolkar världen (Selander 2009, 215–217).
Den teoretiska referensramen för min avhandling bildas av läsarorienterad tolkningsteori (Fish
1980; Iser 1978, 1985; Rosenblatt 2002; Sørensen 2001) och multimodal socialsemiotisk teori
(Jewitt 2009; Kress 2003, 2010). Det empiriska materialet består av elevernas stillbildsfilmer och
videoinspelningar av arbetsprocessen under stillbildsfilmsskapandet. Representationerna är gjorda
som stillbildsfilmer, en representationsform (medium) som erbjuder ett flertal
kommunikationsformer (mode) och semiotiska resurser för meningsskapandet. Analyserna av
elevernas representationer utgår från ett multimodalt socialsemiotiskt perspektiv där alla
kommunikationsformer och semiotiska resurser erbjuder meningspotential. En avgränsning av
det rikliga materialet sker genom att fokusera på stilbildsfilmerna medan de videoinspelade
arbetsprocesserna i analysskedet fungerar som stöd för tolkningen av elevernas stillbildsfilmer.
Carin Jonsson, Språkstudier, Umeå School of Education Umeå Universitet
Närhet, anpassning och rörlighet − sammansatt text i läs- och
skrivkontext
Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) påbörjade hösten 2009 en
seminarieserie för att erbjuda kompetensutveckling inom språk- läs- och skrivområdet.
Seminarieseriens centrala begrepp; elevnära, anpassning och textrörlighet behandlas här mer
specifikt med hänvisning till ett sammansatt språk- och textbegrepp. Elevnära avser med detta
det innehåll och de aktiviteter som inbegriper elevers multimodala erfarenheter. Begreppet
anpassning används här både som motiv för undervisningshandling och som innehåll i syfte att
skapa ”rum för lärande”. Begreppet textrörlighet används här i betydelsen av multimodal
rörlighet och dialogicitet. Begreppet omfattar text som handling och text som estetisk erfarenhet,
där erfarenheten i själva verket omfattar relationen mellan språkliga uttryck, tanke och kontext.
Samtliga begrepp kan relateras till ett ämnesdidaktiskt undervisnings- och lärandeinnehåll och
väcker frågor. Vilka erfarenheter har eleven? På vilka sätt föredrar hon/han att uttrycka dessa?
Hur tillvaratas elevens erfarenheter? Skolutvecklarna i NCS projekt använder inte sällan
metaforer när de redovisar sina idéer. De använder rumsliga uttryck som ”rum för berättande”,
”det gränslösa språkrummet” och ”barns och ungas textvärldar”. Även om det tycks vara svårt att
värja sig mot ”invandheter” och iförvägvetanden finns exempel på att en annorlunda eller mer
eller mindre obekant begreppssanvändning, i sin tillämpning, verkligen kan leda till en förändring
och utveckling av det redan kända och invanda.
Lisa Källström, KSM / Malmö högskola
8 (17)