Alla abstracts (PDF) - Södertörns högskola

SMDI 25‐26 november 2010 Södertörns högskola
Abstracts
bilden, med sin egen fantasi. När de sedan gick över till att också läsa texten tog de hjälp av
illustrationerna, som understryker dialogen i texten. I serier kan man visuellt avläsa vad den ena
eller andra personen säger, men också tänker. Många av barnen kunde reglerna för hur detta
uttrycks. Barnen kunde också en rad onomatopoetiska uttryck.
Serier finns ofta i såväl förskola som skola men gömda i bänken eller i skolväskan. Tillsammans
med andra populärkulturella texter förser de barnen med ett slags ”lingua franca” (Seiter, 1993).
Åsa af Geijerstam, Institutionen för didaktik, Uppsala universitet
Kritisk kausalitet?
Med denna presentation vill jag närmare diskutera olika sätt att definiera och resonera kring
kausalitet i texter.
Tidigare analyser av expansionsrelationer i det internationella läsförståelseprovet PIRLS 2006 (ges
för 10‐åringar) har visat att uttryckta kausala relationer inte är särskilt vanliga i testets informativa
texter.
Med exempel ur frågor och bedömningsguide för PIRLS 2006 diskuteras nu till vilken grad
frågorna uppmuntrar till kausala resonemang hos eleverna, och till vilken grad dessa frågor
hänvisar till delar av texten där uttryckt kausalitet finns. En vidare diskussion blir sedan vilken roll
förklaringar och kausala relationer spelar i läromedel och uppgifter i grundskolans mellanår.
Christina Halvarsson, Institutionen för Individ och Samhälle, Högskolan Väst
Miljöns betydelse för barns literacyutveckling
För att fungera i samhället idag behöver man kunna läsa och skriva. Grunden för att bli en
läsande och skrivande människa läggs tidigt, långt före skolstarten. Vad som gör att denna
utveckling blir gynnsam eller inte beror på en rad faktorer. Enligt Vygotskij (1999)sker
meningsskapande i en social och meningsfull omgivning. Det är också viktigt att vi försöker
förstå barnens aktiviteter på allvar, vad gäller läsning, skrivning men också vad gäller tolkning av
bilder menar Kress (1997). Han anser vidare att barn tolkar sin omvärld och ger den en mening
som är hållbar för dem. Det är nödvändigt att vi vuxna att se bort från den bild vi har av literacy
och istället se hur barnets tolkning ser ut. Genom bildtolkning kan barnens läs- och
skrivutveckling stärkas anser Kress (1997).
Syftet med studien är att undersöka miljöns betydelse för barns literacyutveckling och belysa och
diskutera några faktorer. Undersökningen är studie med exempel från en svensk förskoleklass och
en engelsk förskoleklass. Studierna är gjorda med ett etnografiskt förhållningssätt.
Referenser:
Kress, Gunther. (1997). Before writing. Rethinking to the paths of literacy. London: Routledge.
Vygotskij, Lev. S. (1999) Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Ria Heilä-Ylikallio & Johanna Häggblom, Åbo Akademis pedagogiska fakultet i Vasa,
Finland
6 (17)